Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket. ( ) Dnr: 2019:00779

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket. ( ) Dnr: 2019:00779"

Camilla Magnusson
för 4 år sedan
Visningar:

Ämnesprv, läsår 2013/2014 Gegrafi Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds av Sklverket mfattas av sekretess enligt 17 kap.

1 Ämnesprv, läsår 2013/2014 Gegrafi Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds av Sklverket mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds av Sklverket t..m Prvet är frisläppt enligt beslut av Sklverket. ( ) Dnr: 2019:00779

2 GEOGRAFISKA BEGREPP 1 Para ihp begreppen med bilderna. Skriv rätt bkstav i rutrna. Obs! Det är två begrepp för mycket. A. Kraftverk B. Plantage C. Jrdskred D. Oas E. Slum F. Turism G. Taiga H. Tidvatten 2

3 2 Vilka begrepp passar ihp? Skriv rätt siffrr på raderna. Obs! Det är två begrepp för mycket. 3 Jrdbävning Fssilt bränsle GPS Kntinent Regnskgsmråde Inlandsis Breddgrad Handel Infrastruktur Förklara krt begreppen: a) Tullunin = Amaznas Vägnät Latitud Greenwich Epicentrum Naturgas Antarktis Navigering Glaciär Exprt Passage b) Ekvatrn = c) Glbal = 3

4 KARTAN SOM KÄLLA Darwin Cairns Twnsville Australiens klimat Mycket varmt ch fuktigt Varmt ch fuktigt Heta ch trra smrar, varma vintrar Heta ch trra smmrar, kalla vintrar Tempererat Kalltempererat Rckhamptn Brisbane Perth Adelaide Sydney Canberra Melburne Km Hbart 4 Kan den här kartan användas för att ta reda på Ja Nej a) Hur klimatet skiljer sig mellan Australiens lika delar? b) I vilka delar av Australien sm risken för trka är störst? c) Hur medeltemperaturen i Australien förändras under året? d) Hur Australiens väder blir den kmmande veckan? e) Hur mycket nederbörd södra Australien får under ett år? f) Hur många invånare Australiens största städer har? g) Om Australiens klimat kmmer att påverkas av klimatförändringarna? 4

5 5 Kartan kan användas för att ta reda på var i Australien det finns höga berg. Förklara hur. 6 Med hjälp av kartan går det att se att Australien ligger söder m ekvatrn. Förklara hur. 5

6 NYA PRODUKTIONSMÖNSTER Kartrna visar de ti länder sm hade störst prduktin av frdn, år 2002 ch De ti Världens största ti största frdnstillverkare 2002 De ti Världens största ti största frdnstillverkare 2012 frdnstillverkarna 2002 frdnstillverkarna 2012 > 9 milj. 5-9 milj. 1,8-5 milj. > 9 milj. 5-9 milj. 2,5-5 milj. Studera kartrna ch svara på frågrna. Källa: OICA a) I vilken del av världen har prduktinen av frdn minskat (enligt kartrna)? Nrdamerika Eurpa Sydamerika Afrika Asien Oceanien b) I vilka två delar av världen har prduktinen av frdn ökat (enligt kartrna)? Nrdamerika Eurpa Sydamerika Afrika Asien Oceanien 6

7 8 Vilka rsaker finns till att prduktinen av frdn har minskat i vissa länder men ökat i andra? Du kan ta hjälp av lkaliseringsmdellen nedan. Arbetskraft Naturresurser Marknad Transprter 7

Afrika, Asien ch Sydamerika där lagar m miljö ch arbetsvillkr inte alltid är

8 VAD HÄNDER MED MOBILEN DU KASTAR? Gamla mbiltelefner, datrer ch läsplattr sm vi kastar kallas för elektrniskt avfall. Elektrniskt avfall från Västeurpa ch Nrdamerika exprteras till länder i Afrika, Asien ch Sydamerika där lagar m miljö ch arbetsvillkr inte alltid är lika stränga. NORDAMERIKA EUROPA ASIEN AFRIKA SYDAMERIKA AUSTRALIEN Exprterar elektrniskt avfall Imprterar elektrniskt avfall Imprterar sannlikt elektrniskt avfall Källa: Greenpeace, Basel Actin Netwrk 8

9 9 Vilka möjligheter ch prblem innebär exprten av elektrniskt avfall? Resnera utifrån följande perspektiv: På krt ch lång sikt För rika ch fattiga Lkalt ch glbalt 9

GRADNÄTET A Ursprungsflk finns i alla världsdelar utm Antarktis.

10 GRADNÄTET A Ursprungsflk finns i alla världsdelar utm Antarktis. I infrmatinsrutrna på detta uppslag kan du läsa m händelser sm berör lika ursprungsflk i världen. 10 Psitin: 30 N, 111 Ö Ursprungsflk måste flytta när en str damm byggs. Para ihp psitinerna med rutrna. Läs psitinsangivelsen sm är gulmarkerad i infrmatinsrutrna. Skriv rätt bkstav (A-E) i de tmma rutrna. Obs! Det är två rutr för mycket. Världen: Världsdelar med gradnät 30/30 180º 150º 120º 90º 0º 90º 180º 150º 120º 90º 0º 90º 0º 10

º º B C Psitin: 0, 100 Ö Psitin: 66 N, 19 Ö Regnskg

regeringen landets ursprungsflk m ursäkt för de

11 º º B C Psitin: 0, 100 Ö Psitin: 66 N, 19 Ö Regnskg huggs ned för att ge plats för dling av ljepalmer. Det drabbar mrådets ursprungsflk. Ursprungsflk hamnar i markknflikt när företag vill öppna en gruva i mrådet. D Psitin: 37 S, 145 Ö 120º 150º 180º År 2008 bad regeringen landets ursprungsflk m ursäkt för de rättvisr de har utsatts för. 0º E Psitin: 50 N, 105 V Mästerskap för ursprungsflk hålls på denna plats i juli º 150º 180º 11

12 STORA STÄDER Sedan år 2008 lever den största delen av världens beflkning i städer. Kartrna visar antalet städer med mer än 1 miljn invånare från år 1800 till år Studera kartrna ch svara sedan på frågrna på nästa uppslag. År 1800 År

13 År 1950 År

STORA STÄDER 11 Studera kartrna på förra uppslaget. Kryssa för m påståendena är sanna eller falska. Sant Falskt a) År 1800 fanns två städer med mer än 1 miljn invånare.

14 STORA STÄDER 11 Studera kartrna på förra uppslaget. Kryssa för m påståendena är sanna eller falska. Sant Falskt a) År 1800 fanns två städer med mer än 1 miljn invånare. b) År 1900 fanns det inga miljnstäder i Afrika ch Sydamerika. c) Tillväxten av miljnstäder i världen var störst mellan år 1900 ch d) År 1950 fanns det miljnstäder i alla världsdelar. e) Den största staden år 1950 låg i Nrdamerika. f) Den största staden år 2010 låg i Nrdamerika. g) Den största tillväxten av miljnstäder mellan år 1950 ch 2010 har skett i Asien. 14

15 12 Vilka rsaker kan finnas till att antalet stra städer har ökat kraftigt från 1800 till 2010? Resnera. Utgå från lika tidpunkter ch lika delar av världen. 15

16 KVINNOR FÖDER FÄRRE BARN Födelsetalet är antalet barn en kvinna föder under sitt liv. Födelsetalet har minskat i alla världsdelar. Diagrammet visar födelsetal år ch Födelsetal (antal barn/kvinna) Afrika Asien Eurpa Nrdamerika Oceanien Sydamerika Källa: FN 16

17 13 Studera diagrammet över födelsetal ch svara på frågrna. a) I vilken världsdel var födelsetalet högst år ? Svar: b) I vilka två världsdelar har födelsetalen minskat mest från år till ? Svar: ch 14 Vad finns det för rsaker till att kvinnr i hela världen föder färre barn? Resnera utifrån följande perspektiv: Individ Samhälle Rika Fattiga Dåtid Nutid 17

18 EGYPTENS BEFOLKNINGSFÖRDELNING Beflkningsfördelning Medelhavet Beirut Alexandria Giza Tanta Kair Suez Nilen Asyut Röda havet Beflkning/km² Mindre än Mer än 5 milj. inv. 1 milj. - 5 milj. inv Mindre än 1milj. inv. Markanvändning Medelhavet Beirut Nilen Röda havet Markanvändning Odlad mark Öken Vegetatin 18

19 Egyptens beflkning är mycket jämnt fördelad. Vissa delar av Egypten är tätbeflkade, andra är glest beflkade. 15 Varför är vissa delar av Egypten så tätbeflkade ch andra så glesbeflkade? Förklara med hjälp av kartrna ch begreppen i rutan. Klimat Resurser Turism Urbanisering Transprter 19

20 NAMN, LÄGE OCH STORLEK rlden: Världsdelar med gradnät 30/30, statsgränser 180º 150º 120º 90º 0º 90º 120º 150º 180º 0º 0º 180º º 120º 90º 0º 90º 120º 150º 180º Svara på frågrna genm att kryssa för ett alternativ. Du kan ha hjälp av kartan i vissa frågr. b a Vilken stad ligger närmast ekvatrn? Vilket land har gräns mt Indien? New Yrk Beijing Sydney Singapre c Kanada Nicaragua Pakistan Kenya d Vilket land är störst till ytan? Vilket land har störst flkmängd? Belgien Iran Kuba Nrdkrea 20 USA Kina Australien Brasilien

21 e Vilken bergskedja ligger sydligast? f I vilket hav mynnar Ganges ut? Uralbergen Himalaya Klippiga bergen Anderna Atlanten Stilla havet Indiska ceanen Nrra ishavet g h Vilken ö-grupp ligger i Atlanten? Vilket land ligger närmast Sverige? Hawaiiöarna Maldiverna Färöarna Fijiöarna Lettland Rumänien Chile Thailand i j Vilket land har inte kust mt ett hav? Vilken öken ligger i Afrika? Algeriet Mexik Österrike Indnesien Sahara Gbiöknen Stra Victriaöknen Nevadaöknen k l Vilken stad ligger nrdligast? I vilken världsdel ligger Sibirien? Kapstaden Bagdad Bangkk Mskva Afrika Asien Sydamerika Nrdamerika m n Vilken sjö ligger västligast? Vad är en del av Östersjön? Vänern Vättern Hjälmaren Mälaren Bttenviken Skagerrak Biscayabukten Barents hav 21

22 Lärarens anteckningar 22

23 Bildförteckning Sida Titel Upphvsman Licens s. 2 ö. v. Tamil tea pickers james_grdn_lsangeles/flickr CC BY-NC s. 2 ö. h. Paris visite zetnet/flickr CC BY s. 2 m. v. Manila rftps viewfinderview/flickr CC BY-NC s. 2 m. h. Hurricane Gastn damage Liz Rll/FEMA/wikimedia Public dmain s. 2 n. v. Aggersund Jylland _005 News Oresund/flickr CC BY s. 2 n. h. Rscff, Brittany, France Zubr/wikimedia CC BY-SA s. 7 Lkaliseringsmdell Måns Hanssn/Uppsala universitet M. Hanssn s. 8 ö. LG Optimus smartphnes LGEPR/flickr CC BY s. 8 n. v. Cmputerschrtt Vlker Thies/wikimedia CC BY-SA s. 8 n. h. Wrkers tear apart mbile phnes Jim Xu Getty Images s. 10 Three Grges Dam Le Grand Prtage/flickr CC BY-NC s. 11 ö. v. P Achmad Rabin Taim/wikimedia CC BY s. 11 ö. h. Belaz haul truck Sandrerr/wikimedia CC BY-SA s. 11 m. Srry Virginia Murdch/flickr CC BY-SA s. 11 n. Girls lacrsse Knightgal/wikimedia Public dmain s. 14 v. Nanjing Rad-Shanghai Khalid Albaih/flickr CC BY s. 14 h. Rcinha Favela Alicia Nijdam-Jnes/flickr CC BY s. 16 ö. v. Science Careers Argnne Natinal Labratry/flickr CC BY-NC-SA s. 16 ö. h N-0000W-001 Tm Watanaby/U. S. Navy/wikimedia Public dmain s. 16 n. v. Zhngdian, ne child pster Arian Zwegers/flickr CC BY s. 16 n. h. One child family, Indien Santhanam Rajagpal S. Rajagpal Kartförteckning s. 4 Australiens klimat Nrstedts kartr 2014 s. 6 Frdnstillverkare 2002 ch 2012 Nrstedts kartr 2014 s. 8 Elektrniskt avfall Nrstedts kartr 2014 s Världen utan gränser Liber 2013 s Miljnstäder i världen Jhanna Jkinen/Uppsala universitet s. 18 Egypten Nrstedts kartr 2014 s. 20 Världen med gränser Liber

24 Institutinen för pedaggik, didaktik ch utbildningsstudier Sklverket

Relevanta dokument

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprv, läsår 2013/2014 Gegrafi Delprv B Årskurs 6 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds av Sklverket mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds