GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

Transkript

1 LOKAL KURSPLAN I SO ANNERSTASKOLAN 2006 Utarbetad av: GEOGRAFI År 1 år 3 LPO 94 Eleven skall Att uppnå Arbetssätt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall: Ha förvärvat sådana kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön, Förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd, Känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar, År 1 År 2 År 3 Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige. Kunna förstå andra länder och världsdelar genom sina föräldrars erfarenheter och ursprung. Känna till att årstidslängden varierar i vårt land och lite om dess påverkan på miljön. Kunna beskriva sin skolväg så att andra förstår. Ha viss kännedom om Huddinge. Förstå vad en karta är och hur den används. Egna upplevelser och iakttagelser. Experiment, exkursioner och undersökningar. Jordgloben och olika slags kartor. Skön- och facklitteratur. Skattkartor, sänka skepp, egna kartskisser. Promenader i närmiljön. Tidningar, film, Internet, radio och TV. Känna till några egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer, Genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden.

2 Årskurs 4-6 LPO 94 Lokal kursplan Arbetssätt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Elevens skall: ha förvärvat sådana kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön, förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd, känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar, känna till några egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer, genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden. År 4 kunna Sveriges landskap och uppmärksamma skillnader mellan dem, ex Skåne, Södermanland och Norrbotten, kunna att det finns olika folkslag i Sverige, ex. samer, kunna namn och läge på större städer, älvar, sjöar och berg i Sverige med hjälp av kartboken, ex. Stockholm, Göteborg, Malmö, Dalälven, Vänern och Vättern samt Kebnekaise, känna till olika naturtyper i svensk natur, ex. skogsmark, kunna beskriva Sveriges läge på jordgloben med hjälp av väderstrecken, kunna tillverka en enkel karta samt känna till dess olika färger och symboler, känna till hur handlingar påverkar miljön och visa på olika alternativ i miljöfrågor, ex. nedskräpning och återvinning, kunna det viktigaste om allemansrätten, känna till vad som är väder, Detta kan vi göra till exempel genom att i år 4 och år 5: År 4 arbeta med befintliga läromedel som t ex atlas, blindkartor, läroböcker, tidningar och Internet, göra studiebesök och exkursioner, ex. Skansen och naturpromenad. använda sig av film, ex. om vardag i olika delar av Sverige, göra dramatiseringar, ex. om kulturkrockar, göra egna fördjupningsarbeten, muntliga och skriftliga redovisningar, både i grupp och individuellt, studera tabeller, ex. största älvar, utföra bildanalys, kartstudier: använda Sverigekartan och jordgloben, öva kartsymboler, läsa skönlitteratur som beskriver miljöer i olika delar av Sverige, göra väderiakttagelser under varje årstid,

3 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Elevens skall: ha förvärvat sådana kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön, förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd, känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar, känna till några egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer, genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden. År 5 känna till Europas olika delar och uppmärksamma skillnader mellan dem, ex Väst-, Nord- Central- Öst- och Sydeuropa, kunna att det finns olika folkslag i Europa, ex. romer, kunna namn och läge på framträdande länder, större städer, floder, sjöar och berg i Europa med hjälp av kartboken, ex. Storbritannien/ London, Frankrike/ Paris, Spanien/ Madrid, Italien/Rom, Tyskland/Berlin, Ryssland/Moskva, Grekland/Aten, Turkiet/Istanbul, Donau och Rhen, Alperna och Genèvesjön. känna till hur olika miljöer i Europa har påverkat djur, växter och människor, ex. stad landsbygd, känna till några krafter som har format och påverkar jordytan, ex. vulkanism och jordens inre (Södermalmsförkastningen), kunna ge områdesbeskrivningar utifrån kartfakta, känna till om hur handlingar påverkar miljön och visa på olika alternativ i miljöfrågor, ex. om Östersjön, känna till vad som särskiljer väder och klimat. Detta kan vi göra till exempel genom att i år 4 och år 5: År 5 arbeta med befintliga läromedel som t ex atlas, blindkartor, läroböcker, tidningar och Internet, göra studiebesök och exkursioner, ex. Gamla stan/ Södermalm, använda sig av film, ex. om vardag i olika länder, göra dramatiseringar, ex. om kulturkrockar, göra egna fördjupningsarbeten, muntliga och skriftliga redovisningar, både i grupp och individuellt, studera tabeller, ex. högsta berg, utföra bildanalys, kartstudier: använda Europakartan och jordgloben, öva kartsymboler, läsa skönlitteratur som beskriver miljöer i olika delar av Europa, göra väderiakttagelser under alla årstider.

4 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Elevens skall: ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, lägesoch storleksrelationer, hitta på globen och genom kartjämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om levnadsvillkor. förstå vad som utgör resurserna i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och verksamheter, ge exempel på hur handlingar påverkar miljön och visa på olika alternativ i miljöfrågor. ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen och om faktorer som påverkar dessa förhållanden samt reflektera över möjligheter till förändringar. ha kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna som formar och förändrar landskapet och känna till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonerna i världen. kunna med exempel visa hur viktiga förändringar i samhället såsom industrialisering urbanisering och globalisering av kommunikationer, produktion handel har År 6 känna till Världsdelarna och Världshaven samt uppmärksamma skillnader mellan dem, ex. Nord och Syd, kunna att det finns olika folkslag i Världen, ex. indianer i Nord- och Sydamerika, kunna namn och läge på framträdande länder, större städer, floder, sjöar och berg i Världen med hjälp av kartboken, ex. Argentina/Buenos Aires, USA/ Washington D.C, Sydafrika/Pretoria, Irak/Bagdad, Kina/ Beijing, Australien/ Canberra, Amazonfloden och Nilen, Himalaya och Victoriasjön, känna till jordens rutnät, ex, ekvatorn, vändkretsarna, longitud och latitud kunna hur olika miljöer i Världen har påverkat djur, växter och människor, ex. nationalparker, kunna motivera varför djur och växter finns på just de platser som de gör, kunna med hjälp av kartor och tabeller, beskriva och dra slutsatser om ett område i världen. kunna särskilja klimat och väder, känna till hur handlingar kan åstadkomma globala miljöproblem och visa på olika Detta kan vi göra till exempel genom att i år 6: År 6 arbeta med befintliga läromedel som t ex atlas, blindkartor, läroböcker, tidningar och Internet, göra studiebesök och exkursioner, ex. Etnografiska museet, använda sig av film, ex. om vardag i olika länder, göra dramatiseringar, ex. om kulturkrockar, göra egna fördjupningsarbeten. muntliga och skriftliga redovisningar, både i grupp och individuellt, studera tabeller, ex. befolkningsmängd, utföra bildanalys, kartstudier: använda Världskartan och jordgloben, öva kartsymboler, läsa skönlitteratur som beskriver miljöer i olika delar av Världen, göra väderiakttagelser under alla årstider.

5 påverkat och påverkar landskapet och levnadsvillkor samt reflektera och formulera frågor kring detta. alternativ i miljöfrågor, ex. trafik och luftföroreningar. kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter.

6 Årskurs 7 LPO 94 Lokal kursplan Arbetssätt Eleven skall ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, lägesoch storleksrelationer, hitta på globen och genom kartjämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om levnadsvillkor. Eleven skall ha kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna som formar och förändrar landskapet och känna till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonerna i världen. Eleven skall kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter. I skolår sju fokuserar vi på kartkunskap, vegetationszoner, klimatzoner samt jordens vatten. Eleven skall kunna: Kartkunskap Använda en atlas för att finna huvudstäder, länder, floder, hav, sjöar och berg. Begreppen Longitud och Latitud samt hur de används. Ha förståelse för hur en karta är uppbyggd. Vegetationszoner och klimatzoner Placera de olika zonerna samt vad som kännetecknar dem. Luft och Vatten Visa på olika typer av vatten samt hur de kan nyttjas. Redogöra för luftens olika skikt. Detta kan vi göra till exempel genom att: arbeta med befintliga läromedel som t ex atlas, blindkartor, läroböcker, tidningar och Internet. Göra studiebesök Använda sig av film Göra dramatiseringar Göra egna fördjupningsarbeten. Muntliga och skriftliga redovisningar både i grupp och individuellt. Experiment Exkursioner Studera och producera tabeller, diagram och kartor. Lära oss tolka och arbeta med statistik.

7 Årskurs 8 LPO 94 Att uppnå/iup Arbetssätt Betygskriterier Eleven skall ha kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna som formar och förändrar landskapet och känna till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonern a i världen. Eleven skall ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, läges- och storleksrelationer, hitta på globen och genom kartjämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om levnadsvillkor. Eleven skall förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och verksamheter. Eleven skall kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra I skolår 8 studerar vi grunden för liv. Detta gör vi t ex genom att studera jordskorpan, jordens inre samt olika geologiska fenomen. Vi studerar även vad som utgör resurser samt resursfördelning. Eleven skall kunna: Jordskorpan och jordens inre Hur jordens yttre och inre krafter omformar jordytan. Jordklotets uppbyggnad. Resurser Jordens resurser och dess användningsområ den. Jordens resursers begränsningar. Detta kan vi göra till exempel genom att: arbeta med befintliga läromedel som t ex atlas, blindkartor, läroböcker, tidningar och Internet. Göra studiebesök Använda sig av film Göra dramatiseringar Göra egna fördjupningsarbet en. Muntliga och skriftliga redovisningar både i grupp och individuellt. Experiment Exkursioner som t ex naturpromenader i närområdet. Studera och producera tabeller, diagram och kartor. Lära oss tolka och arbeta med statistik. G Eleven skall kunna de viktigaste principerna i teorierna om plattektonik och kontinentaldrift. Eleven skall känna till varför vulkanism och jordbävningar uppstår och kunna ge några exempel på områden där dessa fenomen är vanliga. Eleven skall kunna se vilka resurser vi har i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och verksamheter. VG Eleven beskriver och förklarar hur jordens resurser ger förutsättningar för olika näringar och visar med exempel hur industrialisering, kommunikation och handel påverkar landskap och levnadsvillkor i olika områden. Eleven gör egna observationer och mätningar, använder centrala geografiska begrepp och sammanställer och presenterar egna studier mha geografiskt material. Eleven arbetar med specialkartor över natur och samhällen, jämför förhållanden, finner samband och drar slutsatser om levnadsvillkor i olika områden.

8 mätningar och iakttagelser och själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter. MVG Eleven jämför förutsättningar, ser samband och förklarar skillnader mellan olika platser eller områden vad avser överlevnad och miljöpåverkan. Eleven deltar och argumenterar i diskussioner om villkor för materiella liv, överlevnad och miljöansvar med stöd av geografiska kunskaper och ett geografiskt tänkande.

9 Årskurs 9 LPO 94 Att uppnå/iup Arbetssätt Betygskriterier Eleven skall ge exempel på hur handlingar påverkar miljön och visa på olika alternativ i miljöfrågor. Eleven skall ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen och om faktorer som påverkar dessa förhållanden samt reflektera över möjligheter till förändringar. Eleven skall kunna med exempel visa hur viktiga förändringar i samhället såsom industrialisering, urbanisering och globalisering av kommunikationer, produktion och handel har påverkat och påverkar landskapet och levnadsvillkor samt reflektera och formulera frågor kring detta. Eleven skall kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och I skolår 9 studerar vi I och U länder, världens befolkning, och miljöfrågor. Eleven skall kunna: I och U land Skillnad mellan I och U länder. Ge exempel på hur befolkningen i de olika regionerna har anpassat sina liv och resursutnyttjande till de rådande naturförhållanden a. Miljö Hur resursutnyttjande påverkar miljön Ge exempel på olika miljöproblem och hur man kan begränsa dessa. Befolkning Orsaker till och konsekvenser av den globala befolkningsökning en. Detta kan vi göra till exempel genom att: arbeta med befintliga läromedel som t ex atlas, blindkartor, läroböcker, tidningar och Internet. Göra studiebesök Använda sig av film Göra dramatiseringar Göra egna fördjupningsarbet en. Muntliga och skriftliga redovisningar både i grupp och individuellt. Experiment Exkursioner som t ex naturpromenader i närområdet. Studera och producera tabeller, diagram och kartor. Lära oss tolka och arbeta med statistik. G Eleven skall kunna centrala begrepp i de moment som tas upp. Eleven förklarar hur människor lever och arbetar i skilda miljöer och kulturer. Eleven beskriver hur jordens resurser ger förutsättningar för olika näringar. Eleven skall förstå hur människans handlingar påverkar miljön och visa på andra alternativ i miljöfrågor. VG Eleven förstår sambandet mellan mark, vatten och klimat vad gäller vegetation och odlingsmöjligheter samt kan förklara hur människans handlingar påverkar landskapets utseende. Eleven förklarar samt visar hur människor lever och arbetar i skilda miljöer utifrån naturförhållanden resurstillgångar och samhälleliga förhållanden. Eleven identifierar samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering och användning av naturresurser samt reflekterar över konsekvenser av användning av alternativa resurser. MVG Eleven kan se hur ett lands resurser och politiska situation påverkar både landets levnadsstandard och

10 själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter. dess miljösituation i ett globalt perspektiv eller omvänt, och använder därvid sina kunskaper i nya sammanhang, definierar problem och drar slutsatser. Aktivt deltar och argumenterar i diskussioner i de moment som tas upp i kurspresentationen. Ansvarig utgivare: Björn Grunstein