Detaljplan i Ljungsbro för Härna 20:14 m.fl.

Transkript

1 Detaljplan i Ljungsbr för Härna 20:14 m.fl. Planbeskrivning & behvsbedömning Antagandehandling Sbn

2 Om detaljplanen Vad är en detaljplan? En detaljplan reglerar hur mark ch vatten ska användas ch hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar m vad du ch andra får ch inte får göra för byggåtgärder inm planmrådet. Det är kmmunen sm tar fram en detaljplan ch du sm medbrgare har möjlighet att ta del av infrmatinen ch lämna idéer ch synpunkter. Läs mer på Detaljplanens handlingar Till detaljplanen hör följande handlingar: Plankarta i strlek A1 i skala 1:400 Planbeskrivning ch behvsbedömning (detta dkument) Grundkarta Fastighetsförteckning * Granskningsutlåtande * Planhandlingarna finns tillgängliga på Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen, Drttninggatan 45 ch på Medbrgarkntret City på stadsbibliteket under samråds-/granskningsskedet. Handlingarna finns dessutm på kmmunens webbplats Handlingar markerade med * finns inte på webbplatsen på grund av GDPR (dataskyddsregler inm EU). Vid frågr kntakta miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen, Skriftliga synpunkter på detaljplanen under samråds- ch granskningsskedet lämnas till Samhällsbyggnadsnämnden diarium, Linköping eller samhallsbyggnadsnamnden@linkping.se. Detaljplaneprcess ch tidplan Detaljplanen har tagits fram enligt plan- ch bygglagen (PBL 2010:900) i dess lydelse efter 1 januari 2016 med standardförfarande. Samråd pågick 9 april 29 april Granskning pågick 20 augusti 2 september Planen befinner sig nu i antagandeskedet. Tidplanen är preliminär ch kan förändras under planarbetets gång. Planbesked Startbeslut Samråd Synpunkter inhämtas Granskning Synpunkter inhämtas Antagande Laga kraft aug 2015 kt 2016 apr 2018 aug 2018 nv 2018 dec

3 Sammanfattning Fastighetsägaren till Härna 20:14 inkm med en ansökan m planläggning av fastigheten under år Planbesked beviljades Startbesked ch samrådsbeslut tgs Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnatin på fastigheten Härna 20:14. Syftet med planen är även att skapa tydlighet i regleringar för de berörda fastigheterna inm planmrådet. Detaljplanen stämmer väl med intentinerna i Översiktsplan Ljungsbr Berg från Detaljplanen är ckså förenlig med 3, 4 ch 5 kap. miljöbalken. Någn betydande miljöpåverkan bedöms inte uppstå sm en följd av planen. Ändringar efter granskning Planhandlingarna har kmpletterats efter granskningen enligt nedan. Ändringar ch kmpletteringar av redaktinell karaktär ch/eller mindre väsentliga för planens sakfrågr framgår inte av denna skrivelse. Planbeskrivningen har kmpletteras angående fjärrvärme/fjärrkyla i enlighet med synpunkt (s. 10). Plankartan har reviderats med en kmbinerad egenskaps- ch administrativ gräns i södra delen av u-mrådet ch rätt manér på linjer. Plankartan har kmpletterats med bestämmelser för antal våningar för att förtydliga detta. Utfrmningen av planbestämmelse sm reglerar fastighetsstrlek har justerats i plankartan för att förtydligas. Dessa ändringar är relativt små ch strider inte mt detaljplanens syfte ch grundidé ch bedöms inte föranleda någn ny granskning. Plankntret bedömer att detaljplanen kan antas. Elin Petterssn Prjektledare/Planarkitekt 3

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Ändringar efter granskning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Planens syfte... 5 Planens mål... 5 Plandata... 5 Tidigare ställningstaganden... 6 Översiktliga planer... 6 Detaljplaner, mrådesbestämmelser etc Riksintressen... 6 Förenlighet med 3, 4 ch 5 kapitlet miljöbalken... 6 Detaljplanens innebörd... 7 Organisatriska frågr Fastighetsrättsliga frågr ch knsekvenser...13 Eknmiska frågr Behvsbedömning Behv av miljöbedömning Vad är en behvsbedömning? Vad är betydande miljöpåverkan? Slutsats ch ställningstagande.. 21 Miljöchecklista - grund till behvsbedömningen Övrigt Referenser Medverkande tjänstemän Plankarta Planbestämmelser Bebyggelse... 7 Naturmiljö... 8 Offentlig ch kmmersiell service9 Sciala aspekter... 9 Gatr ch trafik... 9 Miljö- ch riskfaktrer Teknisk försörjning Avvägningar ch hänsyn till mtstående intressen Genmförande av detaljplanen

5 Inledning Bakgrund Fastighetsägaren inkm under år 2015 med en ansökan m planbesked för fastigheten Härna 20:14. Av ansökan framgick att fastighetsägaren önskade att planlägga sin fastighet för att möjliggöra ytterligare byggnatin i frm av ett småhus. Kmmunen har i den fördjupade översiktsplanen för Ljungsbr ch Berg fastslagit att förtätning kan bli aktuell inm det mråde där fastigheten är belägen. Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnatin på fastigheten Härna 20:14. Syftet med planen är även att skapa tydlighet i regleringar för de berörda fastigheterna inm planmrådet. Planens mål Planen möjliggör ytterligare bebyggelse inm planmrådet. Planen bidrar till att reglera säkra planförhållanden avseende allmän platsmark ch kvartersmark. Planen bidrar till att säkra markanvändningen för fastighetsägarna inm planmrådet. Plandata Planmrådet är beläget i tätrten Ljungsbr ca 15 km från Linköpings centrum. Planen avgränsas av Ljungbackagatan i nrdväst samt av Krpbergsgatan ch Maria Källgatan i söder. Planmrådet är ca 7000 kvadratmeter strt. 5

6 Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Aktuellt mråde mfattas av Översiktsplan Ljungsbr ch Berg 2015 ch är markerat sm ett mråde med Befintlig bebyggelse, mindre förtätning kan bli aktuell. Förslaget överensstämmer med intentinerna i översiktsplanen. Detaljplaner, mrådesbestämmelser etc. För Härna 20:14 gäller Byggnadsplan P92 sm vann laga kraft 9 augusti Med tillägg av en ändring av detaljplan ÄDPP92A. Kvartersmarken är planlagd för bstäder. Fastigheterna får bebyggas i antingen 1 våning m 180 kvadratmeter eller 2 våningar m 150 kvadratmeter byggnadsarea. Därtill får kmplementbyggnader uppföras m 50 kvadratmeter. Riksintressen Området berörs inte av några riksintressen. Förenlighet med 3, 4 ch 5 kapitlet miljöbalken 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med markch vattenmråden I 3 kapitlet anges att mark- ch vattenmråden ska användas för det eller de ändamål sm är mest lämpade. Användning sm medför en ur allmän synpunkt gd hushållning ska ges företräde. Riksintressemråden ska skyddas mt åtgärder sm påtagligt kan skada miljön, försvåra tillkmst, utvinning eller utnyttjande av sådan anläggning. Planmrådet berörs inte av några riksintressen. 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark ch vatten för vissa mråden I 4 kapitlet anges vissa mråden i Sverige där särskild str hänsyn måste tas. Planen berör inte någt sådant mråde. 5 kap. Miljökvalitetsnrmer ch miljökvalitetsförvaltning 5 kapitlet behandlar miljökvalitetsnrmer ch miljökvalitetsförvaltning. Miljökvalitetsnrmer (MKN) är ett juridiskt styrmedel sm används förebygga eller åtgärda miljöprblem. Det finns idag nrmer för buller, luft ch vattenkvalitet. Planens genmförande väntas inte medföra någn betydande ökning av biltrafik i mrådet. Planen förväntas inte ha någn betydande inverkan på vattenkvalitet eller bullernivåer. Inga MKN förväntas överskridas. 6

7 Detaljplanens innebörd I detta kapitel beskrivs detaljplanens förutsättningar ch förändringar samt knsekvenser av detaljplanens genmförande. Bebyggelse Befintlig ch ny bebyggelse Befintlig bebyggelse inm planmrådet består av 6 friliggande villr i 1-2 plan med en byggnadsarea m ca kvadratmeter. De befintliga byggnaderna har en fasad i trä ch sadeltak i tegel. Detaljplanen möjliggör avstyckning av ytterligare en tmt på fastigheten Härna 20:14 ch därmed även byggnatin av ytterligare ett bstadshus. För fastigheten Härna 20:14 möjliggör detaljplanen bstadsbebyggelse i ett plan med en byggnadshöjd m 4,5 meter ch minsta fastighetsstrlek är 700 kvadratmeter. För fastigheterna Björkö 3:49-53 medger detaljplanen bstadsbebyggelse i två plan med en byggnadshöjd m 7,2 meter. För kmplementbyggnader inm planmrådet är högsta byggnadshöjd 3 meter. Endast en huvudbyggnad per fastighet tillåts. Största byggnadsarea per fastighet är 150 kvadratmeter för huvudbyggnad ch 50 kvadratmeter för kmplementbyggnad. Minsta fastighetsstrlek är 700 kvadratmeter inm hela planmrådet förutm för fastigheterna Björkö 3:52 ch 3:53 sm ska ha en minsta fastighetsstrlek m 630 kvadratmeter. Huvudbyggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns där detta inte regleras av prickmark (mark där byggnad inte får uppföras). Enligt Bverkets byggregler (BBR) avsnitt 5:61 ska byggnader antingen placeras på ett avstånd av minst åtta meter ifrån varandra eller förses med en brandteknisk knstruktin i frm av brandcellsgräns eller brandvägg. Ett avstånd m minst 8 meter ska eftersträvas mellan huvudbyggnader inm detaljplanen. Om det inte skulle vara möjligt att hålla ett avstånd m 8 meter mellan huvudbyggnaderna kan skärpta krav på brandtekniska knstruktiner kmma att ställas vid en bygglvsprövning. 7

8 Ft över Härna 20:14 med dess förhållande till mkringliggande bebyggelse. Ft över Härna 20:14 med dess förhållande till mkringliggande bebyggelse. Utfrmning ch gestaltning Ny bebyggelse ska utfrmas med fasad- ch taktäckningsmaterial sm ansluter till karaktärsdragen hs befintlig bebyggelse inm planmrådet. Huvudbyggnader ska ha sadeltak. Takvinkeln för huvudbyggnader får vara mellan grader. Omfattning av lvplikten Detaljplanen medför ingen förändring av lvplikt. Naturmiljö Natur, park ch rekreatin Den befintliga naturen består av träd i varierande strlek samt gräsytr. 8

9 Mark ch geteknik I Ljungsbr har kmmunen identifierat mråden med höga halter av radn. Det aktuella mrådet befinner sig inte inm riskmrådet men man bör beakta radn vid val av grundläggning för ny bebyggelse. Offentlig ch kmmersiell service Planmrådet innefattar ingen ffentlig eller kmmersiell service, men ligger nära det serviceutbud sm finns i tätrten Ljungsbr. Sciala aspekter Planmrådet befinner sig inm tätrten Ljungsbr sm ligger ungefär 15 km nrr m Linköping. Planmrådet mfattar 6 villafastigheter. Ifall detaljplanen inte vinner laga kraft kmmer klara fastighetsförhållanden råda då nästan alla hus inm planmrådet helt eller delvis är byggda på prickmark (mark där byggnad inte får uppföras). Jämställdhet ch mångfald En viktig aspekt i att skapa en hållbar stadsdel är planering med många lika gröna ytr i närheten av bstäder ch säkra gång- ch cykelvägar. Det underlättar kpplingen mellan lika målpunkter såväl inm närmrådet sm mellan tätrtens lika delar. Transprtlänkarna ska fungera för en beflkning med lika förutsättningar att ta sig fram i mrådet. Barnperspektivet Inm planmrådet finns en gata ch en gångväg sm i gällande detaljplan/byggnadsplan är reglerad sm allmän platsmark i frm av parkmark, men sm i denna detaljplan regleras sm lkalgata ch gångväg. Förtydliganden kring användningen kan stärka stråkets kvalitet ch därmed öka tryggheten för de barn sm rör sig i mrådet. Trygghet För att skapa trygga ch trivsamma miljöer längs gångstråk inm planmrådet bör särskild vikt läggas vid utfrmning av belysning så att mrådet där människr rör sig ch vistas blir attraktiva, tillgängliga ch trygga. Gatr ch trafik Gatunät ch biltrafik En ny utfart från fastigheten Härna 20:14 kmmer att anrdnas antingen på lkalgatan Ljungbackagatan eller på lkalgatan Krpbergsgatan, i övrigt är biltrafiken förändrad. En del av Krpbergsgatan görs m till lkalgata ch gångväg från den tidigare användningen parkmark i gällande detaljplan/byggnadsplan. Detaljplanen säkrar därmed mark i förlängningen av Krpbergsgatan för att ha rådighet över ytr för gångtrafik. En tydligare reglering kring gångvägen kmmer att leda till en förbättrad framkmlighet. En trappa ligger inm gångvägen mellan Krpbergsgatan ch gång- ch cykelvägen nrr m denna. Trappan har tidigare varit inm allmän platsmark i frm av parkmark ch kmmer frtsätta att vara inm allmän platsmark men i frm av gångväg. Trappan är kmmunal ch sköts därmed av kmmunen ch har nyligen renverats. Idag används privat mark väster m denna trappa på fastigheten Härna 20:14 sm gångväg av bende i mrådet men denna mark kmmer att frtsätta att 9

10 vara privat tmtmark ch därmed inte vara tillgänglig för allmän gångtrafik. Alternativa vägar att gå m trappen inte kan användas är längs med befintliga lkalgatr ch gång- ch cykelvägar. Kllektivtrafik Stmlinjebussar har hållplats på Hällestadsvägen söder m planmrådet. Avstånd från planmrådet till närmsta busshållplats är ca 300 meter. Detaljplanens genmförande medför inga ändringar i kllektivtrafiksystemet. Parkering ch angöring Parkering sker inm egna fastigheter. Angöring till ny framtida tmt på fastigheten Härna 20:14 kmmer att anrdnas antingen på lkalgatan Ljungbackagatan eller på lkalgatan Krpbergsgatan. Miljö- ch riskfaktrer En samlad bedömning av den inverkan sm detaljplanens genmförande bedöms medföra på miljön, hälsan ch hushållningen med mark, vatten ch andra naturresurser har gjrts under rubriken Behvsbedömning. Bedömningen har resulterat i att ingen utförlig miljöknsekvensbeskrivning ska tas fram, men en krtare beskrivning ch bedömning av nedan stående miljöaspekter har bedömts behövas. Teknisk försörjning Vatten ch avlpp Befintliga allmänna va-ledningar finns utbyggda inm planmrådet. Fastigheterna inm planmrådet är anslutna till dessa allmänna va-ledningar via upprättade förbindelsepunkter. Servisledningarna är dimensinerade för befintlig ch tillkmmande bebyggelse. Dagvatten De allmänna dagvattenledningarna är dimensinerade för ett 2-årsregn med 10 minuters varaktighet. Med ett 2-årsregn avses ett regn sm i genmsnitt återkmmer en gång under en tvåårsperid. När kraftigare regn än det dimensinerande belastar ledningsnätet riskerar anslutna fastigheter få vattenskadr när dagvatten stiger upp i dräneringssystemen. Detaljplanen innebär att ytterligare en tmt tillskapas ch därmed även en ökning av tak- ch hårdgjrda ytr. Dagvatten skall mhändertas lkalt/fördröjas så att dagvattenavledning från planmrådet förblir förändrad jämfört med dagens förhållanden. Höjdsättningen inm fastigheten ska utföras så att dagvatten vid extrema situatiner kan avledas van mark utan att byggnader eller anläggningar skadas. Fjärrvärme/fjärrkyla Fastigheterna inm planmrådet är inte anslutna till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmeledningar finns inte i närheten av planmrådet. En dialg mellan byggherre ch Tekniska verken behövs för att utreda förutsättningar för eventuell anslutning till fjärrvärmenätet. El Befintliga byggnader är sedan tidigare anslutna till Tekniska verken Linköping AB:s elnät. 10

11 Tele ch pt Ny bebyggelse kan anslutas till befintliga teleledningar. Avfall Kmmunens riktlinjer angående avfallshantering ska följas. Tekniska verken ansvarar för hämtning av hushållsavfall, avgift enligt taxa. Avvägningar ch hänsyn till mtstående intressen Denna detaljplans syfte är att möjliggöra byggnatin av ett hus inm det mråde sm i gällande detaljplan/byggnadsplan är så kallad prickmark (mark där byggnad inte får uppföras) ch sm är reserverad för kraftledningsgata. Kraftledningen sm vid gällande detaljplans/byggnadsplans upprättande sträckte sig genm mrådet är sedan dess flyttad. Det sm finns kvar är Tekniska verkens ledningsrätt för vatten ch avlpp sm belastar fastigheten Härna 20:14. Ledningsrätten är i denna detaljplan placerad inm prickmark ch inm mark sm ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjrdiska ledningar ch inskränks därmed inte av föreslagen markanvändning. Detta medför en gd avvägning mellan det enskilda intresset av explatering av mark ch det allmänna intresset av samhällsnyttig infrastruktur. En del av Krpbergsgatan görs m till lkalgata ch gångväg i denna detaljplan från den tidigare användningen parkmark i gällande detaljplan/byggnadsplan för att tillgdse det enskilda intresset samtidigt sm detaljplanen säkrar mark i förlängningen av Krpbergsgatan för att ha rådighet över ytr för gångtrafik. För fastigheterna Björkö 3:49-3:53 anger gällande detaljplan/byggnadsplan begränsad byggbar mark ch delar av byggnaderna inm fastigheterna är belägna mer eller mindre på prickmark. Denna detaljplan innebär att de befintliga byggnaderna blir planenliga ch minskar andelen prickmark inm fastigheterna. Denna detaljplan medger även en utökad byggrätt från tidigare 100 kvm till istället 150 kvm för de berörda fastigheterna. Denna detaljplan har inför granskningen justerats genm att prickmarken minskades ned mellan fastigheterna Härna 20:14 ch Björkö 3:52 från 8 meter till 7 meter i vissa delar. Detta för att tillgdse de två enskilda intressena av att bygga nytt bstadshus ch möjliggöra en tillbyggnad åt nrr på det befintliga bstadshuset. 11

12 Genmförande av detaljplanen I detta kapitel redvisas de rganisatriska, fastighetsrättsliga, eknmiska ch tekniska åtgärder sm krävs för ett samrdnat ch ändamålsenligt genmförande av detaljplanen. Genmförandefrågrna har ingen självständig rättsverkan utan utgör en del av planhandlingarna ch ska vara vägledande vid genmförandet av detaljplanen. Organisatriska frågr Tidplan Planarbetet bedrivs enligt reglerna för standardförfarande. Planprcessen beräknas i huvudsak kunna följa nedanstående tidplan. Observera att tidplanen är preliminär ch kan förändras under planarbetets gång sm en följd av förutsedda händelser. Samråd Våren 2018 Granskning Hösten 2018 Antagande Vintern 2018 Laga kraft, tidigast Vintern 2018 Utbyggnad kvartersmark Kan påbörjas direkt efter att detaljplanen vunnit laga kraft Genmförandetid Planens genmförandetid ska vara fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft. Under genmförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen ch detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genmförandetidens utgång frtsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för t.ex. förlrad byggrätt. Huvudmannaskap ch ansvarsfördelning Allmän plats Linköpings kmmun är huvudman för allmänna platser inm planmrådet, i detta fall lkalgata ch gångväg. Det innebär att kmmunen ansvarar för utbyggnad ch drift ch underhåll av dessa mråden. 12

13 Kvartersmark Varje fastighetsägare ansvarar på mtsvarande sätt för utbyggnad ch skötsel av sin kvartersmark. Teknisk försörjning Nätblagen ansvarar för utbyggnad ch skötsel av de allmänna ledningar sm finns inm planmrådet. Anslutning av nya fastigheter bekstas av respektive fastighetsägare enligt taxa. Huvudman för respektive nät är följande: Vatten ch avlpp: Tekniska Verken Dagvatten: Tekniska Verken Fjärrvärme: Tekniska Verken El: Tekniska Verken Opt/Tele: Tekniska Verken Avtal Ramavtal Mellan Linköpings kmmun ch ägarna till fastigheten Härna 20:14 har ett ramavtal tecknats hösten Ramtalets syfte är att reglera förutsättningarna ch kstnaderna för prövning av ny detaljplan avseende bstadsbebyggelse inm fastigheten Härna 20:14. Överenskmmelse m fastighetsreglering Linköpings kmmun har tecknat avtal med fastighetsägaren till fastigheten Härna 20:14 sm innebär att: kmmunen säljer den kmmunägda markremsan cirka 3 meter bred (del av fastigheten Härna 19:24) sm är belägen söder m fastigheten Härna 20:14. kmmunen köper del av fastigheten Härna 20:14. Avser mark sm utgör allmän plats ch utgör den östra delen av fastigheten Härna 20:14 samt en mindre kil i nrra delen av fastigheten Härna 20:14. För ytterligare beskrivning, se vidare under Fastighetsrättsliga frågr ch knsekvenser, Fastighetsbildning. Ytterligare avtal m markregleringar mellan privata fastigheter kan kmma att tecknas efter överenskmmelse mellan fastighetsägare. Fastighetsrättsliga frågr ch knsekvenser Fastighetsägare Inm planmrådet finns 8 fastigheter: Härna 20:14 Privat fastighetsägare Björkö 3:49 Privat fastighetsägare Björkö 3:50 Privat fastighetsägare Björkö 3:51 Privat fastighetsägare Björkö 3:52 Privat fastighetsägare Björkö 3:53 Privat fastighetsägare Björkö 3:10 Linköpings kmmun 13

14 Härna 19:24 Linköpings kmmun Översiktskarta med berörda fastigheter. Planmrådesgränsen är markerad med grönt. Fastighetsrättsliga knsekvenser ch fastighetsbildning Fastighetsregleringar (marköverföringar) Sammanfattning Den kmmunalägda remsan sm utgör del av fastigheten Härna 19:24 ska överföras till privat ägd mark. Marken utgör kvartersmark för bstadsändamål. En del av fastigheten Härna 20:14 ska överföras till kmmunen då marken utgör allmän platsmark (lkalgata ch gångväg). Därutöver ska ytterligare en mindre del av fastigheten Härna 20:14 överföras till kmmunen då marken utgör lkalgata. Marken utgör en mindre kil mt krsningen Ljungdalsgatan/Ljungbackagatan (syns inte på kartan nedan). Ytterligare avtal m markregleringar mellan privata fastigheter kan kmma att tecknas efter överenskmmelse mellan fastighetsägare. 14

15 Fastighetsbildning för allmän plats Härna 20:14 Mark sm utgör lkalgata ch gångväg ska överföras från fastigheten Härna 20:14 till den kmmunägda fastigheten Björkö 3:10. Berört mråde utgör cirka 70 kvm (gulmarkerat mråde i kartan nedan). Mark sm utgör lkalgata ska överföras från fastigheten Härna 20:14 till lämplig kmmunägd fastighet, till exempel Björkö 3:10. Berört mråde utgör cirka 21 kvm (rödmarkerat mråde i kartan nedan). Härna 19:24 En mindre del av remsan sm utgör del av fastigheten Härna 19:24 utgör allmän plats ch bör överföras till fastigheten Björkö 3:10 så att all allmän platsmark inm planmrådet tillhör samma fastighet. 15

16 Illustratinskarta över fastighetsreglering berörande fastigheterna Härna 20:14 ch Björkö 3:10. Illustratinskarta över fastighetsreglering berörande fastigheterna Härna 20:14 ch Björkö 3:10 eller annan lämplig kmmunägd fastighet. Rödmarkerat mråde är 21 kvm. Fastighetsreglering för kvartersmark Härna 19:24, Härna 20:14, Björkö 3:50, Björkö 3:51 ch Björkö 3:52 Den kmmunägda remsan sm utgör del av fastigheten 19:24 ska i första hand överföras till fastigheten Härna 20:14 för att möjliggöra nybyggnatin inm fastigheten. Berört mråde utgör cirka 312 kvm (lilamarkerat mråde i kartan nedan). Mindre delar av remsan kan överföras till någn av fastigheterna Björkö 3:50, 3:51 ch 3:52 ifall det finns behv, till exempel m stödmur eller annan tmtanläggning har naturlig tillhörighet till fastigheten. 16

17 Illustratinskarta över fastighetsreglering berörande fastigheterna Härna 19:24 ch Härna 20:14 (ch eventuellt någn del till någn av fastigheterna Björkö 3:50, 3:51 eller 3:52) Härna 19:24, Härna 20:14 ch Björkö 3:53 Den kmmunägda remsan sm utgör del av fastigheten 19:24 ska överföras till fastigheten Björkö 3:53 eller till fastigheten Härna 20:14. Berört mråde utgör cirka 84 kvm (blåmarkerat mråde i kartan nedan). Illustratinskarta över fastighetsreglering berörande fastigheterna Härna 19:24 ch Härna 20:14 ch/eller fastigheten Björkö 3:53 Garaget sm tillhör fastigheten Björkö 3:53 ligger på fastigheten Härna 20:14 (ch en minde del på remsan sm utgör del av fastigheten Härna 19:24). 17

18 Karta sm visar garagets placering i förhållande till fastigheten Björkö 3:53. Fastighetsägaren till Härna 20:14 bör träffa avtal med fastighetsägaren till Björkö 3:53 m att överföra marken sm garaget ligger på till från fastigheten Härna 20:14 till fastigheten Björkö 3:53. Servitut/Gemensamhetsanläggning I samband med marköverföringen från fastigheten Härna 19:24 till fastigheten Härna 20:14 bör en gemensamhetsanläggning eller ett servitut för infart bildas sm ger fastigheten Björkö 3:50 rätt att köra över det västra hörnet av fastigheten Härna 20:14. I plankartan är mrådet avsatt för gemensamhetsanläggning men det hindrar inte att ett servitut bildas istället. Ska både Härna 20:14 ch Björkö 3:50 använda marken sm utfart är gemensamhetsanläggning att föredra. 18

19 Ledningsrätter Inm mråde markerat u på plankartan finns underjrdiska allmänna vatten-, avlpps- ch dagvattenledningar. Ledningsägaren (Tekniska Verken) har ledningsrätt för ledningarna. Ledningsrättsmrådet är markerat på kartan nedan: Kartan visar ledningsrättsmrådet (markerat med range färg). Ledningsrätt saknas för en del av ledningarna på kvartersmark ( släppet syns i kartan van). Tekniska verken bör ansöka hs lantmäterimyndigheten m ändring av ledningsrätten så att även "släppet" sm redvisas i kartan van ingår i gällande ledningsrätt. Eftersm den nya detaljplanen möjliggör byggnatin mt gränsen för u- mråde/ledningsrätt behöver Tekniska verken trligen utöka detta mråde åt söder på grund av befintliga ledningars läge inm ledningsrättsmrådet. Ledningarnas läge behöver mätas in ch därefter kan en ny ledningsrättsgräns bestämmas. Enligt Tekniska verkens va-ledningskarta är måttet mellan dagvattenlednings centrum ch gräns för ledningsrättsmråde endast ca 0.7 m där avståndet är sm minst vilket är för lite för att möjliggöra åtkmst till va-ledningarna. Eknmiska frågr Planeknmi Plankstnader regleras i avtal (ramavtal tecknat mellan kmmunen ch explatörerna hösten 2017) Kmmunala investeringar ch kstnader Inga kmmunala nyinvesteringar planeras inm planmrådet. Kmmunen har nyligen renverat den trappa sm ligger inm gångvägen sm ligger inm allmän plats. Drift ch underhåll av allmän plats (gångväg ch lkalgata) bekstas med skattemedel. 19

20 Ersättningar för marköverföringar (fastighetsregleringar) Ersättningar för fastighetsregleringar ska bestämmas genm överenskmmelse mellan berörda parter. I de fall överenskmmelse inte kan uppnås kan lantmäterimyndigheten besluta m ersättning. Anslutningsavgifter Anläggnings- ch anslutningsavgifter för vatten ch avlpp, fjärrvärme, el etcetera ska betalas av fastighetsägarna enligt gällande taxr. Om någn ledning behöver flyttas för att möjliggöra planerad byggnatin inm planmrådet ska den fastighetsägare sm rsakar flytten svara för samtliga kstnader. Bygglv, anmälan ch planavgift Kmmunen tar ut avgifter för bygglv ch anmälan enligt gällande taxa. Ingen planavgift tas ut då plankstnaden regleras via avtal (ramavtal). 20

21 Behvsbedömning Behv av miljöbedömning Vad är en behvsbedömning? Vad är betydande miljöpåverkan? Enligt plan- ch bygglagen ch miljöbalken ska det till en detaljplan sm bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan ch hushållningen med mark vatten ch andra resurser även upprättas en miljöknsekvensbeskrivning. För varje detaljplan ska det därför göras en behvsbedömning, för att avgöra ch ta ställning till m detaljplanen kan antas påverka så pass mycket att en miljöbedömning ch miljöknsekvensbeskrivning ska tas fram (enligt PBL 4 kap 34 ). Om detaljplanen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan räcker redvisningen av knsekvenser under rubrikerna Detaljplanens innebörd ch Miljöch riskfaktrer. Vad sm avgör m en detaljplan har betydande miljöpåverkan eller inte styrs dels av lagstiftning (förrdningen m miljöknsekvensbeskrivningar 1998:905) ch är dels en avvägning av de sammantagna inverkande faktrerna samt lkala förutsättningar. Denna detaljplans behvsbedömning redvisas nedan under rubrik Slutsats ch ställningstagande sm tagits fram med hjälp av en miljöchecklista. Observera att bedömningarna är preliminära ch kan behöva mvärderas m ny kunskap tillförs detaljplanen. Slutsats ch ställningstagande Kmmunen gör den sammanvägda bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms kunna ge upphv till betydande miljöpåverkan (sm avses i miljöbalkens 6 kap 11, med beaktande av förrdningen 1998:905, bilaga 2 ch 4). Mtivet till ställningstagandet grundas på vanstående beskrivning ch den analys sm redvisas i miljöchecklistan nedan. En miljöknsekvensbeskrivning, enligt 4 kap 34 PBL behöver därför inte upprättas för *. Miljöchecklista - grund till behvsbedömningen Miljöchecklistan nedan utgör ett underlag för en samlad bedömning av den inverkan sm detaljplanens genmförande medför på miljön, hälsan ch hushållningen med mark, vatten ch andra naturresurser. Bedömningen ska ckså visa m lkaliseringen är lämplig med hänsyn till faktrer i mgivningen. Observera att bedömningarna är preliminära ch kan behöva mvärderas m ny kunskap tillförs detaljplanen. 21

22 Parameter Platsen Påverkan + 0 BMP Här redvisas alla intressen sm är berörda enligt bilaga 2 ch 4 i MKBförrdningen Här beskrivs parameterns värden/ ch eller brister, miljöpåverkan på platsen i dag. Omgivningens betydelse ch sårbarhet. Hur påverkas respektive parameter av att planens genmförs? Här antyds m påverkan är psitiv, betydlig eller negativ för aktuell aspekt Vid risk/möjlig betydande miljöpåverkan kryssas denna ruta 1. Markanvändning ch markförhållanden Markanvändning Villamråde med gd kmmunikatin Gelgi Grundförhållanden ch dagvattenhanteringen fungerar Förrenad mark Ingen förrenad mark inm mrådet 2. Vatten ch miljökvalitetsnrm för vatten Yt- ch grundvatten Gd infiltratin Dagvatten 3. Luft ch miljökvalitetsnrm för luft Luft Inga identifierade luftförreningar 4. Skyddade mråden ch arter Riksintressen Området mfattas inte av några riksintressen Områdesskydd vatten, natur ch arter Området mfattas inte av några mrådesskydd Områdesskydd kultur Området mfattas inte av några mrådesskydd 5. Naturvärden ch bilgisk mångfald Naturmiljö Inm planmrådet finns fåtalet gamla träd, dessa är inte skyddade 22

23 Grönstruktur, rekreatin ch friluftsliv Inga grönmråden inm detaljplanen 6. Kulturvärden ch arkelgi Histriskt ch kulturellt betydelsefulla mråden eller byggnader Området mfattas inte av några kulturhistriskt betydelsefulla mråden eller byggnader Frnlämningar Inga frnlämningar är identifierade inm mrådet 7. Klimat ch naturresurser Klimat ch klimatförändringar Naturresurser Energi, transprter ch avfall 8. Risker ch störningar för människa ch miljö Buller Inga bullerstörningar över riktvärdena förekmmer Transprt av farligt gds på väg ch järnväg Inga farliga transprter inm mrådet Risk från verksamhet ch flyg för människr ch miljö Inga verksamheter inm eller intill mrådet Övriga risker störningar för människa ch miljö Inga övrig risker är identifierade inm mrådet 23

24 9. Planen Planen Ja/Nej Kmmentar Medger planen förutsättningar för verksamheter ch åtgärder med tillstånd eller liknande? Har planen betydelse för andra planers ch prgrams miljöpåverkan? Har planen betydelse för integrering av miljöaspekter, miljömål ch hållbar utveckling? Innebär miljöprblem sm är relevanta för planen själv? Påverkans gränsöverskridande art? Nej Nej Nej Nej Nej 10. Sammanvägd bedömning ch summering av planens påverkan Planen Påverkans mfattning ch fysiska mfattning? Påverkans sannlikhet, frekvens, varaktighet ch avhjälpbarhet? Påverkans ttaleffekt, betydelse ch kmplexitet? Kmmentar Planens ringa mfattning i möjligheter till nya bstäder medför liten eller ingen påverkan på miljön Planens ringa mfattning i möjligheter till nya bstäder medför liten eller ingen påverkan på miljön Planens ringa mfattning i möjligheter till nya bstäder medför liten eller ingen påverkan på miljön 24

25 Övrigt Referenser Kmmunala handlingar ch riktlinjer Översiktsplan för Ljungsbr ch Berg (antagen 2015) Medverkande tjänstemän Elin Petterssn, planarkitekt: Prjektledare för planprcessen från ch med september 2018, Plankntret Carl-Jhan Karlssn, planarkitekt: Prjektledare för planprcessen till ch med augusti 2018, Plankntret Afshin Ghafri planarkitekt: Prjektledare för planprcessen till ch med juni 2017, Plankntret Jhan Graf, mark- ch explateringsingenjör, (Svefa AB), knsult till Plankntret Planhandlingarna har granskats av Ali Hajar, planarkitekt, Plankntret. 25

26 Plankarta

27 Planbestämmelser

28 Kntaktuppgifter Adress: Linköpings kmmun, Plankntret, Linköping E-pst: Telefn: Hemsida: Linköpings kmmun Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen Plankntret linkping.se