ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG

Transkript

1 Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG STRATEGI FÖR NYA BOSTÄDER Kmmunens viljeinriktning är att ta till vara ch utveckla det sm är bra ch unikt i varje samhälle. Småskaligheten i våra rter skall bevaras ch rternas karaktär värnas ch förstärkas. Bstäder, verksamheter ch service bör integreras så långt möjligt. En gd bendemiljö är av väsentlig betydelse för människrs välbefinnande ch inte minst för barnen. Kmmunen måste kunna erbjuda såväl egna sm nya kmmuninvånare attraktiva ch variatinsrika bendemiljöer med gd tillgänglighet. Bendekriterier sm bör lyftas fram är: Vattennära bende Efterstäva förtätning ch kmplettering av befintliga tätrter Ett sätt att ta hand m bebyggelse utvecklingen är att förtäta ch kmplettera tätrternas bebyggelse. Att hitta andra användningsmråden för platser med kvaliteter samt förtäta i attraktiva lägen. En sådan utbyggnad stämmer med miljömålen m att skna miljön ch att använda redan utbyggd infrastruktur. Nackdelen är att det fta kan kmma i knflikt med centrala grönmråden sm naggas i kanten, ett ingrepp sm kan få negativa effekter på lång sikt. En annan möjlighet är ckså att mvandla eller kmplettera fritidshusmråden nära tätrten. Dessa mråden har fta många av de kvaliteter sm efterfrågas; nära natur, vatten ch staden. En expansin inm ch i anslutning av dessa mråden ställer dck fta krav på bättre avlppslösningar ch service. Även andra mråden sm inte längre nyttjas sm förut, men sm ligger i bra läge kan övergå i bstadsmark. Trädgårdsstad Eklgiskt bende Verka för en funktinsblandning i nya stadsdelar Tätrterna kan ckså växa stegvis utåt i takt med efterfrågan, nya stadsdelar läggs till tätrtsranden. En utbyggnad av nya stadsdelar i anslutning till tätrterna skall verka för att lika funktiner blandas, att arbetsplatser, verksamheter ch bstäder integreras. Kmmunikatinsnära bende, de statinsnära mrådena i Strängnäs ch Läggesta kan utvecklas. Byar på landet Nya verksamhetsmråden i anslutning till tätrterna skall erbjudas i attraktiva lägen med gda utvecklingsmöjligheter ch bra kmmunikatiner. Idag ser vi en växande marknad för villatmter inm ch nära våra samhällen. Vi ser ckså att allt fler söker ett bende på landsbygden. En expansin kan ske på flera sätt: En stegvis utbyggnad kan kmma i knflikt med andra intressen till exempel mråden med värde för friluftslivet. Helt nya stadsdelar ställer krav på både vägar, vatten ch avlpp samt kmmunal service vilket fta innebär en större miljöbelastning än förtätningsalternativet. Behåll skillnaden mellan stad ch land För Strängnäs kmmun är begreppet stad ch land av betydelse för hela kmmunens identitet, med dess stra tillgång till värdefull landsbygd ch levande stadskärnr. Med det ökade bebyggelsetrycket är det viktigt att det vackra kulturlandskapet i Strängnäs kmmun även i frtsättningen ska 13

2 Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag dminera. Det är därför viktigt att det frtsättningsvis finns tydliga gränser mellan landsbygd ch stadsbebyggelse. En önskvärd utveckling är att landskapet har kvar sina kvaliteter ch tätrterna sina. PRINCIPER FÖR HANDELN Kmmunen har ett övergripande ansvar att verka för att alla kmmuninvånare har tillgång till ett varierat detaljhandelsutbud med brett srtiment ch alternativa prisnivåer med gd tillgänglighet för lika trafikslag. För att uppnå detta krävs en långsiktig hållbar balans mellan den bstadsnära handeln, centrumhandel ch externhandel. En ny detaljhandelsutredning för Strängnäs kmmun tgs fram under hösten Flera av nedan redvisade riktlinjer har sitt ursprung i detaljhandelsutredningens slutsatser ch rekmmendatiner. Levande stadskärnr/tätrtscentrum Stadskärnans/tätrtcentrumets funktin sm handels- ch mötesplats är viktig att bevara ch utveckla. Här finns stra delar av vårt kulturarv, naturliga mötesplatser ch viktiga ffentliga funktiner. Stadens ffentliga rum, fastighetspriser mm är berende av en levande ch attraktiv stadskärna. Planeringen bör inrikta sig på att bevara ch stärka stadskärnans funktin genm att: Sträva efter att öka utbudet av vitala servicefunktiner i stadskärnan ch mrådescentra. Exempel på sådana funktiner är pst, bank, systemblag, aptek, pst ch annan ffentlig service. Lkaliseringen av dessa skall sökas så de bidrar till hela handelsmrådets utveckling. Hålla samman stadskärnan, öka tillgängligheten ch underlätta för gående exempelvis genm att bygga brt nödiga barriärer ch utveckla ett sammanhängande gågatusystem. Viktigt är att detta kmbineras med gd biltillgänglighet till gågatrna ch butikerna, särskilt livsmedelsbutikerna. Vårda ch utveckla de ffentliga rummen. (gatr, trg ch parker) Verka aktivt för att förnya nedgångna handelsstråk ch försök att knyta samman de befintliga handelsmrådena så att de samverkar. Försöka tillgdse att det finns lkaler i stadskärnan för större butiker. Begränsa negativa effekter av externhandelsetableringar. Kmmunen har startat ett arbete med centrumplanering i syfte att tillsammans med köpmännen finna lämpliga lösningar ch vägar för att öka attraktinskraften i våra stadskärnr. Dessa studier genmförs först i Strängnäs ch Mariefred där behvet ch nyttan av detta arbete pririterats. Handel i industrimråden ch på bensinstatiner Befintliga ch föreslagna verksamhetsmråden (=industrimråden) bör inte innehålla någn frm av handel sm på ett negativt sätt kan befaras knkurrera med handeln i centrum. Handel med skrymmande varr (vitvarr, möbler, byggvarr, bilförsäljning etc.) tillåts under förutsättning att man vid bygglvhanteringen kan redvisa gdtagbara trafik- ch parkeringslösningar. Livsmedelsförsäljning i bensinbutiker kan, rätt hanterad, utgöra en gd service för närbende. Den ttala försäljningsytan för detta ändamål får maximalt uppgå till 30 m 2. Handeln får dck inte äventyra befintliga närbutikers existens. Externhandel Frågan kring externa etableringar har en viktig grund för våra stadskärnrs frtsatta överlevnad. Grundinställningen i Strängnäs kmmun är att i första hand värna stadskärnrnas möjlighet till att kunna erbjuda ett lev-ande centrum sm lckar till att trivas, mötas ch handla i etc. Det externa läge sm idag finns inm kmmunen ligger vid Slberga där befintlig detaljplan möjliggör ytterligare utbyggnad. Med utbyggd förbifart kan ytterligare lägen för handel uppkmma. Vid förfrågningar m etableringar av strskalig handel, s.k. externhandel, utanför 14

3 Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag stadskärnrna/tätrterna eller mrådescentra skall nedanstående grundkrav gälla: Handeln skall utgöra ett kmplement till stadskärnan ch närbutiker. Etableringen skall vara förenlig med utvecklingen av ett långsiktigt hållbar samhälle. Ingen påtaglig ökad miljöbelastning genm trafikpåverkan eller förfulning av landskapsbilden bör skapas. Gd tillgänglighet till kllektivtrafik. En knsekvensanalys skall utgöra underlag för beslut där det redgörs för vanstående frågr ch andra sm kan vara av vikt för etableringen. PLANERING OCH BYGGANDE PÅ LANDSBYGDEN I Strängnäs kmmun finns gda möjligheter att erbjuda ett bende med stra kvaliteter på landsbygden. Utgångspunkten är att Strängnäs kmmun är psitivt inställd till bende på landsbygden. Enstaka hus prövas i bygglv ch förhandsbesked. Flera hus prövas i regel i en detaljplaneläggning. I detta avsnitt redvisas rekmmendatiner för byggande på landsbygden. Här redvisas bl a hur byggnader bör placeras ch utfrmas med hänsyn till den sörmländska byggnadstraditinen. Hur skall vi bygga på landsbygden? När vi skall bygga på landet är det viktigt att den nya bebyggelsen lkaliseras ch anpassas enligt sörmländsk byggnadstraditin. Bstäder för åretruntbende bör med hänsyn till möjligheten att rdna lika typer av samhällsservice i första hand ch lkaliseras i närheten av allmänt tillgänglig väg. För byggande på landsbygden är det särskilt viktigt att ta hänsyn till landskapsbilden ch att låta landsbygdens byggnadstraditin ch dess kulturmiljöer utgöra förebild. Utfrmning ch placering av byggnader i landskapet Det småkuperade sörmländska landskapet har erbjudit många gda byggnadsplatser. På jrdbruksslätterna kan man se hur gårdar ch byar vuxit upp på kulle efter kulle i det öppna landskapet. Den äldsta bebyggelsen var samlad i byar. En del av dem finns kvar, mer eller mindre intakta. Många har förlrat sin ursprungliga karaktär genm gårdssammanslagningar. Exempel på bevarade byar i kmmunen är bl a Hannemyra, Kinger, Nybble ch Årby. Vid bysprängningen då laga skifte genmfördes lkaliserades den nya bebyggelsen på höjdlägen i landskapet, dels för att få trr ch bra grund för huset ch dels för att undvika den besvärande dimman under höst ch vår. Man lkaliserade ckså husen till mark sm var svårdlad, endera på en åkerhlme eller i skgsbrynet, att bygga på åkerjrden var tänkbart. Lkalisering av nya hus Generellt bör gälla att ny bebyggelse i första hand lkaliseras i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper för att därigenm undvika en lämplig utspridning i det öppna landskapet. Då kan även befintliga vägar nyttjas. I byar bör kmplettering ske genm förtätning, där den ursprungliga strukturen kan vara ledning vid val av lämpliga lägen för nya hus. På så sätt kan ckså någt av en förlrad intimitet återskapas. Den sörmländska gårdstypen varierar från den nästan helt slutna till den lite öppnare. Graden av slutenhet ger bebyggelsemönstret dess karaktär ch bör vara vägledande vid utfrmningen av tillkmmande bebyggelse. Den mer eller mindre fast sammanhållna gårdsbebyggelsen bör kmpletteras på ett sådant sätt att dess karaktär av klart avgränsad bebyggelsegrupp inte splittras. Detta är särskilt viktigt med tanke på dess expnering i landskapet. Även avstyckning kring bstadshuset bör följa höjdpartiets naturliga gränser mt den öppna marken eller skgsbrynet. 15

4 Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag Tmtplatsens utfrmning Studera hur bstadshusen i trakten är lkaliserade ch hur byggnaderna är grupperade. Höga trra lägen sm lämnar den öppna jrdbruksmarken rörd är traditinella byggnadsplatser. Ta lärdm av grannhusets placering Ta lärdm av grannhusets placering ch riktning. Ligger det längs vägen bör även det nya huset göra det ch tvärtm. Bygg gärna uthus, men tänk på att uthus sm t ex garage är en sekundärbyggnad ch bör få en mer diskret placering på tmten än själva bstadshuset. Vid placering i slänt är en måttligt hög sckel naturlig. Trpargrund bör väljas med grundmurar sm kan ta upp nivåskillnader i terrängen. Grundplatta på mark är därför sällan en bra lösning. REKOMMENDATIONER FÖR UTPEKADE OMRÅDEN Tätrtsmråden Översiktsplanens redvisade tätrtsmråden utgör de befintliga tätrtsmrådena inklusive expansin i dessa tätrters periferi ch redvisas i kmmundelsprgrammen. Områdena innehåller utöver bebyggelse, kmmunikatiner ch anläggningar även naturmark av betydelse för närrekreatin. Vidare finns idag i de betecknade tätrternas periferi åker- ch skgsmark sm förutsätts brukas tills annan markanvändning blir aktuell. För stra delar av tätrtsmrådena finns detaljplaner. För Strängnäs stad finns en antagen fördjupad översiktsplan sm utgör ett eget dkument vilken avses gälla frtsättningsvis för Strängnäs stad. Inriktning inm tätrtsmråden Prövning av markens användning sker genm detaljplan. När planeringsförutsättningarna behöver belysas i ett större sammanhang skall fördjupning av översiktsplanen eller prgram inför detaljplaneprövning upprättas sm inkluderar översiktliga frågr. Tätrtsmrådena avses planeras vidare för bebyggelse i frm av bstäder, service ch arbetsplatser med tillhörande infrastruktur på det sätt sm är lämpligt för samhällenas utveckling ch de lkala förutsättningarna. Det innefattar även förtätningar, kmplettering ch mvandling för att tillvarata ch berika de befintliga tätrternas utfrmning ch innehåll. Natur- ch kulturmiljövärden skall beaktas, tillgång på nära håll till friytr, natur ch parkmark liksm service skall finnas. Förutsättningarna avseende gd bebyggelsemiljö skall uppfyllas varvid särskilda avvägningar görs med hänsyn till den speciella situatin sm råder för Härad med anledning av skttbuller från militärens övningsmråden. Samrådsmråden militären Ttalförsvarets intressen redvisas genm samrådsmråden sm anger mråden inm vilka ttalförsvaret kan kmma att hävda riksintresse. Inriktning inm samrådsmråde militären Strängnäs kmmun berörs av fyra samrådsmråden. Samrådsmrådena innesluter markinnehav med buffertzn, hindrande bullerkurvr samt andra anläggningar av försvarets intresse. Inm redvisade samrådsmråden skall samråd ske med försvaret vid tillståndsprövning ex bygglv. Inm redvisade samrådsmråden finns markerat bullermråde vid Härads skjutfält. Bullermrådet, avgränsas i nrr av bullernivåer av finkalibrigt 65dBA ch i söder grvkalibrigt 95 dbc Lx ch utgör riktvärden för byggnadshinder. Strängnäs kmmunledning för samtal med försvarets ledning m dessa avgränsningar på bullermrådena. Värdefulla miljöer Syftet med dessa mråden är att säkerställa platsens kulturhistriska värden. Inriktningen ät att de skall skyddas mt förändringar sm kan äventyra befintliga värden. Flera av dessa mråden ligger inm mråden med status riksintresse. 16

5 Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag Inriktning inm värdefulla miljöer För de utpekade mrådena avses mrådesbestämmelser att upprättas i samband med förändring inm mrådet. Mark- ch vattenanvändningen skall ytterligare anpassas till natur/kultur ch/eller friluftsintressen. Endast bebyggelse, anläggningar eller andra åtgärder sm kan anpassas till dessa intressen bör återhållsamt få tillkmma. Årby, Hannemyra, Grinda, fgdö, Kinger, Söderårby, Hyvena, Aspö, Överselö, Nybble, Dalgången nrrut från Mälsåker, Överselö, Tresund. Utredningsmråden På kartan nedan redvisas utredningsmråden, vilka avses utredas vidare för att till större eller mindre del kunna tas i anspråk för en annan markanvändning. Dessa mråden är Härad, Mariefred, Åkers styckebruk, Läggesta ch Hedlandet. Inriktning inm utredningsmråden Planeringsförutsättningarna för ändrad markanvändning behöver i regel belysas i ett större sammanhang med fördjupning av översiktsplan eller i prgram till en eller flera detaljplaner sm inkluderar översiktliga frågr. Större mråden bör redvisas med lämplig etappindelning. Markens ändrade användning skall allsidigt belysas, eventuella knflikter värderas ch knsekvenserna redvisas. Närmare prövning sker därefter i detaljplan. Karta utredningsmråden. 17