December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader."

Transkript

1 Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala uppvärmningen.

2 Vi kan se att under vår livstid så förväntas temperaturen i norra Ishavet öka med över 4 grader i trakten av Svalbard och Spetsbergen. Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader. Nästa generation får enligt klimatmodellerna uppleva att Arktis i vissa områden är 7 grader varmare än jämförelseperioden , vilket i princip innebär isfritt i Norra Ishavet. Eftersom Ishavet är en zon för nedkylning och drivkraft för den termohalina cirkulationen så förväntas havsströmmarna påverkas på ett idag obekant sätt.

3 Nederbörden förväntas inte öka nämnvärt i området under denna period. Nederbörden förväntas öka i Arktis under denna period. Ett område i norra Ishavet, norr om östra Ryssland visar på störst ökning av nederbörden. Nederbörden förväntas öka i Arktis med 30% och två områden norr om Ryssland överstiger 30% förväntad ökning av nederbörden. En ökad temperatur och ökad nederbörd betyder ökad luftfuktighet och molnbildningen kan påverkas i området.

4 Höga latituder Höga latituder betyder i detta fall nordliga områden och då menas särskilt Grönland och nordöstra Kanada och även Sibiren i Ryssland. Grönland svarar för en stor del av Jordens sötvattenförråd bundet som glaciär. Sibirien har områden med så kallad permafrost, där marken är frusen året om. Sibirien täcks till stor del av ett mycket stort sammanhängande barrskogsområde. En viss ökning av temperaturen kan förväntas i Sibirien med ungefär en grad jämfört med perioden , området i nordöstra Kanada något mer. Sibirien har nu förväntats öka med 3 grader i jämförelse med perioden och nordöstra Kanada ökar i samma takt som Arktis med 5 grader.

5 Sibirien har nu passerat en 4 graders temperaturökning. Man bör minnas att vissa delar av Sibirien når temperaturen under vintermånaderna ned mot minus 40 grader i dagens klimat. Barrskogsbältet i Sibirien förväntas att förskjutas norrut. Grönlands inland är det områden som påverkas minst enligt klimatmodellerna. Egentligen ingen större förändring av nederbörden kan förväntas enligt klimatmodellerna under närmsta 25 åren. Ett område söder om Grönland har minskad nederbörd. Nederbörden förväntas öka med 20% i östra Sibirien under denna period. Detta område har mycket liten vegetation eftersom det är så kallt och torrt, så man kan förvänta sig att klimatförändringar även skulle påverka vegetationen.

6 Nederbörden i hela området med höga latituder har ökat med 20% jämfört med perioden enligt klimatmodellerna. Nordamerika (väst) Nordamerika (väst) är USAs västkust och Alaska. USAs västkust är ett område med hög befolkning, medan Alaska är glest befolkat. Området gränsar till Stilla havet i väst. Vi ser en gradvis ökning av temperaturen jämfört med perioden från Arktis i norr ned mot Kaliforniska halvön i söder och från Stilla havet i väster som dämpar uppvärmningen.

7 Mönstret är detsamma som ovan men förstärkt. Ytterligare en förstärkning och zonerna har flyttats söderut. Under denna period förblir nederbörds-mängderna ungefär desamma som jämfört med perioden enligt klimatmodellerna. Vi kan se att nederbörden vid början av mitten av seklet börjar visa en trend att norra och tempererade områdena får ökad nederbörd medan södra subtropiska området förväntas få minskad nederbörd. Vi bör minnas att ett område med redan liten nederbörd ger ett stort procentuellt utslag på endast en liten faktisk minskning. Trenden som vi såg ovan är förstärkt. Områden med relativt hög nederbörd får mer regn och snö medan områden med torka och låg nederbörd förväntas bli ändå regnfattigare.

8 Nordamerika (väst) Nordamerika (väst) är USAs västkust och Alaska. USAs västkust är ett område med hög befolkning, medan Alaska är glest befolkat. Området gränsar till Stilla havet i väst. Vi ser en gradvis ökning av temperaturen jämfört med perioden från Arktis i norr ned mot Kaliforniska halvön i söder och från Stilla havet i väster som dämpar uppvärmningen. Mönstret är detsamma som ovan men förstärkt. Ytterligare en förstärkning och zonerna har flyttats söderut.

9 Under denna period förblir nederbörds-mängderna ungefär desamma som jämfört med perioden enligt klimatmodellerna. Vi kan se att nederbörden vid början av mitten av seklet börjar visa en trend att norra och tempererade områdena får ökad nederbörd medan södra subtropiska området förväntas få minskad nederbörd. Vi bör minnas att ett område med redan liten nederbörd ger ett stort procentuellt utslag på endast en liten faktisk minskning. Trenden som vi såg ovan är förstärkt. Områden med relativt hög nederbörd får mer regn och snö medan områden med torka och låg nederbörd förväntas bli ändå regnfattigare. Nordamerika (öst) Östra USA är ett relativt platt landskap och det påverkas av Atlantens kustområde. Detta område är mycket befolkat. Södra USA kan påverkas av stigande temperaturer då det gränsar till Mexikanska gulfen och tropiska Atlanten från vilka orkaner kan bildas och driva in över tätbefolkade områden som Florida. Orkaner bildas när yttemperaturen i havet är hög.

10 Under de närmsta decennierna så förändras inte klimatet i stor utsträckning i Östra USA. Tänk på att det kan vara olika effekt på mindre orter till exempel i närheten av de stora sjöarna. Man kan ana ett liknande mönster som i västra USA fast spegelvänt; norra delarna värms upp och Atlanten i öst håller ned uppvärmningen. Samma mönster som ovan, fast ytterligare förstärkt. Temperaturen har ökat med 3 grader i New York och Washington jämfört med vinterperioden

11 Ingen större skillnad vad det gäller nederbörden kan ses de närmsta decennierna. Man kan ana ett mönster att nederbörden ökar i kustnära områden, medan inlandet, åtminstone i södra subtropiska delen, får mindre nederbörd. Det är ingen större skillnad mot perioden enligt klimatmodellerna. Tänk på att det kan vara variationer på lokal skala.

12 Medelhavet och Sahara Medelhavet är ett typiskt subtropiskt område med soligt och torrt klimat, man kallar det ibland för Medelhavsklimat. I norra Afrika breder den enorma Saharaöknen ut sig och där uppmäts Jordens högsta temperaturer om dagen, för om natten kan det bli kallt eftersom det inte finns några moln som blockerar utflödet av värme till rymden. Under de första 20 åren så förväntas temperaturen i området öka cirka en halv grad. Saharaöknen förväntas bli ännu varmare, upp emot 1,5 grad i mitten på århundradet. Medelhavsområdet förväntas också bli cirka en grad varmare. Medelhavsområdets temperaturer förväntas stiga med 1,5 grad mot slutet av århundradet, medan Saharaområdet stiger med 2 grader. Det finns risk för att Saharaöknen breder ut sig.

13 Ovan ser vi tre olika bilder av hur nederbörden förväntas att förändras. De tre kartbilderna till vänster visar uppifrån och ner: år, år och år för månaderna. Dessa kartbilder visar att nederbörden kommer att minska kraftigt över Sahara. Det är de 25% "torraste" modellernas resultat. De 25% "blötaste" modellernas resultat (de tre kartbilderna längst till höger) däremot visar på motsatsen, nämligen att nederbörden ökar kraftigt. Det är för samma 20-årsperioder. De flesta klimatmodeller hamnar någonstans mitt emellan med små förändringar i nederbörden under detta århundrade. Detta område verkar ha felkällor i beräkningarna hos klimatmodellerna som kan till exempel kan bero på hur aerosoler och moln påverkar klimatberäkningarna.

14 Västra och centrala Asien Området västa Asien i denna Atlas står för en hög andel av världsproduktionen av olja och gas, vilka är de fossila bränslen som då de förbränns bidrar till den globala uppvärmningen. Saudi-Arabiska halvön är ökenområde som en förlängning av Saharaöknen i norra Afrika. Området mellan Svarta havet och Kaspiska havet i norr tillhör Kaukasien med höga bergskedjor. Även centrala Asien gränsar med höga berg till Tibetanska höglandet. Området har en måttlig temperaturökning den första 20-årsperioden enligt klimatmodellerna om man jämför med år Man ser att den förväntade temperaturökningen på cirka en grad är tydligt över land, medan havsområdena har lägre förväntade temperaturökningar.

15 Mönstret från förra 20-årsperioden är förstärkt och temperaturökningen i nästan hela området förväntas bli 2 grader. Ovan visas förväntad förändring av nederbörd under oktober mars i området. Översta raden är för perioden, andra raden är för perioden och tredje raden är för perioden. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 30% till en ökning av nederbörden i samma område med 40%. Det betyder att i detta område är osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade.

16 Östra Asien och Tibetplatån Detta område är ett av Jordens mest befolkade med länderna Kina och Japan. Här har utsläppen av både sot, svavel och växthusgaser från industri och motortrafik ökat mycket till följd av den ekonomiska utvecklingen. Tibetplatån är del av Himalayamassivet med de högsta bergstopparna på Jorden. I södra Himalaya faller det mest regn och snö på Jorden. Under första 20-årsperioden detta århundrade så förväntas temperaturen att öka cirka 1 grad i Himalaya och Gobiöknen i norr, medan den stort befolkade kustremsan förväntas öka en halv grad jämfört med Det är samma trend som förra 20-årsperioden, men nu förstärkt med temperaturer på 1,5 respektive 2 graders ökning. Variationer lokalt kan förekomma som följd av utsläpp av sotpartiklar. Under slutet av århundradet så förväntas temperaturen öka med 2 grader i hela området. Himalaya förväntas öka med 3 grader och detta syns ännu tydligare för kartbilden med de 25% varmaste klimatmodellernas resultat (i fullständiga IPCC AR5).

17 Observera att kartbilderna gäller de 25% av klimatmodellerna med mest nederbörd. Nederbörden förväntas då öka med 10% under de första 20 åren. Observera att kartbilderna gäller de 25% av klimatmodellerna med mest nederbörd. Gobiöknen förväntas bland dessa klimatmodellers resultat få 20% ökad nederbörd under denna tidsperiod. Observera att kartbilderna gäller de 25% av klimatmodellerna med mest nederbörd. Gobiöknen förväntas bland dessa klimatmodellers resultat få upp till 40% ökad nederbörd under denna tidsperiod. Centralamerika och Karibien Mexiko och övärlden Karibien inklusive Kuba ligger mellan Stilla havet i väst och Atlanten och Mexikanska gulfen i öst. Detta område på gränsen till tropikerna är början på Golfströmmen som transporterar värme i havet norrut hela vägen upp till norra Grönland. Eftersom havet under stora delar av året är tillräckligt varmt så kan orkaner svepa in även över land.

18 Kartan visar i stort sett ingen temperaturökning som följd av global uppvärmning i denna del av världen jämfört med Cirka en grad varmare är lågt om man jämför med till exempel Arktis. Detta område har låg klimatkänslighet. Även mot slutet av århundradet så har området förväntats öka cirka 1,5 grad, vilket är lägre än genomsnittet globalt sett. Det är små förändringar i nederbördsmönstren, men vi ser en aning torrare över Mexiko. Ingen egentlig skillnad mot förra 20-årsperioden.

19 Ingen egentlig skillnad. Det vi däremot ser, söder om det egentliga området för Centralamerika och Karibien vid ekvatorn så ökar nederbörden extremt mycket. Detta i ett område som redan i dagens klimat har mycket hög nederbörd. Norra Sydamerika Norra Sydamerika är i en tropisk klimatzon. Här är temperaturen normalt sett hög, liksom luftfuktighet och nederbörd. Den tropiska zonen som befinner sig kring ekvatorn bidrar till den så kallade storskaliga luftcirkulationen genom att värma luft och transportera den mot polerna. Här växer tropisk regnskog som är Jordens lungor eftersom den tar upp stora mängder koldioxid ur luften och bildar syrgas genom fotosyntesen. Regnskogen är hem åt en enorm artvariation bland både växter och djur. Vi ser endast en halv grads temperaturökning under de första decennierna i hela området. Eftersom vädret är i princip likadant året om i tropikerna så är klimatkartan (i fullständiga IPCC AR5 rapporten) för sommarmånaderna mycket lik.

20 Under mitten av århundradet förväntas temperaturerna stigit med 1,5 grad i snitt i området jämfört med år enligt klimatmodellerna. Cirka 1,5 2 graders förväntad temperaturökning är lägre än det globala medelvärdet. Detta är alltså också ett område med låg klimatkänslighet. Under de första decennierna så blir det inga större förändringar i nederbörden över Amazonas regnskogar. Ett visst område av minskad nederbörd med sitt centrum i Venezuela i norra Sydamerika sträcker ut sig söderut. Området av minskad nederbörd har tilltagit.i den fullständiga IPCC AR5 rapporten kan man se att de klimatmodeller som förutsäger de 25% minsta nederbördsscenariorna så är minskningen av nederbörd över Venezuela och centrala Brasilien upp till 40%.

21 Västra och östra Afrika I den tropiska delen av Afrika nära ekvatorn växer regnskog och regnskogen släpper ut en stor mängd organiska ämnen till atmosfären som påverkar molnbildningen. Området har mycket nederbörd och är glest befolkat. Ingen större temperaturökning är att förvänta de närmsta 20 åren i detta område. Området följer i stort samma trend som globalt, med störst förändring över land och i stort sett samma storlek, cirka 1 1,5 grad. Ytterligare en halv grad varmare i hela området under slutet av seklet. I stort sett alla klimatmodeller är överens om denna bild.

22 Området har i princip oförändrad nederbörd att förvänta enligt klimatmodellerna de närmaste 20 åren. I stort sett oförändrade nederbördsmönster. Vid Afrikas horn kan nederbörden öka. Liknande utveckling som under den tidigare 20- årsperioden. Klimatmodellerna är som i Sahara något oense om utveckling. Sydasien Sydasien, med Indien och Bangladesh, tillhör ett av Jordens tätast befolkade områden. Området ligger nära ekvatorn i den tropiska zonen och gränsar i söder till Indiska oceanen. Den större ön och landet Sri Lanka sydost om Indiska halvön och öriket Maldiverna så som de låglänta områdena i Bangladesh riskerar att påverkas av förhöjda nivåer i världshaven om de översvämmas.

23 Under de inledande 20 åren av seklet förändras temperaturerna inte mycket i området, cirka en halv grad, ytterligare en halv grad norr om persiska viken. Temperaturerna över hav förväntas öka med 1 grad, medan temperaturen förväntas öka 1,5 2 grader över land i området jämfört med år Mönstret från förra perioden har förstärkts och södra Himalaya har temperaturökningar förväntade till 3 grader.

24 Ovan visas förväntad förändring av nederbörd under oktober mars i området. Översta raden är för perioden, andra raden är för perioden och tredje raden är för perioden. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 30% till en ökning av nederbörden i samma område med 40%. Det betyder att i detta område är osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade.

25 Sydostasien Sydostasien består till stor del av öar med tropisk regnskog som vegetation. Indonesien är tätbefolkat liksom delar av Vietnam på fastlandet. Området har drabbats av tsunamis och tropiska cykloner (orkaner). Vädret domineras av monsunvindar och har tidvis mycket hög nederbörd. Ovan visas kartbilder med temperaturökningen i december februari. Översta raden gäller perioden, andra raden gäller och nedersta raden gäller. Kolumnen längst till vänster visar de 25% av klimatmodellerna som föreslår lägst temperaturökning, kolumnen längst till höger visar resultaten från de 25% klimatmodeller som föreslår högst temperaturökning. I mittersta kolumnen visas övriga 50% av klimatmodellerna. Som kan ses så överensstämmer de förväntade temperaturökningarna väl mellan vänster, mitten och höger kolumn även om det skiljer cirka en grad. Det visar på att säkerheten att bestämma temperaturökningen i detta område är hög.

26 Det är svårt att visa några större förändringar i nederbörden under den första 20-årsperioden jämfört med år Man kan ana att landområden får en ökad nederbörd under mitten århundradet. Det kan vara stora skillnader lokalt. Mönstret från förra 20-årsperioden har här förstärkts, särskilt över Sydostasiens fastland där nederbörden förväntas öka med 20%. Stillahavsregionen Stillahavsregionen består av en mängd mindre öar, bland annat Hawaii. Området är mycket beroende av klimatet kring ekvatorn som är tropiskt. Stormarnas styrka och hur ofta stormar uppstår kan påverkas av klimatförändringar i området, även om det inte är helt klart hur mycket klimatförändringar bidrar till detta.

27 I snitt förväntas temperaturen i området öka med en halv grad under denna 20-årsperiod jämfört med åren Samma mönster som under förra 20-årsperioden men förstärk till cirka 1 grad. Norra halvan av området når nu cirka 1,5 grads ökning mot slutet av århundradet.

28 Ovan visas förväntad förändring av nederbörd under oktober mars i området. Översta raden är för perioden, andra raden är för perioden och tredje raden är för perioden. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 10% till en ökning av nederbörden i samma område med 30%. Det betyder att i detta område är osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade. Det som verkar vara minst osäkert är det området av nederbörd ökad upp till 50% vid ekvatorn. Det området är synligt i de flesta av klimatmodellernas resultat.

29 Södra Sydamerika Södra Sydamerika består av Peru, Chile, Bolivia, Equador, Paraguay, Argentina och delar av Brasilien. Södra halvklotet har betydligt mindre andel land än hav och det påverkar hur vindar kan blåsa i västlig östlig riktning i detta område. I väst ligger längs hela Stillahavskusten bergskedjan Anderna. Området har i princip inte påverkats av förhöjda halter av växthusgaser under de närmsta 20 åren enligt klimatmodellerna, i varje fall vad det gäller temperaturökning jämfört med år Cirka 1 1,5 grads temperaturökning jämfört med år

30 Området förväntas öka i temperaturer från oförändrat till havs upp mot 2 grader inåt land. Detta är lägre än det globala medelvärdet för samma tidsperiod. Området är mer eller mindre opåverkat av förändringar i nederbörden under denna tidsperiod enligt klimatmodellerna. Det kan vara så att området över sydliga Anderna kan få mindre nederbörd medan områdena i öst ökar något i nederbörd. Tendensen som anades tidigare är här tydligare. I den fullständiga IPPC AR5 rapporten kan man däremot se att klimatmodellerna i detta område pekar både mot något mindre nederbörd och mot något mer nederbörd i samma område. Modellerna är alltså inte helt entydiga.

31 Bilden av nederbördens förväntade förändring är nästan identisk med den tidigare 20-årsperioden. Södra Afrika och Indiska havet Södra Afrika är ett tropiskt till subtropiskt område och området är del av den ganska liten landmassa som finns på södra halvklotet. I indiska havet ligger en stor ö som heter Madagaskar och är större än Sverige till ytan. Även den mycket mindre ön Mauritius ligger i Indiska havet, eller Indiska oceanen som det också heter. Endast någon mindre temperaturökning kan förvänts enligt klimatmodellerna under de första 20 åren på århundradet.

32 I de centrala delarna av södra Afrika förväntas temperaturen öka med 2 grader vid mitten av århundradet. I slutet av århundradet har i stort sett hela landmassan i södra Afrika ökat sin temperatur med 2 grader. Madagaskar och Indiska havet ökar inte fullt lika mycket i temperatur enligt klimatmodellerna. Mycket små förändringar i nederbörden kan inträffa enligt klimatmodellerna under år. Fortsatt oförändrad nederbörd. Fortsatt oförändrat. Klimatmodellernas resultat varierar endast något i detta område, även om de modeller som pekar mot minst nederbörd talar för minskad nederbörd till skillnad från de som pekar mot mest nederbörd talar för en viss ökning av nederbörden i området.

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter. Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater:

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater: Afrika 2. Markera Victoriasjön med namn och blått 3. Markera bergskedjan Atlasbergen med brunt och namn 4. Markera ut godahoppsudden på kartan 5. Markera Ön madagaskar med röd färg 6. Markera ut Saharaöknen

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Att kunna inför Kartgeografin

Att kunna inför Kartgeografin Sida 1 E C A Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven

Läs mer

Klimat och hållbar utveckling 7A

Klimat och hållbar utveckling 7A Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

KLIMATDIAGRAM VILKEN PLATS? San Francisco Mandurah (Perth) Barcelona Moskva ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER AV KLIMATDIAGRAM Vädret kan variera från dag till dag. Klimatet beskriver genomsnittsvärden för

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY Filmhandledning DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY USA:s geografi USA är ett stort land och täcker stora delar av Nordamerika. Befolkningen är nästan 320 miljoner till antalet och landets geografi skiljer

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer. 1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

VA-frågor och klimatförändringar

VA-frågor och klimatförändringar VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016. LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

KARTÖVNINGAR för kartbok

KARTÖVNINGAR för kartbok 1 KARTÖVNINGAR för kartbok Instruktioner Använd endast kartboken för att lösa uppgifterna. Skriv alla svaren i häftet och använd de tomma kartorna för att skriva och färglägga enligt uppgifterna. Arbeta

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa?

Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Tore Persson Klimatförändring Vad handlar det egentligen

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi. De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur

Läs mer

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9 grundkurs i geografi, år 7 - Kartan - geografiämnets viktigaste hjälpmedel - Klimatet - Det som skapar förutsättningar för natur och därmed även människa Under er första geografiperiod på högstadiet ska

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

Anteckningar Va rldens delar

Anteckningar Va rldens delar Anteckningar Va rldens delar 1. Tanken med detta arbete är att klara eventuellt nationellt prov i Geo och att få en hel del VA 2. Homo Sapiens uppstod för ca 200 000 år sedan 3. I östra Afrika, vi är alla

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte 1 (4) 2015-03-27 Rapporten är skriven av Christer Ljungwall, Daniel Ekström och Felix Nyström Tillväxtanalys kontor i Peking christer.ljungwall@growthanalysis.se En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1

Läs mer

Extramaterial till Geografi 7-9

Extramaterial till Geografi 7-9 Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Regionalgeografi. Världen i regioner

Regionalgeografi. Världen i regioner Regionalgeografi Världen i regioner Vad är regionalgeografi? NATUR- GEOGRAFI REGIONAL- GEOGRAFI KULTUR- GEOGRAFI Vanliga indelningar av jordens yta 1. Länder 2. Landskap & län 3. Kommuner 4. Världsdelar

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer