Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Transkript

1 grundkurs i geografi, år 7 - Kartan - geografiämnets viktigaste hjälpmedel - Klimatet - Det som skapar förutsättningar för natur och därmed även människa Under er första geografiperiod på högstadiet ska vi arbeta med kartkunskap samt klimat. Kartan är det viktigaste hjälpmedlet inom geografin! Kan man tyda kartor på rätt sätt kan man skaffa sig en otrolig mängd information. Kartan är en förminskad och förenklad bild av verkligheten och liksom andra bilder säger kartan mer än tusen ord Vi kommer även att prata om varför vi har olika klimat- och vegetationszoner och hur människan hanterar sin tillvaro utifrån detta. Kunskaper om detta är en förutsättning för att du senare ska kunna förstå och förklara frågor som rör människan på jorden t.ex. befolkningstäthet, migration, näringar, handelsmönster etc. Du ska bland annat få lära dig varför det är kallare i norr, varför Sverige ser större ut än vad det egentligen är på en vanlig karta och varför vi har olika årstider och vilka konsekvenser det får för människa, samhälle och natur. Dessutom ingår det ett avsnitt namngeografi, den här gången ska vi fokusera på Världen (fast avgränsa oss en aning till världsdelarna, bergskedjor och hav.) Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9 Jordens klimat och vegetationszoner Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

2 Vad kommer jag att lära mig och få träna på? Förmågor att öva på i detta moment: Varför ska jag lära mig allt detta? - analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen - utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen - göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor Jorden, kartan och namngeografi världen Mål: Efter momentet kommer du kunna förstå din omvärld bättre och med hjälp av olika kartor förklara varför världen runt omkring dig ser ut som den gör. Du kommer även kunna förstå vad det innebär att vara källkritisk inom geografiämnet. Du har även utvecklat din förmåga att dra slutsatser genom att läsa av olika sorters kartor och diagram. För att göra detta använder du följande begrepp: Gradnät Latitud och longitud (Breddgrad och längdgrad) Nollmeridianen Ekvatorn Tidszon Datumgränsen Jordens rörelser dygn och år Skottår Jordaxelns lutning Årstider Vändkretsar Polcirklar Väderstrecken/kompassrosen Kontinenter Absolut läge Relativt läge

3 Jordens klimat och vegetationszoner Mål: Du kommer lära dig: Skillnaden på väder och klimat Jordens klimatzoner och vegetationszoner samt sambanden mellan dem Vilka faktorer som påverkar klimatet i olika delar av världen. Vad det är som gör att det är varmt respektive kallt på olika platser på jorden. Vad avgör om det faller mycket nederbörd eller inte? Hur t.ex. strömmar, havstemperatur, vindar, jordaxelns lutning samt topografin påverkar naturmiljöerna på jorden och därmed ger olika förutsättningar för människors levnadsvillkor Arbetssätt Genomgångar Övningar i bok/kartbok Instuderingsfrågor Bedömning Bedömningen grundar sig på det positiva du visar upp under lektionerna, det du visar på namngeografi och karttestet v47 samt ditt resultat på det avslutande provet. Kom ihåg att ju fler tillfällen du använder för att visa dina förmågor och din kunskap, desto större blir det bedömningsunderlag jag har att tillgå. På namngeografi och karttestet v.47 kommer du behöva kunna: - Förstå och använda er av gradnätet. Ange platsers absoluta läge med hjälp en karta med gradnät och platsers relativa läge i förhållande till ekvatorn. - Ha lärt er namngeografin för detta moment. Både var platserna ligger på kartan men även storleksrelationer mellan dem. Exempelvis vilken ocean som är störst eller vilken världsdel det bor flest personer i. Info om provet på klimat och vegetation v.49 kommer senare.

4 Instuderingsfrågor till grundkurs i geografi, år 7 Svaren till dessa hittar ni i era kopior, i geografiboken s och i era anteckningar. Klarar ni av att svara på dessa frågor kan ni känna er väl förberedda inför provet. Lycka till! 1. Vad är ett skottår? 2. Vad menas med begreppet zenit? 3. När får vi sommar på norra halvklotet? Var står solen i zenit då? 4. Varför får vi dag och natt samt årstider? 5. Varför får vi som bor långt upp på norra halvklotet så stora årstidsvariationer? 6. Förklara begreppen: breddgrad, längdgrad, latitud och longitud. 7. Vilket är Stockholms exakta läge? 8. Varför har människan skapat det internationella gradnätet? 9. Varför har människan delat in jorden i tidszoner? 10. Vad menas med datumgränsen? 11. Vad är en kartprojektion? 12. Varför finns det nordpil och skala på de flesta kartor? 13. Varför är det bra att ha tillgång till en teckenförklaring när man läser kartor? 14. Vad menas med en tematisk karta? 15. Vilken information kan man få av en topografisk karta? 16. Varför kallas kartan en förenkling av verkligheten? 17. Vad är skillnaden mellan väder och klimat? 18. Vilka är de viktigaste faktorerna som påverkar klimatet? 19. Vad är en klimatzon? 20. Vilka klimatzoner finns det på jorden? 21. Var på jorden hittar vi de olika klimatzonerna? 22. Hur påverkas vi människor av de olika klimatzonerna?

5 23. Vad menas med ett polarklimat? 24. Vad är typiskt för ett regnskogsklimat? 25. Vad menas med ett tempererat klimat? 26. Vad menas med ett ökenklimat? 27. Vad är typiskt för ett medelhavsklimat? 28. Vilka olika vegetationszoner finns det? 29. Var på jorden hittar vi de olika vegetationszonerna? 30. Vad är typiskt för vegetationszonerna stäpp och savann? 31. Vad är typiskt för vegetationszonen tundra? 32. Hur skulle en ökad växthuseffekt påverka livet på jorden? 33. Varför bor det många/få människor i de olika klimatzonerna? 34. Vilken betydelse har vegetationszonen för människors överlevnad (dvs hur är odlingsmöjligheterna och vilka tillgångar finns det)?

6 Kunskapskrav i slutet av årskurs 9 Betyget E Betyget C Betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några och natur vägs in. Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för vältvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några och natur vägs in. Observera: Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.