Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Miljöknsekvensbeskrivning Fördjupad översiktsplan Stallarhlmen, utställningshandling

2 Prjektrganisatin Miljöknsekvensbeskrivningen har upprättats av: ÅF Infrastructure AB Sektin Miljö ch hållbarhet Karin Peterssn Erika Heander Jsefine Wildstam Madelaine Lapajne Hellbrg Karna Nilssn Medverkande från Strängnäs kmmun: Gustav Björnstad Patrik Wirsenius Anders Jnssn Samtliga ftn på framsidan är tagna av Strängnäs kmmun. Datum: , utställningshandling Sida 2 (64)

3 Sammanfattning Planförslaget Strängnäs kmmun har ett tillväxtmål där kmmunens invånarantal ska växa med en årlig prcentsats av 1% i snitt fram till 2040 ch därför behövs det både fler mråden för bebyggelseutveckling samtidigt sm befintliga mråden förtätas i kmmunen. Strängnäs kmmun har upprättat en fördjupad översiktsplan för Stallarhlmen ch till planförslaget finns denna miljöknsekvensbeskrivning över de förslag till bebyggelseutveckling sm planeras. Stallarhlmen ligger vid Mälaren i kmmunens nrdöstra del cirka trettn kilmeter öster m Strängnäs stad. Några av de utvecklingsfrågr sm är viktiga för Stallarhlmen handlar m att förbättra vattenkntakten (genm till exempel strandprmenader), att vidareutveckla gång ch cykelstråk till/från ch inm rten med mera. I planförslaget pekas det även ut restriktinsmråden för flera lika intressemråden, tex mråden med betydande bilgiska värden eller kulturmiljövärden där ny bebyggelse inte är tillåten. Nllalternativet Nllalternativet för miljöknsekvensbeskrivningen är Översiktsplan för Strängnäs från år 2014 sm gäller för planmrådet. I nllalternativet saknas en aktuell precisering av strategier för hur kmmunen ska utvecklas ch var lika verksamheter ska förläggas. Nllalternativet kan visserligen innebära att utpekade rörda mråden inte tas i anspråk men kan lika gärna innebära att tillkmmande bebyggelse uppstår i önskade lägen utan övergripande överväganden. Betydande miljöpåverkan I samråd med länsstyrelsen i Södermanlands län har kmmunen tagit fram en behvsbedömning för planförslaget. Behvsbedömningen visade att planförslaget kan ha en betydande miljöpåverkan avseende eventuell påverkan på de natinella miljökvalitetsmålen, miljökvalitetsnrmerna, riksintressemråden kulturmiljö, friluftsliv samt fiskenäring, skyddade mråden, transprter, barriärskapande, radn, förreningar i mark ch vatten, skred, naturresurser, översvämning, landskapsbild, jrdbruk, skgsbruk, bebyggelsestruktur, frn- ch kulturlämningar. Miljöknsekvenser Planförslaget medför både negativa ch psitiva knsekvenser i mrådet. Det föreslås bebyggelse i jrd- ch skgsbruksmråden samt inm mråde för rullstensås vilket gör att det finns risk för negativa knsekvenser avseende hushållning med naturresurser. När det gäller luft, hälsa ch säkerhet samt eksystemtjänster finns det möjligheter till psitiva knsekvenser. För luft handlar det m att planförslaget har för avsikt att främja användandet av kllektivtrafik samt att gång- ch cykelstråken ska förbättras ch kpplas samman. Genm att skapa tydligare riktlinjer för byggande inm mråden med radn samt i översvämningsmråden ch i mråden med ras- ch skredrisk kan planförslaget ge möjligheter till psitiva knsekvenser gentemt nllalternativet. Det kan dck krävas utförligare undersökningar avseende de utpekade riskerna i samband med detaljplanering ch det finns förslag till lösningar såsm marknivåhöjningar med mera. För buller ch mark bedöms planförslaget ge betydliga knsekvenser. Riktvärdena för buller bedöms kunna innehållas. Det finns två ptentiellt förrenade mråden inm ett av de föreslagna bebyggelsemrådena på Selösidan. Den fördjupade översiktsplanen har dck inte pekat ut exakta gränser för explateringsmrådena vilket gör att dessa Datum: , utställningshandling Sida 3 (64)

4 mråden eventuellt kan undvikas i vidare detaljplanering. Alternativ så kan det krävas sanering. När det gäller vattenmiljön finns det risk för negativa knsekvenser främst kpplat till djur- ch växtlivet eftersm det föreslås bebyggelse inm strandskyddsmråde. Planen kan dck öka allmänhetens tillgänglighet till strandmrådena vilket är en psitiv knsekvens. Dessutm bedöms planförslagets förslag till hantering av dagvatten samt spillvatten kunna ge psitiva effekter avseende vattenmiljön i mrådet. Inga miljökvalitetsnrmer bedöms överskridas enligt planförslaget. När det gäller naturvärden så finns det risk för negativa knsekvenser, även här är det kpplat till utbyggnad inm strandskyddsmråde. Men det kan även leda till psitiva knsekvenser eftersm restriktinsmråden för bevarande av mråden med högre bilgiska värden finns utpekade i planförslaget. På grund av att bstadsmråden planeras i mråden där det finns frn- ch kulturlämningar finns det risk för negativa knsekvenser. En str del av planmrådet utgörs i planförslaget av restriktinsmråde för betydande kulturvärden/strskalig jrdbruksmark vilket gör att risken minskar för att frnlämningar i dessa mråden skadas. Risken för negativa knsekvenser kan dck minimeras genm varsam förändring ch gd planering i samband med detaljplanering. Datum: , utställningshandling Sida 4 (64)

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund ch syfte Lagstiftning Avgränsning Gegrafisk ch tidsmässig Miljöaspekter Bedömningsgrunder Bedömningsskala Miljökvalitetsnrmer för vatten Miljökvalitetsnrmer för fiskvatten Miljökvalitetsnrmer för luft Riktvärden för buller Riksintressen Landskapsknventinen Skyddade mråden Eksystemtjänster Metdik ch avgränsningar Natinella miljökvalitetsmål Förutsättningar Övergripande förutsättningar Gällande planer Infrastruktur ch trafik Alternativ Nllalternativ Planförslag Restriktinsmråden Övriga utredda alternativ Miljöknsekvenser Hushållning med naturresurser Luftmiljö Buller Hälsa ch säkerhet Ras ch skredrisk Översvämning Radn Markmiljö Vattenmiljö Vattenskyddsmråden ch vattenförsörjning Datum: , utställningshandling Sida 5 (64)

6 6.6.2 Spillvatten Dagvatten Riksintresse fiskenäring Miljökvalitetsnrmer för vatten Miljökvalitetsnrmer för fiskvatten Naturvärden Riksintresse rörligt friluftsliv Riksintresse naturvård Bitpskydd Nyckelbitper Strandskydd Restriktinsmråden Kulturmiljö Riksintresse kulturmiljö Kulturhistriska lämningar Restriktinsmråden Eksystemtjänster Stödjande eksystemtjänster Reglerande eksystemtjänster Kulturella eksystemtjänster Försörjande eksystemtjänster Sammanfattning av förslag till frtsatt arbete för eksystemtjänsterna Miljökvalitetsmål Sammanfattande slutsatser Uppföljning Referenser Datum: , utställningshandling Sida 6 (64)

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund ch syfte Översiktsplanen är kmmunens långsiktiga bedömning av hur mark- ch vattenmråden bör användas ch hur bebyggelsen kan utvecklas i stra drag. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men är ett viktigt strategiskt verktyg där framtida behv vägs mt de resurser sm finns. Översiktsplanen är ckså en redvisning av de allmänna intressen sm kräver hänsynstaganden vid användning av lika mråden ch hur kmmunen avser hantera reginala ch statliga intressen (riksintressen). En översiktsplan bedöms enligt Miljöbalken alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljöknsekvensbeskrivning (MKB) alltid ska göras. Översiktsplanen kan sedan utvecklas vidare i fördjupad översiktsplan för ett specifikt mråde vilket Strängnäs kmmun har valt att göra för mrådet Stallarhlmen. Strängnäs kmmuns översiktsplanering består av en kmmunövergripande översiktsplan sm behandlar gemensamma ställningstaganden samt fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) sm på en mer detaljerad nivå beskriver intentiner för framtida mark- ch vattenanvändning i kmmunens huvudsakliga utbyggnadsmråden, varav FÖP Stallarhlmen är ett av dessa mråden. 1.2 Lagstiftning Översiktsplanering regleras i lag genm plan- ch bygglagen (2010:900) ch bestämmelserna i miljöbalken (1998:808). Gällande bestämmelser m bedömningen av m en översiktsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ch m en miljöknsekvensbeskrivning ska upprättas, redvisas i plan- ch bygglagen (kapitel 3 8 ) ch i miljöbalken (kapitel 6 11 ). Enligt Förrdning m miljöknsekvensbeskrivningar (1998:905) ska genmförandet av en översiktsplan eller ändringen av en översiktsplan generellt antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat m planen anger förutsättningarna för sådana kmmande tillstånd eller åtgärder sm anges i förrdningen. När ett planförslag är framtaget ska det enligt plan- ch bygglagen frmellt samrådas med bl.a. Länsstyrelsen, Reginen ch andra berörda kmmuner. Kmmunen ska ckså ge invånare, lika myndigheter, föreningar ch enskilda i övrigt, sm har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag sm möjligt ch att ge möjlighet till insyn ch påverkan. Efter samrådet bearbetas planen delvis utifrån inkmna synpunkter, ch den bearbetade versinen, utställningshandlingen, presenteras under utställningsskedet återigen för berörda innan planen antas plitiskt. När kmmunen upprättar en plan sm kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kmmunen göra en miljöbedömning av planen. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen dkumenteras i denna miljöknsekvensbeskrivning. Miljöknsekvensbeskrivningen beskriver ch bedömer den betydande miljöpåverkan sm planens genmförande kan antas medföra. Datum: ,utställningshandling Sida 7 (64)

8 2 Avgränsning Gegrafisk ch tidsmässig Fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Stallarhlmen skall visa kmmunens intentiner vad gäller mark- ch vattenanvändningen för Stallarhlmens tätrt med mnejd på års sikt, vilket är samma tidsmässiga avgränsning sm miljöknsekvensbeskrivningen innehar. Den detaljnivå sm fördjupningar av översiktsplanen möjliggör, förväntas ge bättre förståelse ch insikt för de bende ch verksamma i mrådet vilket skapar bättre förankring ch stärker genmförandemöjligheten av planens syften Miljöaspekter De knsekvenser av planförslaget sm kan medföra betydande påverkan på miljön ch människrs hälsa ska miljöbedömas ch redvisas i en miljöknsekvensbeskrivning. Miljöknsekvensbeskrivningen har samma detaljeringsnivå sm den fördjupande översiktsplanen har. Det innebär att miljöknsekvensbeskrivningen kmmer att beskriva de övergripande miljöeffekterna sm den fördjupade översiktsplanen ger upphv till, både psitiva ch negativa. För de mer lkala miljöeffekterna i de lika utvecklingsmrådena inm översiktsplanen ska frtsatta undersökningar ch bedömningar ske i samband med kmmande detaljplanering. Miljöpåverkan sm kan antas bli föremål för bedömning i senare planskede kan ckså antas ha mindre betydelse för miljöbedömningen av översiktsplanen. Det gäller t.ex. bedömning av miljöstörande verksamhet eller andra verksamheter sm kräver miljötillstånd ch därför kmmer att miljöprövas i samband med dem. Placering av dessa verksamheter kan dck bedömas i en ÖP eller FÖP. Avgränsning av miljöaspekter har gjrts mt bakgrund av behvsbedömningen ch i samråd med Länsstyrelsen i Södermanlands län. En sammanställning av de miljöaspekter sm MKB:n mfattar visas i Tabell 1. Tabell 1. Sammanställning ch beskrivning av de miljöaspekter sm behandlas i MKB:n. Miljöfaktr Beskrivning Natinella miljömål Översyn vilka natinella miljömål sm påverkas. Ev. påverkan på miljökvalitetsnrmer Ev. påverkan på vattendirektivet ch landskapsknventinen Riksintressen Påverkan på riksintresse kulturmiljövård Påverkan på riksintresse rörligt friluftsliv Påverkan på riksintresse fiskenäringen Bilgisk mångfald/djur- ch växtliv Påverkan på skyddade mråden t.ex. bitpskydd, nyckelbitp, strandskydd Beflkningsändringar Påverkan av tunga transprter, bil Hälsa ch säkerhet Radn samt gång ch cykel Stallarhlms brn Barriärskapande Datum: , utställningshandling Sida 8 (64)

9 Mark ch vatten Påverkan av förreningar mark ch/eller vatten Påverkan av förändrade stabilitetsförhållanden i marken/skred Naturresurser sm markanvändning över åsbildningen Materiella tillgångar Översvämningsprblematik med anledning av byggande runt Mälaren Landskap Påverkan på landskapsbild, jrdbruk ch skgsbruk Bebyggelse Bebyggelsestruktur med avseende på hållbarhetsaspekter ch med beaktande av kmmunens stadsbyggnads- ch kulturmiljöprgram Frn- ch kulturlämningar Påverkan på frnminnen ch kulturhistriska lämningar 3 Bedömningsgrunder Bedömningar av knsekvenser i en MKB är relativa ch utgår dels från bjektets värde ch dels från påverkans mfattning. En str påverkan på ett bjekt (t.ex. ett naturmråde eller en recipient) av litet värde kan bedömas sm liten knsekvens medan en mindre påverkan på ett bjekt av strt värde kan bedömas sm en måttlig knsekvens. En str påverkan på ett värdefullt bjekt blir en str knsekvens. Sm utgångspunkt för knsekvensbeskrivning finns ett antal bedömningsgrunder vars avsikt är att utgöra jämförelsematerial för miljöbedömning. 3.1 Bedömningsskala Planförslaget uttrycker kmmunens intentiner på en översiktlig nivå. Därefter styrs knsekvenserna av hur planen sedan genmförs i kmmande detaljplanering, vilket inte är känt ännu. Knsekvenserna kan i detta skede endast bedömas översiktligt utifrån den beskrivning sm ges i den fördjupade översiktsplanen. Tabell 2. Bedömningsskala. Knsekvenserna bedöms ch utrycks enligt följande: Risk för negativa knsekvenser Ifall planförslaget genmförs fullt ut bedöms det kunna medföra negativa knsekvenser. Möjlighet till psitiva knsekvenser Ifall planförslaget genmförs fullt ut bedöms det kunna medföra psitiva knsekvenser. Obetydliga knsekvenser Planen bedöms medföra betydliga knsekvenser. Datum: , utställningshandling Sida 9 (64)

10 3.2 Miljökvalitetsnrmer för vatten Vattenmyndigheten för Nrra Östersjöns vattendistrikt har 2009 beslutat m miljökvalitetsnrmer enligt miljöbalken ch förrdningen m förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Miljökvalitetsnrmerna är en del av det svenska genmförandet av EU:s ramdirektiv för vatten, där målet är att alla vattenförekmster ska ha gd status till år Om status är sämre än gd 2015 kan årtalet för när nrmen ska uppnås flyttas fram eller ett mindre strängt krav tillämpas med hjälp av undantag. Miljökvalitetsnrmer för vatten uttrycks i eklgisk status (gd eller hög) eller, för knstgjrda ch kraftigt mdifierade ytvattenförekmster, eklgisk ptential (gd eller maximal) ch kemisk status (gd). Enligt vattenmyndigheterna är det grundläggande målet för vattenförekmsterna att uppnå åtminstne gd status. Samtidigt får inte statusen försämras i någn vattenförekmst. Redvisning av planförslaget påverkan på miljökvalitetsnrmerna för vatten behandlas i avsnitt 6.6 Vattenmiljö. Förutm miljökvalitetsnrmer för vatten finns ckså ett åtgärdsprgram för att uppnå de mål sm satts upp vad gäller vattenkvalitet. Här finns punkter riktade direkt till kmmunen. I punkt 6 står följande: Kmmunerna ska genmföra sin översikts- ch detaljplanering samt prövning enligt plan- ch bygglagen så att den bidrar till att miljökvalitetsnrmerna för vatten ska kunna följas. Kmmunen har alltså inte bara en skyldighet att följa MKN för vatten utan man ska även göra det möjligt att nå målen genm att utveckla sin planläggning. 3.3 Miljökvalitetsnrmer för fiskvatten I Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2002:6 listas de fiskvatten sm mfattas av förrdningen m fisk- ch musselvatten (2001:544). Mälaren ligger delvis inm planmrådet ch mfattas av denna förrdning. Vattnet delas i förrdningen in i lika klasser: musselvatten, laxfiskvatten ch andra fiskvatten. Mälaren är klassad inm kategrin andra fiskvatten. I förrdningen m fisk- ch musselvatten presenteras rikt- ch gränsvärden för kategrin andra fiskvatten, vilka ckså är gällande för Mälaren. De parametrar sm bedöms är: temperatur, upplöst syre, ph, uppsamlade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenlföreningar, mineralljebaserade klväten, ammniak, ammnium, restklr, zink ch upplöst kppar. 3.4 Miljökvalitetsnrmer för luft Syftet med miljökvalitetsnrmer för luft är att skydda människrs hälsa ch miljö. Nrmerna är av gränsvärdeskaraktär ch innebär att gällande gränsvärden för t.ex. kväveföreningar ch partiklar måste följas. Om gränsvärdena överskrids ska åtgärdsprgram tas fram. Redvisning av planförslaget påverkan på miljökvalitetsnrmerna för luft behandlas i avsnitt 6.2 Luftmiljö. 3.5 Riktvärden för buller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller sm nrmalt inte bör överskridas vid nybyggnatin av bstadsbebyggelse eller vid nybyggnatin eller väsentlig mbyggnad av trafikinfrastruktur (Infrastrukturinriktning för framtida transprter). Datum: , utställningshandling Sida 10 (64)

11 Riktvärdena vid nybyggnatin av bstadsbebyggelse eller vid nybyggnatin eller väsentlig mbyggnad av trafikinfrastruktur är: 30 dba ekvivalentnivå inmhus 45 dba maximalnivå inmhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utmhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bstad För utmhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dba. Redvisning av planförslaget påverkan på riksintressemråden behandlas i avsnittet 6.3 Buller. 3.6 Riksintressen Ett mråde sm har pekats ut sm riksintresse ska skyddas mt åtgärder sm påtagligt kan skada dess värden, det vill säga värden sm har betydelse från allmän synpunkt ch sm inte kan återskapas m de förstörs. Hänsyn ska tas till riksintresset avsett m en planerad verksamhet sker innanför eller utanför det redvisade mrådets gränser. Inm planmrådet finns det flera mråden sm berörs av riksintresse. Inm miljöbedömningen berörs särskilt riksintresse för Yrkesfiske (Miljöbalken 3:5), riksintresse för kulturmiljö (Miljöbalken 3:6), naturmiljövård (Miljöbalken 3:6) ch rörligt friluftsliv (Miljöbalken 4:2). Riksintresse kulturmiljö: Överselö-Tynnelsö ch Mälsåker. Riksintresse natura 2000 (habitatdirektivet): Gesta ch Åsa gravfält. Riksintresse för rörligt friluftsliv (3.6 MB): Mälaren med öar ch strandmråde Riksintresse naturvård (3.6 MB): Prästfjärden (även betydande mråde för rörliga friluftslivet) ch Tynnelsöfjärden. Den fördjupade översiktsplanens inriktning är att riksintressena ska respekteras ch att inga åtgärder ska tillåtas sm påverkar riksintressenas mtiv negativt. De flesta riksintressen inm Strängnäs kmmun har gällt under lång tid ch kmmunen har inte för avsikt att föreslå förändringar i markanvändningen eller andra åtgärder sm påverkar dessa negativt. Kmmunen delar i allt väsentligt synen på riksintressena för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv ch kmmunikatiner sm beslutats av statliga myndigheter. Redvisning av planförslaget påverkan på riksintressemråden behandlas under respektive avsnitt m miljöknsekvenser. 3.7 Landskapsknventinen Utöver det natinella miljömålet Ett rikt dlingslandskap finns en eurpeisk knventin; den Eurpeiska landskapsknventinen, sm har för syfte att skapa en gemensam eurpeisk ram för arbetet med de eurpeiska landskap sm är utsatta för ett förändringstryck. Den Eurpeiska landskapsknventinen dateras den 20 ktber 2000, Sverige ratificerade knventinen år 2010 ch den trädde i kraft i svensk lagstiftning den 1 maj Knventinens mål är att främja skydd, förvaltning ch planering av landskap samt att rganisera eurpeiskt samarbete i landskapsfrågr. Knventinen gäller även för det så kallade vardagslandskapet, d.v.s. mråden sm saknar speciella naturvärden, men sm är viktiga sm människrs närmiljö men där det behövs riktlinjer för skydd, Datum: , utställningshandling Sida 11 (64)

12 förvaltning (skötsel) ch planering. Enligt knventinen är landskapet en gemensam tillgång där kulturella, eklgiska, estetiska, sciala ch eknmiska värden möts. Det är samhällets gemensamma ansvar att förvalta ch nyttja landskapet på ett hållbart sätt. Knventinens intentiner är att: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten m landskapets värde ch betydelse i det civila samhället, i privata rganisatiner ch hs ffentliga myndigheter främja delaktighet i beslut ch prcesser sm rör landskapet lkalt ch reginalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden ch hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap ch delta i eurpeiska samarbeten m frågr sm rör landskapet 3.8 Skyddade mråden Vid hav, sjöar ch vattendrag råder generellt strandskydd enligt miljöbalken 7 kapitlet 13. Strandskyddet mfattar land- ch vattenmråde intill 100 meter från strandlinjen på land ch i vatten vid nrmalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv ch att bevara gda livsmiljöer på land ch i vatten för växt- ch djurlivet. Länsstyrelsen har utökat strandskyddet till 300 m för vissa partier. Andra skyddade mråden i kmmunen är naturreservat samt mråden sm ingår i Natura 2000 liksm fågel- ch sälskyddsmråden. Bitpskyddet är en mer allmän skyddsfrm ch avser särskilda miljöer i jrdbruksmark ch skgsmark eller bland bebyggelse. Redvisning av planförslaget påverkan på skyddade mråden behandlas i avsnittet Naturvärden. 3.9 Eksystemtjänster Eksystemtjänster kan krtfattat beskrivas sm de direkta ch indirekta bidrag sm naturen ger till ss människr. Eksystemtjänster kan bland annat vara växternas ftsyntes vilken binder kldixid ch frigör syre, ett vackert naturlandskap sm ger välbefinnande ch den pllinering sm insekter gör sm ger en gd skörd. Vi tar fta dessa tjänster för givna men eksystemtjänster utgör den grund sm ger ss välfärd ch livskvalitet (Naturvårdsverket, 2017). Regeringen har beslutat m ett etappmål att senast 2018 ska betydelsen av bilgisk mångfald ch värdet av eksystemtjänster vara allmänt kända ch integreras i eknmiska ställningstaganden, plitiska avvägningar ch andra beslut i samhället där så är relevant ch skäligt (SOU 2013:68). Kpplingar finns även direkt till flera av miljökvalitetsmålen där värdet av eksystemtjänsterna ch efterföljande beslut kan bidra till att dessa mål uppnås. I miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- ch djurliv ges en samlad målbild för bilgisk mångfald ch eksystemtjänster. Det finns många fördelar ch möjligheter att redan i en fördjupad översiktsplan utföra en analys av hur eksystemtjänster kan kmma att påverkas. I ett tidigt skede kan man enklare få en övergripande bild ch se vilka åtgärder sm kan planeras in i den efterföljande planprcessen. I denna miljöknsekvensbeskrivning har en övergripande analys ch identifiering gjrts av vilka eksystemtjänster sm finns ch hur dessa påverkas av den fördjupade Datum: , utställningshandling Sida 12 (64)

13 översiktsplanen jämfört med nllalternativet, se avsnitt 7. Nllalternativet är i detta fall att översiktsplanen för Strängnäs från år 2014 gäller för planmrådet, se avsnitt Metdik ch avgränsningar En övergripande analys ch identifiering av eksystemtjänster har skett utifrån arbetsmetdiken c/ Citys Eksystemtjänster i stadsutveckling en vägledning. Denna metd är anpassad till stadsplanering ch grundas på 18 stycken eksystemtjänster sm är centrala vid planering av urbana mråden vilka delas upp i följande fyra grupper: Stödjande tjänster - de tjänster sm är nödvändiga för prduktinen av alla andra eksystemtjänster, exempelvis bilgisk mångfald. Reglerande tjänster - den nytta sm människan drar av eksystemens egna regleringsprcesser, exempelvis syreprduktin. Kulturella tjänster - immateriella saker sm skönhet, inspiratin ch rekreatin sm bidrar till vårt välbefinnande ch ger upplevelsevärden. Försörjande tjänster - de levererade prdukter sm människr får från eksystemen, exempelvis matprduktin. Förutsättningar, knsekvenser av nllalternativet, knsekvenser av planförslaget ch förslag till frtsatt arbete har kartlagts för dessa eksystemtjänstgrupper. I förslag till det frtsatta arbetet har bedömningsprcessen skett enligt c/ Citys fyra S sm består av bedömningarna skapa, skydda, stärka eller skippa, se figur 1. Figur 1. De lika bedömningarna av eksystemtjänster enligt Citylab ch Naturvårdsverkets illustratin. Bedömningen skapa innebär att eksystemtjänsten inte finns i dagsläget ch ett behv finns av nyskapande. Skydda innebär att eksystemtjänsten finns i dagsläget men behöver skyddas på grund av de framtida förändringarna. Stärka innebär att eksystemtjänsten finns men inte i tillfredställande hög grad. Bedömningen skippa kan exempelvis väljas när man inte kan bevara en viss eksystemtjänst utan en kmpensering får ske på annan plats. Datum: , utställningshandling Sida 13 (64)

14 3.10 Natinella miljökvalitetsmål En analys av miljömålsuppfyllelsen för planmrådet presenteras i avsnitt 8. Genmförandet av den fördjupade översiktsplanen för Stallarhlmen bedöms ge effekter med avseende på de miljömål sm markerats med fet stil i tabellen nedan. Tabell 3. Sveriges miljökvalitetsmål, de sm är relevanta för planen är markerade med fet stil. De natinella miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av gd kvalitet 2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust ch skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skg 5. Skyddande znskikt 13. Ett rikt dlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Strslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. Gd bebyggd miljö 8. Levande sjöar ch vattendrag 16. Ett rikt växt- ch djurliv Planförslaget berör inte alla miljökvalitetsmål. Hav i balans samt Levande kust ch skärgård, Myllrade våtmarker ch Strslagen fjällmiljö är inte tillämpbara i Stallarhlmen. Möjligheten att nå Bara naturlig försurning, Skyddande znskikt ch Säker strålmiljö bedöms endast påverkas av indirekta effekter av planförslaget. Målet m Giftfri miljö berör i första hand tillsyn ch kntrll. Fysisk planering berörs i mindre mfattning, ch då i huvudsak i samband med efterbehandling av förrenade mråden. Fram till 2010 fanns i Södermanland reginalt anpassade delmål för alla miljömål utm Strslagen fjällmiljö. Länsstyrelsen tg sedan beslut m att avsluta de reginala miljömålen. Sm reginala miljömål gäller nu de natinella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar ch etappmål sm regeringen har beslutat m. 4 Förutsättningar 4.1 Övergripande förutsättningar Tätrten Stallarhlmen består av bebyggelsemråden på respektive sida m Stallarhlmsfjärden sm förenas med en br centralt belägen i rten. Stallarhlmen består till str del av villabebyggelse, med inslag av verksamhetslkaler ch flerfamiljshus. Utanför tätrten finns en del mråden ch platser med höga natur- ch kulturvärden, dck är vissa av dessa svåra att från rten nå utan bil. Stallarhlmen har vuxit fram vid passagen över till Sveriges största insjö Selaön. Det Mälarnära läget, med bebyggelse på båda sidr m sundet, är en str del av Stallarhlmens karaktär. Bygden är mycket rik på kulturhistriska miljöer ch histriska lämningar, till exempel Mälsåkers ch Tynnelsö sltt, tre medeltida kyrkr ch Åsa gravfält. Samhället kan tyckas vara avsides lkaliserat i förhållande till E20 ch kmmunens två järnvägsstatiner vilket kräver en välfungerad kllektivtrafik ch gena cykelstråk till viktiga kllektivtrafiknder ch andra målpunkter i kmmunen. Trts det kmmunikatinsmässigt sett mindre fördelaktiga läget har nybyggnatin i Datum: , utställningshandling Sida 14 (64)

15 attraktiva lägen gett samhället livskraft med gynnsamma förutsättningar för enskilda entreprenörer inm näringsliv ch kultur. 4.2 Gällande planer Stallarhlmen mfattas av översiktsplanen för Strängnäs kmmun sm antgs i september Följande gällande detaljplaner finns inm planmrådet: Husby Tegelbruk 2:34 m.fl. Sjöliden Sundby Strand 2, ändring av detaljplan Sundby Strand 3 Tresunds-Sundby 1:1, del av, Sundby Strand 4 Vannesta 3:18 m.fl. Ändring av detaljplan för Tresunds-Sundby 1:1, del av, Sundby Strand 3, Stallarhlmen Ändring av detaljplan Edeby 3:4, Tresunds-Edeby fritidsmråde Ändring av detaljplan Tresunds-Sundby 1:1, del av, Sundby Strand 4 Det finns gdkänt planprgram för Tresunds-Sundby 1:1 sm ligger inm planmrådet. 4.3 Infrastruktur ch trafik Strängnäs kmmun i strt En str del av beflkningen sm br i Strängnäs kmmun arbetar i annan kmmun. Det attraktiva läget leder till den stra utmaningen att skapa ett hållbart transprtsystem sm kan tillgdse beflkningens behv av resr till arbete, utbildning, fritidsaktiviteter ch serviceutbud. Resande med kllektivtrafik sker främst kpplat till sklans verksamhet ch arbetspendling mt Södertälje/ Stckhlm ch Eskilstuna. Kmmunen har blivit mycket berende av gda tågkmmunikatiner ch samtidigt sårbar för brister i dessa. Ett av översiktsplanens fkusmråden handlar m att underlätta för persntransprter till fts, med cykel ch kllektivtrafik. De ffentliga miljöerna måste därmed utfrmas på sätt sm gör det mer lckande att gå ch använda cykeln för vardagsresr, inte bara inm kmmunens städer ch samhällen utan även mellan dem. Översiktsplanen för Strängnäs anger att det är viktigt att planera för att Stallarhlmen får ett trafiknät ch en struktur sm inbjuder till ökad användning av hållbara transprtmedel. Orten behöver bli mer sammanhängande ch tätt bebyggd med krta avstånd till service ch andra målpunkter. För att nå den utvecklingen är det särskilt viktigt att gång- ch cykelnätet är väl utbyggt Stallarhlmsbrn Mellan Selön ch fastlandet är Stallarhlmsbrn den enda förbindelsen ch det är därför mycket viktigt att den håller en hög standard ch har en gd funktin sm öppningsbar br. Stallarhlmsbrn har smala gångbanr ch saknar en cykelbana, vilket är en str brist i Stallarhlmens trafiknät. Datum: , utställningshandling Sida 15 (64)

16 Stallarhlmsbrn är en s k svängbr. Då brn är stängd är den segelfria höjden 3,1 meter ch den fria bredden 20 meter. Enligt uppgift från Stallarhlmens båtklubb passerar närmare 6000 båtar brn under smmarmånaderna. Ur ett risk- ch säkerhetsperspektiv bör behvet av en ökad tillgänglighet beaktas i framtida planering av ny bebyggelse på Selaön. Om den enda brn sm dessutm är öppningsbar fastnar i ett uppställt läge kan respnstiden dvs tiden från räddningsstyrkr larmas till de är framme på skadeplats avsevärt förlängas. Denna risk föreligger redan i dagsläget Vägnät Stallarhlmen ligger i nrdöstra delen av kmmunen ch relativt långt från de större kmmunikatinsstråken E20 ch Svealandsbanan. Orten har ett sämre kmmunikatinsläge jämfört med Strängnäs stad, Mariefred ch Åkers Styckebruk pga. att vägstandarden på de statliga länsvägarna till dessa stra stråk är relativt låg. Strängnäs stad, Mariefred ch Läggesta med kpplingen till tåget ch mtrvägen är de viktigaste målpunkterna för de sm dagligen pendlar ut från Stallarhlmen. Trafikverkets länsvägar står för huvuddelen av huvudvägnätet i Stallarhlmen ch dessa genmfartsvägar behöver vara framkmliga för breda transprter sm t ex jrdbruksmaskiner. De övriga lkalgatrna är i huvudsak kmmunala gatr, men sm sköts av Stallarhlmens vägförening med bidrag från kmmunen. Brgatan är det centrala stråket sm binder samman tätrten ch längs med gatan finns flera viktiga funktiner för samhället såsm idrttsplatsen, skla, livsmedelsbutik med mera Kllektivtrafik Stallarhlmens tätrt trafikeras av landsbygdslinjerna 303 ch 304 sm går till ch från Strängnäs respektive Mariefred/Läggesta. Den centrala busshållplatsen ligger på Selaön nära brfästet. Turtätheten är främst anpassad till tågavgångarna vid Läggesta statin ch för arbetspendlingen till Strängnäs samt för skleleverna i Mariefred ch Strängnäs. Ute på Selaön går det busstrafik i frm av sklbusslinjerna 634 Stallarhlmen-Ytterselö-Vittinge ch 636 Stallarhlmen-Ytterselö. För att kllektivtrafiken ska kunna lcka fler resenärer så är det viktigt att det är krta restider ch en hög turtäthet. I dagsläget har kllektivtrafiken relativt lågt turtäthet, det berr trligen på att Stallarhlmen har få invånare ch det saknas tillräckligt strt resandeunderlag för att kunna öka turtätheten. En förtätning enligt planförslaget kan dck bidra till att ge ett bättre resandeunderlag. Då krävs det dck att den nya bebyggelsen får en gd närhet ch det finns en bra tillgänglighet till busshållplatserna. Det är även viktigt att det finns plats att parkera sin cykel eller bil invid busshållplatserna Gång- ch cykeltrafik Stallarhlmen har separerade gångbanr utmed Brvägen mellan idrttsplatsen, sklan ch Stallarhlmsbrn. Övriga gatr är villagatr där blandtrafik dminerar. Cykelvägnätet i tätrten är bara delvis utbyggt. Det saknas viktiga länkar i cykelnätet, där det största behvet finns längs Trafikverkets vägar. Den allvarligaste bristen är att det saknas en cykelväg över Stallarhlmsbrn. Det finns även ett behv av reginala cykelvägar till Mariefred ch Strängnäs, både för arbetspendling, rekreatin ch turism. Gångbanrna är relativt väl utbyggda i tätrten, men det finns stra brister i möjligheterna att röra sig längs med vattnet. Det berr ftast på att privata tmter går Datum: , utställningshandling Sida 16 (64)

17 ända ner till vattnet, men det finns vissa stråk sm är möjliga att förbättra. Sammanhängande gångstråk med gd standard är viktigt för att öka Stallarhlmens attraktivitet. För att stimulera att fler ska kunna gå ch cykla i tätrten så behöver gång- ch cykelnätet vara väl utbyggt ch ha gena ch attraktiva stråk. Gång- ch cykelnätet behöver ckså binda samman lika målpunkter sm skla, fritidsaktiviteter, busshållplatser ch affärer. I dagsläget sker cyklingen i Stallarhlmen i blandtrafik på många ställen, det skapar begräsningar för barn ch unga sm får det svårt att röra sig fritt inm rten på ett trafiksäkert sätt. Det finns förslag på nya cykelvägar i Cykelplan Alternativ 5.1 Nllalternativ Enligt Plan- ch Bygglagen ska planförslaget i miljöknsekvensbeskrivningen jämföras med ett så kallat nllalternativ, vilket innebär att gällande planer frtsätter att verka utan förändringar. Nllalternativet beskriver planmrådets sannlika utveckling ifall den fördjupade översiktsplanen inte genmförs. Detta alternativ ska inte förväxlas med nuläget, även m nllalternativet ch nuläget fta har stra likheter. Nllalternativet för MKB:n har antagits följa den utveckling sm Översiktsplan för Strängnäs från år 2014 anger för planmrådet. I nllalternativet saknas en aktuell precisering av strategier för hur kmmunen ska utvecklas ch var lika verksamheter ska förläggas. Det innebär att det med tiden blir en allt ökad tydlighet kring kmmunens förutsättningar för utveckling, med risk för en avstannande beflknings- ch bebyggelseutveckling. Samtidigt medför fta en större beflkning ökad påverkan på miljön. Nllalternativet kan visserligen innebära att utpekade rörda mråden inte tas i anspråk men kan lika gärna innebära att tillkmmande bebyggelse tillkmmer i önskade lägen utan övergripande överväganden. Ställningstagande m bygglv kan i en sådan situatin behöva tas utan övergripande strategier med risk för brtseende av lika värdens betydelse i ett större perspektiv. Det kan innebära att beslut m lkalisering för en verksamhet sker utan kntrll över lämplig placering med risk för sämre nyttjande av natur-, sciala ch eknmiska resurser. Översiktsplanen beskriver endast översiktligt hur Stallarhlmen ska utvecklas. I nllalternativet finns därför en risk att utveckling genmförs utan tillräcklig vägledning utifrån ett helhetsperspektiv. 5.2 Planförslag Arbete med FÖP Stallarhlmen inleddes redan 2011 efter ett beslut i kmmunfullmäktige Under 2011 genmfördes ett antal arbetsträffar ch wrkshps med bende, fastighetsägare ch näringsidkare på rten. Parallellt med FÖP Stallarhlmen påbörjades även arbete med den nya kmmunövergripande ÖP2014. Smmaren 2015 återupptgs arbetet med FÖP Stallarhlmen. Under 2016 genmfördes ett antal dialgtillfällen med invånare ch verksamma på rten där ett utkast till mark- ch vattenanvändningskarta diskuterades ch synpunkter inhämtades. Synpunkter ch förslag sm inkmmit under ch efter detta tillfälle har inarbetats i samrådsförslaget. Se planförslaget i sin helhet i figuren nedan. Datum: , utställningshandling Sida 17 (64)

18 Figur 2. Förslag till mark- ch vattenanvändning enligt Stallarhlmens fördjupade översiktsplan.

19 Mark för nya bstäder föreslås i nära anslutning till befintlig tätrtsbebyggelse, för att ge gd närhet till service i centrala delarna av tätrten ch skapa en sammanhängande tätrtsstruktur. I krthet föreslås planen: Merparten av den nya bebyggelsen ligger i södra delen på fastlandssidan, för att minimera behvet av att använda Stallarhlmsbrn. Enstaka bebyggelse på landsbygden föreslås lkaliseras i befintliga by bildningar. Priritera året-runt-bende Mark för nya verksamheter föreslås i ett mråde på fastlandssidan. Värdefulla rekreatinsmråden bevaras ch utvecklas. Områden med höga värden för landskapsbilden, kulturmiljön ch naturmiljön pekas ut, där restriktiner införs för tillkmmande bebyggelse. Mark reserveras för att utveckla strandstråken ch tillgängligheten till Mälaren. Mark reserveras för parkeringar i strategiska lägen Strängnäs kmmun har ett tillväxtmål för beflkningen där invånarantalet ska växa med i snitt 1% årligen fram till Detta skulle innebära att beflkningen i kmmunen uppgår till ca persner år 2040, vilket är en ökning på ca persner jämfört med 2013 års beflkningsmängd. För att kunna erbjuda långsiktigt hållbara bebyggelsestrukturer i kmmunen anger strategin hur bstadsbebyggelsen för den tillkmmande beflkningen skall fördelas i kmmunen. Enligt huvudscenarit skall 10% av önskvärd beflkningstillväxt fram till 2040 bsätta sig i/kring Stallarhlmens tätrt. Bendetätheten för hushållsberäkning i Stallarhlmen anges till 2,3 invånare/hushåll. Bstadsbehvet kmmer med dessa angivna förutsättningar att vara 1100/2,3= ~480 hushåll. Den 9 september 2015 uppgick beflkningen i Stallarhlmens tätrt till ca 1870 invånare. Invånarantalet i hela kmmundelen uppgick till ca Med den önskvärda beflkningstillväxten på 1100 persner skulle detta innebära en beflkning på 2970 invånare i tätrten år 2040, vilket innebär en prcentuell ökning med ca 59% samt 31% med beaktande av hela kmmundelen. Planeringsarbetet i Stallarhlmen har inriktats på att identifiera mråden/platser för bebyggelsekmpletteringar där befintliga strukturer kan utnyttjas bättre så att den service sm finns kan upprätthållas. En styrande utgångspunkt när Stallarhlmen utvecklas är att närhet till väl utbyggd kllektivtrafik ska säkerställas, framförallt från rten till närmsta tågstatin där byten mellan lika busslinjer ckså är möjligt. Fkus har på senare tid legat på att bygga ut Stallarhlmen på fastlandssidan. Antagen detaljplan vid Husby tegelbruk riktar nu dck fkus på Selaösidan av rten. De mråden sm i första hand bör utredas för vidare utbyggnad av rten är det intill Ytterselövägen i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, samt mråden intill befintlig bebyggelse i kilen mellan Mariefredsvägen ch Strängnäsvägen. Friliggande villr dminerar idag bstadsbebyggelsen ch det begränsade utbudet av lägenheter i lika strlekar gör att alla sm vill kanske inte kan b kvar/flytta till Stallarhlmen. För att en bygd ska hållas levande måste det ske generatinsväxling, alla åldersgrupper ska ingå. Det kräver tillgång på lika typer av bstäder. Några av de utvecklingsfrågr sm är viktiga för Stallarhlmen handlar m att förbättra vattenkntakten, att vidareutveckla gång ch cykelstråk till/från ch inm rten, samt att arbeta med en förändring av den genmfart sm utgörs av Strängnäsvägen Brgatan med en tydligare karaktär av lkalgata kan dess

20 sammanlänkande funktin mellan rtens lika sciala knutpunkter stärkas ch genm lika typer av åtgärder längs stråket kan trafiksäkerheten öka Restriktinsmråden Inm dessa mråden skall str hänsyn visas till det angivna intresset. Str restriktin skall antas mt uppförande av byggnader ch andra anläggningar sm kan ha betydande påverkan för upplevelsen av miljön. Undantag skall dck kunna göras m kmmunen bedömer att påverkan är ringa eller befintlig. Användande av restriktinsmråden ger kmmunen tydliga signaler m att utvalda mråden är lämpliga för explatering. Str hänsyn skall visas det aktuella angivna allmänna intresset. Det kan finnas flera intressen eller andra typer av mrådesskydd sm kan påverka genmförande av åtgärder i mrådena. Undantag från restriktiner att uppföra byggnader ch anläggningar kan göras m påverkan bedöms ringa eller befintlig. Undantag kan även göras för åtgärder sm krävs för nuvarande markanvändningsbehv. Exempelvis maskinhallar eller liknande för jrd- ch skgsbruk. Explateringar sm kräver detaljplaner skall nrmalt inte tillåtas i dessa mråden. Strängnäs kmmun har i den fördjupade översiktsplanen för Stallarhlmen tagit fram följande restriktinsmråden mt tillkmmande bebyggelse (se även figur nedan): Tätrtsnära landsbygdszn: Tätrtsnära landsbygdsmråden sm i framtida översiktsplaner kan bli aktuella bstads- eller verksamhetsmråden. Str restriktivitet bör råda vid handläggning av förhandsbesked eller bygglv sm kan försvåra senare ändrad markanvändning. Rekreatinsmråden: Områden med befintliga ch förväntade framtida rekreativa värden för invånarna, marken bör vara allemansrättsligt tillgänglig. Områden med betydande bilgiska- ch eklgiska värden samt prduktiv skgsmark: Enbart anläggningar för skötsel ch bruk av mark samt för det rörliga friluftslivet kan tillåtas m detta inte bedöms ha en betydande negativ påverkan. Områden med betydande kulturmiljövärden/strskalig jrdbruksmark: Områden med strskalig bevarandevärd jrdbruksmark ch/eller kulturhistriskt bevarandevärde jrdbruksbygd. Områden med betydande värden för landskapsbilden: Markanvändning sm har betydande påverkan för landskapsbilden, främst den visuella upplevelsen av kyrkmiljön, får inte förekmma. Skyddsvärda vattenmråden: Vattenmråden sm pga. bilgiska eller rekreativa värden anses skyddsvärda. Datum: , utställningshandling Sida 20 (64)

21 Figur 3. Utpekade restriktinsmråden inm planmrådet

22 5.3 Övriga utredda alternativ I framtagandet av förslaget för mark- ch vattenanvändningen i översiktsplanen för Stallarhlmen har lika inriktningar prövats på var framtida bebyggelse ska lkaliseras. Ett av de huvudalternativ sm har diskuterats är i vilken utsträckning nya bstäder ch verksamheter ska lkaliseras på Selaön. Stallarhlmens tätrt är idag uppdelad på båda sidr m fjärden med en relativt jämn fördelning av bstäder, service ch verksamheter. Tätrten binds samman med endast en öppningsbar vägbr över fjärden, vilket innebär att bende ch verksamma på Selaön är berende av att den öppningsbara brn fungerar ch håller en gd kvalitet. Tyvärr inträffar ibland ett brhaveri med brn i öppet läge vilket då innebär att de på Selaön inte kan ta sig över till fastlandet. Det får ckså knsekvensen att räddningstjänsten får svårt att genmföra en räddningsinsats m en krissituatin uppstår på Selaön. Ur ett risk- ch säkerhetsperspektiv är det därför en str nackdel att planera framtida ny bebyggelse på Selaön. Själva vägbrn håller inte heller en tillräckligt hög standard med hänsyn till att den saknar en separat cykelbana ch de befintliga gångbanrna är relativt smala. Med hänsyn till vanstående har de alternativ sm innehåller en str andel ny framtida bebyggelse avfärdats. I det slutliga planförslaget föreslås dck ett fåtal nya bebyggelsemråden på Selaön, med hänsyn till att det trts allt är en del av tätrten ch en viktig förutsättning både idag ch i framtiden är att Stallarhlmen har en väl fungerande br. Det slutliga planförslaget har i dialg med invånarna i ch kring Stallarhlmen arbetats fram med stöd av nedanstående grundläggande principer för samhällsutvecklingen i Stallarhlmen: Förtäta inm befintlig tätrt ch i dess närhet, för att skapa en sammanhållen bebyggelse med krta avstånd ch underlag för service. Kppla samman mrådena med gång- ch cykelvägar ch väl utbyggt gatunät. Undvik ny bebyggelse på värdefull dlingsmark ch på mråden med höga värden för natur ch landskapsbild. Öka tillgängligheten till service ch rekreatinsmråden genm att skapa närhet till tätrten ch ett väl utbyggt trafiknät. Utveckla Mälaren ch dess stränder sm resurs för rekreatin, fritid ch turism. Stimulera användningen av hållbara transprter med ett väl utbyggt gång- ch cykelnät ch attraktiv kllektivtrafik. Priritera framtida tätrtsutveckling på fastlandet för att minska användningen ch berendet av vägbrn, vilket minskar sårbarheten på längre sikt. 6 Miljöknsekvenser De sciala, eknmiska ch eklgiska aspekterna samspelar ch är ömsesidigt berende av varandra. Helhetssynen är nödvändig för att åstadkmma långsiktig hållbarhet, ch kräver fta pririteringar. För att åstadkmma långsiktig eklgisk hållbarhet är det till exempel helt nödvändigt att bygga på människrs beteende ch sciala samspel, det måste ckså finnas eknmiska resurser ch eknmisk bärkraftighet sm stödjer miljöförbättrande åtgärder. Den eklgiska dimensinen handlar m påverkan på naturen ch dess eksystem, markanvändning ch knsekvenserna för att bibehålla den stabilitet ch balans sm våra samhällen är berende av.

23 6.1 Hushållning med naturresurser Med hushållning av naturresurser avses här såväl användning av energi, råvarr sm förutsättningar för resurseffektiv livsstil i planförslaget. Användning av naturresurser ur miljöperspektiv kan innebära uttag av icke förnyelsebara råvarr i frm av exempelvis berg/naturgrus, metaller ch ljebaserade råvarr eller förnyelsebara råvarr sm trä eller bibränslen. Såväl användning av förnyelsebara sm icke förnyelsebara råvarr medför energikrävande utvinning eller förädling samt fta utsläpp till luft ch vatten. Med resurseffektiv livsstil menas exempelvis möjlighet till effektiva ch miljöanpassade transprtsätt. Relevanta aspekter av hushållning av naturresurser i planen bedöms vara: Vattenförsörjning Användning av mark för bebyggelse ch infrastruktur Förutsättningar för hållbara transprtsystem Föreslagen markanvändning över åsbildningen Den viktigaste aspekten av naturresursanvändning i Sverige ch i världen idag är användning ch utsläpp av fssila växthusgaser. En av de viktigaste växthusgaserna är den kldixid sm bildas vid förbränning av fssila bränslen sm kl, lja ch naturgas. Av dessa utsläpp står transprter för en betydande del sm ckså ökar. För att nå resultat är det därför avgörande att planera för ett samhälle där förbrukningen av fssila bränslen minskar. Förutsättningar Området kring Stallarhlmen ch framför allt Selaön utgörs av ett jrdbrukslandskap mgärdat av naturmråden företrädesvis av ädelskgskaraktär. I anslutning till Selaön finns riksintressemråden av natur vid Tynnelsefjärden ch Prästfjärden. Jrdbruksmarken i kmmunen mtsvarar drygt hektar varav 998 hektar utgörs av eklgiskt jrdbruk. Att möjliggöra närprducerade jrdbruksprdukter är i framtiden av betydelse vilket återspeglar sig i utpekandet av dlingsmark sm mråden av natinell betydelse. Inm kmmunen är utgångspunkten att markerna ska bevaras för att möjliggöra ett ratinellt brukande. Dck kan intresseknflikter uppstå i randznerna mellan bebyggelse ch landsbygd när tätrter växer. Det är då viktigt att försöka klassificera åkermarkerna för att veta vilka mråden sm behöver skyddas från explatering. Skgsarealen i kmmunen uppgår till sammanlagt cirka hektar, varav den prduktiva skgen utgör cirka åtti prcent av den ttala arealen. Den prduktiva skgsarealen upptar cirka femtifem prcent av kmmunens ttala landyta. Detta mtsvarar ungefär samma andelstal sm landet i strt. Skgsmark är precis sm jrdbruksmark av natinell betydelse vilket innebär att mark sm har betydelse för skgsnäringen ska skyddas mt åtgärder sm påverkar brukandet. Figuren nedan skildrar befintlig åkermark ch skg inm planmrådet. Fiskenäringen beskrivs närmare i avsnitt Vattenmiljö. Datum: , utställningshandling Sida 23 (64)

24 Figur 4. Åkermark ch skg inm planmrådet. Stallarhlmen är i figuren markerad med en röd ring. Det passerar en rullstensås rakt igenm hela planmrådet, se figuren nedan. En rullstensås är en lång ås bestående av stenar, grus ch sand. De har bildats när smältvattensediment transprterats i isälvar under glaciärisen under istider. Åsarna kan vara upp till flera hundra kilmeter långa ch de varierar i höjd ch bredd. Rullstensåsar är viktiga att bevara för att säkerställa en långsiktig dricksvattenförsörjning. Se även avsnitt Vattenskyddsmråden ch vattenförsörjning. Det finns flera grustäkter vid rullstensåsar inm kmmunen men ingen inm planmrådet. Istället planeras bebyggelseutveckling över rullstensåsen inm planmrådet. Figur 5. Rullstensås (ljusblått streckat mråde) sm passerar genm planmrådet. I planförslaget beskrivs att det vid planeringen ch utvecklingen av Stallarhlmen är viktigt att tätrten får en struktur ch ett trafiknät sm stimulerar användningen av hållbara transprter, för att användandet av fssila bränslen ska minska. Det innebär Datum: , utställningshandling Sida 24 (64)

25 att tätrten ska vara sammanhängande ch tätt bebyggt med krta avstånd till service ch andra målpunkter. Det är särskilt viktigt att gång- ch cykelnätet är väl utbyggt. Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet innebär lika str bebyggelseutveckling ch beflkningsökning sm planförslaget men bebyggelseutvecklingens utbredning ch lkalisering har inte beskrivits i detalj. Nllalternativet innebär att en mindre specifik miljöknsekvensanalys ligger till grund vid framtida beslutsfattande vilket kan medföra negativa knsekvenser på miljön i ett krt ch långt perspektiv. Knsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär bebyggelseutveckling inm stadsnära jrdbruks- ch skgsmark, se figuren nedan. De gula inringade mrådena avser förslag på framtida bstadsbebyggelse ch de rangea mrådena dragna med streckad linje avser planerad bebyggelse med lantlig karaktär. De mråden sm är förslagna för framtida bebyggelse består förnärvarande av åker- ch skgsmark. De förslagna bebyggelsemrådena är lkaliserade i nära anslutning till befintlig bebyggelse vilket underlättar för ett hållbart transprtsystem ch tillgång till kllektivtrafik. Planförslaget ger tydligt stöd för att mtverka utspridda bebyggelsestrukturer där bilen blir ett måste för persntransprter vilket leder till negativa knsekvenser för klimatet ch ett ökat energibehv. Således leder planförslaget till en mer hållbar stadsutveckling inm planmrådet. Figur 6. Planerad markanvändning inm planmrådet. Bstadsbebyggelse på rullstensåsen innebär ingen större risk för spridning av förreningar men enligt planmrådet ska även verksamhetsmråden för mindre störande industrier byggas. Se mörkblåa zner i figuren van för lkalisering av verksamhetsmråden inm planmrådet. Vid anläggning av industrier i nära anslutning till rullstensåsen bör en lkal knsekvensbedömning utföras för att Datum: , utställningshandling Sida 25 (64)

26 säkerställa att rullstensåsens vattenkvalité inte påverkas negativt av verksamhetens utsläpp. Planförslaget innehåller även utvalda restriktinsmråden mt tillkmmande bebyggelse. Områdesskyddet berör bl.a. mråden med prduktiv skgsmark, strskalig jrdbruksmark, samt mråden med betydande värden för landskapsbilden. Detta mrådesskydd medför att planförslaget medför psitiva knsekvenser på skgsmarken, jrdbruksmarken ch landskapsbilden inm planmrådet. Förslag till frtsatt arbete Frtsatt utveckling av kllektivtrafiksnätet samt åtgärder för att underlätta för gång- ch cykeltrafiken innebär minskade utsläpp av växthusgaser i framtiden. I kmmunens trafikstrategi har visiner, strategier ch mål satts upp för att bland annat främja ett hållbart transprtsystem. I den beskrivs att vid planering ch utfrmning av gatumiljöer vid nyinvestering ch mbyggnatiner ska trafikslagens behv pririteras i följande rdning; 1. Gångtrafik, 2. Cykeltrafik, 3. Kllektivtrafik, 4. Biltrafik. Vid anmälan m verksamhet vid rullstensåsen bör en riskanalys utföras där verksamhetens inverkan på rullstensåsen analyseras. 6.2 Luftmiljö Frisk luft fri från luftförreningar innebär att miljö ch människrs hälsa inte påverkas negativt. Luftförreningar kan rsaka sjukdmar ch förkrta den förväntade livslängden hs människr, men även bidra till växtskadr, krrsin, nedsmutsning, övergödning, försurning ch klimatförändringar. Utsläppen kmmer från transprter, förbränning, uppvärmning ch industrier. Luftförreningar transprteras även in i Sverige från andra länder. Luft en innehåller generellt ett strt antal förreningar sm medför negativa effekter på människrs hälsa ch miljön, såsm försurning av mark ch vatten, hjärt- ch kärlsjukdmar ch luftvägsbesvär. För att skydda människrs hälsa ch miljön har regeringen beslutat m miljökvalitetsnrmer för utmhusluft. Miljökvalitetsnrmerna mfattar svaveldixid, kvävedixid, kvävexider, bly, bensen, klmnxid, zn, arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren samt partiklar ch regleras i Luft kvalitetsförrdning (2010:477). Nrmerna baseras på krav i EU-direktiv ch gäller i hela landet. Om det finns risk för att värdena överskrids måste åtgärder vidtas. Kmmuner ska även vid planläggning, bygglvsprövning, tillsyn ch annan tillståndsgivning medverka till att miljökvalitetsnrmerna följs. Reginalt sett är luftförreningar från biltrafiken ett strt prblem men även industrich energisektrn är viktiga källr. Småskalig eldning i gamla pannr utan ackumulatrtank ger stra partikelutsläpp ch kan lkalt utgöra prblem. En betydande del av luftförreningarna i södra Sverige berr på utsläpp från utländska källr där förreningarna förs med luftströmmar till Sverige. Förutsättningar Kntrllen av luftkvaliteten (förreningshalter) görs i Strängnäs i samverkan med hela länet genm Sörmlands luftvårdsförbund. I länet finns de största luftkvalitetsprblemen i tätrterna med höga kncentratiner kvävedixid ch partiklar till följd av biltrafik. Bakgrundshalterna i landsbygdsmrådena i länet är mycket låga. I Strängnäs kmmun finns relativt få industrier ch större vägar sm genererar luftförreningar. Figur 7 ch Figur 8 nedan skildrar halten av partiklar ch kvävexider Datum: , utställningshandling Sida 26 (64)

27 inm planmrådet, sm bedöms vara låga. Luftkvaliteten kan i strt sett sägas vara gd inm planmrådet. Figur 7. Årsmedelhalt av PM10 för 2015 för planmrådet sm är inringat. Figur 8. Årsmedelhalten av kvävexid för 2015 inm planmrådet, sm är inringat. Datum: , utställningshandling Sida 27 (64)

28 Tabellen nedan skildrar miljökvalitetsnrmerna för partiklar, kvävexider ch kvävedixider. Tabell 4. Miljökvalitetsnrmer för partiklar, kvävexider ch kvävedixider. Ämne Medelvärdestid MKN Undantag Dygnsmedelvärde 50 μg/m3 Får överskridas 35 Partiklar PM10 ggr/år Årsmedelvärde 40 μg/m3 Får ej överskridas Dygnsmedelvärde 60 μg/m3 Får överskridas 7 Kvävedixid NO2 ggr/år Årsmedelvärde 40 μg/m3 Får ej överskridas Kvävexid NO Årsmedelvärde 30 μg/m3 Gäller i mråden där det är minst 20 km till närmaste tätbebyggelse eller 5 km till annat bebyggt mråde, industriell anläggning eller mtrväg. Knsekvenser av nllalternativet Planeringsarbetet enligt gällande översiktsplan för Stallarhlmen har inriktats på att identifiera mråden för bebyggelsekmpletteringar där befintliga strukturer kan utnyttjas bättre så att den service sm finns kan upprätthållas. En styrande utgångspunkt när Stallarhlmen utvecklas är att närhet till väl utbyggd kllektivtrafik ska säkerställas, framförallt från rten till närmsta tågstatin där byten mellan lika busslinjer ckså är möjligt. Enligt gällande översiktsplan ska gång ch cykelstråk till ch från samt inm rten vidareutvecklas. Nllalternativet innebär en lika str bebyggelseutveckling sm planförslaget ch knsekvenserna bedöms därmed vara likvärda. Nllalternativet bedöms inte ha någn negativ inverkan på luftkvalitén inm planmrådet. Knsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär viss bebyggelseutveckling vilket medför ökade trafikmängder men samtidigt innebär planförslaget satsningar mt en hållbar infrastruktur. Riskerna för höjda halter av luftförreningar ökar dck vid förtätningar. Sammantaget bedömds planförslaget inte ha någn negativ inverkan på luftkvalitén inm planmrådet. Miljökvalitetsnrmerna för luft bedöms inte påverkas av planförslaget. Förslag till frtsatt arbete Ett väl utbyggt gång- ch cykelvägnät, samt kllektivtrafiksystem sm kan knkurrera med biltransprterna, kan bidra till minskade luftförreningar. Grönmråden i urbana miljöer är viktiga på grund av dess luftrenande effekt. 6.3 Buller Buller har str påverkan på vår hälsa ch den kan påverka vår möjlighet till en gd livskvalitet. Idag finns flera studier sm pekar på att långvarig expnering för flyg- ch vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- ch kärlsjukdmar. Temprärt ch permanent buller får inte överskrida de bullernivåer sm finns för byggnatin ch trafik. Hänsyn Datum: , utställningshandling Sida 28 (64)

29 ska även tas till Trafikverkets nya riktlinjer för vibratiner vid väg. Bullret från en trafikled varierar mycket vid lika tidpunkter berende på trafikens täthet ch sammansättning. Buller från industriverksamhet kan uppstå från själva prduktinen ch bullrande transprter till ch från industrierna. Förutsättningar I dagsläget finns det inga bullermätningar gjrda i det aktuella mrådet. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller sm nrmalt inte bör överskridas vid nybyggnatin av bstadsbebyggelse eller vid nybyggnatin av trafikinfrastruktur. Riktvärdena vid nybyggnatin av bstadsbebyggelse eller vid nybyggnatin eller väsentlig mbyggnad av trafikinfrastruktur är: 30 dba ekvivalentnivå inmhus 45 dba maximalnivå inmhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utmhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bstad För utmhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dba. Knsekvenser av nllalternativet Vid nllalternativet tillkmmer bstadsbebyggelse i begränsad mfattning. Bullernivåer bedöms ej påverkas. Det medför betydliga knsekvenser med avseende på buller. Knsekvenser av planförslaget Tillkmmande bstäder inm utvecklingsmrådena genererar biltrafik vilket leder till ökade trafikflöden. Buller kan bli ett prblem med en tät struktur eftersm absrbenterna blir färre ch många människr rör sig på en begränsad yta. Samtidigt kan bullerprblematiken begränsas av mer hållbara transprtsätt samt att tillkmmande bebyggelse kan placeras strategiskt för avskärmning av buller från vägar ch då även verka psitivt för befintlig bebyggelse. Riktvärdena för buller bedöms dck kunna innehållas med den föreslagna bebyggelseutvecklingen i planförslaget. Förslag till frtsatt arbete Mer detaljerad kartläggning av bullerutbredning kan utföras vid vidare detaljplanering av nya bstadsmråden samt verksamhetsmråden sm riskerar att bullra till närliggande bstadshus. 6.4 Hälsa ch säkerhet Ras ch skredrisk Den peridvis ökande vattenavrinningen sm förväntas med det förändrade klimatet riskerar att påverka markstabiliteten vid sjöar ch vattendrag vilket i sin tur innebär att förutsättningarna för skred ökar. För att inte utsätta allmänheten för lycksrisker är det viktigt att kmmunen tar hänsyn till befintliga ch förväntade förhållanden sm råder i vattennära mråden. Skredrisk föreligger främst vid så kallade finjrdar, det vill säga silt ch lera. Anledningen är att dessa jrdarter har str förmåga att suga upp ch hålla kvar stra mängder vatten, när mättnad uppstår kan det dck lätt uppstå förändringar i stabilitetsförhållandet ch marken börjar flyta. Riskerna ökar i kuperade terränger ch vid närhet till vatten. Även andra marktyper med exempelvis sand ch grus kan rubbas av yttre förhållanden, man brukar då prata m ras istället för skred. En skillnad är att marklutningen måste var mer betydlig (40 50 grader) för att risk skall föreligga. Kmbinatiner av dessa förekmmer ckså där finjrdar är överlagrade av annat material, exempelvis mränjrdar. För att identifiera dessa riskmråden Datum: , utställningshandling Sida 29 (64)

30 krävs tlkningar av jrdartskartr ch höjdmdeller samt trligen även platsundersökningar. Förutsättningar En översiktlig skredriskkartering genmfördes av Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap år 1996 för sju av kmmunerna i Södermanland. Figur 9. Förutsättningar för skred i finkrnig jrdart markerat med range. Närheten till vattensystemet är ytterligare en aspekt sm kan påverka mrådets ras- ch skredrisk. En särskild kartering har därför genmförts med nuvarande vattensystem i beaktning samt berende av vilka nya bebyggelsemråden sm tillkmmer m vattennivå skulle höjas. Ytterligare en påverkansfaktr för ras- ch skredrisk är den pågående ch den förväntade ersinen längs strandmråden. Ersin är en naturlig prcess där framförallt mindre jrdpartiklar påverkas av vatten ch vind. Ersinen är mer framträdande där stra vattenrörelser sker ch där marken består av jrdarter sm är mer ersinsbenägna, exempelvis sand ch lera. En förändring av vattennivåerna innebär att strandmråden sm idag inte är utsatta riskerar att utsättas för ersin i framtiden. Ersinen påverkar ras- ch skredrisken på så vis att markstabiliteten ändras när material flyttas från stranden ut i sjön/vattendraget. SGI har 2006 genmfört en översiktlig kartläggning m ersin förhållanden vid Mälarens stränder. I denna framgår vilka mråden sm då var utsatta för ersin samt mråden med ersinskänsliga jrdarter. Kartläggningen visar att förutsättningar för ersinspåverkan kan föreligga i tätrtsnära lägen vid främst Strängnäs stad ch Stallarhlmen, bserveras bör dck att kartläggningen enbart beaktar Mälaren. Ersinsrisken vid förhöjda vattennivåer skall ingå sm påverkande faktr vid getekniska utredningar inm detaljplanearbeten med strandnära bebyggelse. Datum: , utställningshandling Sida 30 (64)

31 Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet saknar en övergripande inriktning sm bygger på kmplettering av befintliga strukturer. Därför finns det en risk att byggnader ch vägar blir mer utsatta för lika extrema väderförhållanden sm översvämningar ch skred. Knsekvenser av planförslaget Risk för negativa knsekvenser finns m planförslaget genmförs utan kmpletterande utredningar. Explatering med nya verksamheter ch ny bebyggelse innebär mer hårdgjrda ytr. Kmmunens dagvattenplicy bidrar till att minska risken för översvämningar till följd av kraftiga regn ch vid snösmältning. Förslag till frtsatt arbete Den frtsatta planeringen kräver kmpletterande utredningar vad gäller översvämning kring sjöar ch vattendrag samt geteknisk undersökning. Ifall sådana utredningar inte genmförs bedöms planförslaget medföra risk för negativa knsekvenser avseende risker för ras ch skred Översvämning Klimatförändringarna utgör en av de stra riskerna för samhället idag. För Strängnäs kmmuns del är det i huvudsak markmråden i närheten av Mälaren sm kan påverkas av översvämningar, men höga flöden kan även förkmma kring andra vattendrag i kmmunen. Även ökade vattenflöden kan skapa lkala översvämningsprblem vilket har visat sig i flera av kmmunens rter de senaste åren. Anledningen är i många fall att den befintliga infrastrukturen för mhändertagande av dagvatten är underdimensinerad eller i dåligt skick. I det natinella arbetet har Klimat- ch sårbarhetsutredningens slutbetänkande SOU 2007:60 lyft fram knsekvenser sm kmmer att påverka Sverige. I underlaget till betänkandet har översvämningskartr prducerats för två nivåer. Dessa nivåer mtsvarar ett vattenstånd med 100 års återkmsttid respektive ett högsta beräknat vattenstånd. Förutsättningar Myndigheten för Samhällsskydd ch beredskap (MSB) har i ett regeringsuppdrag analyserat ch bedömt knsekvenserna av en översvämning i Mälaren. Fkus för uppdraget har varit att studera en översvämnings knsekvenser för sådana verksamheter sm är viktiga för samhällets funktinalitet. Förutm att ge regeringen en samlad analys ch bedömning av knsekvenserna har inriktningen även varit att resultatet ska stimulera frtsatt utveckling ch hantering av översvämningsfrågr. En av många viktiga slutsatser sm analyserna pekar på är att risken för översvämning i Mälaren idag är hög eftersm tillrinningen till Mälaren kan vara högre än den kapacitet sm finns att tappa vatten från Mälaren. Fram till dess att en ökad tappningskapacitet eller att förebyggande ch beredskapshöjande åtgärder av mycket str mfattning har genmförts kvarstår den höga risken. Inm uppdraget har MSB tagit fram en detaljerad översvämningskartering. Karteringen visar utbredningen av vattnet för vattennivåer med 10-centimetersintervaller, från medelvattennivå (+0,9 m) till högsta möjliga vattennivå, (+3,1 m). Karteringen är rent tpgrafisk ch mark sm exempelvis ligger innanför en invallning ch har nivåer under Mälarens nivå markeras därför sm översvämmad, vilket den i realiteten kanske inte är. Analyser har genmförts för att få grepp m mfattningen av en översvämnings påverkan på lika markslag, byggnader, dag- ch nattbeflkning, naturvård ch tillståndspliktiga anläggningar med miljöfarlig verksamhet Datum: , utställningshandling Sida 31 (64)

32 Figur 10. Översvämningskartering över planmrådet.

33 Kmmunfullmäktige beslutade m riktlinjer med hänsyn till översvämningsrisker. Det har lett till antagandet av ett gemensamt dkument med riktlinjer angående hur översvämningsfrågrna ska beaktas. Framtagandet av riktlinjerna har bedömts sm angeläget, inte minst av den anledning att Plan- ch byggnämndens beslut med stöd i lagstiftningen kan innebära stra eknmiska knsekvenser för markägare ch explatörer. Tydliga riktlinjer kan ckså lättare kmmuniceras med berörda så att lika aktörer redan initialt kan känna till de prblemställningar sm måste hanteras vid byggnatin inm berörda mråden. Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet saknar en övergripande inriktning sm bygger på kmplettering av befintliga strukturer. Därför finns det en risk att byggnader ch vägar blir mer utsatta för lika extrema väderförhållanden sm t.ex. översvämningar. Knsekvenser av planförslaget I kartan med översvämningsrisker framgår det att flera strandmråden ligger inm riskznen för höga vattennivåer vid översvämningar. De mest utsatta mrådena ligger öster m tätrten, både på Selaön ch på fastlandet. Vid planering av ny bebyggelse så är det viktigt att grundläggningen sker på de nivåer sm rekmmenderas, vilket kan innebära att marken kan behöva höjas inm vissa mråden. Förslag till frtsatt arbete Den frtsatta planeringen kräver kmpletterande utredningar vad gäller översvämning kring Mälaren samt geteknisk undersökning Radn Radn kan finnas i berg, mark ch grundvatten samt i byggnadsmaterial ch byggnader. All nybebyggelse ska ske på ett radnsäkert sätt ch förekmsten av radn ska nggrant undersökas inför varje planerad utbyggnad. Olika gegrafiska mråden bedöms bära lika hög risk för att mäta höga markradnvärden i bstäder ch andra fastigheter. Markradn, sm är den vanligaste källan till förhöjd radnhalt, förekmmer naturligt i marken men med varierande kncentratin berende av markens egenskaper. Det varierar med uranhalten i lkal bergart samt jrdarternas egenskaper. Generellt låga uranhalter återfinns i många sedimentära bergarter (sm t.ex. kalksten ch sandsten) samt i de flesta basiska bergarterna. Generellt höga uranhalter återfinns i kvartsrika bergarter (sm t.ex. vissa graniter ch pegmatiter, samt alunskiffer). Jrdartens krnstrlek, prsitet, vattenhalt ch jrdlagrens mäktighet har betydelse för vilken markradnhalt sm kan uppmätas. Radngas sm bildas vid sönderfall av radium, sm i sin tur bildas vid sönderfall av uran, transprteras i jrdluften. Jrdarter med hög prsitet ch genmsläpplighet, sm sand, grus ch grusiga mräner, innehåller stra mängder luft. Även vid en relativt låg radnhalt i jrdluften innebär den stra tillgången på "transprt-luft" att dessa jrdar är radnrisk-jrdarter. I hus byggda på grusåsar har mycket höga radnhalter kunnat uppmätas. Radn i inmhusluft kan rsaka allvarliga hälsprblem. Förutsättningar Ett högriskmråde för markradn finns inm den befintliga tätrtsbebyggelsen på Selaösidan. Ett eventuellt högriskmråde finns i ett mråde söder m Klsundet samt vid Slåker handelsträdgård. Övrig mark inm planmrådet har låg eller nrmal risk för radn. De natinella miljökvalitetsmålen Gd bebyggd miljö ch Säker strålmiljö tar

34 upp aspekten markradn. Det finns även riktvärden för radn i inmhusluft, fastställda i samråd mellan Bverket, Livsmedelsverket, Scialstyrelsen ch Arbetsmiljöverket. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) m dricksvatten berör ckså radn. Knsekvenser av nllalternativet Det saknas ställningstaganden kring hantering av radnrisker i samband med byggande. Riskbilden med avseende på markradn bedöms inte förändras vid genmförandet av nllalternativet jämfört med nuläget. Knsekvenser av planförslaget Genmförandet av planförslaget innebär att tydligare riktlinjer kring hantering av radn i samband med planering av bebyggelse blir gällande. Detta bedöms ge psitiva knsekvenser med avseende på radnrisker. Förslag till frtsatt arbete Markradn ska uppmärksammas vid planläggning ch lvgivning. Krav ska ställas på grundknstruktinens utförande så att radngashalten i ny bebyggelse underskrider gränsvärdet 200 Bq/m³ i inmhusluft. 6.5 Markmiljö Ett förrenat mråde kan vara mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader där halten av någt ämne är så hög att den kan rsaka en risk för människrs hälsa eller för miljön. Det kan vara både naturliga ämnen ch sådana sm skapats av människr. Förutsättningar Det finns flera förrenade mråden i Strängnäs kmmun. De vanligaste mrådena med förreningar i mark är främst gamla ch nya industrimråden samt gamla bensinstatiner ch nedlagda kmmunala sptippar i anslutning till tätrterna. De flesta av kmmunens hamnmråden, samt gamla båt- ch uppläggningsplatser är mer eller mindre förrenade, av bland annat TBT, kppar ch zink. Platser sm varit lättillgängliga för transprter, exempelvis nära stra vägar, är vanliga för etablering av miljöfarliga verksamheter. Vid dessa platser är risken str att förreningar i mark ch vatten kan påträffas. Inm den befintliga tätrten finns flera markmråden där det finns misstanke m att marken kan vara förrenad, med hänsyn till tidigare eller pågående verksamhet. Förrenade mråden inm aktuellt planmråde finns markerade i figuren nedan. Inm ett av de bebyggelsemråden för bstäder sm föreslås i FÖP Stallarhlmen finns två utpekade mråden för förrenad mark, ett mråde med riskklass 3 (måttlig risk) ch ett mråde sm inte är riskklassat, se Figur 11 för lkalisering. Detta bebyggelsemråde återfinns på Selösidan, strax sydst m Gråb ch nrdväst m Husby. Det ptentiellt förrenade mråde med riskklass 3 återfinns cirka 150 meter sydst m Gråb ch ligger i utkanten av explateringsmrådet. Enligt Länsstyrelsen i Södermanlands läns GIS-verktyg finns det/har det tidigare funnits ett avlppsreningsverk i mrådet. Det ptentiellt förrenade mråde sm inte är riskklassat finns cirka 200 meter sydst m Gråb ch enligt GIS-verktyget finns det/har det funnits en avfallsdepni i mrådet. Datum: , utställningshandling Sida 34 (64)

35 Figur 11. Förrenade mråden I Stallarhlmen är markerade sm stjärnr i figuren. Grön stjärna innebär riskklass 4 (liten risk), gul innebär riskklass 3 (måttligt risk), range innebär riskklass 2 (str risk) ch röd innebär riskklass 1 (mycket str risk). Gråa stjärnr markerar ej riskklassade mråden. Markerat med en röd ring är de ptentiellt förrenade mråden sm återfinns inm någt av de föreslagna bebyggelsemrådena, enligt FÖP. Länsstyrelsen har även en EBH-lista (efterbehandlingsstöd) sm uppdateras regelbundet ch sm innehåller alla kända förrenade mråden inm kmmunen vilket kan vara ett stöd vid fysisk planering ch byggande. Knsekvenser av nllalternativet Riskbilden med avseende på förrenade mråden bedöms inte förändras vid genmförandet av nllalternativet jämfört med planförslaget. Knsekvenser av planförslaget Inm den befintliga tätrten finns flera markmråden där det finns misstanke m att marken kan vara förrenad, med hänsyn till tidigare eller pågående verksamhet. Två av dessa markmråden sm pekats ut sm ptentiellt förrenade finns inm ett av de mråden sm FÖP Stallarhlmen föreslår för nya bstäder. Den fördjupade översiktsplanen har i stra drag pekat ut gränserna för de nya bebyggelsemrådena. Vid närmare detaljplanering av mrådena kmmer kmmunen ta ställning till huruvida bebyggelsemrådet där det finns två stycken markerade ptentiellt förrenade mrådena ska bebyggas eller m gränsen kmmer att förflyttas någt. Vid explatering av de förrenade mrådena kmmer det krävas vidare utredningar samt eventuell sanering. Om någn av de föreslagna utbyggnaderna inm planmrådet medför att förrenade mråden saneras är det psitivt ur miljösynpunkt. Förslag till frtsatt arbete Två ptentiellt förrenade mråden återfinns i den nrra delen av det bebyggelsemråde sm finns i närheten av Gråb. Genm att placera bstadsbebyggelse i den södra delen av detta mråde kan negativa knsekvenser på människr ch miljö till följd av förrening i marken minimeras. Om bstäder trts detta kmmer att byggas i närheten av de två ptentiellt förrenade mrådena är det Datum: , utställningshandling Sida 35 (64)

36 viktigt att det i samband med detaljplaneläggning utförs vidare utredningar, sm exempelvis miljöprvtagning av mark ch grundvatten ch att sanering av marken utförs vid behv. Vid den frtsatta planeringen är det viktigt att utreda förekmsten av eventuella markförreningar även i övriga föreslagna bebyggelsemråden, ch vid misstanke m förreningar utföra markmiljötekniska utredningar. 6.6 Vattenmiljö Vattenmråden så sm sjöar, dammar ch större vattendrag är viktiga karaktärsdrag sm påverkar hur ett landskap uppfattas. Vattenmråden erbjuder med sin öppna karaktär många gånger möjligheten till utsikt ch bidrar därför fta till en vacker landskapsbild. Dessutm tillför de liv ch rörelse till en miljö. Genm hela planmrådet löper Stallarhlmsfjärden ch det sjönära läget gör sig påmint på flera ställen i ch kring rten. Några av de utvecklingsfrågr sm är viktiga för Stallarhlmen handlar m att förbättra vattenkntakten genm exempelvis strandprmenader. De vattennära mrådena är bland annat viktiga ur rekreatinssynpunkt. Ett långsiktigt vattenvårdsarbete krävs för att bidra till arbetet med att uppnå gda miljökvalitetsnrmer för vatten, samt för att säkra eksystemtjänster ch för att gynna växt- ch djurliv. Inm kmmunens arbete med en så kallad Blåplan har ett förarbete gjrts med att identifiera planeringsförutsättningar utifrån sjöarnas, vattendragens ch grundvattenförekmsternas status ch kvalitetskrav. Aktuellt planförslag innebär beflkningsökning ch bebyggelse av nya bstadsmråden i Stallarhlmen. Bebyggelse medför fta ökade avlpps- ch dagvattenutsläpp men även annan påverkan såsm byggande av bryggr, båttrafik, muddring ch strandmdifieringar sm påverkar vattnets eklgi. Det medför ckså en möjlighet att åtgärda befintliga dagvattenlösningar ch sätta in rening där det behövs Vattenskyddsmråden ch vattenförsörjning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel ch det tas ur vattentäkter sm kan vara sjöar, vattendrag eller grundvatten. För en långsiktig ch hållbar dricksvattentillgång är det viktigt att skydda våra vattentillgångar mt förreningar. Förutsättningar Strängnäs kmmun försörjs sedan 2009 med dricksvatten från Nrsbrgs vattenverk via en 3,5 mil lång ledning. Vattenverket drivs av Stckhlm Vatten AB ch förser 11 kmmuner med dricksvatten. Råvattnet kmmer från Rödstensfjärden i Mälaren, sm gränsar till Stallarhlmen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö. Sjöns tillrinningsmråde mtsvarar 5 % av landets yta. De flesta vattendrag i aktuelltplanmråde mynnar ut i Mälaren. Kmmunens driftblag SEVAB har investerat i en ringmatningsledning sm sammankpplat samtliga kmmundelar. Tre vattentrn är ckså kpplade till ringmatningsledningen. De kan tillsammans försörja kmmunens invånare med mtsvarande ett dygns nrmal vattenförbrukning. Inm Strängnäs kmmun finns ett antal enskilda vattentäkter sm försörjer grupper av fastigheter. Det finns både mindre vattentäkter men även lite större sm försörjer fler än 50 persner eller har ett vattenuttag sm överskrider 10 m 3 /dygn. Dessa större täkter lyder under Livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30. Ingen av dessa vattentäkter inm kmmunen har i dagsläget fastställda skyddsmråden med skyddsföreskrifter. Statistik från 2012 visade att 36 % av de mikrbilgiska vattenprverna var tjänliga med anmärkning eller tjänliga ch 80 % av de kemiska Datum: , utställningshandling Sida 36 (64)

37 vattenprverna visade tjänligt med anmärkning eller tjänligt. Uppgifterna tyder på att det finns ett skyddsbehv av grundvattnet i kmmunen. Ett kmmunalt ställningstagande angående naturresurser ch areella näringar inm Strängnäs avser uttag av naturgrus. Detta ska nrmalt inte tillåtas från kmmunens naturgrusåsar. Undantag kan göras för befintliga täkter, för husbehvstäkter ch för utvinning sm krävs för tillfredsställande slutprdukt där ersättningsmaterial inte är möjligt. Abslut förbud bör dck råda vid grundvattenbärande rullstensåsar. Rullstensåsarnas grundvattenhållande förmåga är av vikt för att trygga en eventuell framtida vattenförsörjning. Utöver detta ska även mråden med identifierade viktiga grundvattenmagasin skyddas från explatering. Mark- ch vattenanvändning sm kan påverka grundvattenkvaliteten negativt ska inte tillåtas. Idag är Mälaren vattentäkt för mer än två miljner människr. Denna centralisering av vattenförsörjningen i reginen innebär en ökad sårbarhet då belastningen på sjön är str. Mälaren utsetts exempelvis för utsläpp av kemikalier ch avfall från båtar, färjr ch fartygstrafik, utsläpp vid lyckr, utsläpp av förrenat släckvatten, parasiter, ledningsbrtt ch sabtage. Detta kan äventyra dricksvattenförsörjningen för de kmmuner sm får sitt dricksvatten från Mälaren. För att säkra dricksvattenförsörjningen på krt sikt behövs reservvattentäkter sm är skyddade ch snabbt kan tas i drift. I Grsingehlm finns ett industrivattenverk sm även skulle kunna fungera sm reservvattenverk i händelse av försörjningsbrtt från Nrsbrgs vattenverk. Industrivattenverket prducerar prcessvatten för ett antal industrier belägna i Strängnäs. Vattnet tas från djuphålan i Ulvhällsfjärden i Mälaren ch renas med hjälp av infiltratin genm sandbäddar. För den ptentiella reservvattentäkten finns i dagsläget inget inrättat vattenskyddsmråde med vattenskyddsföreskrifter. Prblematiken består i att Strängnäs avlppsreningsverk, samt ett antal industrier, finns i mrådet vid reservvattentäkten. En utredning pågår med inriktning att hitta alternativa vägar för reservvattenförsörjning. Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet innebär samma bebyggelseutveckling sm planförslaget ch knsekvenserna bedöms vara likvärdiga för de båda förslagen. Knsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär bstadsbebyggelse ch verksamhetsutveckling i nära anslutning till Stallarhlmsfjärden. Detta innebär att utsläppen av förreningar till Stallarhlmsfjärden kan kmma att öka. Det finns ckså en möjlighet att förreningsspridningen minskar m det nya skapar förutsättningar för bättre rening av dagvatten där befintliga ledningar inte når dagens krav. Bygger man på jrdbruksmark minskar generellt näringsläckage från marken. Stallarhlmsfjärden ligger i medelbar närhet av Prästfjärden ch Björkfjärden, varifrån kmmunen får sitt dricksvatten. Vid Kyrkviken finns dessutm en reservvattentäkt. Utsläppen rsakade av bebyggelseutvecklingen bedöms endast ha marginell påverkan på vattenförekmsterna. Förslag till frtsatt arbete Åtgärder för att minimera mängden förreningar sm når Stallarhlmsfjärden såsm lkalt mhändertagande av dagvatten ch andra fördröjande åtgärder ch eventuellt renande. Datum: , utställningshandling Sida 37 (64)

38 6.6.2 Spillvatten Spillvatten innehåller rester från i princip all mänsklig aktivitet ch måste renas innan det släpps ut i naturen. Spillvatten innehåller näringsämnen, rganiskt material, bakterier ch virus samt tungmetaller. Innan spillvatten får släppas ut måste det enligt gällande lag tas m hand ch renas. Orenat spillvatten kan på grund av sitt höga innehåll av näringsämnen ch rganiskt material rsaka övergödning ch syrebrist i vattendrag. Bakterier ch virus kan ge upphv till sjukdmar hs människr ch djur. Vissa tungmetaller är biackumulerbara ch tungmetaller är fta txiska i höga halter vilket kan ge negativa effekter på växter, djur ch människr. Förutsättningar I Strängnäs kmmun finns två avlppsreningsverk. Det största avlppsreningsverket ligger vid Ulvhällsfjärden ch tar emt avlppsvatten från bl.a. Stallarhlmen. Avlppsreningsverket närmar sig kapacitetsgränsen avseende kvävebelastning ch diskussiner m framtida lösningar pågår. Figur 12. VA-nät i Strängnäs ch Stallarhlmen. I kmmunen finns cirka 4500 enskilda avlppsanrdningar. Avlppsanrdningarna är fta gamla ch med bristande funktin. Detta innebär att näringsämnen läcker till sjöar ch vattendrag ch bidrar till övergödningsprblemen. Smittämnen från dåligt Datum: , utställningshandling Sida 38 (64)

39 renat avlppsvatten kan även förrena närliggande enskilda vattentäkter. För att identifiera ch få åtgärdat bristande avlppsanrdningar genmförs inventeringar. Kmmunen är även tillståndsprövande myndighet för enskilda avlpp, vid denna tillståndsprövning görs en enskild bedömning av föreslagen avlppsanrdning ch krav på rening ställs, för så kallad nrmal eller hög skyddsnivå, berende på hur mgivningen ser ut. Sm riktlinje gäller hög skyddsnivå vid inrättande av enskilda avlppsanrdningar sm är belägna inm 500 meter från sjöar eller vattendrag sm är känsliga för övergödning. Det kan även ställas krav på hög skyddsnivå utifrån smittskyddssynpunkt m det till exempel är nära till en badplats. Kmmunens ställningstaganden angående försörjningssystem ch teknisk infrastruktur inm Strängnäs säger att alla etableringar sm möjliggörs med byggrätter i nya detaljplaner ska, där det är möjligt, anslutas till vatten- ch avlppslösningar i kmmunal regi. Generellt sett har kmmunala avlppsreningsverk en större rbusthet än enskilda lösningar. Reningsanläggningar i kmmunal regi ger sannlikt en större reningsgrad ch därmed större säkerhet för miljö ch hälsa, då drift ch kntrll enklare kan säkerställas. Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet innebär samma beflkningsökning sm planförslaget ch knsekvenserna bedöms vara likvärdiga för de båda förslagen. Knsekvenser av planförslaget Aktuellt planförslag innebär en beflkningsökning vilket i sin tur innebär en ökad belastning på spillvattennätet i framtiden. Enligt aktuellt planförslag ska VA-nätet utvecklas allteftersm beflkningen växer. Planförslaget ger ökad belastning på mrådets avlppshantering från föreslagna utvecklings- ch verksamhetsmråden samtidigt sm det befintliga dagvattensystemet förbättras genm installatin av separata ledningar för spill- ch dagvatten. Samtidigt möjliggörs en ökad anslutning till spillvattennätet. Den samlade bedömningen är att planförslaget ger en psitiv effekt för hanteringen av avlppsvattnet i Stallarhlmen. Förslag till frtsatt arbete Genm att frtsätta att separera dagvattnet från spillvattenledningarna ptimeras avlppsreningsverkets ptential avseende mängden spillvatten sm kan behandlas på anläggningen Dagvatten Dagvatten är vatten från nederbörd sm rinner av från en yta. Dagvatten kan antingen infiltreras delvis ner till grundvattnet eller ledas via ledningar till närliggande vattendrag. Eftersm vårt bebyggda samhälle till str del består av hårdgjrda ytr såsm tak ch asfalterade vägar innebär det fta stra dagvattenflöden vid regn ch snösmältning. Dagvatten innehåller fta förreningar såsm metaller, bekämpningsmedel, lja, rganiska ämnen ch näringsämnen. Förutsättningar Strängnäs kmmuns dagvattenplicy innebär att dagvatten ska hanteras ch renas lkalt, lkalt mhändertagande av dagvatten (LOD), med hjälp av infiltratin ch fördröjning. I dagvattenplicyn förmedlas en långsiktig hållbarhetsprincip angående hantering av dagvatten ur miljö- ch förreningssynpunkt. LOD resulterar i att kmmunens reningsverk får en jämnare belastning ch större kapacitet för det kmmunala spillvattnet. Många av de prblem sm uppstått vid höga nederbördsmängder hade förmdligen reducerats m större andel av dagvattenflödet Datum: , utställningshandling Sida 39 (64)

40 hanterats lkalt istället för att det kpplats till kmmunens avlppsnät. Många nyare mråden har dck separerade dagvattenanslutningar vilket är att föredra m inte tillräcklig infiltratin kan uppnås inm den egna fastigheten. Dagvattenfrågrna ska, enligt dagvattenplicyn, kmma in tidigt i den fysiska planeringen. Förhöjda vattennivåer ch större mängder nederbörd ställer högre krav på dagvattenhantering i befintlig bebyggelse. Vid kraftig nederbörd kan därför spillvattennätet överbelastas vilket kan innebära källaröversvämningar nedströms. SEVAB arbetar aktivt med att separera dagvattenavledningar från spillvattennätet. Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet innebär till str del samma bebyggelseutveckling sm planförslaget i ch med att lika många bstäder planeras att byggas enligt både ÖP2014 ch FÖP. Skillnaden är dck att det enligt FÖP kmmer att ske en förtätning. Knsekvenser av planförslaget Planförslaget kan ge upphv till negativa effekter avseende dagvattenhanteringen m inte tillräckliga åtgärder genmförs i samband med explatering av mråden. En förtätning av staden innebär en större andel hårdgjrda ytr ch färre infiltratinsmöjligheter för dagvattnet än idag. Detta i kmbinatin med klimatförändringar ch dess förväntade ökning av kraftiga regn påverkar dagvattenhanteringen. Om inte dagvattenavrinningen ptimeras i samband med förtätningen ökar risken för översvämningar i framtiden. Förtätning kan å andra sidan medföra att man genmför fler åtgärder för att rena ch fördröja dagvatten då det blir möjligt eftersm fler är påkpplade på systemet. En förtätning ger en effektivare VAhantering ch det finns möjlighet att åtgärda fler brister. Förslag till frtsatt arbete En av de viktigaste vattenaspekterna att beakta vid nybyggnatin i städer är dagvattenhanteringen. Ökad bebyggelse medför ökad trafik ch en större mängd hårdgjrda ytr vilket leder till både större mängder dagvatten men även högre förreningshalter. Detta kmmer att ske både för planförslaget ch för nllalternativet. Jämfört med ÖP2014 kmmer det ske en förtätning av de bstäder sm kmmer att byggas. Det innebär att påverkan kmmer att vara mer kncentrerad istället för att bli utspridd sm i nllalternativet. I ch med förtätningen bör åtgärder utföras för att rena ch fördröja dagvattnet Riksintresse fiskenäring Förutsättningar Mälaren har av Fiskeriverket (numera Havs- ch vattenmyndigheten) i sin helhet utsetts sm riksintressemråde för fiskerinäringen. I skriften Områden av riksintresse för yrkesfisket (2006:1) anges att alla insjöar sm hyser minst två yrkesverksamma fiskare bör klassas sm riksintressen. De vattenmråden sm anses sm riksintressanta är fångstplatser med mfattande fiskeaktivitet samt lek- ch uppväxtmråden för kmmersiellt viktiga arter. Då det saknas infrmatin i tillräcklig grad angående fångstplatser i de stra insjöarna måste hela vattenmrådet anses vara av intresse. Inm aktuellt planmråde finns flera grunda vikar, sm utgör en viktig miljö för fiskarnas reprduktin. Explatering av grunda vikar kan därför påverka fiskreprduktinen negativt vilket bör finnas med i bedömningen av var exempelvis nya båthamnar skapas. De grunda fjärdarna är känsliga lek- ch yngelmråden för Datum: , utställningshandling Sida 40 (64)

41 fisken i Mälarens större vatten. Dessutm finns ett strt mråde med högvassar med häckande rördrm, brun kärrhök ch fiskgjuse. Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet innebär samma bebyggelseutveckling sm planförslaget ch knsekvenserna bedöms vara likvärdiga för de båda förslagen. Knsekvenser av planförslaget Då nya bstadsmråden planeras ch byggs ut inm planmrådet kmmer det även finnas behv av att ytterligare småbåtshamnar med både fast- ch gästhamnplatser etableras. I takt med att fler båtplatser irdningsställs kmmer behv av andra funktiner för ett fungerande ch attraktivt båtliv att öka, bland annat behvet av uppläggningsplatser för vinterförvaring av båtar. Förslag till frtsatt arbete Studier sm Havs- ch vattenmyndigheten genmfört visar klart minskad artrikedm ch täckning av bttenvegetatin i grunda vikar sm trafikeras av fritidsbåtar i Mälaren. Minskad bttenvegetatin innebär dessutm försämrad lek- ch uppväxtmråden för fisk med minskad rekrytering av fiskyngel sm följd. Studier visar även negativa effekter av draggning på grunda mjukbttnar. Detta kan vara ett prblem i välbesökta naturhamnar där bttnen inte ges tillfälle att återhämta sig. Innan naturhamnar marknadsförs ur turismsynpunkt bör nggrannare limnlgiska undersökningar göras av mrådet för att undvika att känsliga bttnar förstörs Miljökvalitetsnrmer för vatten Vattendirektivet antgs av alla EU:s medlemsländer i december år En av rsakerna till direktivet är att vatten inte är vilken vara sm helst utan ett arv sm måste skyddas, försvaras ch behandlas sm ett sådant. I direktivet knstaterades att trycket på vattenresurserna i den eurpeiska gemenskapen ständigt ökar på grund av en allt större efterfrågan. Direktivet syftar till att bevara ch förbättra både yt- ch grundvatten inm EU. I Sverige har direktivets miljömål genmförts i lagstiftningen sm miljökvalitetsnrmer (MKN) ch i december 2009 tg vattenmyndigheterna det första beslutet m MKN i frm av kvalitetskrav för yt- ch grundvattenförekmster i landet. Förutsättningar Inm aktuellt planmråde finns sex vattenförekmster sm berörs av MKN. Statusklassningen för ytvattenförekmsterna presenteras i figur ch tabellen nedan. Samtliga grundvattenförekmster inm planmrådet har gd kemisk ch kvantitativ status. Datum: , utställningshandling Sida 41 (64)

42 Figur 13. Den eklgiska statusen för Strängnäs kmmuns vatten Det gula mrådet är den delen av Mälaren sm har måttlig eklgisk status. Den gröna delen är den delen sm har gd eklgisk status. Tabell 5. Statusklassning för ytvattenförekmster inm aktuellt planmråde. Eklgisk status Kemisk status Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Miljöprblem Mälaren- Prästfjärden Gd Uppnår ej gd Uppnår ej gd Miljögifter Mälaren- Tynnelsöfjärden Måttlig Uppnår ej gd Gd Miljögifter Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet innebär till str del samma bebyggelseutveckling sm planförslaget i ch med att lika många bstäder planeras att byggas enligt både ÖP2014 ch FÖP. Skillnaden är dck att det enligt FÖP kmmer att ske en förtätning. Knsekvenser av planförslaget Planförslaget kan ge upphv till negativa effekter avseende ytvattenförekmsterna i mrådet m inte tillräckliga åtgärder genmförs i samband med explatering av mråden. En förtätning av staden innebär en större andel hårdgjrda ytr ch färre infiltratinsmöjligheter för dagvattnet än idag. Detta kan leda till att en ökad mängd Datum: , utställningshandling Sida 42 (64)

43 förreningar kan nå ytvattenförekmsterna i mrådet. Förtätning kan å andra sidan medföra att man genmför fler åtgärder för att rena ch fördröja dagvatten då det blir möjligt eftersm fler är påkpplade på systemet. En förtätning ger en effektivare VAhantering ch det finns möjlighet att åtgärda fler brister. Förslag till frtsatt arbete Vattenmyndigheten för Nrra Östersjöns vattendistrikt har beslutat m ett åtgärdsprgram för distriktet sm ställer krav på bl.a. Strängnäs kmmun ch myndigheter inm distriktet att genmföra vissa generella åtgärder i syfte att uppnå miljökvalitetsnrmerna Miljökvalitetsnrmer för fiskvatten Förutsättningar Mälaren mfattas av MKN enligt fisk- ch musselvattenförrdningen för fiskvatten (SEFI1008). Inm planmrådet återfinns vattenförekmsterna Mälaren-Prästfjärden ch Mälaren-Tynnelsöfjärden sm mfattas av förrdningen. Detta innebär att dessa vattenförekmster även mfattas av rikt- ch gränsvärden sm skall uppfyllas. Mälaren uppnår ej gd status. En preliminär statusklassificering av fiskvattenmråden genmfördes av SLU under hösten Mätvärden från en eller flera mätstatiner inm respektive fiskvattenmråde utvärderades. En sammanvägd status för respektive fiskvattenmråde tgs därefter fram av vattenmyndigheterna enligt principen att den känsligaste parametern avgör. Att ett fiskvattenmråde inte uppnår gd status innebär alltså inte att förhållandena är bristfälliga i hela mrådet utan indikerar att gränsvärde eller riktvärde för en eller flera parametrar överträds i någn del av fiskvattenmrådet. Om kntrllen av kvaliteten på ett fisk- eller musselvatten visar att en miljökvalitetsnrm inte uppfylls, ska länsstyrelserna enligt förrdning m miljökvalitetsnrmer för fisk- ch musselvatten undersöka m detta berr på en tillfällighet, naturliga rsaker eller förreningar. När rsaken har fastställts, ska länsstyrelsen vidta lämpliga åtgärder. Omdömet för Mälaren baseras på situatinen i bassängerna Galten ch Skarven. I både Galten ch Skarven underskrids riktvärdet med avseende på syrgas regelbundet i de djupare vatten lagren. I Skarven finns även prblem med övergödning. Där förekmmer en måttligt hög halt NH 4 i kmbinatin med högt ph, vilket resulterar i NH 3 överskridande riktvärdet. Knsekvenser av nllalternativet Nllalternativet innebär till str del samma bebyggelseutveckling sm planförslaget i ch med att lika många bstäder planeras att byggas enligt både ÖP2014 ch FÖP. Skillnaden är dck att det enligt FÖP kmmer att ske en förtätning. Knsekvenser av planförslaget Planförslaget kan ge upphv till negativa effekter avseende på MKN för fiskvatten i Mälaren m inte tillräckliga åtgärder genmförs i samband med explatering av mråden. En förtätning av staden innebär en större andel hårdgjrda ytr ch färre infiltratinsmöjligheter för dagvattnet än idag. Detta kan leda till att en ökad mängd förreningar kan nå Mälaren. Förtätning kan å andra sidan medföra att man genmför fler åtgärder för att rena ch fördröja dagvatten då det blir möjligt eftersm fler är påkpplade på systemet. En förtätning ger en effektivare VA-hantering ch man har möjlighet att åtgärda fler brister. Datum: , utställningshandling Sida 43 (64)

44 Förslag till frtsatt arbete Enligt förrdningen (2001:554) m miljökvalitetsnrmer för fisk- ch musselvatten ska länsstyrelsen upprätta ett åtgärdsprgram för de fiskvatten sm finns inm länet. För vatten sm sträcker sig över flera län ska de berörda länsstyrelserna upprätta ett gemensamt åtgärdsprgram. I åtgärdsprgrammet ska bland annat anges hur förreningar ska bekämpas. Vattenmyndigheten för Nrra Östersjöns vattendistrikt har beslutat m ett åtgärdsprgram för distriktet sm ställer krav på bl.a. Strängnäs kmmun ch myndigheter inm distriktet att genmföra vissa generella åtgärder i syfte att uppnå miljökvalitetsnrmerna. I detta åtgärdsprgram nämns dck ingenting m åtgärder specifikt för fiskvatten. 6.7 Naturvärden Naturvården syftar till att bevara ch förstärka den bilgiska mångfalden samt säkerställa människans tillgång till mråden för rekreatin ch friluftsliv. Det är viktigt att vi ser naturmrådena sm en resurs ch attraktinskraft. Planmrådet återfinns i ett mråde sm har betydande värden för det rörliga friluftslivet i ch med dess direkta närhet till Mälaren. Planmrådet är därför i sin helhet av riksintresse sm ett av de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stra kultur ch naturvärden ch betydelse för friluftsliv ch turism. Kmmunen har tagit fram en så kallad Grönplan för kmmunen sm innehåller mål ch riktlinjer för grönstrukturutvecklingen i ett kmmunövergripande perspektiv. En mrådesspecifik del m mrådet Stallarhlmen har tagits fram ch är i skrivande stund ute på remiss Riksintresse rörligt friluftsliv Förutsättningar Regeringen har i Miljöbalken 4 kap. angett Mälaren med öar ch strandmråden sm ett riksintresse för dess värden för turismen ch friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet. Området är i sin helhet av riksintresse sm ett av de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stra kultur ch naturvärden ch betydelse för friluftsliv ch turism. Hela planmrådet ligger inm riksintresset. Strax utanför planmrådet finns även ett mråde sm Naturvårdsverket med stöd av Miljöbalken 3 kap. har utpekat sm riksintresse för friluftslivet inm länet. Området Prästfjärden-Gönsöfjärden- Arnfjärden har attraktiva, örika mälarfjärdar med hög vattenkvalitet. Se Figur 14 för lkalisering av de båda riksintressemrådena. Datum: , utställningshandling Sida 44 (64)

45 Figur 14. I figuren syns de riksintressen för friluftsliv sm finns inm ch i anslutning till planmrådet; Mälaren med öar ch strandmråden (mörkgrön färg i figuren) ch Prästfjärden (ljusgrön färg i figuren). Knsekvenser av nllalternativet Ingen byggnatin föreslås i ÖP2014 sm bedöms påverka riksintressen för friluftsliv negativt. Knsekvenser av planförslaget Inga av de explateringsmråden sm planeras i den fördjupade översiktsplanen bedöms ha någn negativ påverkan på riksintresset för det rörliga friluftslivet. Förslag till frtsatt arbete Mälaren med öar ch strandmråden är ett av de mråden i landet sm, med hänsyn till de befintliga natur- ch kulturvärdena, utpekats sm riksintresse ch sm berörs av särskilda bestämmelser för hushållning med mark ch vatten enligt 4 kap. Miljöbalken. Bestämmelserna innebär att turismens ch friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas särskilt vid prövning av tillkmmande explateringsåtgärder. Bestämmelserna gäller dck inte utveckling av befintliga tätrter eller anläggningar sm krävs för det lkala näringslivet. Explateringsförslag ch andra ingrepp i miljön får endast kmma till stånd m det sker på ett sådant sätt så att det inte skadar mrådets kultur- ch miljövärden Riksintresse naturvård Förutsättningar Ett mråde kan vara av riksintresse för naturvården, enligt 3 kap. i miljöbalken m det särskilt väl belyser viktiga skeden av natur- ch kulturlandskapets utveckling eller är stört ch inrymmer en str mångfald av naturtyper. Inget riksintresse för naturvård finns inm planmrådet men det finns två naturvårdsmråden sm återfinns några hundra meter utanför mrådet. Cirka 1,5 km väster m planmrådet återfinns mrådet Tynnelsöfjärden ch cirka 700 meter öster ut återfinn mrådet Prästfjärden. Lkaliseringen för dessa mråden visas i Figur 15. Datum: , utställningshandling Sida 45 (64)

46 Tynnelsö-Segeröfjärden är en typisk mälarvik med grunda vattenmråden ch breda vassar. Den största ön Tynnelsö är till stra delar bevuxen med ädellövskg. På ön finns Tynnelsö sltt med tillhörande jrdbruksmark. Stra Rullingen ch Skinnpälsarna är gemrflgiskt intressanta hrstbildningar. På Tsterön finns ett värdefullt löv- ch ädellövskgsmråde. Hela mrådet har en rik flra ch ett rikt fågelliv. Prästfjärden är en mälarfjärd med huvudsakligen bebyggda öar av varierande karaktär från skgbevuxna större öar till klipphlmar ch kala hällar. Götön är störst ch har vidsträckta blckfält, välutbildade strandvallar ch en rik, delvis lundartad flra. Rik flra har även Tuna hlmar. Fågellivet är intressant bland annat genm måsfågelklnierna. Älg förekmmer regelbundet på Götön. Området är intressant ur ett naturvetenskapligt perspektiv samt ur friluftslivssynpunkt. Fjärden ingår i ett av Mälarens mest påverkade vattenmråden med strt värde sm vetenskapligt referensmråde för limnlgiska undersökningar. Natura 2000 kategriseras sm riksintressen enligt 4 kap. i miljöbalken. Natura 2000 är ett eklgiskt nätverk av värdefulla mråden inm EU. Utpekande av Natura mråden bygger på krav sm finns i EU:s fågeldirektiv ch art- ch habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrtning av vilda djur ch växter ch att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Inm planmrådet finns Natura 2000-mrådet Gesta, vilket ligger sydväst m Stallarhlmen ch i närheten av Mälarens södra strand. Inm detta mråde finns mycket str, sammanhängande ch böljande betesmark med skiftande karaktär. I mrådet är de pririterade bevarandevärdena de kulturpåverkade gräsmarksnaturtyperna. Naturtyper sm ska bevaras i mrådet är silikatgräsmarker ch hällmarksterräng. Området hyser en rik mångfald av arter typiska för naturtyperna. Natura 2000-mrådet Åsa gravfält återfinns strax utanför planmrådet. Vid Åsa ligger en serie trra ch näringsfattiga betesmarker på sand, belägna på krönet av en rullstensås sm sträcker sig tvärs över Sealön. Inm mrådet finns det vanligt gtt m frnlämningar, av vilka Åsa gravfält är den mest kända. Här finns rikligt med backsippa ch i mrådet finns även växter sm småfingerört, sandmaskrsr, backtimjan ch flentimtej. I mrådet finns den htade arten trumgräshppa sm ingår i ett åtgärdsprgram. Lkaliseringen för Natura 2000-mrådena visas i Figur 15. Datum: , utställningshandling Sida 46 (64)

47 Figur 15. I figuren syns de riksintressen för naturvård sm finns inm ch i anslutning till planmrådet. Natura 2000-mråden är i figuren markerade med blå färg ch riksintressen för naturvård enligt 3 kap i miljöbalken är markerade med grön färg. Knsekvenser av nllalternativet Ingen byggnatin föreslås i ÖP2014 sm bedöms påverka riksintressen för naturvård negativt. Knsekvenser av planförslaget Natura 2000-mrådet Gesta finns inm restriktinsmråde med avseende på naturvärde, vilket innebär att inga anläggningar eller annan bebyggelse få upprättas inm det aktuella mrådet. Ingen av övriga nämnda riksintressen för naturvård finns inm planmrådet. Planförslaget bedöms ha betydliga knsekvenser på riksintressen för naturmiljö. Förslag till frtsatt arbete Förutm vad sm i övrigt gäller i miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller att vidta åtgärder sm på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-mråde. Den bevarandeplan sm finns upprättad för Gesta-mråde ska följas. Enligt denna föreslås bete av mrådet samt att röjning av örnbräken kan ske vid behv Bitpskydd Förutsättningar Bitpskydd är ett generellt skydd mt all frm av explatering sm kan skada vissa bitptyper sm anses särskilt skyddsvärda. Bitpskyddet är reglerat i 7 kap 11 i miljöbalken. Exempel på generellt skyddade bitper är alléer, åkerhlmar ch stenmurar i åkermark. Alléer finns exempelvis vid Klahammar i planmrådets västra del, strax öster m Husby tegelbruk samt vid Ytterselö kyrka. Vissa bitper kan skyddas genm beslut i ett enskilt fall, där ett angivet mråde blir bitpskyddsmråde. I det aktuella planmrådet finns ett skgligt bitpskyddsmråde Datum: , utställningshandling Sida 47 (64)

48 strax väster m tätrten på fastlandssidan. Lkaliseringen av bitpskyddsmrådet visas i Figur 16. Figur 16. Bitpskyddsmråde strax väster m tätrten på fastlandssidan. Området är markerat med lila färg i figuren. Knsekvenser av nllalternativet I ÖP2014 finns inget förslag m ändrad markanvändning för mrådet med bitpskydd. Knsekvenser av planförslaget Bitpskyddsmrådet är restriktinsmråde enligt planförslaget vilket innebär att det finns möjlighet till psitiva knsekvenser jämfört med nllalternativet i ch med att ingen explatering av mrådet får ske. Markanvändningen kmmer i framtiden vara rekreatinsmråde. Förslag till frtsatt arbete Ett antal lika typer av naturvärdesinventeringar har utförts i Strängnäs kmmun ch dessa bör vid detaljplaneläggning av ett mråde kmpletteras med mer nggranna inventeringar för att identifiera eventuella ytterligare bjekt med bitpskydd. Extra viktigt är kmpletterande av de inventeringar sm utförts långt tillbaka i tiden. Till exempel utfördes ädellövskgsinventeringen för mer än 30 år sedan. Genm att jbba mt de mål sm satts upp i kmmunens grönplan kan det bidra till att bitpskyddade mråden skyddas Nyckelbitper Förutsättningar Nyckelbitper är skgsmråden med mycket höga naturvärden. De har en nyckelrll för bevarande av skgens htade växter ch djur. En nyckelbitp är ett mråde med en speciell naturtyp sm har str betydelse för skgens rödlistade ch htade arter. Skgsstyrelsen genmförde en nyckelbitpsinventering av Strängnäs kmmun från 1 juli 1993 till den 31 december 1998 ch det knstaterades att det inm planmrådet Datum: , utställningshandling Sida 48 (64)

49 finns ett flertal lika nyckelbitper. Exempel på nyckelbitper sm finns inm planmrådet är skgsmråden med barrskg vid Sundby strand ch Klsundet samt ädellövskg vid Tunaviken. Det finns även nyckelbitper i frm av aspskg ch alsumpskg. Nyckelbitpernas lkalisering finns redvisad i Figur 17. Naturvärdesbjekt är avgränsade mråden sm inte kvalificerar sig till att bli nyckelbitp, men sm frtfarande hyser höga naturvärden. Hit räknas bland annat mindre lövskgspartier vid Kyrkviksberget ch Sandåsa samt en brant vid Gesta. Figur 17. Nyckelbitper i planmrådet. Knsekvenser av nllalternativet Området vid Klsundsede sm ligger i den östra delen av planmrådet kmmer, enligt ÖP2014 att utredas för bebyggelse. Inm detta mråde finns även en barrskg sm har klassats sm nyckelbitp. Bebyggelse av detta mråde riskerar att påverka nyckelbitpen negativt. Knsekvenser av planförslaget Ingen känd nyckelbitp återfinns inm de mråden sm kmmer att bebyggas enlig planförslaget till FÖP. Samtliga kända nyckelbitper återfinns inm planförslagets restriktinsmråden för tillkmmande bebyggelse, vilket innebär att det finns möjlighet till psitiva knsekvenser till följd av planförslaget. Förslag till frtsatt arbete Genm att jbba mt de mål sm satts upp i kmmunens grönplan kan det bidra till att nyckelbitper skyddas. Utredningar/inventeringar av naturvärden kan utföras i samband med detaljplanearbete för att minska risken för att någn nyckelbitp kmmer till skada. Datum: , utställningshandling Sida 49 (64)

50 6.7.5 Strandskydd Förutsättningar Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till stränder ch för att bevara gda livsvillkr för djur ch växtlivet på land ch i vatten enligt 7 kap 13 i miljöbalken. Strandskyddet mfattar samtliga stränder vid havet, insjöar ch vattendrag avsett strlek ch gäller generellt 100 meter från strandkanten både på land ch i vattenmrådet, även miljön under vattnet. På vissa platser är strandskyddet brttaget, till exempel i vissa detaljplanerade mråden. På en del platser är strandskyddet istället utvidgat till upp till 300 meter från strandlinjen. I planmrådet gäller det generella strandskyddet med undantag för de detaljplaner där strandskyddet är utsläckt. Det förekmmer dessutm ett utökat strandskydd på fastlandssidan ch på ö-sidan, både i den västra ch östra delen av planmrådet. I den nrdvästra delen av Västra Sundby återfinns ett mråde där det föreslås ske en byggnatin av bstäder. En del av detta mråde mfattas av utökat strandskydd på 300 meter. Det finns även ett mråde i södra Vannesta med föreslagen markanvändning m företrädesvis bstäder sm till en mindre del mfattas av utökat strandskydd. Knsekvenser av nllalternativet Enligt ÖP2014 finns det mråden sm utreds för ny bebyggelse sm mfattas av det generella ch utökade strandskyddet. Byggnatin inm dessa mråden riskerar att leda till negativa knsekvenser med avseende på allmänhetens tillgång till stränder samt växt- ch djurlivet. Knsekvenser av planförslaget Det finns liten risk för negativa knsekvenser för växt- ch djurlivet i ch med att byggnatin föreslås inm utökat strandskyddsmråde. Allmänhetens tillgänglighet kan dck gynnas eftersm mråden med prmenadstråk nära vatten finns i planförslaget. Förslag till frtsatt arbete Strandskyddet kan prövas i samband med detaljplaneläggning. En kmmun får i en detaljplan besluta att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas m det finns särskilda skäl enligt 7 kapitel 18 miljöbalken. Kmmunen har huvudansvaret för den perativa tillsynen av strandskyddet. Syftet med tillsynen över strandskyddet är att verka för att lagen följs, förhindra ch beivra förbjudna byggnader ch anläggningar, samt att infrmera m strandskyddslagstiftningen. För att främja strandskyddet är det viktigt att kmmunen jbbar med infrmatin till allmänheten för att öka medvetenheten m strandskyddet. Detta kan göra medbrgarna mer uppmärksamma på lagstiftningen ch kan leda till att de anmäler när misstänkta överträdelser sker. Det är ckså viktigt att kmmunen jbbar aktivt med tillsynen av strandskyddet Restriktinsmråden Förutsättningar Restriktinsmråden är att beakta vid handläggning av ärenden enlig plan- ch bygglagen. Str hänsyn skall visas det aktuella angivna allmänna intresset. I planförslaget finns ett antal restriktinsmråden kpplade till naturvärden: Tätrtsnära landsbygdszn Datum: , utställningshandling Sida 50 (64)

51 Rekreatinsmråde Områden med betydande bilgiska ch eklgiska värden/prduktiv skgsmark Områden med betydande värden för landskapsbilden Knsekvenser av nllalternativet I ÖP2014 finns inga specificerade restriktinsmråden för Stallarhlmen sm avser naturvärden, vilket innebär att det inte finns samma skydd för uppförande av tillkmmande anläggningar ch övriga byggnader. Knsekvenser av planförslaget Det finns möjlighet till psitiva knsekvenser, jämfört med nllalternativet till följd av det är förbjudet att uppföra byggnader i dessa mråden. Förslag till frtsatt arbete Explateringar sm kräver detaljplaner ska nrmalt inte tillåtas i dessa mråden men undantag från restriktiner m att uppföra byggnader ch anläggningar kan göras m påverkan bedöms sm ringa eller befintlig. I de fall sm detta blir aktuellt är det viktigt att utförligt utreda miljöpåverkan i det specifika ärendet. 6.8 Kulturmiljö Stallarhlmen ch dess mgivning är mycket rik på förhistriska lämningar, vilket gör att mrådets tidsdjup är lätt att avläsa. Den mfattande förekmsten av runstenar ger en tydlig bild av mrådets kmmunikatinshistria. Vidare representerar mrådet en viktig del av Mälardalens byggnadstekniska histria med dess mångfald av tegelbruk sm sannlikt försörjt de större städerna runt Mälaren med byggnadsmaterial. De strukturer ch den bebyggelse sm på lika sätt berättar m samhällets histria ch framväxt, har ett samhällshistriskt värde sm är intressant att lyfta fram ch bevara Riksintresse kulturmiljö Förutsättningar Riksintressemrådena för kulturmiljövården ska långsiktigt skyddas mt åtgärder sm påtagligt kan skada de värden sm utgör riksintresset. Landskapet i planmrådets nrdvästra del är klassat sm riksintresse, där det även finns ett kmpletterande mråde av reginalt intresse. Riksintressemrådet Överselö-Tynnelsö (D:15) är ett dlingslandskap med äldre större gårdar sm löper från Överselö kyrka ner till Stallarhlmsfjärden samt har värdefulla frnlämningar i frm av exempelvis flera mfattande gravfält. Enligt planförslaget kmmer ingen annan bebyggelse än den sm beskrivs i ÖP2014 att tillkmma inm riksintressemrådet. Det finns även ett mråde öster m planmrådet sm är klassat sm riksintresse. Riksintresset ligger i Yttersele scken ch är benämnt Målsåker (D:16). Målsåker är en slttsmiljö med ett barcksltt samt småbruksbebyggelse från 1910-talet. Lkaliseringen för riksintressemrådena Överselö-Tynnelsö ch Målsåker finns markerade i en karta i figuren nedan. Datum: , utställningshandling Sida 51 (64)

52 Figur 18. I figuren syns de riksintressen för kulturmiljö sm finns inm ch i anslutning till planmrådet; Överselö-Tynnelsö ch Målsåker. I figuren är dessa mråden markerade med röd färg. Knsekvenser av nllalternativet Flera av de mråden sm ska utredas för bebyggelse, enligt ÖP2014, mfattas av riksintressemråde Överselö-Tynnelsö. Inm riksintressemrådet kmmer det även att tillkmma bebyggelse enligt gällande detaljplaner, vilket riskerar att medföra ingrepp eller förändring av frnlämningsmiljöerna. Knsekvenser av planförslaget Ifall planförslaget genmförs fullt ut bedöms det finnas möjlighet till psitiva knsekvenser. De mråden sm inte redan är bebyggda eller utreds för bebyggelse enligt ÖP2014 har planlagts sm restriktinsmråde för kulturmiljövärden/strskaligt jrdbruk inm riksintressemrådet. Detta innebär att ingrepp eller förändringar i frnlämningsmiljöerna kan undvikas. Förslag till frtsatt arbete Det är viktigt att de mål sm finns uppsatta för att tillgdse riksintresset följs vilket det bedöms göra både enligt nllalternativet ch enligt planförslaget. Det är dck viktigt att säkerställa att hänsyn även tas i vidare detaljplanering av mrådet Kulturhistriska lämningar Förutsättningar Det finns ett strt antal frnlämningar ch bebyggelselämningar inm hela planmrådet. Bstäder planeras bland annat på fastlandssidan, väster m Stallarhlmens tätrt (mrådet Västra Sundby). Inm detta mråde återfinns ett flertal frnlämningar, bland annat en bytmt ch ett mråde med fssil åkermark, se Figur 19. Datum: , utställningshandling Sida 52 (64)

53 Figur 19. Väster m Stallarhlmens tätrt på fastlandssidan planeras nya bstäder. Inm detta mråde finns ett flertal frnlämningar, till exempel en bytmt ch ett mråde med fssil åkermark. Knsekvenser av nllalternativet Frnlämningar återfinns inm flera av de mråden sm ska utredas för bebyggelse, enligt ÖP2014, vilket riskerar att medföra ingrepp eller förändring av frnlämningsmiljöerna. Knsekvenser av planförslaget På grund av att bstadsmråden planeras i mråden där det finns frnlämningar finns det risk för negativa knsekvenser. Det finns risk för ingrepp eller förändringar i frnlämningsmiljöer i samband med byggnatin. En str del av planmrådet utgörs i planförslaget av restriktinsmråde för betydande kulturvärden/strskalig jrdbruksmark vilket gör att risken minskar för att frnlämningar i dessa mråden skadas. Sammantaget för mrådet bedöms det finnas risk för negativ påverkan med avseende på frnlämningar. Förslag till frtsatt arbete Alla bygglvsprövningar ch detaljplaneprjekt sm berör mark inm 100 meter från en registrerad fast frnlämning ska samrådas med länsstyrelsen för att besluta m lämpligheten, samt m kmpletterande åtgärder gällande frnlämningens avgränsning krävs Restriktinsmråden Förutsättningar Restriktinsmråden är att beakta vid handläggning av ärenden enlig plan- ch bygglagen. Str hänsyn skall visas det aktuella angivna allmänna intresset inm restriktinsmrådet. I planförslaget finns mråden med betydande kulturmiljövärden/strskalig jrdbruksmark. Datum: , utställningshandling Sida 53 (64)