Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp"

Johan Lundberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 Ämnesprv, läsår 2013/2014 Gegrafi Delprv B Årskurs 6 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds av Sklverket mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds av Sklverket t..m

2 JORDENS VATTEN 2

3 Vatten Jrden brukar kallas för den blå planeten. Det berr på att en str del av jrden täcks av vatten. Livet på jrden uppstd i havet. Allt levande behöver vatten för att leva. Det här prvet handlar m vatten, källan till liv ch den viktigaste förutsättningen för vår möjlighet att kunna överleva. 3

4 JORDENS VATTEN På jrden finns både sötvatten ch saltvatten. 16 Var finns sötvatten? Kryssa för två alternativ. Medelhavet Ume älv Tärnaglaciären Atlanten Stilla havet 17 Vilket diagram visar rätt fördelning mellan jrdens sötvatten ch saltvatten? Kryssa för rätt diagram. Sötvatten Saltvatten Sötvatten Saltvatten Förklara krt ditt svar. 4

5 GRAND CANYON Flder frmar landskapet. Bilden visar en del av Grand Canyn i USA. Det är en djup dalgång sm har bildats av Clradflden. 18 Hur kan en fld bilda en så djup ch str dalgång? Förklara hur det har gått till. 5

där vattnet i sjön har minskat kraftigt.

6 JORDENS VATTEN Sjöar kan försvinna Det finns flera lika exempel på att sjöar trkar ut. Aralsjön är ett känt exempel på en sjö där vattnet i sjön har minskat kraftigt. Detta händer även på andra platser i världen. ARALSJÖN ÅR 1977 ÅR

7 19 Varför trkar en del sjöar ut? Resnera m lika rsaker. Du kan ta hjälp av begreppen i rutan. Knstbevattning Dammbyggen Klimatförändringar 20 Resnera m lika knsekvenser av att en sjö trkar ut. Du kan ta hjälp av följande frågr. - Hur påverkas människr ch natur i mrådet? - Hur påverkas möjligheten till försörjning? 7

DRICKSVATTEN Dricksvatten Vatten brukar kallas för världens viktigaste resurs. Vi kan bara överleva några dagar utan vatten. Vi använder vatten varje dag.

8 DRICKSVATTEN Dricksvatten Vatten brukar kallas för världens viktigaste resurs. Vi kan bara överleva några dagar utan vatten. Vi använder vatten varje dag. Dels sm dricksvatten, dels för att laga mat, sköta vår hygien ch tvätta våra kläder. Här i Sverige finns det gtt m vatten. Så är det inte i alla länder. I vissa länder är bristen på rent vatten en rsak till att människr blir sjuka. 8

9 9

10 DRICKSVATTEN I många länder är det brist på rent dricksvatten. Miljntals människr måste gå flera timmar varje dag för att hämta vatten. Det är fta kvinnr ch barn sm utför detta tunga ch tidskrävande arbete. ETIOPIEN Diagrammet visar vem sm ansvarade för att hämta vatten i 25 länder i Afrika år Barn under 15 år ingår i grupperna flickr ch pjkar. Pjkar Män Kvinnr Flickr Källa: water.rg 10

11 Arbetet med att hämta vatten kan vara en rsak till fattigdm. Både för enskilda människr ch för hela länder. 21 Varför kan arbetet med att hämta vatten leda till fattigdm? Resnera m lika rsaker. Ta hjälp av begreppen i rutan. Individ - Samhälle På krt sikt - På lång sikt 11

12 DRICKSVATTEN I Sverige har vi gtt m vatten. Det finns nästan sjöar ch ingenstans i Sverige är det särskilt långt till närmaste vattendrag. Varifrån vattnet i kranen kmmer berr på var i landet du br. 22 Tabellen visar varifrån några städer i Sverige får sitt vatten. Skriv ut siffrrna för sjöarna ch flden på rätt plats på kartan. Sjö / Fld Ger bl.a. va1en åt 1. Mälaren Stckhlm 2. Vänern Lidköping 3. Vä1ern Jönköping 4. Strsjön Östersund 5. Hrnavan Arjeplg 6. Göta älv Kungälv K Km 12

23 Var finns grundvattnet? Kryssa för rätt bkstav i illustratinen.

13 Många människr i Sverige får inte sitt vatten från sjöar eller flder. Istället kmmer vattnet i kranen från grundvattnet. 23 Var finns grundvattnet? Kryssa för rätt bkstav i illustratinen. A E B D C 24 Grundvattnet är ftast renare än vattnet i sjöar ch flder. Förklara varför. 13

VATTNETS BETYDELSE VATTEN Människr har i alla tider bsatt sig nära vatten. Så är det än idag. I vissa mråden i världen är närheten till vatten helt avgörande för möjligheten att leva ch försörja sig.

14 VATTNETS BETYDELSE VATTEN Människr har i alla tider bsatt sig nära vatten. Så är det än idag. I vissa mråden i världen är närheten till vatten helt avgörande för möjligheten att leva ch försörja sig. Vatten från flder ch sjöar används bland annat för att bevattna åkrar, fiska, utvinna energi ch transprtera varr. Vattnets betydelse kan ibland leda till att det uppstår knflikter kring hur vattnet ska användas. 14

15 15

VATTNETS BETYDELSE > 4 000 < 100 > 1 milj. Knflikt < 50 000 Studera kartrna ch svara på frågrna. 25 I vilka delar av världen är det vattenbrist?

16 VATTNETS BETYDELSE > < 100 > 1 milj. Knflikt < Studera kartrna ch svara på frågrna. 25 I vilka delar av världen är det vattenbrist? Kryssa för två alternativ. 26 Nrra Eurpa Nrra Afrika Mellersta Afrika Nrra Asien Södra Australien Östra Sydamerika Längs ekvatrn är det inte brist på vatten. Förklara vad det berr på. 16

17 Världen: Världsdelar med gradnät 30/30 180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º 120º 150º 180º A E 60º 60º F C 30º D 30º 0º 0º B 30º 30º 60º 60º 180º º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º 120º 150º 180º Ge exempel på ett mråde där vattenbrist kan ber på att mrådet är tätbeflkat. Välj mellan mråde A-F. Svar: Förklara ditt svar. 28 Ge exempel på ett mråde där vattenknflikter kan ber på trrt klimat. Välj mellan mråde A-F. Svar: Förklara ditt svar. 17

VATTNETS BETYDELSE Vattenkraft kan användas för att prducera elström. De röda prickarna på kartan visar var det finns vattenkraftverk i Sverige.

18 VATTNETS BETYDELSE Vattenkraft kan användas för att prducera elström. De röda prickarna på kartan visar var det finns vattenkraftverk i Sverige. Elprduktin år 2010 Elprduk@n (Twh) KärnkraH KärnkraG Fssila bränslen VaKenkraH VaJenkraG VindkraH VindkraG Tyskland Danmark Nrge Finland Plen Sverige Källa: EIA 29 Vilket land prducerar mest elström med vattenkraft? Kryssa för ett alternativ. Nrge Danmark Tyskland Finland Plen 30 I diagrammet kan du se att Sverige prducerar mycket elström med vattenkraft jämfört med många andra länder. Vad kan det ber på? Förklara krt. 18

19 VATTENKRAFTVERK 31 Vilka fördelar ch nackdelar finns med att bygga vattenkraftverk? Resnera med hjälp av begreppen i rutan. Människr - Natur Lkalt Glbalt Nutid - Framtid 19

21 Bilder Elevhäfte Delprv B Sid 2-3 NASA/Wikimedia Sid 5 J. Brew/Wikimedia Sid 6 övre Staecker/Wikimedia Sid 6 vänster Land Prcesses Distributed Active Archive Center/USGS/EROS Sid 6 höger NASA/Wikimedia Sid 8-9 Sacca/Flickr Sid 10 Waterdtrg/Flickr Sid 13 Måns Hanssn Sid NASA/Wikimedia Sid 19 Tage Olsin/Wkimedia Kartr Elevhäfte Delprv B Sid 12 Flder i Sverige 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 16 Vattenbrist 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 16 Nederbörd 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 16 Beflkningsfördelning 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 16 Vattenknflikter 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 17 Världen 2013 Liber AB, Stckhlm Sid 18 Vattenkraftverk i Sverige 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm

22 Lärarens anteckningar

23 Resultatrapprt Förmåga 1 Förmåga att analysera hur naturens egna prcesser ch människrs verksamheter frmar ch förändrar livsmiljöer i lika delar av världen. Belägg på nivå E Belägg på nivå C Delprv A Delprv A Delprv A Uppgift 1-4 Uppgift 5-6 Uppgift 5-6 Uppgift 5-6 Uppgift 7 Uppgift 7 Uppgift 7 Delprv B Delprv B Delprv B Belägg på nivå A Uppgift 16 Uppgift 17 Uppgift 18 Uppgift 18 Uppgift 23 Uppgift 24 Uppgift 24 Uppgift 24 Uppgift 31 Uppgift 31 Uppgift 31 Summa belägg på förmåga 1 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 18 Eleven: Max: 9 Eleven: Max: 5 Eleven: Max: 4 Eleven: Förmåga 2 Belägg på nivå E Belägg på nivå C Belägg på nivå A Förmåga att utfrska ch analysera samspel mellan människa, samhälle ch natur i lika delar av världen. Summa belägg på förmåga 2 Delprv A Delprv A Delprv A Uppgift 13 Uppgift 13 Uppgift 13 Uppgift 14 Uppgift 14 Uppgift 14 Delprv B Delprv B Delprv B Uppgift 19 Uppgift 19 Uppgift 19 Uppgift 20 Uppgift 20 Uppgift 20 Uppgift 30 Uppgift 30 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 14 Eleven: Max: 5 Eleven: Max: 5 Eleven: Max: 4 Eleven: Förmåga 3 Belägg på nivå E Belägg på nivå C Belägg på nivå A Förmåga stt göra gegrafiska analyser av mvärlden ch värdera resultaten med hjälp av kartr ch andra gegrafiska källr, terier, metder ch tekniker. Summa belägg på förmåga 3 Delprv A Delprv A Delprv A Uppgift 9 Uppgift 9 Uppgift 11 Uppgift 11 Uppgift 11 Uppgift 12 Uppgift 12 Uppgift 12 Uppgift 15 Uppgift 15 Uppgift 15 Delprv B Delprv B Delprv B Uppgift 22 Uppgift 22 Uppgift 25 Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift 29 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 18 Eleven: Max: 8 Eleven: Max: 6 Eleven: Max: 4 Eleven: Förmåga 4 Förmåga att värdera lösningar på lika miljöch utvecklingsfrågr utifrån överväganden kring etik ch hållbar utveckling. Summa belägg på förmåga 4 Belägg på nivå E Belägg på nivå C Belägg på nivå A Delprv A Delprv A Delprv A Uppgift 8a Uppgift 8a Uppgift 8a Uppgift 8b Uppgift 8b Uppgift 8b Uppgift 10 Uppgift 10 Uppgift 10 Delprv B Delprv B Delprv B Uppgift 21 Uppgift 21 Uppgift 21 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 12 Eleven: Max: 4 Eleven: Max: 4 Eleven: Max: 4 Eleven: Summering Summa belägg Summa belägg på E-nivå Summa belägg på C-nivå Summa belägg på A-nivå Tt ant belägg: 62 Eleven: Max: 26 Eleven: Max: 20 Eleven: Max: 16 Eleven: Prvbetyg: Belägg på nivå E Belägg finns för nivå E på alla förmågr ja nej Belägg på nivå C Belägg finns för nivå C på alla förmågr ja nej Belägg på nivå A Belägg finns för nivå A på tre förmågr ja nej

24 Institutinen för pedaggik, didaktik ch utbildningsstudier Sklverket

Relevanta dokument

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket. ( ) Dnr: 2019:00779

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket. ( ) Dnr: 2019:00779 Ämnesprv, läsår 2013/2014 Gegrafi Delprv B Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds av Sklverket mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds