Energiplan 2006 för Karlskrona Kommun

Transkript

1 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 1 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Antagen av kmmunfullmäktige

2 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 2 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 3-4 Energibalans för Karlskrna Kmmun i 5 sammandrag Krt fakta sm beskriver energianvändningens knsekvenser för miljön 6-7 Reginala mål 8 Satsning på förnyelsebar energi ch ny teknik 9-11 Hushållning med energi Utveckling Fjärrvärme Fysisk planering för effektivare energianvändning 16 Inriktningsmål 5 Effektivare ch miljövänligare energianvändning inm transprtsektrn Lag m kmmunal energiplanering 19 Bilagr: 1. Energibalans Karlskrna Kmmun Antagen av kmmunfullmäktige

3 3 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Visinen för Karlskrna Kmmun Sammanfattning Enligt lagen m kmmunal energiplanering skall det i varje kmmun finnas en aktuell plan för tillförsel, distributin ch användning av energi i kmmunen. Planen skall främja hushållning med energi ch verka för en säker ch tillräcklig energitillförsel. Den energiplan sm antgs 1999 hade sin utgångspunkt i den svenska energiplitikens mål att på krt ch lång sikt trygga tillgången på el ch annan energi dvs. regeringens prpsitin 1996/97 : 864 En uthållig energiförsörjning. Energiplanen skall ge en samlad bild av kmmunens viljeinriktning inm energimrådet samt vara ett ständigt aktuellt dkument. Energiplan 2006 är en revidering av energiplan från Karlskrna kmmuns övergripande mål i energiplan1999 En säker energiförsörjning sm främjar en gd eknmisk ch samhällelig utveckling. En övergång till ett långsiktigt hållbart energisystem sm ger en låg påverkan på hälsa, miljö ch klimat samt har en hög säkerhet. Intentinen - Karlskrna Kmmun 2006 Karlskrna kmmun skall arbeta för en effektiv energiförsörjning ch övergång till ett långsiktigt hållbart energisystem sm ger låg negativ påverkan på hälsa, miljö ch klimat samt har en hög säkerhet ch sm främjar en gd eknmisk ch samhällelig utveckling. Vår visin är Ett hållbart samhälle till nästa generatin! Antagen av kmmunfullmäktige

4 4 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Uppdateringar i energiplan 2006 Övergripande målen, strategierna ch inriktningsmålen är reviderade i energiplan 2006 i förhållande till mvärlden samt målsättningar på kmmunal, reginal ch natinell nivå. Kmmunens inriktningsmål i planen kpplas till reginala mål. Energiplicy för Karlskrna Kmmun är framtagen i samband med energiplanen. Energibalans för Karlskrna Kmmun ingår sm utgångspunkt för energiplanen. Energiplan 2006 Energiplan 2006 har sin utgångspunkt i: Energiplan 1999 med strategier ch inriktningsmål. Kmmunens miljöplicy Energibalans för Karlskrna Kmmun Reginala miljömål Natinella miljömål ch strategier Energiplanen är indelad i fem strategier med tillhörande inriktningsmål. Satsning på förnyelsebara energikällr ch ny teknik Hushållning med energi Utveckling av fjärrvärmesystemet Fysisk planering för effektivare energianvändning Effektivare ch miljövänligare energianvändning inm transprtsektrn. Energiplaneringen skall skapa lösningar sm Minimerar miljöbelastningen Minskar energitillförsel ch energianvändning Skapar möjligheter till kstnadseffektiva lösningar Minskar kmmunens berende av fssila bränslen för uppvärmning ch transprter Underlättar en övergång till förnyelsebara energikällr. Antagen av kmmunfullmäktige

5 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 5 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Sammanfattning av energibalans Karlskrna kmmun Den ttala energitillförseln i Karlskrna Kmmun år 2003 är beräknad till 1784 GWh. Det mtsvarar nästan exakt energitillförseln Med tanke på den utveckling sm skett i samhället över tiden, (10 år), med ökade krav på elapparater, kmfrtkyla, mm. kan förklaringen möjligen vara energieffektivare apparater. Energianvändningen per invånare för år 2003 är mtsvarande 29,3 MWh/persn. Andelen förnyelsebar energi, dvs. bibränslen, vattenkraft ch slvärme uppgick till ca 38 %. Andelen förnyelsebart 1995 var 27 %. Kldixidutsläppen var 3,01 tn/persn år 2003 ch 4,3 tn/persn år 1995 vilket är en minskning främst berende av minskad användning av lja för uppvärmning.. Energiflödet 2003 km till 16,2 % från bibränslen, 40,2 % från fssila bränslen ch 43,6 % el. Största användare är i strleksrdning: Hushåll, Transprter, Industri, Offentlig verksamhet, övriga Företag ch Tjänster. Ttalt uppgår kmmunens elförbrukning till 741GWh. En ökning med 8,4 % jämfört med 1990 från 10,4 MWh/persn till 12,2 MWh/persn Trenden är en ökning av bibränslen sm till största delen har ersatt fssila bränslen, en naturlig följd av fjärrvärmens utbyggnad. Industristrukturen i kmmunen är mindre energiintensiv varför den ökning av fssilbränslen sm synts i natinell statistik inte slagit igenm i Karlskrna. Utbytet med retur- alt. spillvärme är på mtsvarande sätt befintlig i kmmunen. Energibalansen i sin helhet finns i dkumentet Energibalans Karlskrna kmmun bil. 1. Antagen av kmmunfullmäktige

6 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 6 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Krta fakta med exempel på energianvändningens knsekvenser All användning av energi påverkar miljön på någt sätt. Påverkan sker i alla led, från utvinning, till användning, till mvandling ch resthantering. Fssila bränslen lja, kl, gasl ch naturgas. När man bränner fssila bränslen frigörs kl ur bränslet sm varit bundet ch undanlagrat under mycket lång tid. Detta kl ingår inte i ett naturligt kretslpp utan är ett tillsktt sm höjer kldixidhalten i atmsfären ch bidrar till att växthuseffekten utvecklas. Förbränning av fssila bränslen ger ckså utsläpp i frm av klväten, svavel- ch kvävexider sm är skadliga för hälsa ch miljö. Svavel- ch kvävexider gör att mark ch vatten försuras. Genm renare bränslen ch rening av avgaser har utsläppen förviss minskat men kldixid kan dck inte renas. Transprter Negativa miljöeffekter från vägtrafiken är många. Energiförbrukning, sämre luft, buller, mm sm medför skadr på natur- ch kulturmiljö. Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av kldixid. Klväten bildas vid förbränning i mtrn samt kvävexider sm verkar försurande. En ökad privatbilism ch transittrafik samt ökning inm båt, buss ch tåg gör att transprtsektrn är det mråde sm har bäst miljöförbättringsptential. Bibränslen - bränslen sm kmmer från växtriket Vid förbränning av bibränslen, t.ex. trädbränsle, energigräs, salix, halm eller säd sker inget nettutsläpp, av kldixid. Det förutsätter att nya växter dlas/ planteras i samma takt sm de gamla förbränns. Tar vi ut mer ur mder jrd än vi tillför ch dessutm förbränner det vi tar ut så får vi på mtsvarande sätt en ökad miljöpåverkan. Utsläppen från eldning med trädbränslen är mer en fråga m hur man eldar än vad man eldar. I småskalig vedeldning är det framförallt plyarmatiska klväten (PAH) sm är skadliga ur hälssynpunkt. Småskalig vedeldning kan drastiskt påverkas i psitiv riktning genm effektiv förbränning i miljögdkänd vedpanna ch installatin av ackumulatrtank. Elprduktin Miljöknsekvenserna varierar berende på hur elen prduceras. Den el sm tillgås i det svenska kraftnätet är en s.k. svensk elmix. Den består till största delen av kärnkraft ch vattenkraft med tillsktt från slceller, vindkraft ch en del från kraftvärme. Den el sm vi anser påverkar ss negativt ur miljösynpunkt är den marginalel sm vi imprterar från kntinenten. Den är i de flesta fall prducerad i klkndenskraftverk. (se förklaring under avsnitt kraftvärme sid. 19) Vattenkraften ger i prduktinen nästan inga miljöfarliga utsläpp. Vid ny eller utbyggnad av vattenkraften blir ingreppen i naturen stra. Djur- ch växtliv förändras när delar av älvar ch vattendrag trrläggs eller marker blötläggs. Antagen av kmmunfullmäktige

7 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 7 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Kärnkraften ger inga miljöfarliga utsläpp i prduktinen. Uran är dck en ändlig resurs. Brytningen av uran rsakar lkala knsekvenser för hälsa ch miljö. Brytningen ger stra ingrepp i naturen ch det bildas slagghögar sm innehåller radiaktivt stft. Under prcessen finns risker med radiaktivt läckage ch prblemet med slutligt mhändertagande av resterna efter prduktin är inte löst. Vindkraften är förnybar ch inga utsläpp av luftförreningar sker vid elprduktinstillfället. Energianvändningen vid prduktin av anläggningen är ckså begränsad varför livcykelemissinerna från vidkraftsprduktin är mycket små jämfört med t.ex. elprduktin med fssila bränslen. Emissinerna av kldixid över livscykeln uppskattas till 1 prcent av mtsvarande emissiner från en naturgasbaserad elprduktinsanläggning. Kraftvärmeverkens utsläpp berr till viss del på vilket bränsle sm används vid energiprduktinen. Om trädbränslen används blir det inget netttillsktt av kldixid (växthusgas) till atmsfären. Även brännbart avfall är enligt RVF:s (renhållningsverksföreningens) utredning till större delen (85 %) baserat på bimassa. Emissinsfaktrn för bibränsle är nll ch för utsrterad brännbar fraktin (UBF) 25 mg/mj att jämföra med exempelvis 76 g/mj tillfört bränsle för fssil lja. Vågkraftekniken är ännu inte utvecklad men målet är att de första försöken ska vara utvärderade ch piltanläggning i drift Den tekniska ptentialen för vågkraft bedöms vara ca 10 TWh per år. Vågkraft ger inga utsläpp i prduktinstillfället ch ur ett livscykelperspektiv är den att jämföra med vindkraften. (Källa, Energimyndigheten.) Sl Slenergi är primärenergi. Den ger inga miljöfarliga utsläpp ch den har många användningsmråden. Slfångare för uppvärmning av bstäder, slceller för elprduktin, slfångare för uppvärmning av vatten i system med värmepump är några exempel. Antagen av kmmunfullmäktige

8 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 8 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Reginala mål Blekinge län Det övergripande reginala målet för miljöarbetet är det så kallade "generatinsmålet" sm innebär att vi till nästa generatin, dvs. år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta. Bland annat ska påverkan på miljön ch människrs hälsa ha reducerats till en nivå sm är långsiktigt hållbar Reginala delmål Övergripande reginalt delmål, minskade utsläpp av kldixid från fssila bränslen per capita, 2010 är utsläppet av kldixid per capita i Blekinge 3,8 tn per år, dvs. en minskning med 35 % från 5,9 tn per år Sektrsmål för Energisektrn Blekinge län är till hälften självförsörjande av energi år 2010, dvs. energiförsörjningen är så långt sm möjligt byggd på förnybara energikällr. Samtliga elkunder i ffentliga sektrn köper el från enbart förnyelsebara källr år År 2010 har elförbrukningen minskat med minst 10 prcent räknat från år Miljöbelastningen från energianvändningen i bstäder ch lkaler minskar ch är lägre år 2010 än Detta skall bl.a. ske genm en effektivisering av den ttala energianvändningen samt mindre andel fssila bränslen. År 2010 finns fjärrvärme i alla kmmuner ch när-/fjärrvärme i alla tätrter med lämplig bebyggelsestruktur. Sektrsmål för Transprtsektrn Kldixidutsläppen från vägtrafik (exklusive transittrafik) minskar med 10 % mellan åren % av frdnsbränslet i länet är förnybart år Antagen av kmmunfullmäktige

9 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 9 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Inriktningsmål 1, Satsning på förnyelsebara energikällr ch ny teknik Reginala mål Blekinge län Blekinge län är till hälften självförsörjande av energi år 2010, dvs. energiförsörjningen är så långt sm möjligt byggd på förnybara energikällr. Samtliga elkunder i ffentliga sektrn köper el från enbart förnyelsebar källa år Miljöbelastningen från energianvändningen i bstäder ch lkaler minskar ch är lägre år 2010 än Detta skall bl.a. ske genm en effektivisering av den ttala energianvändningen samt mindre andel fssila bränslen. År 2010 finns fjärrvärme i alla kmmuner ch när-/fjärrvärme i alla tätrter med lämplig bebyggelsestruktur. Övergripande mål - Karlskrna Kmmun En övergång till ett energisystem med förnybara energikällr sm bas i samspel med målen i Karlskrna Kmmuns miljöplan. Att användningen av fssila bränslen på sikt upphör ch att 2015 skall 50 % av kmmunens energitillförsel baseras på förnybar energi. Att minska kldixidutsläppen med 20 % till år Det mtsvarar en minskning 0,5 tn per persn jämfört med Inriktningsmål - Karlskrna Kmmun Frtsatt minskad ljeanvändning Ökad användning av förnyelsebar energi. Energieffektivisera ch minska elanvändningen Antagen av kmmunfullmäktige

10 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Genmfört 10 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Fjärrvärme finns i Karlskrna centrum sedan 1995 ch har successivt byggts ut till närmråden med ett nät på ca 5 mil. Två mderna värmeverk baserade på bienergi (flis) har byggts. Värmeverk Västerudd tgs i drift 1994 ch Värmeverk Gullberna tgs i drift Samutnyttjande av prduktinsanläggningar med Landstinget Blekinge inkl. sammankppling av distributinsnät till länssjukhuset Karlskrna. Förstudie gällande närvärmeetablering i Jämjö ch Nättraby Förstudie gällande frtsatt utbyggnad av närvärme Rödeby Förbränning av metangasen från avfallsanläggningen i Bubbetrp, ett tillsktt till fjärrvärmen. Närvärme i Rödeby centrum baserad på bienergi (pellets) Beslut m att 10 % av kmmunens frdnspark skall vara bilar med förnybara drivmedel sm huvudbränsle Åtgärder i kmmunens fastigheter där två anläggningar per år knverteras till förnyelsebar energi. Åtgärdsmål Besluta m kraftvärmeverk. Områdesindelad plan för fjärrvärmeutbyggnad ch förtätning i centrum med närliggande mråden t.ex. Saltö, Långö, Hästö i syfte att ansluta fler till fjärrvärmen. Områdesindelad plan för fjärrvärmeutbyggnaden för Karlskrna Kmmun i syfte att kunna ansluta fler vid planerad utbyggnad. Verka för ett deltagande i reginalt energicentrum (energikntr) där Karlskrna Kmmun är en aktör. Utreda möjligheten att återföra aska av trädbränslen från fjärrvärmeverken till skgen. För uppvärmning i ffentliga lkaler sm är belägna utanför fjärrvärmemråde skall förnyelsebara energikällr vara förstahandsval. Antagen av kmmunfullmäktige

11 11 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Genmför infrmatin kampanj m energieffektivisering i syfte att minska elanvändningen till hushåll, industri ch transprtsektrerna. Driva minst två prjekt med inriktning att närvarstyra alt. reglera ljus, värme eller ventilatin. Presentera förslag på ch prva möjligheten att knvertera ett elintensivt bstadsmråde till fjärrvärme alternativt närvärme. Ta fram en beslut sm styr upphandlingen av frdn ch maskiner till alternativa bränslen. Åtgärdsmål 2015 Oljeberendet 1 skall 2015 ha minskat så kraftigt att målet är möjligt förverkligas, dvs. målsättningen, Karlskrna kmmun är icke ljeberende år Alla kmmunala fastigheter värms med förnyelsebar energi. Alla kmmunala frdn körs på förnyelsebart bränsle Fjärrvärmenätet är utbyggt ch kapaciteten i prduktinsapparaten är anpassad till behvsnivå. Elenergibehvet har stabiliserats till 2003 års nivå. Åtgärdsmål 2020 Alla fastigheter är berende av lja sm uppvärmningsalternativ. Alla flerfamiljsfastigheter i kmmunen värms med förnybar energi. Elanvändning för uppvärmning har reducerats med 25 % jämfört med år Oljeberende är inte liktydigt med ljeanvändning. I rapprten På väg mt ett ljefritt Sverige från regeringens kmmissin mt ljeberende, är tlkningen av ljeberende att på sikt ersätta fssila energikällrna med förnyelsebar energi. Antagen av kmmunfullmäktige

12 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 12 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Inriktningsmål 2, Hushållning med energi Reginala mål Blekinge län År 2010 skall elförbrukningen ha minskat med minst 10% räknat från år Övergripande mål Karlskrna kmmun Energirådgivning ch energiinfrmatin lyfts fram i syfte att engagera ch stödja allmänheten i val av energifrm ch energieffektivisering. Karlskrna kmmuns förvaltningar ch blag skall vid upphandling beakta energiaspekten sm ett av urvalskriterierna. Att elenergianvändningen per persn inte ökar jämfört med Inriktningsmål - Karlskrna Kmmun Minska andelen el för uppvärmning Öka tillgängligheten för energirådgivningen till allmänhet ch företag. Öka infrmatinen till allmänheten m effektivisering av energisystem tex. uppvärmning, belysning, klimat. Vid upphandling inm de kmmunala verksamheterna skall energianvändningen pririteras vid val av prdukter ch tjänster. Driftkstnaderna för energianvändning skall tydligt redvisas vid utvärdering av anbud ch tas hänsyn till vid upphandlingstillfället. Öka fjärrvärmeanvändningen ch knvertera från el- ch ljeanvändning Samrdna värmeförsörjningen för fastigheter sm ligger utanför fjärrvärmeplanerade mråden. dvs. bygg lkal närvärme. Prjekt startas i syfte att samrdna energieffektivisering i kmmunens anläggningar, i kmmunens blag ch intressenter i privat verksamhet. Antagen av kmmunfullmäktige

13 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 13 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Genmfört Effektivisering av gatubelysning, utbyte av 1000 enheter/år Kmmunal energirådgivning pågår. Övergång till flödespris fjärrvärme vilket leder till lägre returtemperatur i distributinsnätet ch bättre utnyttjande av befintliga prduktinsanläggningar. Infrmatin till samtliga fjärrvärmekunder m energieffektivisering i kundanläggningen. Utbildning i sparsam körning, ECO-driving, har genmförts för persnal inm kmmunens förvaltningar ch blag. Fjärrstyrning ch övervakning av värme ch ventilatin i större ffentliga fastigheter pågår. Åtgärdsmål Samrdna, knkretisera ch priritera åtgärder sm leder till energieffektivisering. Utveckla energirådgivningstjänsten till mer tillgänglig ch infrmativ. Ett energieffektiviseringsprjekt i samverkan med industrisektrn sm visar på det gda exemplet. Starta ett prjekt där individuell mätning av el, värme ch vatten prvas i syfte att medvetandegöra kstnaderna av överförbrukning. Åtgärdsmål 2010 Samtliga byggnader i kmmunen är energiinventerade ch mål baseras på nyckeltal med inriktning att ersätta fssilbränsle med förnybar energi. Antagen av kmmunfullmäktige

14 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 14 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Inriktningsmål 3 - Utveckling av fjärrvärmesystemet Reginala mål Blekinge län År 2010 finns fjärrvärme i alla kmmuner ch när-/fjärrvärme i alla tätrter med lämplig bebyggelsestruktur. Övergripande mål - Karlskrna Kmmun Karlskrna kmmun skall arbeta för en effektiv energiförsörjning ch övergång till ett långsiktigt hållbart energisystem sm ger låg negativ påverkan på hälsa, miljö ch klimat samt har en hög säkerhet ch sm främjar en gd eknmisk ch samhällelig utveckling. Karlskrna Kmmun skall verka för en övergång från fssila bränslen till förnyelsebara energikällr. Inriktningsmål - Karlskrna Kmmun Öka fjärrvärmeanslutningen inm i Karlskrna centralrt genm förtätning av nätet. Förutsättningarna för anslutning av villr inkl. mråden med eluppvärmning utreds. Prva möjligheten etablera närvärme i kmmunens större tätrter Nättraby, Rödeby ch Jämjö. Förstudie har gjrts. Bygga ut prduktinskapaciteten för fjärrvärme. Genmfört Närvärme i Rödeby är etablerad ch försörjer i dag skla, äldrebende ch sjukhem. Utbyggnad pågår för delar samhällets övriga bebyggelse Närvärme i Jämjö har påbörjats med elprducerad värme sm försörjer Landstingets fastigheter. Antagen av kmmunfullmäktige

15 15 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Anslutning av kunder i centrala Karlskrna genm s.k. förtätning, har genmförts så långt prduktinskapaciteten räcker till. Förstudie sm grund för ett inriktningsbeslut m den frtsatta utbyggnaden av fjärrvärmesatsningen i Karlskrna har gjrts. Förstudie av Rödeby, Jämjö ch Nättraby har gjrts. Fjärrvärmenät Rsenhlm reviderat. Utredning av energiunderlaget för ett framtida utbyggt fjärrvärmesystem har gjrts. Sammankppling av distributinssystemet med landstingets panncentral Blekingesjukhuset Karlskrna. Åtgärdsmål Utökad prduktinskapacitet Optimera energiutbytet med landstingets panncentral på Wämöberget Ihpkppling av kulvertnät till Gullbernavägen Lyckebyvägen Rsenhlm. Prjektera kulvertnät till Saltö, Långö, Blå Prt Prjektera kulvertnät i Jämjö ch Rödeby Utred möjligheten etablera närvärme i Nättraby Prva möjligheten knvertera ett mråde från direktverkande el till fjärrvärme. Åtgärdsmål 2012 Kraftvärmeverk i drift. 300 GWh i levererad energi från fjärrvärmenätet. Fjärrvärmenätet fullt utbyggt till förmån för förnyelsebara energikällrs energiprduktin. Antagen av kmmunfullmäktige

16 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 16 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Inriktningsmål 4 - Fysisk planering för effektivare energianvändning Reginala mål Blekinge län År 2010 finns fjärrvärme i alla kmmuner ch när/fjärrvärme i alla tätrter med lämplig bebyggelsestruktur. Övergripande mål Karlskrna Kmmun Energifrågrna ska genmsyra all fysisk planering i syfte att minska energitillförseln ch energianvändningen. Bstäder, arbetsplatser ch service lkaliseras så att energianvändningen minimeras. Inriktningsmål Karlskrna Kmmun Energifrågrna beaktas vid all fysisk planering Vid detaljplaneläggning utreds förutsättningarna till gemensam uppvärmning med förnyelsebara energikällr ch studier görs avseende lkalklimatet. Bstäder, arbetsplatser ch service lkaliseras så att energianvändningen minimeras. Planförtätning ch sammanhållande bebyggelse eftersträvas. Åtgärdsmål Gång ch cykelvägar planeras in i detaljplanerna i syfte att minska antalet krta transprter ch utveckling av en attraktiv miljö. Energiplanen arbetas in vid nästa översyn av kmmunens översiktsplan. Antagen av kmmunfullmäktige

17 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 17 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Inriktningsmål 5 - Effektivare ch miljövänligare energianvändning inm transprtsektrn Reginala mål Blekinge län Kldixidutsläppen från vägtrafik (exklusive transittrafik) minskar med 10 % mellan åren % av frdnsbränslet i länet är förnybart år Övergripande mål Karlskrna Kmmun Ersätt 10 % av de fssila frdnsbränslena med förnybara alternativ före 2010 jämfört med år 2003 dvs. ca 45 GWh. (År 2003 förbrukades 448 GWh i transprtsektrn i Karlskrna Kmmun.) Inriktningsmål Karlskrna Kmmun Gång ch cykelvägar planeras in i syfte att minska antalet krta transprter i samband med fysisk detaljplanering. Kllektivtrafiken utvecklas lkalt ch reginalt. Frtsatt arbete i Prjekt TRAST 2 Trafik för en Attraktiv Stadsmiljö. Minska biltrafiken ttalt ch särskilt i centrala delarna av Karlskrna. Övergång till förnybara drivmedel ch energieffektivare frdn. Öka transprter via järnväg ch sjö. Öka användningen av infrmatinsteknik till förmån för minskning av transprter av människr. Samrdna frågr sm rör transprtsektrn i ett mbilitetskntr. 2. TRAST- ett samarbetsprjekt mellan Vägverket ch Kmmunen i syfte att skapa transprtstrategier för en attraktiv stadsmiljö. Antagen av kmmunfullmäktige

18 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 18 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Genmfört Cykelvägar har byggts ut, t.ex. Nättraby, Rödeby, Trummenäs 10% av kmmunens leasingbilar har ersatts med miljöfrdn. Ec-driving sparsam körning har genmförts Elektrifiering av kustbanan pågår Fri parkering för miljöfrdn har införts i kmmunen. Åtgärdsmål Samrdna frågr sm rör kmmunikatin ch transprtsektrn i syfte att nå inriktningsmålen. Utred möjligheten ch föreslå en utökad andel gas ch etanlmackar i kmmunen. Utöka antal km gång ch cykelvägar genm att gamla vägsträckningar skyltas sm cykelled. Utred förbättrad kllektivtrafik i skärgården med båttransprter. Utred gågatans mfattning på Trssö. Utred alternativ med gratisbuss mellan pendlarparkering ch Trssö. Utreda möjligheten stimulera privatpersners inköp av miljöbilar genm bidrag ur statliga stimulanspaket. Genmför kampanj i samverkan med bilbranschen till fördel för miljöbilar. Mål till 2015 Cykelvägar mellan alla tätrter i kmmunen ch Trssö. Ersätta 25 % av det fssila bränslet sm åtgår till transprter. Antagen av kmmunfullmäktige

19 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 19 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Lag m kmmunal energiplanering SFS 1997:439, SFS 1991:738 1 Kmmun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker ch tillräcklig energitillförsel. 2 Kmmun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genm samverkan med annan kmmun eller betydande intressent på energimrådet såsm prcessindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågr sm har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finnes förutsättning för sådan gemensam lösning föreligga, skall den tagas till vara i planeringen. 3 I varje kmmun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distributin ch användning av energi i kmmunen. Till denna plan skall upprättas en miljöknsekvensbeskrivning sm möjliggör en samlad bedömning av den inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan ch hushållningen med naturresurser. Planen beslutas av kmmunfullmäktige. 4 Den sm bedriver verksamhet i vilken användes större mängd energi eller den sm yrkesmässigt prducerar eller distribuerar energi skall på begäran lämna kmmunen de uppgifter sm behövs för planeringen. Kmmun skall på begäran bereda den sm är uppgiftsskyldig enligt första stycket tillfälle att överlägga med kmmunen m energifrågr sm har väsentlig betydelse för hnm. Vid tillämpning av första stycket skall iakttas att den sm är uppgiftsskyldig ej betungas nödigt. 5 Fullföljs ej uppgiftsskyldighet enligt 4, får länsstyrelsen vid vite kalla den uppgiftsskyldige till överläggning med kmmunen, m denna begär det. 6 Talan mt beslut m föreläggande av vite föres hs kammarrätten genm besvär. 7 Kmmun är skyldig att på begäran av myndighet sm regeringen bestämmer lämna myndigheten uppgifter m fullgörandet av kmmunens skyldighet enligt 1, 2 eller 3. Antagen av kmmunfullmäktige