Lagstiftning, mål och åtgärdsprogram

Transkript

1 VA-ÖVERSIKT 2018 Bilaga 1 Lagstiftning, mål ch åtgärdsprgram Senast reviderad Innehåll Inledning Lagstiftning Lag (2006:412) m allmänna vattentjänster - Vattentjänstlagen Anläggningslag (1973:1149) Plan- ch bygglag (2010:900) Miljöbalken (1998:808) Livsmedelsverkets föreskrifter m dricksvatten (2001:30) Livsmedelsverkets råd m enskild vattenförsörjning Övergripande mål, direktiv ch åtgärdsprgram Glbala Mål för hållbar utveckling ch Agenda 2030, FN Natinella miljömål Reginala miljömål Vattendirektivet ch Vattenmyndighetens åtgärdsprgram Sveriges flkhälsmål Hållbarhetsprgram Avesta kmmun... 10

2 Inledning Behvet av ch krav på kmmunen att arbeta med övergripande planering för vatten ch avlpp finns angivet i flera dkument såväl internatinella ch natinella. I denna bilaga redvisas de viktigaste lagarna ch målen sm rör VA-planeringen. 1 Lagstiftning 1.1 Lag (2006:412) m allmänna vattentjänster - Vattentjänstlagen I kmmunens VA-verksamhet är verksamhetsmråden ett centralt begrepp. De anger inm vilka gegrafiska avgränsningar kmmunen har tagit sm sitt ansvar att lösa vatten- ch avlppsförsörjningen. Lagen m allmänna vattentjänster (LAV) beskriver kmmunens skyldighet att anrdna vatten- ch avlppslösningar inm verksamhetsmråden. Det är kmmunens ansvar att bestämma de verksamhetsmråden där vattentjänsterna ska anrdnas ch att se till att behvet tillgdses genm allmänna VA-anläggningar. Vattentjänstlagen 6 Kmmunens skyldighet att rdna vattentjänster 6 Om det med hänsyn till skyddet för människrs hälsa eller miljön behöver rdnas vattenförsörjning eller avlpp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kmmunen 1. bestämma det verksamhetsmråde inm vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver rdnas, ch 2. se till att behvet snarast, ch så länge behvet finns kvar, tillgdses i verksamhetsmrådet genm en allmän va- anläggning. Allmänna VA-tjänster ska tillhandahållas genm VA-anläggningar sm kmmunen äger eller har ett rättsligt bestämmande inflytande över. Tillsynsmyndighet enligt lagen m allmänna vattentjänster är länsstyrelsen. 1.2 Anläggningslag (1973:1149) Enligt denna lag kan gemensamhetsanläggning inrättas sm är gemensam för flera fastigheter ch sm tillgdser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Fråga m gemensamhetsanläggning prövas på uppdrag av lantmäterimyndighet. 1.3 Plan- ch bygglag (2010:900) I Plan- ch bygglagen regleras kmmunernas rättigheter ch skyldighet att genm lika planer styra bebyggelseutvecklingen. Lagen är framåtsyftande ch styr planeringen för explatering. Plan- ch bygglagen är därmed starkt kpplad till kmmunernas VA-planering. Den innehåller bestämmelser m planläggningen av mark, vatten ch byggande. Syftet är att främja en samhällsutveckling med jämlika ch gda sciala levnadsförhållanden samt en gd ch långsiktigt hållbar utveckling. Ett av plan- ch bygglagens viktigaste verktyg är kmmunens översiktsplan. Den ska redvisa hur kmmunen planerar att använda mark ch vattenmråden inm kmmungränserna. Hittills har fkus i översiktsplaneringen riktats mt markanvändningen. Enligt PBL ch miljöbalken har kmmunerna ckså möjlighet att synliggöra vattenresurserna med detaljplaner ch mrådesbestämmelser. En kmmunal VA-plan är tänkt att förbättra de avvägningar sm görs i översiktsplanen så att vattenfrågrna lyfts fram tydligare än vad sm tidigare skett. 2

3 1.4 Miljöbalken (1998:808) Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling, fkuserat på den eklgiska hållbarheten, sm innebär att nuvarande ch kmmande generatiner kan leva i en hälssam ch gd miljö. Den innehåller både allmänna hänsynsregler ch precisa bestämmelser sm har strt inflytande i VA-planeringen. Miljöfarlig verksamhet regleras juridiskt i Miljöbalken liksm skydd av mråden ch flera andra avsnitt sm berör VA-frågrna. Utsläpp av avlppsvatten innebär miljöfarlig verksamhet. Det innefattar bland annat utsläpp från kmmunala eller andra större avlppsreningsanläggningar, men även från mindre enskilda avlpp. Dagvatten från detaljplanelagt mråde definieras ckså sm avlppsvatten. Skydd av mråden mfattar bland annat skyddsmråden för vattentäkt. Större uttag av vatten regleras sm vattenverksamhet. Med stöd av miljöbalken kan lkala hälsskyddsföreskrifter beslutas sm lkalt kan förstärka de allmänna paragraferna i balken avseende prövning, tillsyn ch kntrll av häls- ch miljöfarliga verksamheter. Det kan gälla för en hel kmmun eller för särskilt känsliga mråden. Exempelvis kan mindre enskilda grundvattenvattentäkter skyddas genm detta. 1.5 Livsmedelsverkets föreskrifter m dricksvatten (2001:30) Sverige har införlivat EU-direktiv m dricksvatten i föreskriften. Dricksvattenföreskrifterna innehåller bland annat krav på Beredning ch distributin Egenkntrll Parametrar sm ska undersökas Prvtagnings- ch analysfrekvens Åtgärder vid försämrad vattenkvalitet Infrmatin Kvalitetskrav i frm av gränsvärden Reglerna gäller inte för drickvatten från vattenverk sm levererar mindre än 10 m 3 per dag eller försörjer färre än 50 persner. Levereras dricksvatten sm en del av kmmersiell eller ffentlig verksamhet gäller dricksvattenföreskrifterna avsett hur lite vatten sm prduceras. 1.6 Livsmedelsverkets råd m enskild vattenförsörjning Livsmedelsverket ansvarar för infrmatin ch rådgivning m enskilda dricksvattenanläggningar. Den sm har en enskild dricksvattenanläggning ansvarar för vattenkvaliteten ch för att hålla anläggningen i bra skick. Enskild dricksvattenförsörjning mfattas alltså inte av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) m dricksvatten. Den sm har egen anläggning ch använder vattnet från den i följande verksamheter mfattas dck i de flesta fall av dricksvattenföreskrifterna: Livsmedelsverksamhet, till exempel restaurang, livsmedelsprduktin, café Offentlig verksamhet, till exempel skla, vårdhem Kmmersiell verksamhet, till exempel htell, uthyrning av stugr Om brunnen eller vattenverket prducerar 10 kubikmeter dricksvatten per dygn eller mer eller m minst 50 persner förses med dricksvatten mfattas ckså verksamheten av dricksvattenföreskrifterna. 3

4 2 Övergripande mål, direktiv ch åtgärdsprgram 2.1 Glbala Mål för hållbar utveckling ch Agenda 2030, FN Världens ledare har i FN förbundit sig till 17 Glbala Mål för att under de kmmande 15 åren, fram till 2030, uppnå viktiga insatser för världens beflkning ch miljö. De glbala målen ch Agenda 2030 syftar till att utrta fattigdm ch hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet ch egenmakt för alla kvinnr ch flickr samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten ch dess naturresurser. De glbala målen balanserar de tre dimensinerna av hållbar utveckling: den eknmiska, den sciala ch den miljömässiga. De mål sm närmast anknyter till syftet med VA-planering nämns nedan. Se mer under Mål 3. Hälsa ch välbefinnande, utdrag Säkerställa att alla kan leva ett hälssamt liv ch verka för alla människrs välbefinnande i alla åldrar. 3.3 Senast 2030 utrta epidemierna av aids, tuberkuls, malaria ch försummade trpiska sjukdmar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdmar ch andra smittsamma sjukdmar. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- ch sjukdmsfall till följd av skadliga kemikalier samt förreningar ch kntaminering av luft, vatten ch mark. Mål 6. Rent vatten ch sanitet, utdrag Säkerställa tillgång till ch hållbar vatten- ch sanitetsförvaltning för alla. 6.1 Senast 2030 uppnå allmän ch rättvis tillgång till säkert ch eknmiskt överkmligt dricksvatten för alla. 6.2 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgd ch rättvis sanitet ch hygien ch att ingen behöver uträtta sina behv utmhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behven hs kvinnr ch flickr samt människr i utsatta situatiner. 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genm att minska förreningar, stppa dumpning ch minimera utsläpp av farliga kemikalier ch material, halvera andelen behandlat avlppsvatten ch väsentligt öka återvinningen ch en säker återanvändning glbalt. 6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inm alla sektrer samt säkerställa hållbara uttag ch en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen ch väsentligt minska det antal människr sm lider av vattenbrist. 6.5 Senast 2030 genmföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genm gränsöverskridande samarbete. 6.6 Senast 2020 skydda ch återställa de vattenrelaterade eksystemen, däribland berg, skgar, våtmarker, flder, akviferer ch sjöar. Mål 11. Hållbara städer ch samhällen, utdrag Städer ch bsättningar ska vara inkluderande, säkra, mtståndskraftiga ch hållbara Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall ch antalet människr sm drabbas av katastrfer, inklusive vattenrelaterade katastrfer. Även tillse att de direkta eknmiska förlusterna till följd av sådana katastrfer, i frm av lägre glbal BNP, minskar väsentligt. Särskilt fkus bör ligga på att skydda de fattiga ch människr i utsatta situatiner Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per persn, bland annat genm att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kmmunalt ch annat avfall. 4

5 Mål 12. Hållbar knsumtin ch prduktin, utdrag Främja hållbara knsumtins- ch prduktinsmönster Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning ch ett effektivt nyttjande av naturresurser Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier ch alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskmna internatinella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten ch mark i syfte att minimera deras negativa knsekvenser för människrs hälsa ch miljön Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genm åtgärder för att förebygga, minska, återanvända ch återvinna avfall. Mål 13. Bekämpa klimatförändringen, utdrag 13.1 Stärka mtståndskraften mt ch förmågan till anpassning till klimatrelaterade farr ch naturkatastrfer i alla länder Integrera klimatåtgärder i plitik, strategier ch planering på natinell nivå Förbättra utbildningen, medvetenheten ch den mänskliga ch institutinella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas knsekvenser samt tidig varning. Mål 14. Hav ch marina resurser, utdrag Bevara ch utnyttja haven ch de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling Till 2025 förebygga ch avsevärt minska alla slags förreningar i havet i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp ch tillförsel av näringsämnen. 2.2 Natinella miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generatinsmål, sextn miljökvalitetsmål, ch tjugfyra etappmål. Generatinsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöprblemen ska nås inm en generatin efter att systemet infördes år Det innebär att generatinsmålet anger inriktningen för den samhällsmställning sm behöver ske inm en generatin för att miljökvalitetsmålen ska nås. De miljökvalitetsmål sm närmast anknyter till syftet med VA-planering nämns nedan. Se mer under Ingen övergödning, utdrag Halterna av gödande ämnen i mark ch vatten ska inte ha någn negativ inverkan på människrs hälsa, förutsättningar för bilgisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark ch vatten." Preciseringar: Påverkan på havet Den svenska ch den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar ch fsfrföreningar till Sveriges mgivande hav underskrider den maximala belastning sm fastställs inm ramen för internatinella överenskmmelser Påverkan på landmiljön Atmsfäriskt nedfall ch brukande av mark inte leder till att eksystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någn del av Sverige. 5

6 Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten ch grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten ch grundvatten uppnår minst gd status för näringsämnen enligt förrdningen (2004:660) m förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Tillstånd i havet Havet har minst gd miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförrdningen (2010:134). Levande sjöar ch vattendrag, utdrag Sjöar ch vattendrag ska vara eklgiskt hållbara ch deras variatinsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig prduktinsförmåga, bilgisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eklgiska ch vattenhushållande funktin ska bevaras, samtidigt sm förutsättningar för friluftsliv värnas." Preciseringar, utdrag: Gd eklgisk ch kemisk status Sjöar ch vattendrag har minst gd eklgisk status eller ptential ch gd kemisk status i enlighet med förrdningen (2004:660) m förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter sm används för dricksvattenprduktin har gd kvalitet Eksystemtjänster Sjöar ch vattendrags viktiga eksystemtjänster är vidmakthållna. Htade arter ch återställda livsmiljöer Htade arter har återhämtat sig ch livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar ch vattendrag. Bevarade natur- ch kulturmiljövärden Sjöar ch vattendrags natur- ch kulturmiljövärden är bevarade ch förutsättningar finns för frtsatt bevarande ch utveckling av värdena. Grundvatten av gd kvalitet Grundvattnet ska ge en säker ch hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en gd livsmiljö för växter ch djur i sjöar ch vattendrag. Preciseringar, utdrag: Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Gd kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekmster sm mfattas av förrdningen (2004:660) m förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har gd kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en gd livsmiljö för växter ch djur i källr, sjöar, våtmarker, vattendrag ch hav. Gd kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekmster sm mfattas av förrdningen (2004:660) m förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har gd kvantitativ status. Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa knsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- ch växtliv i angränsande eksystem inte uppkmmer. 6

7 Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av str betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- ch kulturlandskapet är frtsatt bevarade. 2.3 Reginala miljömål Åtgärdsprgrammet till Dalarnas miljömål lyfter fram att kmmunen har ansvar för övergripande planering av allmän ch enskild vatten- ch avlppsförsörjning. Under kapitel 9, Vatten ch avlpp, anges sm åtgärd Framtagande av en långsiktig VA-plan: Vad ska göras: Se till att VA-huvudmän, kmmunala nämnder ch kmmunala plan- ch miljöförvaltningar, gemensamt upprättar eller aktualiserar en övergripande, heltäckande VA-plan eller mtsvarande sm täcker in både kmmunalt respektive enskilt ansvarsmråde. Planen ska förankras plitiskt genm till exempel beskrivning i kmmunala översiktsplaner. Drivande part: Kmmuner. Medverkande part: Länsstyrelsen, VA-huvudmän, Kmmunala nämnder, Kmmunala planch miljöförvaltningar. När genmförs åtgärden: Uppföljning: Fastställda VA-planer. Beskrivning av VA-planer i översiktsplanerna. Årligen, i december, rapprterar länsstyrelserna hur arbetet med att uppnå miljömålen ligger till. Miljömålsuppföljning för Dalarnas län, utdrag från miljömålsprtalen Mer m reginala miljömålsarbetet under Ingen övergödning Analys ch bedömning Hittills beslutade ch planerade åtgärder räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet till Återhämtningstiden kan vara lång för många sjöar. Trligen kmmer inte heller tillräckliga åtgärder att hinna genmföras till 2020 för att det tillstånd i miljön sm beskrivs i miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås längre fram i tiden. Länsstyrelsen bedömer därför att förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet inte kmmer att finnas på plats år För att målet ska nås krävs lkala insatser för att minska utsläppen av växtnäring till de sjöar ch vattendrag sm är övergödda. Växtnäringen kmmer sm regel från jrdbruk, kmmunala avlpp, dagvatten, enskilda avlpp ch skgsbruk. Flera kmmuner ch Länsstyrelsen behöver öka kunskapsspridningen ch utöka tillsynen. Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön är neutral. Det går ännu inte att se några tydliga förbättringar. Det har dck genmförts flera betydelsefulla förändringar ch insatser i samhället sm på sikt kan ge psitiva effekter i miljön. Ett exempel är det arbete sm nu pågår inm vattenförvaltningen. Landsbygdsprgrammet för periden kan få betydelse för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det finns nu möjligheter att söka eknmiskt ersättning för fler typer av åtgärder för minskat näringsläckage än tidigare. Från ch med 2015 är det även möjligt för ideella rganisatiner, kmmuner ch kmmunala VA-blag att söka LOVA-bidrag i hela Dalarnas län. Levande sjöar ch vattendrag Analys ch bedömning, utdrag Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön för närvarande är neutral. Det finns förändringar sm går i psitiv riktning, men det har kmmit nya ht mt miljön i ch mkring vattnen. På 7

8 sikt bör arbetet inm vattenförvaltningen leda till en psitiv utveckling. För det krävs dck att arbetet resulterar i knkreta åtgärder. Arbetet med att förbättra situatinen i de övergödda vattnen i Dalarna har bara börjat. Räknat sm ytvattenförekmster enligt vattenförvaltningsförrdningen handlar det m 34 sjöar ch 35 vattendrag sm behöver åtgärdas. Prblemet med kvicksilver i fisk kvarstår ch nya miljögifter sprids. Målsättningen för värdefulla kulturmiljöer vid sjöar ch vattendrag är svår att uppnå. Det behövs bättre kunskapsunderlag för kulturmiljövärden ch långsiktigt skydd av särskilt värdefulla miljöer. Ett ökat samarbete kring kultur- ch naturmiljövärden vid genmförandet av miljöåtgärder har visat sig ge psitiva effekter gällande bevarandet av kulturmiljövärden. Länsstyrelsen arbetar frtsatt med ett detaljerat kunskapsunderlag för Dalarnas vattendrag ch sjöar. Utifrån en indelning av Dalälvens avrinningsmråde i 63 delmråden upprättas mrådesvisa beskrivningar. Detta görs sm en del i arbetet med vattenförvaltningen. Underlaget beskriver vattenkvalitet, miljöprblem ch åtgärdsbehv ch mfattar även kulturhistriska aspekter. Underlaget publiceras på webben. Grundvatten av gd kvalitet Analys ch bedömning Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Grundvatten av gd kvalitet är nära att nås i Dalarna. Länets grundvatten är av gd kvalitet med några få undantag. Det sm återstår för att målet ska uppnås är att vidta förebyggande åtgärder så att vattenkvaliteten kan bibehållas på lång sikt. Utvecklingen är psitiv men grundvattenfrågrna behöver uppmärksammas mer i samhällsplaneringen ch dricksvattenskyddet behöver stärkas. Skydd i frm av vattenskyddsmråden ch kmmunala lkala föreskrifter kan bidra till att mtverka förrening av grundvatten sm används eller kmmer att användas för dricksvattenförsörjningen. I Dalarnas län har 121 kmmunala vattentäkter rapprterats in till Sveriges Gelgiska Undersöknings databas vattentäktsarkivet. Av dessa saknar 31 vattenskyddsmråde ch 70 vattentäkter har behv av uppdaterade föreskrifter. De vattentäkter sm har vattenskyddsmråde i Dalarnas län står för 95 prcent av vattenuttaget. I den reginala vattenförsörjningsplanen för Dalarnas län beskrivs mråden sm är av intresse för vattenförsörjningen. Dessa mråden bör läggas in i kmmunernas översiktsplaner. I vattenförvaltningsarbetet används en indelning av länets grundvattenförekmster sm SGU har fastställt. SGU har under år 2016 marbetat den nuvarande indelningen ch avgränsningen för att fler vattentäkter ska ha en definierad grundvattenförekmst. Det underlättar vattenförvaltningsarbetet när klassificering ch åtgärdsförslag ska ges då förhållandena för en prvtagningspunkt kan anses vara mer representativa för grundvattenförekmsten. Ökad infrmatin behövs m att alla behöver hushålla med de grustillgångar vi har i Dalarna. Trafikverket ch kmmunerna är stra beställare av bygg- ch anläggningsentreprenader. De behöver aktivt välja krssat bergmaterial eller återvunnet material vid sina upphandlingar. 8

9 2.4 Vattendirektivet ch Vattenmyndighetens åtgärdsprgram Inm EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk kallat ramdirektivet för vatten eller vattendirektivet sm ska säkra en gd vattenkvalitet i Eurpas grund-ch ytvatten. Det innebär en helhetssyn ch ett systematiskt arbete för att bevara ch förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kust- ch grundvatten ch främja en hållbar vattenanvändning. Det övergripande målet är att uppnå gd vattenstatus till år 2015, eller senast till år Sverige har fem vattenmyndigheter sm ansvarar för varsitt vattendistrikt. Avesta kmmuns vattenförekmster ingår i huvudsak i Bttenhavets vattendistrikt, beslut fattas av vattendelegatiner inm varje vattenmyndighet. Se mer under I det nu gällande, antagna, åtgärdsprgrammet för periden beskrivs de, av Vattenmyndigheten beslutade åtgärder, sm bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnrmerna ska uppnås i tid inm vattendistriktet. Åtgärdsprgrammet riktar sig till statliga myndigheter, länsstyrelse ch kmmuner. Själva begreppet åtgärd kan ha lika innebörd i lika delar av åtgärdsprgrammet. För myndigheter ch kmmuner handlar det fta m att vidta administrativa åtgärder, sm att utveckla eller använda lika styrmedel. Det kan till exempel handla m nya eller ändrade föreskrifter, framtagande av strategidkument, förstärkt tillsyn, fysisk planering ch rådgivning. En åtgärd anger, liksm tidigare, att kmmunerna, i samverkan med länsstyrelserna, ska utveckla vatten ch avlppsvattenplaner. En ny åtgärd anger att kmmunerna även ska ta fram dagvattenplaner. De kmmunala åtgärder sm närmast anknyter till syftet med VA-planering nämns nedan. Kmmunerna åtgärd 3 - Kmmuner ska priritera ch genmföra sin tillsyn så att de ställer de krav sm behövs för att utsläppen av näringsämnen ch pririterade ch särskilda förrenande ämnen från a) avlppsledningsnät ch b) avlppsreningsverk minskar till vattenförekmster där det finns en risk för att miljökvalitetsnrmerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska påbörjas mgående ch genmföras kntinuerligt. Kmmunerna åtgärd 4 - Kmmunerna ska säkerställa minskade utsläpp från enskilda avlpp, genm: a) att ställa krav på begränsade utsläpp av fsfr ch kväve där det behövs för att miljökvalitetsnrmerna för vatten ska kunna följas, b) att priritera tillsynen av enskilda avlpp för att miljökvalitetsnrmerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas mgående ch genmföras kntinuerligt. Kmmunerna åtgärd 5 - Kmmunerna ska säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande ch framtida dricksvattenförsörjningen. Kmmunerna behöver särskilt a) anrdna erfrderligt skydd för allmänna ch enskilda dricksvattentäkter sm försörjer fler än 50 persner eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dygn b) göra en översyn av vattenskyddsmråden sm inrättats före miljöbalkens införande ch vid behv revidera skyddsmrådets avgränsningar ch tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk ch regelbunden tillsyn över vattenskyddsmråden, d) uppdatera översiktsplanerna med reginala vattenförsörjningsplaner, e) säkerställa att tillståndspliktiga allmänna yt-ch grundvattentäkter har tillstånd för 9

10 vattenuttag. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprgrammets fastställande. Kmmunerna åtgärd 7 - Kmmunerna ska upprätta ch utveckla vatten- ch avlppsvattenplaner för att miljökvalitetsnrmerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver genmföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprgrammets fastställande. Kmmunerna åtgärd 8 - Kmmunerna ska utveckla planer för hur dagvatten ska hanteras inm kmmunen med avseende på kvantitet ch kvalitet. Dagvattenplanerna ska bidra till att de åtgärder vidtas sm behövs för att miljökvalitetsnrmerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprgrammets fastställande. 2.5 Sveriges flkhälsmål Sverige har en natinell flkhälsplitik med elva målmråden. Målmrådena grupperar hälsans bestämningsfaktrer, dvs. de faktrer i människrs livsvillkr ch vanr sm har störst betydelse för hälsan. De målmråden sm närmast anknyter till syftet med VA-planering nämns nedan. Utdrag från Regeringens prpsitin 2007/08:110, En förnyad flkhälsplitik. Målmråde 5. Miljöer ch prdukter, utdrag På lång sikt sammanhänger en gd flkhälsa med en bra yttre miljö. Utsläppet av fssila bränslen ch den glbala uppvärmningen utgör redan i dag hälsht i delar av världen genm att förändra betingelserna för jrdbruk, vattenförsörjning ch spridning av infektinssjukdmar. Målmråde 7. Skydd mt smittspridning Ingen specifik text anknyter till VA-frågan men då utsläpp av avlppsvatten kan bidra till smittspridning ch knsumtin av dricksvatten med dåligt skydd ökar risken för vattenburna sjukdmar bedöms detta målmråde anknyta till syftet med VA-planering. 2.6 Hållbarhetsprgram Avesta kmmun Avesta kmmun har antagit Hållbarhetsprgram för Avesta kmmun, Kf 92/ Visin ch mål i prgrammet överensstämmer med VA-planeringens. Visin Avestas utveckling tillgdser dagens behv utan att äventyra kmmande generatiners möjligheter att tillgdse sina behv. I ett framtida hållbart ch önskvärt Avesta är behvet av material, varr ch energi i balans med tillgången. Det innebär att varken människr eller miljö någnstans i världen påverkas negativt till följd av vår livsstil. I rika naturliga miljöer är mångfalden av växter ch djur str. Alla vi sm br ch är verksamma i Avesta har förutsättningar för gd hälsa, kan välja hur vi vill leva våra liv, kan utvecklas ch berika vår kunskap. Trts att vi är lika har vi samma rättigheter ch skyldigheter, vi kan känna att vi behövs ch att livet är meningsfullt. Eftersm alla redan i sklan fått lära sig vikten av långsiktigt tänkande uppskattar ch värnar vi den rikedm sm finns ch hjälps åt att skydda den för framtida generatiner. Övergripande målmråden 1. Avestas eklgiska ftavtryck per persn ska bli mindre, de negativa knsekvenserna av vår förbrukning av varr, material ch energi ska minska. 2. Den bilgiska mångfalden i Avesta ska öka. 3. Perspektivet hållbar utveckling ska integreras i all kmmunal undervisning i Avesta. 4. Avesta kmmun ska utveckla effektiva arbetsmetder sm ger ett scialt hållbart samhälle. 10