Lokala miljömål Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari Vellinge.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se"

Transkript

1 Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande znskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar ch vattendrag Grundvatten av gd kvalitet Hav i balans samt levande kust Myllrande våtmarker Levande skgar Ett rikt dlingslandskap Strslagen fjällmiljö Gd bebyggd miljö Ett rikt växt- ch djurliv Sammanställt av Annelie Perssn, miljöenheten, för Miljö- ch byggnadsnämnden Illustratiner: Tbias Flygar Lkala miljömål

3 Inledning "Det övergripande målet för miljöplitiken är att till nästa generatin lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta, utan att rsaka ökade miljöch hälsprblem utanför Sveriges gränser." Så lyder Generatinsmålet ett löfte till framtida generatiner m frisk luft, hälssamma livsmiljöer ch rika naturupplevelser. Regering ch riksdag har i bred enighet lagt fast grunderna för det framtida svenska arbetet för en gd miljö. Målet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöprblemen ska nås inm en generatin. Miljöplitiken ska fkusera på att: Eksystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, ch deras förmåga att långsiktigt generera eksystemtjänster är säkrad. Den bilgiska mångfalden ch natur- ch kulturmiljön bevaras, främjas ch nyttjas hållbart. Människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas. Kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen. En gd hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar ch att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. För arbetet har en tydlig natinell målstruktur fastställts. I denna ingår 16 miljökvalitetsmål, sm är de övergripande målen ch sm anger den kvalitet sm ska uppnås. I begreppet hållbar utveckling ingår tre dimensiner: en eklgisk, en eknmisk ch en scial. Miljökvalitetsmålen tydliggör den eklgiska dimensinen. Därutöver finns etappmål sm anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen ch generatinsmålet. Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå generatinsmålet ch miljökvalitetsmålen. Fjrtn etappmål har antagits inm fem mråden - begränsad klimatpåverkan, avfall, bilgisk mångfald, farliga ämnen ch luftförreningar. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön, eftersm de läggs fast i miljökvalitetsmålen. Lkala miljömål

4 16 miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande znskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar ch vattendrag Grundvatten av gd kvalitet Hav i balans samt levande kust ch skärgård Myllrande våtmarker Levande skgar Ett rikt dlingslandskap Strslagen fjällmiljö Gd bebyggd miljö Ett rikt växt- ch djurliv Reginalt miljömålsarbete Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för reginala anpassningar av de natinella miljömålen ch har anpassat de natinella delmålen till skånska förhållanden. Skånes miljömål ch åtgärder visar hur Skåne kan bidra till att nå de natinella miljökvalitetsmålen. Prcessen med att ta fram nya skånska miljömål inleddes under En ambitin med det reginala miljömålsarbetet är att det ska bli mer åtgärdsinriktat. Länsstyrelsen har därför tagit fram ett nytt åtgärdsprgram, Skånska åtgärder för miljömålen, Detta anger de viktigaste åtgärderna sm behöver vidtas för att de skånska miljömålen ska uppnås ch för en hållbar utveckling i länet. Det är fördelat på fem utmaningar sm i sin tur innehåller 76 åtgärder, varav 15 åtgärder pekas ut sm strategiskt viktiga för miljöarbetet i Skåne. Prgrammet har år 2020 sm långsiktigt målår, men fkuserar på pririterade åtgärder sm kan genmföras fram till ch med Vellinges miljömålsarbete Kmmunfullmäktige antg 2008 Lkala miljömål för Vellinge kmmun. Dessa utgick från de reginala delmålen ch mfattade 14 miljökvalitetsmål. Till dessa antgs ett åtgärdsprgram De flesta lkala miljömålen hade målår 2010 ch åtgärderna skulle i de flesta fall vara utförda senast Lkala miljömål

5 Vellinges Lkala miljömål 2014 är en revidering av de tidigare antagna målen. De utgår från de 16 natinella miljökvalitetsmålen, men kncentreras till de mål sm Vellinge i nuläget fkuserar på. Många av miljökvalitetsmålen berör varandra på lika sätt varför även de övriga målen påverkas psitivt även m fkus inte ligger på dem. Fem miljökvalitetsmål har valts ut: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Gd bebyggd miljö Ett rikt växt- ch djurliv Inm dessa fem miljökvalitetsmål har övergripande mål tagits fram ch under dessa ett antal delmål. Målen är av övergripande karaktär för de mråden sm i nuläget ska pririteras i miljömålsarbetet. Utifrån dessa mål kmmer ett åtgärdsprgram att tas fram med de åtgärder sm krävs för att målen ska uppnås. De nya skånska åtgärderna sm ska anpassas till lkala förutsättningar kmmer ckså att ingå i prgrammet. Parallellt med de lkala miljömålen håller ett Energi- ch klimatprgram ch ett Naturvårdsprgram på att tas fram. Mål för Begränsad klimatpåverkan respektive Ett rikt djur- ch växtliv kmmer ckså att tas upp i dessa prgram. Även delar av Gd bebyggd miljö kmmer att behandlas i de båda prgrammen. Prgrammen kmmer färdigställas för antagande under 2014 respektive Vellinge kmmun kmmer ckså att särskilt fkusera på vatten framöver. I det kmmande Vattenprgrammet sm ska tas fram under 2014 kmmer förutm Ingen övergödning även miljökvalitetsmålen Levande sjöar ch vattendrag, Grundvatten av gd kvalitet, Hav i balans samt levande kust ch skärgård samt Myllrande våtmarker att behandlas. En uppföljning av de lkala miljömålen ska göras under varje mandatperid, medan åtgärdsprgrammet ska följas upp vartannat år. Lkala miljömål

6 1. Begränsad klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmsfären ska i enlighet med FN:s ramknventin för klimatförändringar stabiliseras på en nivå sm innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt ch i en sådan takt att den bilgiska mångfalden bevaras, livsmedelsprduktinen säkerställs ch andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det glbala målet kan uppnås." Kldixid ch andra så kallade växthusgaser från lika mänskliga verksamheter sm släpps ut i atmsfären gör att det glbala klimatet blir varmare. Förbränning av fssila bränslen sm exempelvis lja, kl ch naturgas för el- ch värmeprduktin samt för transprter svarar för det största bidraget till klimatförändringen både i Sverige ch i övriga världen. Följderna av dessa utsläpp kan bli ändrat klimat, ändrade förutsättningar för jrd- ch skgsbruk, höjning av havsytan ch fler översvämningar. Förändringarna riskerar att bli större vid våra nrdliga breddgrader än i världen i genmsnitt. De glbala utsläppen av växthusgaser ökar ch halten i atmsfären frtsätter att stiga i snabb takt. Även m utsläppen drastiskt reduceras kmmer halten i atmsfären att frtsätta öka under lång tid berende på systemets tröghet. Kldixid är den viktigaste av de växthusgaser sm kmmer från mänskliga aktiviteter. I Skåne görs många insatser för energieffektiviseringar ch för ersättning av fssila bränslen med förnybara. Skånska utsläpp av växthusgaser har minskat trts viss ökning från transprter, men ligger per persn långt över vad sm är långsiktigt hållbart glbalt. Situatinen i Vellinge De glbala klimatförändringarna med förhöjda temperaturer leder till prblem med stigande havsnivåer utmed kusterna runt m i världen, vilket ckså kmmer drabba de låglänta stränderna ch strandängarna inm Vellinge kmmun. Eftersm marken ligger lågt i förhållande till den nuvarande befintliga havsnivån är en av kmmunens största framtida utmaningar att hantera vattenfrågrna ch de kmmande klimatförändringarna med ett varmare klimat ch mer nederbörd. Detta kan även medföra ökande prblem med mer dagvatten ch förhöjt grundvatten. I kmmunen utgör trafiken den enskilt största utsläppskällan av såväl växthusgaser sm andra förreningar. År 2010 std transprter för 55 prcent av utsläppen. Andra betydande utsläppskällr är energiförsörjning, jrdbruk ch arbetsmaskiner. De ttala utsläppen av växthusgaser i kmmunen har minskat med 40 prcent år 2010 jämfört med år Minskningen berr huvudsakligen på att användningen av eldningslja för uppvärmning har minskat kraftigt. Per invånare har utsläppen i minskat med nästan 50 prcent under samma perid. Vid jämförelse har kmmunen låga utsläpp per invånare, vilket förklaras av den låga andelen industrier i kmmunen. Tidigare uppsatta lkala delmål går inte att följa upp då beräkningssätten ändrats Lkala miljömål

7 Övergripande mål i Vellinge Utsläppen av växthusgaser i Vellinge kmmun ska år 2020 ha minskat med 20 prcent (jämfört med år 2010). delmål 1 Energianvändningen i Vellinge kmmun ska år 2020 ha minskat med 20 prcent (jämfört med år 2010). delmål 2 Andelen förnybar energi ska år 2020 mtsvara 50 prcent av all energianvändning i Vellinge kmmun. delmål 3 Förnybara drivmedel ska år 2020 utgöra minst 20 prcent av den ttala användningen av drivmedel inm transprtsektrn i Vellinge kmmun. Miljömålet kmmer huvudsakligen att behandlas i Energi- ch klimatprgrammet. Lkala miljömål

8 2. Frisk luft "Luften ska vara så ren att människrs hälsa samt djur, växter ch kulturvärden inte skadas." Luftförreningar påverkar människrs hälsa på många sätt ch medför i medeltal flera månaders förkrtad livslängd. De skadar ckså djur, växter ch förstör många kulturbjekt, dessutm skadas skgens träd ch jrdbrukets grödr av marknära zn. De luftförreningar sm är skadligast är inandningsbara partiklar, zn ch vissa rganiska klväten. I hela Skåne är det prblem med höga halter av marknära zn, såväl i tätrter sm på landsbygden. De lkala utsläppen kmmer framför allt från industrianläggningar, vägtrafik ch från enskild uppvärmning med ved. Arbetsmaskiner sm gräsklippare, mtrsågar ch grävmaskiner bidrar ckså med stra mängder. Vissa luftförreningar, sm svaveldixid ch marknära zn, kan dck transprteras långa avstånd ch över natinsgränser. En str källa till luftförreningar är vägtrafiken. Bilavgaser innehåller partiklar, kvävedixid ch rganiska ämnen, ch avgaserna bidrar till att marknära zn bildas. Psitivt är att mtrer blir allt effektivare, ch att nya mindre miljöskadliga bränslen utvecklas. Samtidigt ökar trafikmängden, vilket mtverkar en del av den psitiva utvecklingen. Situatinen i Vellinge I Vellinge kmmun saknas industriella verksamheter sm rsakar betydande luftförreningar. Förutm påverkan av förreningar från Malmö ch Köpenhamn är trafiken den största källan till luftförreningar. Framför allt är det de starkt trafikerade vägarna E6 ch 100, sm rsakar att miljökvalitetsnrmer för luft riskerar att överskridas. Vid E6:ans nrra infart till Vellinge har relativt höga halter av kvävedixid mdellerats ch även väg 100 är ett riskmråde. Halten av svaveldixid har däremt minskat kraftigt de senaste decennierna ch har sedan 1987 sjunkit med ungefär 90 prcent. Under 2012 har marknära zn mätts strax nrr m infarten till Vellinge. Den genmsnittliga kncentratinen av zn i Malmö med mnejd var 68 µg/m 3 (riktvärdet är 120 µg/m 3 ). Resultatet visade någt högre halter av zn utanför staden. Medelvärdet för mätpunkten i Vellinge var 83,1 µg/m 3, vilket var det högsta medelvärdet av 41 mätstatiner. I dagsläget överskrids inte några gällande miljökvalitetsnrmer för utmhusluft i Vellinge kmmun ch tidigare uppsatta delmål har uppnåtts. Lkala miljömål

9 3. Bara naturlig försurning "De försurande effekterna av nedfall ch markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark ch vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka krrsinshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkelgiska föremål ch hällristningar." Den försurning sm i ett långt tidsperspektiv är en naturlig prcess har påskyndats av människans lika verksamheter. Det sm förrsakar försurningen är utsläpp från transprter, energianläggningar, industri ch jrdbruk. Svaveldixid, kvävexider ch ammniak är de ämnen sm har störst betydelse för försurningen. Den största delen av de försurande ämnen sm faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder ch från internatinell sjöfart. Försurningen påverkar växter ch djur, men bidrar ckså till ökad krrsin av till exempel frnlämningar, nedgrävda rörledningar ch byggnader. Även människans hälsa kan påverkas negativt av exempelvis dricksvatten från försurade brunnar. Situatinen i Vellinge Försurning innebär att ph-värdet sjunker i mark ch vatten. De miljöer sm är mest påverkade av försurningen är barrskgsmark, sjöar ch vattendrag. I Vellinge kmmun är det främst försurningen av vattendrag, sm kan vara relevant, eftersm större skgsmråden saknas. I Vellinge kmmun ligger ph-värdet i samtliga kntrllerade vattendrag över neutralvärdet 7 ch deras buffrande förmåga, det vill säga mtståndskraft mt försurning, är mycket gd. I Skåne har de försurande utsläppen av svaveldixid minskat med tre fjärdedelar sedan 1990 ch utsläppen av kvävexider har nästan halverats under samma perid. Tidigare uppsatta delmål gällande kvävedixid ch svaveldixid har uppnåtts. Lkala miljömål

10 4. Giftfri miljö "Förekmsten av ämnen i miljön sm har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hta människrs hälsa eller den bilgiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära nll ch deras påverkan på människrs hälsa ch eksystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekmmande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Farliga kemiska ämnen i prdukter, varr ch byggnader riskerar att hamna i miljön, ch kan där tas upp av växter, djur ch människr. För många ämnen är halterna höga ch rsakar prblem för människr ch miljö. Till exempel har några prcent av beflkningen höga halter av kadmium i njurarna, PCB ch brmerade flamskyddsmedel förekmmer i bröstmjölk ch en miljn svenskar har besvär sm hänger samman med kemiska ämnen i inmhusmiljön. På vissa platser, till exempel där industrier ch bensinstatiner har legat, finns stra mängder förreningar i marken. Långlivade ämnen sm är spridda i miljön eller finns lagrade i varr ch byggnader kan påverka människr ch miljö under väldigt lång tid. Stigande knsumtin leder till ökad kemikalie- ch varuprduktin, ch därmed ökad spridning av farliga ämnen. För många kemikalier saknas frtfarande kunskap m hur de påverkar människrs hälsa ch miljön. Kemiska risker behöver förebyggas genm ökad kunskap m ämnens farliga egenskaper, infrmatin m användningen ch regler m att begränsa användningen av vissa ämnen. Halterna i miljön har minskat för många välkända miljögifter, sm DDT, PCB ch vissa brmerade flamskyddsmedel. För metallerna bly, kadmium ch kvicksilver har nedfallet från luften minskat. Bekämpningsmedel hittas regelbundet i grund- ch ytvatten i Skåne. I ett längre perspektiv krävs genmgripande förändringar för att kmma brt från det kemikalieberende sm livsmedelsprduktinen nu vilar på, vilket förutsätter insatser för att utveckla ch införa alternativ till kemisk bekämpning. I Skåne var den eklgiskt dlade marken knappt 5 % år 2010, vilket är den lägsta andelen i landet. Kraftfulla insatser krävs för att nå förutsättningarna för en giftfri miljö, bland annat rena ch resurseffektiva kretslpp, miljövänliga knsumtinsmönster, minskade utsläpp till vatten ch luft, sanering av förrenade mråden, minskad spridning av bekämpningsmedel ch utfasning farliga ämnen. Situatinen i Vellinge I Skåne är det generellt långt kvar till en giftfri miljö. I Vellinge kmmun är situatinen sannlikt någt bättre än genmsnittet i länet, eftersm relativt få markförreningskällr funnits. Ti mråden har av Länsstyrelsen bedömts sm ptentiellt förrenade mråden, varav några har sanerats. Områdena har MIFO-klassats. Ett mråde bedöms utgöra en str risk, medan övriga utgör en måttlig eller liten risk. I kmmunen finns även 25 Lkala miljömål

11 nedlagda depnier, sm ckså MIFO-klassats. En depni bedöms utgöra en mycket str risk, tre depnier en str risk ch övriga måttlig eller liten risk. Riskklassningarna måste verifieras med prvtagningar innan en kmplett riskbedömning kan anses genmförd. Rester av bekämpningsmedel har påträffats i yt- ch grundvattnet i kmmunen. Sedan 2006 tas inte kmmunens dricksvatten ur grundvattnet, men detta har str betydelse för reservvattentäkterna ch för enskilda vattentäkter. Det kan antas att förhållandevis stra mängder bekämpningsmedel även används på privata fastigheter. Den eklgiska andelen dlad mark är betydligt mindre i Vellinge kmmun än i Skåne. Övergripande mål i Vellinge Senast år 2025 ska förekmsten av skadliga förreningar ch deras nedbrytningsprdukter vara nära nll i Vellinges vattenförekmster ch vara så låga att människr, växter ch djur inte skadas. delmål 1 Kunskapen m särskilt farliga ämnen i Vellinges miljö ch deras negativa effekter på eksystem eller arter ska ha ökat bland samtliga medarbetare i Vellinge kmmun senast delmål 2 År 2020 ska det utöver tillförsel via luften inte ske någn netttillförsel av kadmium till jrdbruksmarken i Vellinge. delmål 3 Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprdukter sm används från år 2003 ch framåt ska inte kunna påvisas i grundvatten i Vellinge. Med kemiska bekämpningsmedel menas att de inte ska finnas med på SIN-listan. delmål 4 Genm ett nära samarbete med Länsstyrelsen säkerställs att ptentiellt förrenade mråden inventeras ch där det är nödvändigt saneras. Sanering ch efterbehandling av dessa mråden ska ha påbörjats senast under delmål 5 Inventering ch handlingsplan för depnierna ska vara klara Lkala miljömål

12 5. Skyddande znskikt "Oznskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mt skadlig UV-strålning." Oznskiktet skyddar livet på jrden genm att filtrera brt en del av den skadliga UV-strålningen från slen. När det skyddande znskiktet tunnas ut, ökar UV-strålningen vid jrdytan. Strålningen leder till skadr på människr, djur ch växter. Hs människr ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar ch starr. I miljön kan eksystem på land ch i vatten skadas, liksm jrdbruksgrödr ch skg. Också lika material kan ta skada av för mycket UV-strålning. Orsaken till uttunningen är att vissa kemiska ämnen exempelvis klrflurkarbner (CFC) ch klrflurklväten (HCFC) sm bryter ned zn har släppts ut i atmsfären. Där finns de fta kvar länge, vilket betyder att znskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Dessa znnedbrytande ämnen finns till exempel i kylar ch frysar samt i kyl-, värme-, ch klimatanläggningar. Även m användningen upphör kmmer gamla varr att frtsätta att läcka ut znnedbrytande ämnen. Därför är det viktigt att uttjänta kylskåp ch liknande samlas in ch tas m hand på lämpligt sätt. Oznskiktets tjcklek påverkas även av faktrer sm klimatet ch halten av vissa växthusgaser i atmsfären. När znnedbrytande kemikalier prduceras ch används så har det negativa effekter på miljön glbalt, därför är det internatinella arbetet med att eliminera dessa ämnen en abslut förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet. Situatinen i Vellinge Avvecklingen av znnedbrytande ämnen pågår enligt den natinella planen. Sedan år 2000 har inga anmälningspliktiga anläggningar med CFC registrerats. Ersättning har skett med det icke-znnedbrytande ämnet HFC, sm dck bidrar till växthuseffekten ch därför inte är någn slutgiltig lösning. Det tidigare uppsatta delmålet har uppnåtts. Lkala miljömål

13 6. Säker strålmiljö "Människrs hälsa ch den bilgiska mångfalden ska skyddas mt skadliga effekter av strålning." I människans miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kmmer från rymden, slen ch från radiaktiva ämnen i marken ch vår egen krpp. Metder har utvecklats för att skapa ch dra nytta av strålning, till exempel genm röntgenteknik. Strålningen kan vara till nytta, men kan ckså vara skadlig. De allvarligaste hten mt människrs hälsa på grund av expnering för jniserande strålning är cancer ch genetiska skadr. Slexpnering ch UV-strålning har en str betydelse för malignt melanm ch annan hudcancer. Ändrade slvanr ch ökad slexpnering för UV-strålning från slen ch slarier bedöms rsaka flertalet fall av hudcancer. Att under lång tid vistas i ett hus med förhöjda radnhalter i inmhusluften ökar risken att drabbas av lungcancer. Radn förekmmer naturligt i mark, luft ch i vatten, men avges även från byggnadsmaterial, främst så kallad blåbetng. Även elektrmagnetiska fält avger strålning, exempelvis genm radivågr från mbiltelefner ch magnetfält från kraftledningar ch lika apparater. Utifrån den kunskap sm finns idag kan man inte avgöra vilka egenskaper hs de elektrmagnetiska fälten sm skulle kunna medföra hälsrisker. Situatinen i Vellinge Från slen sker en naturlig bestrålning med UV-ljus. Vellinges stränder inbjuder till sl ch bad, ch genm att sla med måtta minskar man risken för skadr av UV-strålningen. Jniserande strålning förekmmer i kmmunen framför allt i frm av radn i inmhusluft, men är ftast begränsat till fastigheter byggda i blåbetng. Markradn förekmmer ch har uppmätts inm vissa mråden i kmmunen. Undersökningar görs i samband med detaljplaner. Radnmätningar har genmförts i kmmunens försklr, sklr ch msrgsbenden. Endast ett mätställe överskred riktvärdet. Luftburna högspänningsledningar ch transfrmatrstatiner ger upphv till elektrmagnetiska fält. Kmmunen strävar efter att ledningar ska vara nedgrävda ch att bstäder, försklr ch sklr inte lkaliseras nära kraftledningar ch andra elanläggningar sm kan ge förhöjda magnetfält. De tidigare uppsatta delmålen har i princip uppnåtts. Lkala miljömål

14 7. Ingen övergödning "Halterna av gödande ämnen i mark ch vatten ska inte ha någn negativ inverkan på människrs hälsa, förutsättningar för bilgisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark ch vatten." Algblmningar, bttendöd, igenväxning av sjöar, växtarter sm försvinner på ängar ch i skgar samt hälsskadliga halter av nitrat i grundvattnet. Allt detta är negativa effekter av övergödningen, sm framför allt är ett strt prblem i södra Sverige. I havsmiljön, främst i Östersjön, är övergödning ett av de allvarligaste hten genm igenväxning ch algblmning. I värsta fall uppstår syrebrist på bttnarna, där växter ch djur dör. Om det är giftbildande alger sm rsakar blmningen kan hälsan hs både människr ch djur htas. Även många sjöar ch vattendrag är kraftigt övergödda, ch effekterna är i strt sett samma sm i havet. Övergödning rsakas av för höga halter av kväve ch fsfr i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen sprids lkalt från utsläpp från till exempel industri, lantbruk ch enskilda avlpp, men kan ckså tillföras genm nedfall från luften av kvävexider ch ammniak bland annat från trafik ch lantbruk. Ämnena förs i sin tur med vattendragen till sjöar ch hav. Övergödningen är ckså starkt sammankpplad med den fysiska påverkan på våra vatten, t ex. utdikning, uträtning ch rensning. Detta har medfört en kraftig negativ påverkan på den självrenande förmågan ch på den bilgiska mångfalden genm att vattenlevande djurs ch växters livsmiljö förstörs. Återmeandring av vattendrag ch anläggande av våtmarker är ett viktigt åtgärdsarbete. Vattensystemen reagerar långsamt ch trts minskat näringsläckage från marken tar det lång tid innan man ser effekterna i vattnet ch någn tydlig förbättring av miljötillståndet syns idag inte. Inm den nya vattenförvaltningen har alla sjöar, vattendrag, kust- ch grundvatten, sm räknas sm vattenförekmster, statusklassats eklgiskt ch kemiskt, ch fått fastställda miljökvalitetsnrmer. Utgångspunkten är att gd status ska uppnås år Situatinen i Vellinge Av Vellinges vattendrag är det endast Gessiebäcken sm statusklassats ch fått beslutade miljökvalitetsnrmer. Den har klassats till måttlig eklgisk status, men näringsstatusen är dålig. Den ska uppnå gd status senast år De tre kustvattenförekmsterna har klassats till måttlig eklgisk status ch ska uppnå gd status Bäckarna övervakas genm regelbunden prvtagning. Samtliga bäckar är kraftigt övergödda ch de transprterar stra mängder fsfr ch kväve ut till havet. Övergödning är Lkala miljömål

15 det stra prblemet i kmmunens ytvatten, vilket dessutm förstärks av de fysiska förändringarna i bäckarna. Efter avlppsinventeringen fanns det cirka 550 fastigheter med enskilt avlpp i kmmunen. Drygt hälften har åtgärdats till att uppfylla miljöbalkens krav ch cirka en fjärdedel har kpplats till det kmmunala avlppsledningsnätet. Arbetet med att byta ut gamla anläggningar för att minimera utsläppen av fsfr ch kväve pågår, samtidigt kmmer ytterligare ett antal att kunna kpplas till det kmmunala ledningsnätet. I kmmunen är andelen jrdbruksmark ca 65 % ch det finns drygt 60 lantbruksföretag. Jrdbruksverksamheten bidrar bland annat till näringsläckage i frm av kväve- ch fsfrföreningar från gödselmedel. Inm jrdbruket ch inm lantbrukstillsynen pågår mycket arbete för att minska läckaget, exempelvis genm Greppa näringen ch tillsyn av gödselhanteringen, men ytterligare insatser kmmer att bli nödvändiga för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. De tidigare uppsatta delmålen för utsläpp av ammniak ch kvävexider har uppnåtts. Övergripande mål i Vellinge Utsläppen av näringsämnen till vattendragen ska minska ch senast år 2020 ska gd eklgisk status ha uppnåtts i kmmunens ytvatten. delmål 1 Från ch med 2014 ska åtgärder vidtas för att förhindra övergödning av kmmunens bäckar, vattendrag ch mgivande hav. Kväve- ch fsfrfällrna ska öka genm anläggande av våtmarker, fördröjningsdammar ch infiltratinsytr. delmål 2 År 2015 ska inga direktutsläpp från enskilda avlpp till ytvatten förekmma i kmmunen. delmål 3 Åtgärdsplaner för samtliga bäckar i kmmunen ska upprättas senast Lkala miljömål

16 8. Levande sjöar ch vattendrag "Sjöar ch vattendrag ska vara eklgiskt hållbara ch deras variatinsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig prduktinsförmåga, bilgisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eklgiska ch vattenhushållande funktin ska bevaras, samtidigt sm förutsättningar för friluftsliv värnas." Sjöar ch vattendrag utsätts för påverkan från många håll, till exempel från skgsbruk, jrdbruk, industrier ch vattenkraftverk. Många växt- ch djurarter är berende av att vattendrag får flöda fritt, ch att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan kmma i knflikt med önskan m att bygga hus nära stranden eller behvet av att reglera vattenflödet för att prducera el från vattenkraft. Det är viktigt att behålla vattenmiljöernas naturliga prduktinsförmåga. Vattendragen används exempelvis för fiske ch ger dricksvatten. Sjöar ch vattendrag är ckså viktiga för rekreatin, sm bad ch båtturer. I närheten av vattenmiljöer finns dessutm värdefulla kulturminnen sm måste bevaras ch förvaltas så att de kan upplevas av framtida generatiner. Skåne har få sjöar ch de flesta är ganska små. Däremt finns det många dammar ch många små vattendrag. Det intensiva jrdbruket i länet har genm tiderna påverkat vattenmiljöerna. Sjöar har sänkts ch åar har rätats ut. Vattendragen är mycket hårt påverkade av pågående markanvändning till exempel rensning, dikning, bevattningsuttag ch brist på funktinella skyddszner. Även explatering ch en ökande andel hårdgjrda ytr påverkar vattendragen ch bidrar till att målet är svårt att nå. Viktiga åtgärder är därför att återställa skadade vattendrag ch att minska skadr från bevattning. Situatinen i Vellinge I Vellinge kmmun finns främst fem mindre vattendrag: Gessiebäcken, Vellingebäcken, Bernstrpsbäcken, Hammarbäcken samt Bredvägsbäcken. Vattenföringen i dessa är liten trts en ttal tillrinningsarea på hektar, vilket representerar 64 % av kmmunens landyta. En liten del av kmmunens nrdöstra del avrinner till Sege å ch en liten del av kmmunens sydöstra del avrinner till Albäcksån. Fysiska förändringar i bäckarna, exempelvis utdikning, uträtning ch rensning, har medfört en kraftig negativ påverkan på deras självrenande förmåga ch på den bilgiska mångfalden genm att vattenlevande djurs ch växters livsmiljö förstörs. Miljömålet kmmer att behandlas i det kmmande Vattenprgrammet. Lkala miljömål

17 9. Grundvatten av gd kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker ch hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en gd livsmiljö för växter ch djur i sjöar ch vattendrag." Grundvattnet är en värdefull resurs sm är viktig sm dricksvatten, men det påverkar ckså miljön för växter ch djur i ytvattnet. Genm lika mänskliga ingrepp, till exempel vattenuttag, kan grundvattnet påverkas negativt. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan förrena grundvattnet. Särskilt i jrdbruksmråden i södra Sverige förekmmer bekämpningsmedel ch nitrat i grundvattnet. Ämnena har läckt ut från jrdbruksmark, men bekämpningsmedel kmmer även från gräsbekämpning på annan mark. Även vägsalt har kmmit ut i grundvattnet. Förutm att vattenkvaliteten påverkas fräter saltet ckså sönder vattenledningar. I Skåne skiljer sig de gelgiska förhållandena från övriga landet. Det gör att även m tillgången till grundvatten är gd, så är sårbarheten hög på många platser. Risk finns att förreningar tränger ned i grundvattnet så att det inte kan användas sm dricksvatten. Vattendirektivet mfattar även grundvattnet. Vattenmyndigheten har statusklassat grundvattenförekmsterna utifrån kvantitativ ch kemisk status ch beslutat m miljökvalitetsnrmer för dem. Situatinen i Vellinge Kmmunens dricksvatten levereras sedan år 2006 från Sydvatten ch inte från egna vattentäkter. Dck finns frtfarande reservvattentäkter, sm kan tas i bruk m så behövs. Dessa är skyddade av vattenskyddsmråde. Många fastigheter på landsbygden tar vatten ur egna brunnar sm ftast är djupbrrade, men även grävda brunnar förekmmer. Dessa är i högre grad än de brrade utsatta för risk för förrening. Det finns uppskattningsvis cirka 400 fastigheter i kmmunen sm försörjs av enskilda brunnar. Rester av bekämpningsmedel har påträffats i kmmunens grundvattenreserver, dessutm kan smittämnen ch läkemedelsrester från avlppsvatten nå ch förrena grundvattnet. Grundvattenförekmsterna i kmmunen har klassats till gd kvantitativ ch gd kemisk status. Det finns dck risk för att grundvattnet försämras till följd av högre klridhalter ch ökad förekmst av bekämpningsmedel. Miljömålet kmmer att behandlas i det kmmande Vattenprgrammet. Lkala miljömål

18 10. Hav i balans samt levande kust "Västerhavet ch Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar prduktinsförmåga ch den bilgiska mångfalden ska bevaras. Kust ch skärgård ska ha en hög grad av bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Näringar, rekreatin ch annat nyttjande av hav, kust ch skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar." Hav, kust ch skärgård erbjuder en str mängd möjligheter till rekreatin ch här finns ett rikt kulturarv. Dessa värden påverkas negativt av lika mänskliga aktiviteter. Skärgård ch kustnära miljöer påverkas till exempel av hård explatering, bebyggelse samt fartygsch småbåtstrafik. Havsmiljön påverkas av ett alltför intensivt fiske, spridning av miljögifter ch utsläpp av näringsämnen sm hamnar i haven ch leder till övergödning. Främmande arter från bland annat fartygs barlastvatten eller fiskdlingar kan ckså etablera sig i haven. Allt detta stör den bilgiska mångfalden ch viktiga livsmiljöer, vilket påverkar havens prduktin av livsmedel ch andra viktiga resurser. Skåne har en lång kust med unika kultur- ch naturvärden. Genm lika störningar sm till exempel lämplig bebyggelse av lika slag htas dessa värden. Havsmiljöns växt- ch djurarter är fta tillbakaträngda av ett alltför intensivt fiske, miljögifter ch förstörda livsmiljöer. Övergödningen är ett av de största prblemen i kustvattenmiljön då näringsämnestillförseln inte har minskat tillräckligt. Situatinen i Vellinge Vellinge kmmun är mgivet av hav ch har en cirka 75 km lång ch skyddsvärd kust. Havsvattenytan i kmmunen, 560 km 2, är ckså betydligt större än landytan sm är 143 km 2. Havet ch de vita sandstränderna utmed kmmunens långa kuststräcka utgör en livsmiljö för bland annat grå- ch knubbsäl samt inbjuder till bad ch andra rekreatinsmöjligheter. Hela kustremsan inklusive alla stränder inm Vellinge kmmun skyddas genm Natura 2000, naturreservat ch riksintressen. Det innebär att de marina mrådena har gda förutsättningar för att bevaras ch utveckla de bilgiska värdena, att kusten skyddas mt önskad explatering ch strandersin, att åtgärder genmförs för att förhindra önskade effekter av en höjd havsnivå samt att ett långsiktigt hållbart nyttjande av hav ch kust kan åstadkmmas. Vattenkvaliteten i Öresund berr dels på kvaliteten på Östersjövattnet ch Kattegattvattnet, dels på påverkan av förreningar, sm tillförs genm vattendragen i Skåne ch på Själland. Miljömålet kmmer att behandlas i det kmmande Vattenprgrammet. Lkala miljömål

19 11. Myllrande våtmarker "Våtmarkernas eklgiska ch vattenhushållande funktin i landskapet ska bibehållas ch värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." Ett strt antal växter ch djur är berende av lika våtmarker. Många htade eller missgynnade arter är kpplade till dessa naturmiljöer. En rsak är att våtmarker har trrlagts sedan början av 1800-talet. Andra våtmarker är påverkade av markavvattning ch växer igen. Olika arter får ckså sämre livsvillkr när naturmiljöer de är berende av förändras genm kvävenedfall, att främmande arter etablerar sig i våtmarkerna ch att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Många våtmarkstyper kmmer ckså att påverkas negativt av klimatförändringar. Våtmarker är viktiga för samhället. De bevarar bilgisk mångfald ch fungerar sm fälla för kväve ch fsfr, vilket minskar övergödningen av vattendrag, sjöar ch hav, samt gör att landskapet bättre klarar av trka ch översvämningar. Att skydda våtmarksmiljöer är viktigt, men många våtmarker saknar långsiktigt skydd. Utöver att stppa nya skadr behöver många lika typer av våtmarker återställas ch skötas för att deras värden ska bevaras ch att de ska kunna erbjuda värdefulla eksystemtjänster. Det är ckså avgörande att alla sm nyttjar mark ch vatten gör det på ett hållbart sätt. Situatinen i Vellinge Skåne är ett av de län sm har förlrat mest våtmarker till följd av dikning ch explatering. I slättbygden finns det endast kvar mkring 10 prcent av den ursprungliga våtmarksarealen. Vellinge kmmun är starkt utdikat, med många raka bäckar, trrlagda mråden sv. Vellinge är dessutm en av de kmmuner i Skåne där det har anlagts minst andel våtmarker i förhållande till andelen åkermark. Det finns således ett strt behv av att återskapa våtmarker här. I kmmunen finns våtmarksmråden framför allt på strandängarna längs Öresundskusten. Dessa är i de flesta fall skyddade på flera nivåer i frm av naturreservat, Natura 2000-mråden, Ramsar samt är utpekade sm riksintressen. Ett strt antal fågelarter är berende av att ängarna finns kvar sm rast- ch häckningslkaler. Ängarna betas smmartid. Miljömålet kmmer att behandlas i det kmmande Vattenprgrammet. Lkala miljömål

20 12. Levande skgar "Skgens ch skgsmarkens värde för bilgisk prduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden ch sciala värden värnas." Över hälften av Sveriges yta är täckt av skg. Den största delen består av barrskg, men i söder breder lummig lövskg ut sig. Skgens utseende ch vilka träd sm dminerar påverkas av vårt klimat ch vår histria. Skgen erbjuder unika livsmiljöer för lika djur- ch växtarter. Den är ckså en viktig källa till förnybara råvarr ch är värdefull för friluftsliv ch rekreatin. Utvecklingen har gjrt att vissa skgstyper med unika livsmiljöer minskar. Det finns dessutm negativa effekter av den pågående klimatförändringen ch nedfall från luftförreningar. För att bevara viktiga skgsmiljöer behövs naturreservat ch andra frmer av skydd. Skgsmiljöer kan ckså behöva restaureras eller skötas på ett sätt sm utvecklar deras värden. Tätrtsnära skgar eller andra skgar där många människr vistas kan behöva skötas med anpassade metder för att bli mer attraktiva ch tillgängliga. Situatinen i Vellinge Vellinge är en skgsfattig kmmun. Endast en mindre del av kmmunens yta utgörs av skg ch inga stra sammanhängande skgsytr förekmmer. De största sammanhängande skgsmrådena återfinns i Höllviken ch Ljunghusen. Under åren planterades stra delar av detta mråde med tall för att hindra sandflykt. I de östra kmmundelarna finns ett par mindre mråden med sammanhängande trädvegetatin vid Arriesjön ch kring Månstrp-Annelund. Skanörs ljung var för år sedan täckt av ekskg. Efter hand sm beflkningen ökade växte behvet av ved ch virke, ch under den senare medeltiden försvann de sista resterna av lövskgen. Sedan några år tillbaka pågår återplantering av ek, för att den åter igen ska få breda ut sig över delar av Näset. I Skanör ch Falsterb finns två skgslika parker med vild prägel. Falsterb stadspark anlades på 1840-talet sm en naturplantering för att hindra sandflykt ch hyser en mängd lika träd- ch buskarter. Skanörs stadspark planterades senare, ungefär år Den innehåller färre trädarter ch är delad av Nyvångsvägen. Lkala miljömål

21 13. Ett rikt dlingslandskap "Odlingslandskapets ch jrdbruksmarkens värde för bilgisk prduktin ch livsmedelsprduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena bevaras ch stärks." Natur- ch kulturvärdena i dagens dlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jrden under flera tusen år. I dag htas de av den ökade specialiseringen ch nedläggningen av jrdbruk. Därför behöver dlingslandskapet värnas. Den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena är berende av att jrdbruk frtsätter att bedrivas, men ckså av vilka metder sm används i jrdbruket. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara våra betesmarker. Samtidigt måste jrdbruk bedrivas på ett ratinellt ch knkurrenskraftigt sätt. Odlingslandskapet innehåller en str del av vår flra ch fauna. Främst finns arterna i slåtter- ch betesmarker, men även i åker- ch vägrenar, åkerhlmar, våtmarker ch andra småbitper. Många av dessa livsmiljöer har ckså ett kulturhistriskt värde sm hjälper ss att återskapa bilden av våra förfäders brukningsmetder i dlingslandskapet. Även äldre byggnader visar på hur jrdbruksdriften förändrats under tidernas lpp. Den dlade mångfalden ch utfrmningen av trädgårdar ch parker är ckså en del av helheten i en kulturmiljö. Det är ckså viktigt att bevara svenska kulturväxter ch husdjursraser med unika egenskaper, eftersm de är en del av vårt kulturarv ch de kan vara betydelsefulla för framtida livsmedelsförsörjning. Genm att öka förutsättningarna för ett miljöanpassat lantbruk kmmer möjligheterna att behålla landsbygdens natur- ch kulturvärden att förbättras. Situatinen i Vellinge Andelen dlingsmark i kmmunen är ca 65 %. Närheten till kusten ger utmärkta förutsättningar för ett gtt jrdbruk ch här finns några av Sveriges bästa jrdbruksmarker. Marken har dlats kntinuerligt ch är rik på frnlämningar. Utbyggnaden av nya bstadsmråden kan i vissa fall rsaka knflikter med önskemålet att behålla jrdbruksmark. Marken är i sig en naturresurs sm måste bevaras, samtidigt sm jrdbruksverksamheten bidrar till utsläpp av miljöstörande ämnen. I detta högprduktiva jrdbruksmråde behöver naturen återskapas, för att öka den bilgiska mångfalden ch för att minska användningen av gifter ch gödningsmedel. Lkala miljömål

22 14. Strslagen fjällmiljö "Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden ch så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar." Målet är inte relevant för Vellinge kmmun. Lkala miljömål

23 15. Gd bebyggd miljö "Städer, tätrter ch annan bebyggd miljö ska utgöra en gd ch hälssam livsmiljö samt medverka till en gd reginal ch glbal miljö. Natur- ch kulturvärden ska tas till vara ch utvecklas. Byggnader ch anläggningar ska lkaliseras ch utfrmas på ett miljöanpassat sätt ch så att en långsiktigt gd hushållning med mark, vatten ch andra resurser främjas." Vår bebyggda miljö ska fylla människrs ch samhällets behv, erbjuda bra livsmiljöer ch bidra till en hållbar utveckling. Hur vi br ch lever påverkar miljön på många sätt, exempelvis när vi värmer våra bstäder, reser till arbete ch fritidsaktiviteter eller srterar vårt avfall. Olika bebyggelsemiljöer har ckså stra kulturvärden. Under de senaste 40 åren har tätrternas beflkning ch yta ökat kraftigt. Tätrterna har expanderat ch därmed har avstånden ch behvet av transprter ökat. Den ökande trafiken är det största miljöprblemet. För att mildra de negativa följderna krävs satsningar på miljövänliga, säkra, bekväma ch tidseffektiva transprtmedel. De gröna mrådena i den bebyggda miljön har de senaste åren minskat kraftigt ch splittrats upp. Bebyggelse i centrala delar förtätas ch grönmråden bebyggs. På så sätt har möjligheterna till rekreatin utmhus nära bstaden minskat. Naturmråden är viktiga för människrs hälsa ch för bilgisk mångfald. En nggrann planering behövs för att höja kvaliteten för naturmråden i ch nära tätrter. Bebyggelsen står bland annat för nära 40 prcent av den ttala energianvändningen i Sverige. Den har en betydande negativ miljöpåverkan ch den att frtsätter öka. Ptentialen är str för effektiviseringar. Avfallet vi lämnar efter ss behöver minska ch användas mer sm resurs. Ett strt antal människr utsätts för buller över riktvärdena både utmhus vid sin bstad ch inmhus. Bullret påverkar människrs sömn, upplevelser ch välbefinnande ch kan bidra till bldtryckssjukdmar. Trafikbuller upplevs fta sm det största prblemet i tätrter. Andra bullerkällr är till exempel flygtrafik, industrier ch fläktar. Inmhusmiljön påverkas dels av hur byggnaden är utfrmad, av installatiner ch av material, dels av hur den används, underhålls ch sköts. Bristande ventilatin, fukt- ch mögelprblem är betingelser sm fta förekmmer då människr rapprterar besvär ch symtm sm de relaterar till inmhusmiljön. Stra delar av det byggda kulturarvet förstörs successivt genm rivning eller känsliga mbyggnader. Strukturmvandlingar inm bland annat jrdbruk, föreningsliv ch näringsliv är en utmaning för bevarandet ch utvecklingen av skånska kulturmiljöer. Att bevara bebyggelsens kulturvärden, minska påverkan från trafikbuller ch dålig inmhusmiljö samt minimera det farliga avfallet är viktiga utmaningar. Vi behöver även ställa m till att använda förnybara energikällr ch hållbara transprtmedel. Lkala miljömål

24 Situatinen i Vellinge Invånarantalet i kmmunen har sedan 1960 vuxit från ca till dagens ca I kmmunen har många nya bstäder tillkmmit genm utbyggnad av villamråden i anslutning till tätrterna, men till str del ckså genm förtätning ch permanentning av den mfattande fritidshusbebyggelsen på Falsterbnäset. I Vellinge kmmun finns en natur med unika värden. I de västra delarna finns en str variatinsrikedm av lika naturtyper. Här finns ett strt inslag av gröna strukturer, även i tätbebyggelsen. En viss utarmning av grönskan sker genm delvis mfattande stensättning av privata tmter. I de mellersta ch östra delarna dmineras landskapet av åkrar ch öppen mark. Här är tillgängligheten till tätrtsnära natur låg ch behvet av grönstråk för rekreatin högt. Vid jämförelse har Vellinge kmmun en låg energianvändning per invånare. I detta sammanhang gynnas dck Vellinge av den låga andelen industrier. Bebyggelsen står för nästan hälften av den ttala energianvändningen. Eftersm bstadsbeståndet år 2020 kmmer bestå av cirka prcent byggnader sm redan är byggda finns det en str energieffektiviseringsptential i det befintliga beståndet. Kncentratinen av hamnverksamhet till Trellebrg gör att antalet lastbilar på väg E6 ökar kntinuerligt. Den ökande trafiken med såväl pendling sm transittrafik utgör en str miljöbelastning framför allt längs vägarna E6 ch 100. Trafikmängderna uppgår vid Vellinge tätrt till cirka frdn per dygn, vilket gör att såväl buller sm luftkvalitet utgör stra lkala miljöprblem. Pågatågstrafik är på gång genm de östra kmmundelarna mellan Malmö ch Trellebrg. Detta ger gda pendlingsmöjligheter för byarna Östra Grevie ch Västra Ingelstad med mland. Utredningsarbete pågår m snabb spårväg alternativt pågatåg ner till Näset, vilket redvisas i Vellinges översiktsplan. Avfallshantering innebär fta ett slöseri med resurser. Material ch energi i avfallet måste tas tillvara ch återanvändas, återvinnas, förbrännas, rötas eller kmpsteras, vilket det arbetas mycket med inm SYSAV där Vellinge är en av ägarkmmunerna. Exempelvis pågår insamling av matavfall sedan 2012 ch sedan hösten 2013 har miljöskåp placerats ut i vissa butiker där smått elavfall kan lämnas. Övergripande mål i Vellinge Kmmunen ska främja en gd ch långsiktigt hållbar livsmiljö med gd byggnadskultur ch gd bendemiljö, ett sunt, tillgängligt ch resurssnålt byggande, en långsiktigt gd hushållning med resurser, en lämplig användning ch utveckling av mark ch vatten samt vård ch utveckling av natur- ch kulturmråden. Tätrtsnära natur sm är värdefull för friluftsliv, kulturmiljö ch/eller bilgisk mångfald ska värnas, bevaras ch vid behv nyskapas, samt vara tillgänglig för människr. Fysisk planering ch samhällsbyggande ska grundas på prgram ch strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara ch hur utbyggnad av prduktinsanläggningar för förnyelsebar energi ch fssilfria bränslen ska främjas. Lkala miljömål

25 delmål 1 Det ska finnas en fungerande grön infrastruktur i kmmunen i frm av grönstråk sm binder samman livsmiljöer ch ser till att den bilgiska mångfalden i landskapet bevaras. En grönstrukturplan ska upprättas senast delmål 2 Senast 2014 ska det utredas hur många hushåll i kmmunen sm befinner sig inm förhöjda bullerzner utmed de större statliga ch kmmunala vägarna så väl sm järnvägen samt vilket behv av bullerdämpande åtgärder sm föreligger inm dessa bullerzner. delmål 3 Senast 2015 ska det utredas ch läggas fast en strategi för framtida hållbart resande i kmmunen sm redvisar vilka alternativ sm finns ch vilka åtgärder sm behöver pririteras ch genmföras för att dämpa bilanvändningen ch öka kllektivresandet. delmål 4 Ett kulturmiljöprgram ska tas fram senast under Lkala miljömål

26 16. Ett rikt växt- ch djurliv "Den bilgiska mångfalden ska bevaras ch nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande ch framtida generatiner. Arternas livsmiljöer ch eksystemen samt deras funktiner ch prcesser ska värnas. Arter ska kunna frtleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variatin. Människr ska ha tillgång till en gd natur- ch kulturmiljö med rik bilgisk mångfald, sm grund för hälsa, livskvalitet ch välfärd." Sveriges mångfald av växter ch djur lever i en msaik av lika miljöer, från dlad mark, skgar ch fjäll till våtmarker, vattendrag, sjöar ch hav. Många arter ch naturtyper utvecklas negativt ch riskerar att försvinna på sikt. En rsak är att äldre brukningsmetder inm jrd- ch skgsbruk sm gynnade många arter har blivit sällsynta. Str belastning av näringsämnen ch kmmersiellt fiske är negativt för flera marina miljöer. Att lyckas behålla en bilgisk mångfald är avgörande för att eksystem ska fungera ch göra nytta sm att rena vatten ch luft, lagra kl ch pllinera våra grödr. Utan många lika arter med skilda funktiner är risken str att nyttjandet av naturresurser, klimatförändringar ch annan påverkan skadar eksystemens förmåga att leverera dessa tjänster. Bilgisk mångfald främjar även flkhälsan då många natur- ch kulturmiljöer är viktiga mråden för rekreatin ch friluftsliv. Mark ch vatten nyttjas intensivt. Efterfrågan på resurser sm livsmedel, råvarr, energi ch vatten ökar ständigt. Att möta dessa behv utan att överutnyttja lika eksystem ch öka pressen på lika arter är en str utmaning. Landskapet blir dessutm allt mer uppdelat av vägar ch byggnader vilket ckså gör det svårare för djur ch växter att sprida sig, vilket försämrar deras livsvillkr. Att övervaka ch bekämpa främmande arter ch bevara den genetiska variatinen hs växter ch djur är ckså mycket viktigt. Situatinen i Vellinge Vellinge kmmun har en relativt hög mångfald av skyddsvärda naturtyper. Här finns ckså ett flertal htade växt- ch djurarter. Markanvändningen i kmmunen är intensiv. Majriteten av markytan nyttjas för jrdbruk, bstäder ch infrastruktur. Kmmunen har en lång kust, sm delvis består av värdefulla strandängar, ch sm till största delen är skyddade sm naturreservat eller Natura 2000-mråden. Länsstyrelsen ch ideella föreningar bedriver en kntinuerlig övervakning av vissa htade arter ch miljöer. Vid framtida klimatförändringar riskerar många av de htade arterna att dö ut ch de skyddsvärda miljöerna att försvinna. Eftersm de flesta är knutna till låglänta kustmråden kmmer de att påverkas negativt vid en havsnivåhöjning ch på grund av bebyggelsen kmmer de inte heller att kunna breda ut sig upp mt land. Naturens möjlighet att leverera eksystemtjänster, till exempel vattenrening, har försämrats i samband med att vattendragen rätats ut ch våtmarksmråden dränerats. Jrdbruket är mdernt ch bristen på småbitper i landskapet är relativt hög i vissa Lkala miljömål

27 mråden. Frtfarande sköts vissa kulturmiljöer på traditinellt sätt, vilket gynnar den bilgiska mångfalden. Strandängarna, Skanörs ljung ch en del mränkullar betas frtfarande ch har så gjrts i hundratals år. Tillgången till natur ch allemansrättslig mark skiljer sig väldigt i de östra ch de västra kmmundelarna. I de östra kmmundelarna är tillgängligheten till tätrtsnära natur frtfarande för låg. Det finns frtfarande en ganska str fragmentering i landskapet ch behvet av grönstråk för rekreatin ch sm spridningskrridr för lika arter är högt. Övergripande mål i Vellinge Kmmunens mål för naturvård är att främja en hållbar utveckling, en utveckling sm bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde ch att människrs rätt att förändra ch bruka naturen är förenat med ett ansvar att förvalta naturen väl. delmål 1 Kmmunens mark- ch vattenmråden ska nyttjas på ett sådant sätt att deras funktiner ch prcesser upprätthålls ch att den bilgiska mångfalden inte minskar. delmål 2 Bevarandestatusen för htade arter ska förbättras så att andelen htade arter minskar. delmål 3 Naturvårdsprgrammet ska färdigställas under Miljömålet kmmer huvudsakligen att behandlas i Naturvårdsprgrammet. Lkala miljömål

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram

Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 24 september 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 4 4. Giftfri

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014 Miljömålsprgram Bjuvs kmmun 2011-2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Natinella miljökvalitetsmål... 3 De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner... 3 Reginala miljömål... 4 Lkala miljömål för

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

Förslag till nya etappmål

Förslag till nya etappmål SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-12-16 Ärendenr: NV-00336-13 Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG STRATEGI FÖR NYA BOSTÄDER Kmmunens viljeinriktning är att ta till vara ch utveckla det sm är bra ch unikt i varje

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Energiplan 2006 för Karlskrona Kommun

Energiplan 2006 för Karlskrona Kommun Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 1 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Antagen av kmmunfullmäktige 2006-09-28 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Dagvattenprogram, -Vad innebär det?

Dagvattenprogram, -Vad innebär det? Dagvattenprgram, -Vad innebär det? Åtgärd Ansvar Tid (klart) Beslutsinstans 11. Ta fram dagvattenprgram Kmmunstyrelsen 2016 Kmmunfullmäktige Med dagvatten avses (SNFS 1994:7) nederbördsvatten, dvs. regneller

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96 Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96 120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden,

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar. Dagvatten

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar. Dagvatten REV Infrmerar Dagvatten December 2014 REV Infrmerar Inledning Under senare år har fkus ökat på frågr kring hantering av dagvatten ch dräneringsvatten. Bakgrunden till detta är bl.a. de prgnser sm gör gällande

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer