Behovsbedömning av och avgränsning av miljöbedömning för. fördjupad översiktsplan för Sjösa-Vålarö, Nyköpings kommun

Transkript

1 1 (6) Behvsbedömning av ch avgränsning av miljöbedömning för fördjupad översiktsplan för Sjösa-Vålarö, Nyköpings kmmun Behvsbedömningen ska vanligtvis utgöra underlag för beslut m genmförandet av kmmande planer kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Fördjupade översiktsplaner ska dck alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. Kmmunen ska därför göra en miljöbedömning av planen ch upprätta en skriftlig redgörelse, miljöknsekvensbeskrivning (MKB). I denna behvsbedömning föreslår kmmunen vilka frågr sm ska behandlas i miljöknsekvensbeskrivning i enlighet med 6 kap Miljöbalken (MB). Behvsbedömningen ch förslaget till avgränsning ska samrådas med Länsstyrelsen i Södermanlands län. Syfte med fördjupad översiktsplan för Sjösa-Vålarö Syftet med planen är att ge en mer heltäckande bild över den tänkta bebyggelseutvecklingen i planmrådet där avvägningar görs mellan lika intressen, till exempel önskan m att bygga fler bstäder, natur- ch kulturmiljöintressen, turism- ch friluftsliv, miljö- ch riskfaktrer med mera. Målen är att: - skapa förutsättningar för attraktivt, havsnära bende. - bevara ch utveckla möjligheterna för turism ch friluftsliv på såväl land sm hav - bevara värdefulla kultur- ch naturvärden - skapa förutsättningar för hållbart resande - minska övergödning av vattnet I planens samrådshandling redvisas två lika alternativ med en högre respektive lägre grad av ny bebyggelse ch explatering. Den förra syftar bland annat till att bemöta ch pröva inkmmet önskemål m att utveckla delar av Ånga samt föreslagen förtätning i mrådet mellan Hrn ch Brannebl i enlighet med kmmunens översiktsplan ÖP Ställningstagande till miljöbedömning ch avgränsning av MKB Platsen Planmrådet är överlag glest bebyggt, framförallt nrr m väg 219. Ett fåtal äldre gårdar ch trp ligger relativt glest utspritt i landskapet. Tätare bebyggelse finns främst nära havet vid kustmrådena kring Hrn, Lappetrp ch Brannebl samt vid Vålarö. Detta är främst fritidshusmråden från 1900-talets mitt sm efter hand har börjat mvandlats till året-runt-bende i allt högre mfattning. Det saknas kmmunalt VA inm planmrådet. En del mråden har gemensamhetsanläggningar för vatten ch avlpp. Det har inte gjrts någn avlppsinventering i planmrådet. Avlppen har trligen samma status sm i övriga inventerade mråden där ungefär 1/4 är undermåliga. Ett fåtal bebyggelsemråden inm planmrådet är detaljplanelagda. Alla ligger söder m riksväg 219 ch tillåter friliggande bstadshus i lika mfattning. Områdesbestämmelser saknas. Det ffentliga serviceutbudet inm planmrådet är mycket begränsat liksm näringslivet, förutm jrdch skgsbruk. Vid Lappetrp finns ett kntrshtell (Skärgårdsbyn) ch vid Hrn finns ett båtvarv. Området är av str vikt för turism ch friluftsliv, framförallt mrådet söder m Kustvägen. Länstrafikens landsrtslinje sm trafikerar sträckan Nyköping Studsvik har ett antal busshållplatser utmed väg 219 genm planmrådet. Det finns gda möjligheter till rekreatin ch friluftsliv för såväl bende sm besökande. I en str del av planmrådet (Sjösa-Hrn, Brannebl-Vålarö) är strandskyddet utökat till 300 meter ch bebyggelse finns endast i ringa mfattning, förutm vid detaljplanerade mråden i Svärdsklva ch Vålarö. Från Hrn till ch med Brannebl är strandskyddet 100 meter. En str del av strandmrådena är ianspråktagna vilket begränsar allmänhetens tillgänglighet till stränder,.

2 2 (6) Vattenavrinningen från planmrådet sker direkt mt kusten. Området mellan Trsaån ch Svärtaån betecknas 63/64. 6 delavrinningmråden i frm av mindre diken har identifierats. Mellan dessa (ch på öarna) finns mark sm avvattnas direkt mt stranden. Planmrådets nrra gräns har anpassats efter avrinningsmrådenas gränser. Planen berör ett mråde sm har flera utpekade värden på såväl eurpeisk, natinell, reginal sm lkal nivå: Området ligger helt eller delvis inm riksintressen för högexplaterad kust (4:4 MB), rörligt friluftsliv (4:2 MB), friluftsliv ch naturvård (3:6 MB), vindbruk ch sjöfart (3:8 MB), yrkesfiske (3:5 MB), samt fyra mråden av riksintresse för Natura 2000-mråden (4:8 MB, 7:27 MB). De reginala intressena innefattar bland annat bymiljön vid Hrns gård ch naturmiljöer utpekade i naturvårdsprgrammet Sörmlands natur. De lkala värdena är knutna till exempelvis nyckelbitper ch närströvmråden. Kunskapen m lkala värden i den marina miljön är bristfällig, men grunda kust- ch skärgårdsmråden har generellt en viktig betydelse för många växt- ch djurarter. Planen I planen redvisas två alternativ, ett med en lägre explateringsgrad (alt A) ch ett med högre (alt B). Planen föreslår ckså vissa generella mål ch rekmmendatiner för ny bebyggelse. För närmare beskrivning av planförslaget ch dess rekmmendatiner hänvisas till Generella rekmmendatiner samt de två kartbilagrna över alternativ A ch B, daterade Påverkan Den samlade bedömningen av vanstående aspekter är att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kmmunen ska därför påbörja en miljöbedömning av planförslaget ch upprätta en MKB. MKB ska avgränsas att i första hand belysa följande aspekter: Aktuella riksintressen Natura 2000-mråden (eventuell indirekt påverkan) Natur (eventuellt ianspråktagande av strandskyddade mråden samt mråden med höga naturvärden. påverkan på undervattenmiljön från fler bryggr ch ökad båttrafik) Friluftsliv (eventuellt ianspråktagande av strövmråden) Kulturmiljö kpplat till landskapsbild (mvandling av jrdbruksmark, landskapsbild från Kustvägen respektive från havet) Vattenkvalitet (ökad belastning på grundvatten ch havsvatten genm ny bebyggelse, enskilda avlpp, hårdgjrda ytr, fler bryggr ch ökad båttrafik) Klimatpåverkan (utsläpp till luft till följd av fler transprter) ch klimatanpassning (risker med höjda vattennivåer ch fler extrema väderförhållanden) Tidigt samråd Referensgrupp / myndighet sm medverkat i tidigt samråd gällande denna behvsbedömning MYNDIGHET NAMN Miljöenheten, Nyköpings kmmun B Gustaver Tidigt samråd med Länsstyrelsen gällande denna behvsbedömning KOMMENTAR NAMN Länsstyrelsen instämmer i stra delar med kmmunens bedömning ch förslag till avgränsning av MKB, men vill särskilt pängtera följande: Per Öhrling, Hans Sandberg, Ulrika Schröder, Kaj Hellner Alternativens knsekvenser för riksintresset enligt 4 kap 2 MB ch förenligheten med miljömålet Gd bebyggd miljö är av särskilt str vikt att redvisa. MKB bör redvisa knsekvenser även av ett tredje alternativ enligt vilket ytterligare bebyggelse tillåts sm kmplettering ch förtätning endast i mråden sm redan är

3 3 (6) explaterade. I samtliga alternativ behöver det framgå hur många nya bstadsenheter sm tillåts i förhållande till befintliga. Enligt lagen m allmänna vattentjänster ska kmmunen tillhandahålla vatten- ch avlppstjänster för samlad bstadsbebyggelse m det behövs ut miljö- eller hälsskyddssynpunkt. Det trde innebära att verksamhetsmrådet för va behöver mfatta även t.ex. Svärdsklva, Vålarö. Knsekvenser för naturmiljöer bör även redvisa värdefulla mråden enligt länets naturvårdsprgram ch Ängsch betesmarksinventeringen samt hur möjligheten till bete i det msaikartade landskapet kan kmma att påverkas av ny bebyggelse. Knsekvenser för den marina miljön bör beskrivas. Kunskapen m strändernas natur- ch rekreatinsvärde bör redvisas. (Denna redvisning skulle kunna ske sm en del i s.k. Blåstrukturplanen sm kmmunen avser ta fram.) Om kunskapsbrist råder bör den säkerheten anges. Knsekvenser för nyckelbitp/naturvärde (skg) i alternativ B bör redvisas i utredningsmråde för ny bebyggelse. Bilagr Bilaga 1 Checklista för behvsbedömning med miljöaspekter ch kmmentarer Henrik Haugness Chef Agneta Karlssn Planhandläggare Anna Edström Kmmuneklg

4 4 (6) Bilaga 1 Checklista för behvsbedömning MILJÖASPEKT Kan ett genmförande av planen antas medföra betydande miljöpåverkan JA OSÄKER NEJ KOMMENTAR/ÅTGÄRD Bilgisk mångfald Riksintresse naturvård Natura 2000-habitat* Ev indirekt påverkan behöver belysas i MKB Skyddad natur Värdefull/känslig natur Icke-ianspråktagna miljöer föreslås för ny bebyggelse. Detaljerad kunskap m ev värden saknas. Grönstruktur Beflkning Jämställdhet Integratin Barns perspektiv Ålderssammansättning Människrs hälsa Trafiksäkerhet Buller Ev bullerpåverkan från kustvägen. Vibratiner Magnetiska fält Radn Allergi Planer föreslår samma rekmmendatiner m skyddsavstånd mellan hästanläggningar ch bstäder enligt LST Skåne. Miljöfarlig verksamhet Förreningar Trygghet ch säkerhet Fysisk tillgänglighet Rekreatin ch friluftsliv Icke-ianspråktagna miljöer föreslås för ny bebyggelse. Påverkan på lkala friluftsvärden behöver belysas i MKB. Djurliv Natura 2000-fågel* Fridlysta arter Se Bilgisk mångfald Värdefulla/känsliga Se Bilgisk mångfald arter Växtliv Fridlysta arter Se Bilgisk mångfald Värdefulla/känsliga Se Bilgisk mångfald arter Mark Gelgi ch jrdarter Tpgrafi Planen föreslår anpassning till landskapets karaktär, varför visst skydd av befintlig terräng kan förutsättas. Markförreningar Vatten Avrinningsmråde Ytterligare bebyggelse medför en ökad belastning generellt. Ny bebyggelse föreslås uppfylla permanenthusstandard ch lkaliseras i lägen sm möjliggör anslutning till kmmunalt VA. Enskilda avlpp kan dck gdtas.

5 5 (6) Ytvatten Se van. Grundvatten Se van. Dagvatten Se van. Spillvatten Se van. Luft Miljökvalitetsnrm utmhusluft* Klimatfaktrer Lkalklimat Ljusförhållanden Materiella tillgångar Energianvändning el ch uppvärmning Energianvändning transprter ch kmmunikatiner Ny bebyggelse medför ökade transprter vilket ger en påverkan på bland annat luftkvalitet. MKN bedöms dck inte överskridas inm mrådet eftersm bakgrundsvärdena är låga. Planen föreslår inga särskilda krav på enskilda lösningar för el ch uppvärmning, men förespråkar energieffektivitet. Ny bebyggelse kan medföra ett förbättrat underlag för kllektivtrafik. Ttalt sett bedöms dck planen medföra fler energikrävande transprter eftersm lkaliseringen av ny bebyggelse förutsätter egna biltransprter till skla, arbete ch service. Naturresurser** Planen föreslår i första hand ny bebyggelse på mark sm i dagsläget utgörs av jrd-ch skgsbruksmark. Landskap Landskapsbild Planen föreslår anpassning till landskapets karaktär, varför visst skydd av befintlig terräng kan förutsättas Bebyggelse Gestaltning Planen föreslår att hänsyn ska tas till landskapsbild från havet ch kustvägen samt befintlig bebyggelse, samt vissa krav på gestaltning ch utfrmning. Frn- ch kulturlämningar Frnlämningar Okända lämningar kan finnas inm de mråden sm föreslås för ny bebyggelse. Hänsyn bör dck kunna tas i detaljplaneskedet. Annat kulturarv Riksintresse Ev andra väsentliga aspekter Kmmentarer till checklistan Om planen anger förutsättningar för kmmande tillstånd för sådana verksamheter eller anläggningar sm anges i bilaga 3 till Förrdning (1998:905) m miljöknsekvensbeskrivningar bör en miljöbedömning påbörjas. *= m bedömningen är ja eller säker för dessa aspekter bör en miljöbedömning påbörjas. **= m möjligt, ange hur str andel av planens yta sm efter genmförandet kan antas kmma att mfatta sedan tidigare inte ianspråktagen ch/eller planlagd natur/park (grönmark). Referensmaterial sm har använts vid denna bedömning Titel Källa Aktualitet NyGis Kmmunen, LST m fl 2009

6 6 (6)