BasALT ett webbaserat författarstöd för att skriva på enkel svenska

Transkript

1 BasALT ett webbaserat författarstöd för att skriva på enkel svenska Katarina Heimann Mühlenbck Sfie Jhanssn ALT Access and Language Technlgy

2 Fil. dr Sfie Jhanssn Föreståndare vid Institutet för svenska sm andraspråk, Götebrgs universitet Frskare i språkteknlgi med fkus på: 1) bedömning av språklig kmpetens hs andraspråkstalare 2) vilka krav sm ställs på språklig kmpetens hs andraspråkstalare för textuell ch innehållslig förståelse Aktuell frskning: Bedömningsmdell av språklig utveckling hs nyanlända elever ch elever med svenska sm andraspråk i grundsklan ch gymnasiet (Sklverkets bedömningsprjekt BEDA) Bedömning av språklig kmpetens hs flerspråkiga elever i grundsklan i naturvetenskapliga ämnen (Science and literacy teaching - Vetenskapsrådet) Mining and simplifying texts fr easy reading (Master Marcus ch Amalia Wallenberg med Linköpings univ (prjektledare A Jönssn) ch Uppsala universitet)

3 Fil. dr Katarina Mühlenbck Prjektledare vid DART, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Götebrg Frskar i språkteknlgi med fkus på: 1) läsbarhet 2) alternativ ch kmpletterande kmmunikatin (AKK) Aktuell frskning ch utveckling: Mining and simplifying texts fr easy reading (Master Marcus ch Amalia Wallenberg med Linköpings univ (prjektledare A Jönssn) ch Uppsala universitet) IN LIFE Independent living functinal supprt fr the elderly, EUprjekt Km HIT Flykting kmmunikatinsstöd för människr på flykt. Finansierat av Västra Götalandsreginen

4 Vårt prjekt Författar- ch analysverktyg (BasALT) Författarverktyg för att skapa texter på enkel svenska Datrbaserat verktyg, tillgängligt via webben Analyserar texter ch markerar kmplexitet Användargrupp Infrmatörer ch skribenter av kmmuninfrmatin Målgrupp Persner med mild kgnitiv utvecklingsstörning Finansierat av Pst- ch Telestyrelsen inm tävlingen Innvatin för alla

5 Principen bakm BasALT Implementering av SVIT-mdellen för mätning av textkmplexitet (Heimann Mühlenbck, 2013) Referensvärden erhållna med hjälp av krpusbaserad textanalys av lättläst infrmatin från lika kmmunala förvaltningar Interaktivt författarstöd i ett enkelt gränssnitt

6 Läsbarhetsfaktrer sm analyseras Djupstrukturella faktrer (enligt Chall, 1958): 1. Vcabulary lad 2. Sentence structure 3. Idea density 4. Human interest Ytstrukturella faktrer sm LIX: rdlängd i antal bkstäver, genmsnittlig meningslängd.

7 Vkabulär Kärnvkabulär, Lexikalisk variatin VOKABULÄR (grafrd, lemma) Kärnvkabulär Lexikal variatin (grafrd, lemma) SVIT Meningsstruktur Grammatisk kmplexitet (syntaktisk parsning) Dependensrelatiner Underrdnade satser Persnligt intresse Egennamn Idétäthet Substantiv/prnmen-kvt Nminalkvt Semantiskt djup

8 Originaltext + Infrmatin m målgrupp (vuxna kmmuninvånare med behv av lättläst text ) Preprcessering ch språkteknlgisk analys Värden markerade i förhållande till referensvärden Text med språkliga drag markerade relaterade till: 1) enkel text 2) genre 3) målgrupp Iterativ bearbetning på meningsnivå av användaren Slutversin

9 Exempel: Infrmatin m Finansdepartementets budgetprcess I början av året lämnar de statliga myndigheterna in sina budgetunderlag där de beräknar hur stra utgifterna väntas bli de kmmande tre åren. Därefter sammanställer alla departement sina myndigheters underlag ch gör knsekvensberäkningar sm lämnas in till Finansdepartementet. En samlad bild av hur stra statens utgifter ch inkmster väntas bli de kmmande åren växer fram. Nrmalt görs sedan fem till sex prgnser per år över statens ch den ffentliga sektrns utgifter ch inkmster. Men statens utgifter ch inkmster påverkas ckså av hur världseknmin ch Sveriges eknmi utvecklas. Finansdepartementet gör därför en så kallad makrprgns för hur världseknmin ch den svenska eknmin utvecklas, bland annat när det gäller eknmisk tillväxt, sysselsättning, arbetslöshet, exprt, knsumtin ch investeringar. Prgnsen används sm underlag för att göra knsekvensberäkningar för de verksamhetsmråden sm påverkas psitivt eller negativt av det makreknmiska läget. Om prgnsen visar att arbetslösheten minskar räknas kstnaderna för till exempel Akassa ch bstadsbidrag m, eftersm de då blir lägre. Samtidigt räknas inkmsterna m eftersm skatteintäkterna ökar när arbetslösheten minskar. På samma sätt används prgnserna för hur stra löneökningarna ch inflatinen väntas bli. Analys med BasALT Arbetet med statsbudgeten tar lång tid ch börjar mer än ett år innan budgetåret startar. Arbetet börjar i december med att Finansdepartementet berättar för regeringen m hur de trr att eknmin kmmer att bli. I mars håller regeringen möten där de diskuterar hur de ska använda pengarna i statsbudgeten. I vårprpsitinen bestämmer regeringen hur den ska använda statens pengar de kmmande åren. Vårprpsitinen lämnas till riksdagen i april. Under våren ch smmaren frtsätter arbetet på departementen. Regeringen lämnar förslag till statsbudget för nästa år. Förslaget heter budgetprpsitin ch den lämnas till riksdagen i september. När riksdagen går igenm budgetprpsitinen tar departementen fram regleringsbrev för myndigheterna. Regeringen beslutar m regleringsbreven innan året tar slut. Under år 2012 arbetade man med nästan 800 miljarder krnr i prcessen med budgeten. Analys med BasALT

10

11