Behovsbedömning tillhörande detaljplan för Rättstjänaren 9, Väster, Nyköping, Nyköpings kommun

Transkript

1 Datum Dnr 1/ BTN15/114 Samhällsbyggnad Reviderat med Länsstyrelsens synpunkter Plan- ch naturenheten Behvsbedömning tillhörande detaljplan för Rättstjänaren 9, Väster, Nyköping, Nyköpings kmmun Behvsbedömningen ska utgöra underlag för bedömning m genmförandet av kmmande detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska kmmunen göra en miljöbedömning av planen ch upprätta en skriftlig redgörelse, miljöknsekvensbeskrivning (MKB). Behvsbedömningen bör även avgränsa vilka frågr sm ska behandlas i en miljöknsekvensbeskrivning i enlighet med 6 kap Miljöbalken (MB) ch 4 kap 34 Plan- ch bygglagen (PBL) alternativt behandlas i planbeskrivningen. Syfte med detaljplan ch kmmande detaljplaneläggning (Planen) Syftet med detaljplanen är att tillåta nybyggnatin av flerbstadshus i se våningar inm Rättstjänaren 9 längs med Brunnsgatan. Nulägesbeskrivning (Platsen) Området kring Brgaregatan beskrivs i FÖP sm karaktäriserad av krökta sammanhållna gaturum med putsade tvåvåningsbyggnader från talen. Området har flera fndbyggnader sm Tingshuset ch Järnvägsstatinen. Den södra delen, mt Repslagaregatan påminner m den angränsande nrra delen av stadskärnan. I den södra delen finns flera tidstypiska byggnader från sekelskiftet sm är värdefulla identitetsskapande inslag i stadsmiljön. Möjligheter för långsiktiga viktiga trafiklösningar i Pstadress Besöksadress Tfn/Mbil/Fa Org/Bg Nyköpings kmmun Samhällsbyggnad NYKÖPING Stadshuset, Stra trget Tfn samhallsbyggnad@nykping.se Org nr Bg kmmun@nykping.se

2 Dnr 2/11 mgivningen kan riskera att byggas brt vid förtätning. Den för Nyköping unikt sammanhållna stadsbilden i mrådet kan lätt trasas sönder av kmpletterande bebyggelse i avvikande skala. Kvarteren Rättstjänaren ch Tingshuset avviker i karaktär från resten av mrådet. Bebyggelsen är av lika ålder ch variatinen i vlym, materialitet ch uttryck är str. På andra sidan Brunnsgatan finns landstingets kvarter med administratinsbyggnader från lika tidsepker samlat i en parkmiljö karaktäriserad av stra träd ch slingrande grusgångar. Gårdsmiljöerna i närmiljön präglas av gårdshus, plank ch klippta häckar, parkeringar ch mindre gräsytr med planteringar ch äldre träd. På Rättstjänaren 9 finns fruktträd ch två större björkar sm bidrar till att frma gaturummet längs Brunnsgatan ch knyter an till parkmiljön på andra sidan gatan. Brunnsgatan är en starkt trafikerad väg med beräknade bullernivåer på 65dB vid fastighetsgräns. Brunnsgatans rll kan kmma att förändras i samband med att Nyköpings recentrum byggs. Gatan påverkas dck inte i det aktuella läget av den sänkning av gatan sm ska göras under järnvägsbrn. Ställningstagande till miljöbedömning ch avgränsning av MKB Planen berör ett mråde sm är centralt beläget i ett mråde sm vid genmförandet av Resecentrum kmmer att ingå i ett epansivt utvecklingsmråde. Brunnsgatans rll kmmer med största sannlikhet att förändras. Planmrådet ligger inm riksintresse för kulturmiljövård. Befintlig bebyggelse varierar i ålder, vlym, materialitet ch uttryck. Bullerpåverkan från Brunnsgatan är str. Planen anger förutsättningar för bstäder i upp till se våningar, med en huskrpp placerad längs Brunnsgatan. Planen medför att gårdsmiljön blir mindre samtidigt sm fler lägenheter skapas i mrådet. Det innebär att bendeparkering måste lösas. Med hänsyn till barnperspektivet ch bristen på park- ch natur i direkt anslutning till fastigheten bör krav ställas på gårdsmiljöns utfrmning i detaljplanen. En högre byggnad bidrar till att markera stadskärnans placering i förhållande till resecentrum sm ny stark entré till Nyköping. Byggnadens utfrmning ch möjligheten till lkaler i bttenvåningen bör beaktas i planarbetet. Tillgängligheten ch trafiksäkerheten kring infart, entréer ch parkering bör studeras för att undvika risker för gång- ch cykeltrafikanter. Den samlade bedömningen av vanstående aspekter ch deras kumulativa effekter är att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med tillhörande MKB behöver därför inte upprättas. Det finns skäl att ändå belysa följande aspekter i den kmmande planprcessen: Framkmlighet ch trafiksäkerhet för gång- ch cykeltrafik längs Brunnsgatan Påverkan på riksintresse för kulturmiljö samt bebyggelsens

3 Dnr 3/11 påverkan på befintliga kvaliteter stadsbilden ch gestaltning ch utfrmning av bebyggelsen ch gården Bullerpåverkan från Brunnsgatan Barnperspektiv ch kvaliteten på gårdsmiljön Slförhållanden; skuggbildning. Tidigt samråd Tidigt samråd med Länsstyrelsen gällande denna behvsbedömning KOMMENTAR NAMN Datum Länsstyrelsen lämnar följande yttrande: Kmmunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kmmunens bedömning Förutm de i behvsbedömningen redan identifierade aspekterna vill Länsstyrelsen framföra följande inför det frtsatta planarbetet listade enligt 11 kap 10 PBL; Riksintressen 3 kap miljöbalken Riksintresse för kulturmiljövård Planmrådet ligger inm riksintresse för kulturmiljövården Nyköping (D57) enligt 3 kap 6 miljöbalken. I riksintressets mtivering ch uttryck ingår bl.a stadsmiljö präglat av knsekvent genmförd reglering vid 1600-talets mitt, låg bebyggelse ch industrianläggningar från skilda tider samr 1900-talets bstadsbebyggelse med flerbstadshus. För att tillgdse riksintresset ska Nyköpings karaktär av småstad med dess tydliga histriska prägel bevaras. De fysiska uttrycken för Nyköpings utveckling från medeltidsstad via 1600-talets rutnätsstad till en av sent 1800-tal ch tidigt tal präglad småstad ska bevaras ch vara avläsbara. Nyköping har under 1900-talet Rune van den Brink (plan), Ebba Gillbrand ch Agneta Scharp (kulturmiljö), Ulrica Schröder (miljö ch hälsa), Jnas Lundbrg (risk ch säkerhet)

4 Dnr 4/11 behållit sin övergripande prägel av småstad även stra delar rivits ch ersatts med annan bebyggelse efter Inm stadskvarteren finns kvar enklaver med äldre trähusbebyggelse med innergårdar sm på ett gtt sätt visar den äldre trästadens karaktär. Denna gårdshusbebyggelse med miljöer är ett unikt karaktärsdrag sm tidigare var mycket vanlig med sm idag är relativt sällsynt. Inm kv. Rättstjänaren 9 finns se hus sm inventerats ch värderats i Sörmlands museums bebyggelseutredning. Byggnaderna 1-4 har samtliga klassats sm blå, d.v.s. särskilt värdefulla byggnader sm inte får förvanskas i enlighet med PBL 8 kap 13. Hus 1 ch 2 är mycket välbevarade flerbstadshus i trä respektive tegel//puts med högt arkitekturch samhällshistriskt intresse. Hus 3 ch 4 är välbevarade gårdshus med högt samhällsch byggnadshistriskt värde. Hus 5 ch 6 är ckså gårdshus ch har klassats sm gröna, med ett utpekat kulturhistriskt värde. Länsstyrelsen delar bedömningen att planförslagets påverkan på kulturmiljön, dvs riksintresset ch stadsbilden samt värdefulla byggnader ch miljöer (bstadshusen ch gårdshusen) behöver utredas i det kmmande planarbetet i frm av en kulturmiljöanalys. Syftet bör vara att säkerställa att tillkmsten av ny bebyggelse inte innebär en förvanskning av befintlig bebyggelse eller att stadsbilden ch riksintresset påverkas negativt. För att riksintresset inte ska skadas påtagligt är det av vikt att värdefulla byggnader ch

5 Dnr 5/11 miljöer bevaras. De kulturhistriskt värdefulla byggnaderna (blå- ch grönklassade) bör förses med skydds- ch varsamhetsbestämmelser i enlighet med PBL 8 kap 13 ch 17 samt rivningsförbud. Ny bebyggelse behöver utfrmas med gd anpassning till befintlig bebyggelse ch stadsbilden, vad gäller skala (vlym ch höjd), placering ch gestaltning, i enlighet med PBL 2 kap 6. På så vis kan planen bidra till att uppnå miljömålet Gd bebyggd miljö, där skyddsbestämmelse q ch rivningsförbud är kulturmiljöindikatrer. Hälsa eller säkerhet Trafiksäkerhet Den planerade sänkningen av Brunnsgatan möjliggör att en del av den tunga trafik sm idag inte kan passera invid planmrådet kan kmma att göra det i framtiden. Förutm trafiksäkerheten kan en sådan utveckling ytterligare påverka risken för störningar i frm av buller, vibratiner ch luftförreningar. Länsstyrelsen delar kmmunen s bedömning att vid lkalisering ch utfrmning av gång- ch cykelbanr samt in- ch utfarter behöver säkerheten ch tillgängligheten för skyddade trafikantergrupper särskilt beaktas. Trygghet ch säkerhet Planen anger förutsättningar för bstäder i upp till 6 våningar, med en huskrpp placerad längs Brunnsgatan. I den frtsatta planeringen bör därför även beaktas att räddningstjänstens höjdfrdn får tillgänglighet för att utrymning ska kunna ske via baksidan av huset.

6 Dnr 6/11 Risk för lyckr, översvämning eller ersin Höga flöden I kmmande utredningar av geteknik ch förutsättningar att mhänderta dagvatten bär hänsyn tas till risken för höga flöden i samband med skyfallssituatiner. Övrigt Upplysning m prövning enligt annan lagstiftning frnlämningar Planmrådet ligger i anslutning till den lagskyddade frnlämningen Nyköping 231:1 (stadslager) ch till sin helhet inm dess frnlämningsmråd, sm enligt 2 kap 2 kulturmiljölagen (KML) tillhör denna. I samband med schaktning i Brunnsgatan ch närliggande kvarter har arkelger tidigare påträffat ställvisa spår av kulturlager ch fynd sm dateras till 1700-talet. Fynden består av fajans, prslin ch kritpipr m.m. Inför genmförande av planen kmmer Länsstyrelsen att ställa krav på arkelgiska insatser i frm av förundersökning för att få ett tillfredsställande underlag för prövningen m tillstånd enligt KML ch för att bedöma m det finns behv av arkelgisk slutundersökning. Bilagr Bilaga 1 Checklista för behvsbedömning med miljöaspekter ch kmmentarer Mats Dryselius Tf Chef Planeringsenheten Sara Rangensjö Planhandläggare Planeringsenheten

7 Dnr 7/11 Bilaga 1 Checklista för behvsbedömning MILJÖASPEKT Verksamheter enligt 4 kap 34 PBL eller enligt Förrdning m MKB 3 eller bilaga 3 Bilgisk mångfald Riksintresse naturvård Natura 2000-habitat* Skyddad natur Värdefull/känslig natur Grönstruktur Friluftsliv Riksintresse friluftsliv Strandskydd Värdefullt friluftsmråde Kan ett genmförande av planen antas medföra betydande miljöpåverkan JA OSÄKER NEJ KOMMENTAR/ÅTGÄRD Grön förbindelse i FÖP Beflkning Jämställdhet Möjlighet till flera funktiner eftersträvas (bende + handel eller kntr i bttenplan). Då fler människr vistas på platsen vid lika tidpunkter på dygnet upplevs platsens m tryggare. Omedelbar närhet till kllektivtrafik ch framtida resecentrum samt till gång- ch cykelbanr sm leder från centrum till intilliggande stadsdelar i tätrten. Integratin Se resnemang van. Barns perspektiv X Barns möjlighet till utevistelse bör gå före parkering på gården. Ingen allmän park eller naturmiljö finns i direkt anslutning till bstadshusen. Övergångsställen finns vid cirkulatinsplatsen i direkt anslutning till planmrådet. Närhet till sklr ch försklr.

8 Dnr 8/11 Ålderssammansättning Möjlighet till mindre ch större lägenheter. Blandad bebyggelse = inte ensartad bebyggelse. Omedelbar närhet till kmmunal ch kmmersiell service i centrum. Människrs hälsa Buller X Brunnsgatan är väldigt trafikerad med trafikbuller sm följd. En bullerutredning behöver tas fram. Vibratiner Vibratiner från tyngre trafik? Magnetiska fält Radn Nrmal risk Allergi Miljöfarlig verksamhet Förreningar Luftförreningar från Brunnsgatan/Repslagare gatan? Markförreningar Inga kända markförreningar. Fysisk tillgänglighet Tillgängligheten längs Brunnsgatan, framförallt hörnet mt Repslagaregatan. Rekreatin ch friluftsliv Rekreatin bör gå före parkering på gården. Ingen allmän park eller naturmiljö finns i direkt anslutning till bstadshusen. Människrs säkerhet Ras ch skred Översvämning Trafiksäkerhet Infart för biltrafik från Brunnsgatan är inte lämpligt utan en annan lösning för angöring till fastigheten måste studeras. Farligt gds/skyddsavstånd Trygghet ch säkerhet Trafiksäkerhet, risker, rörelsestråk, möjlighet att ta sig till ch från mrådet, rienterbarhet, överblickbarhet, belysning, aktiviteter dygnet runt.

9 Dnr 9/11 Djur ch vätliv Natura 2000-fågel* Fridlysta/rödlistade arter Rödlistad art Turkduva, NT, bedöms inte påverkas av byggnatin. Värdefulla/känsliga arter Mark Gelgi ch jrdarter Möjligheter till infiltrering av dagvatten är begränsade. Fördröjning kan vara möjligt. Tpgrafi Ersin Vatten MKN Avrinningsmråde Skyddsmråde Ytvatten Grundvatten Dagvatten Möjligheter till infiltrering av dagvatten är begränsade, Fördröjning kan vara möjligt ch förslag på hur behöver studeras. Spillvatten Luft Miljökvalitetsnrm utmhusluft* Kvävediid ch kväveid, Svaveldiid, Bly, Partiklar PM 10 ch 2,5 Klimatfaktrer Lkalklimat Ljusförhållanden Slstudie bör göras utifrån den tillkmmande bebyggelsens påverkan på grannfastigheterna Hushållning mark/resurser Energianvändning el ch uppvärmning Energianvändning transprter ch kmmunikatiner Psitivt med central förtätning Kllektivtrafikförsörjning Gång ch cykel Tillgänglighet ch säkerhet längs Brunnsgatan Större/annat påverkat mråde Naturresurser ** Landskap Landskapsbild Bebyggelse

10 Dnr 10/11 Stadsbild Påverkan på befintliga kvaliteter, se tet m FÖP i inledning. Brunnsgatans framtida rll. En högre bebyggelse kan stärka Brunnsgatans rll sm stadsgata. Möjligheter till lkaler i bttenvåning bör studeras. Gestaltning X Byggnadernas ch gårdarnas gestaltning Kulturmiljö Riksintresse Frnminne Byggnadsminne Övrig värdefull kulturhistrisk miljö Ev andra väsentliga aspekter Utbyggnadstid Påverkan under utbyggnadstiden, framkmlighet. Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Grundvatten av gd kvalitet Levande sjöar ch vattendrag Myllrande våtmarker Hav i balans Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande skgar Ett rikt dlingslandskap Gd bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande znskikt Ett rikt vät- ch djurliv Samlad bedömning Bidrar X X X X Mtverkar Osäkert Berörs ej Ett genmförande av planen har ingen påvisbar negativ effekt på miljön, hälsan eller hushållning med mark, vatten ch andra resurser Trts att ett genmförande av planen kan få negativa effekter blir dessa inte så betydande i detta fall då förebyggande åtgärder beskrivna i bifgad handling kmmer att vidtas. Knsekvenserna redvisas i planbeskrivningen. Ett genmförande av planen kan få en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser. En MKB enligt 4 kap 34 PBL

11 Dnr 11/11 erfrdras. Andra lkaliseringsalternativ för prjektet bör utredas. 1 Kmmentarer till checklistan 2 Om planen anger förutsättningar för kmmande tillstånd för sådana verksamheter eller anläggningar sm anges i bilaga 3 till Förrdning (1998:905) m miljöknsekvensbeskrivningar bör en miljöbedömning påbörjas. 3 *= m bedömningen är ja eller säker för dessa aspekter bör en miljöbedömning påbörjas. **= m möjligt, ange hur str andel av planens yta sm efter genmförandet kan antas kmma att mfatta sedan tidigare inte ianspråktagen ch/eller planlagd natur/park (grönmark). Referensmaterial sm har använts vid denna bedömning Titel Källa Aktualitet ÖP/FÖP Nyköpings 2013 kmmun NYGIS Nyköpings kmmun 2017