Introduktion till SO - Planeten Jorden!
|
|
- Johanna Larsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktion till SO - Planeten Jorden! Syfte Under ett antal lektioner kommer du att få en inblick i vad det innebär att läsa SO på L&L, bland annat hur du hittar fakta i böcker och på internet. När du är klar kommer du ha fått med dig verktyg som du behöver för att du ska kunna göra ditt bästa i ämnena. Centralt innehåll: Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Arbetsformer: Du lär dig hur du studerar i de olika ämnena och vad som ingår i dem. Du lär dig att anteckna. Du lär dig vad källkritik är Det är bara att googla Du lär dig att slå i en atlas, faktabok, kartkunskap och världen. Du lär dig koordinater och koordinatsystem. Du lär dig grundbegrepp som behövs för att få förståelse om bl.a. geografi. Du lär dig studieteknik Innehåll Lektioner Övrigt 1 Vi lär känna varandra. Presentation av ämnena som ryms i SO. Var noga med anteckningarna 2-3 Fortsatt presentation av ämnena. Studieteknik med hjälp av böcker. Vi går igenom vad rubrik, register, sammanfattningar och innehållsförteckning är. 4-6 Repetera jordens födelse: jordens inre, kontinentalplattornas rörelse. Plansch finns att låna. Vi börjar arbeta med området "Vår planet Jorden" Vi lär oss om Studieteknik: Hur du använder ditt kursmaterial? Faktaböcker Uppgift: Sammanfattande av en kortare faktatext. Vi läser gemensamt igenom kapitlet och tränar på att anteckna det viktigaste. Anteckna noga! Skriv färdigt din sammanfattning. Vi svarar på frågorna 1-9 på sid.13
2 planeterna, årstider och vändkretsarna. Vi använder boken Geografi Vi jobbar med Jordgloben och kartorna. Vi lär oss gradnätet och olika kartor. Longitud och latitud. Film finns på Mediacentrum, Kartan geografiska begrepp och symboler Inled och läs kapitlet Klimat och väder. Repetera huvudrubriker och underrubriker Vi jobbar med frågorna till kapitlet på s Vi jobbar med Världsdelar, världshav, floder och bergskedjor Kuren avslutas med ett prov. Vi läser gemensamt, antecknar svåra ord och jobbra med frågorna till kapitlet på s.21 i GE7. Anteckna svåra ord, gå igenom studieteknik. Visa olika metoder att anteckna: lista, tankekarta eller meningar. Gå igenom hur de svarar på frågorna med hela meningar, frågan i svaret. Vi går igenom Atlas tillsammans Vi jobbar med uppgifter där vi tar ut koordinater. Anteckna och läs. Svara på frågorna med hela meningar. Vi jobbar med blindkarta. Grundläggande test på det vi lärt oss. Prov Betyget E Betyget C Betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av befolkningfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleverna kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på
3 och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt samt föra enkla och till viss del resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationerna mellan olika geografiska objekt. ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
4 Industriella revolutionen Syfte Under detta område kommer du att arbeta med temaområdet industriella revolutionen. Du kommer att lära dig hur den industriella revolutionen påverkade och förändrade samhället, samt hur kolonialism och imperialism hänger samman med revolutionen. Centralt innehåll Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Arbetsformer Kortare skrivuppgifter i klassrummet som handlar om: kolonialism, imperialism, industriella revolutionen och arbetarkvinnorna. Skrivuppgifterna finns i powerpointen. Blindkarta på Europa med kartprov Lektion Innehåll 1-2 Introduktion till temat Dela ut blinkarta över Europa. Vi går igenom de nya idéerna som leder fram till den industriella revolutionen.
5 Vad var imperialismen? Vad var kolonialismen? Vad är en samhällsrevolution? Vad var den vetenskapliga revolutionen? Viktiga ord: revolution, samhälle och kolonialism. Vi tittar på avsnitt ur Rasismens historia: Ta vad man vill ha. Film: Max 1800-tal.(om tid finns) 3-4 Fortsättning av PP, samerna och svensk kolonialism i form av triangelhandeln. Genomgång av imperialismen och kolonialismen och hur det hänger ihop med den industriella revolutionen. Film: Rasismens historia: Vad kostar ett människoliv? (Filmen finns på mediecenter) 5-8 Skrivuppgift om kolonialism och imperialism Genomgång av den industriella revolutionen Följ powerpointen men läs också sidorna i historieboken. Viktiga ord: jordbrukssamhälle, järn och kol, nya uppfinningar, pengar och politik och en växande befolkning Fortsättning av PP Viktiga ord: fabriksarbetare, arbetarkvinnor, medelklass, fackföreningar och verkstadsindustri. Hur leder industrin till ny industri som exempelvis verkstadsindustrin? Om exempelvis alla transporter blir automatiska, vilka typer av jobb behövs då? Fortsättning på skrivuppgiften lägg till rubrikerna: Revolution, Arbetarkvinnor och Diskussion, följ instruktionerna som finns i PP Skriv klart din skrivuppgift. Vi läser utdrag ur Mor gifter sig av Moa Martinsson. Svenska idag, ( s ) Diskussionsuppgift i mindre grupper. Redovisa i tankekarta på tavlan. Utvärdering av området.
6 Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Historia Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan föra enkla och till viss del hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan föra välutvecklade och väl resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Samhällskunskap Du kan föra enkla hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Du kan föra relativt väl utvecklade hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Du kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
7 De tidiga civilisationerna Syfte Du kommer att få lära dig om hur de tidiga civilisationerna utvecklades. Du kommer att lära dig om hur och varför människor började bruka jorden och blev bofasta. Vi kommer att titta på olika delar av världen t.ex. Mesopotamien, Egypten, Kina och de antika samhällena. Centralt innehåll Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Arbetsformer Muntlig redovisning Civilisationsboken eller sammanfattningar om varje civilisation Hinner du inte på lektionstid är det läxa. Tidslinje tillsammans i klassrummet eller gruppvis Lektion 1 3 Introduktion till arbetsområdet. Planering, betygskriterier m.m. Genomgång och läsning om forntiden och högkulturer. Vi gör en tidslinje tillsammans. Läraren ritar på tavlan och eleverna på separata papper eller i skrivboken. Använd fakta från boken. Vi läser sidan 10 i HI 7. Vilka skillnader kan du se mellan olika människor? Mellan kvinnor och män samt mellan fattig och rik? Frågekort eller sammanfattning av forntid och högkultur 4 5 Genomgång och läsning om Mesopotamien och Egypten. Frågekort eller sammanfattning om Mesopotamien och Egypten 6 7 Genomgång och läsning om Kina Frågekort eller sammanfattning om Kina 8 9 Genomgång och läsning om Antiken - Grekland Frågekort eller sammanfattning av Antikens - Grekland Genomgång och läsning om Antiken - Rom Frågekort eller sammanfattning av Antikens - Rom
8 Diskussionsuppgift i mindre grupper. Redovisa i klassrummet för läraren, frågor finns i PP Förbereda redovisning i grupper om tre. Gruppen ska presentera en av de olika civilisationerna. Redovisningen görs muntligt i helklass. 14 Redovisningar om civilisationerna. Utvärdering av arbetsområdet. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Historia Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra föra utvecklade och relativt väl hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och väl källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra föra välutvecklade och väl hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som
9 och gestalter såväl som vid användning av källor och i hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. vid användning av källor och i hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. vid användning av källor och i hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
10 De abrahamitiska religionerna Syfte Du kommer att få lära dig om de tre abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam. Du kommer att lära dig grundläggande begrepp, symboler, traditioner, riktningar och högtider. Syftet är att du ska förstå hur samhället och religioner påverkas av varandra. Centralt innehåll Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam och judendom. Varierande tolkningar och bruk inom de tre världsreligionerna i dagens samhälle. Huvuddragen i de tre världsreligionernas historia. Hur religioner kan forma människors identiteter och livsstilar. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Arbetsformer Grundläggande faktaprov. Inspelat seminarium med mobilen hur har religion format och påverkat dig och samhället? Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Religion Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven har goda kunskaper om kristendom och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade likheter och skillnader inom och mellan några Eleven kan utifrån religioner.
11 undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven kan också föra enkla hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som till viss del resonemanget framåt. Eleven kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven kan också föra utvecklade hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt. Eleven kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt. Eleven kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl informationens och källornas trovärdighet och relevans. Planering Lektion Innehåll 1 2 Dela ut planering. Diskutera med eleverna om varför det finns religioner? Varför behöver människor något att tro på? Prata om kristendomen i Sverige, hur märker vi att Sverige är präglat av kristendomen?
12 Visa Världsreligioner en översikt och introduktion till religion finns på Mediecentrum, 22 min. Introduktion till de Abrahamitiska religionerna (systerreligionerna) Läs om likheterna ur re-boken. Anteckna likheterna (synen på Gud, synen på människan, synen på världen, gemensamma profeter ) Läs om skillnaderna, religionerna emellan. Visa: Underverk i världen Tempelberget i Jerusalem, Mediecetrum, 3 min. 3 6 Genomgång om judendomen, PP eller högläsning. Anteckna det viktigaste: Legenderna om Abraham och Moses, heliga symbolen, helig bok, läran, synagogan, riktningar, högtider och könsroller inom judendomen, Faktafilmer: Judarna ett folks historia, Mediecentrum, 50 min, Mötesplats Jorden Rebecca, Mediecentrum, 14 min. Film: Abraham & Mose, Prinsen av Egypten Drömtydaren Josef (valfritt av läraren) 7-9 Genomgång av kristendomen. Högläsning och anteckna det viktigaste: Legenden om Jesus, helig skrift, kristendomens historia, riktningarna, högtider (de ska kunna alla), könsroller i kristendomen Genomgång av islam. Högläsning och anteckna det viktigaste: legenden om Muhammed, helig skrift, Islams lära, Moskén, riktningarna, fundamentalist, högtider, könsroller inom islam Repetition samt grundläggande prov med diskussionsfrågor. Eleverna har möjlighet att göra diskussionsfrågorna muntligt om två. Ett tips är att låta dem spela in diskussionen på sin mobil och maila den till läraren (max 10 minuter). Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Religion Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa
13 att beskriva centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven kan också föra enkla hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som till viss del resonemanget framåt. på samband centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa med till viss del utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven kan också föra utvecklade hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt. på samband centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband välutvecklade och väl resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt. Klimatzonerna och energi Syfte Du kommer att lära dig världens olika klimatzoner, hur klimat, vegetation och människan påverkar varandra och vilka konsekvenser det blir för vår miljö.
14 Centralt innehåll Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, sjöar, berg, öknar, regioner och orter. Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Arbetsformer Grundläggande faktaprov om klimatzonerna. Skrivuppgift forska om klimatzon med utgångspunkt från en tilldelad världsdel. Muntlig presentation av skrivuppgiften. Planering Lektion Innehåll Introduktion till kursen, genomgång av planeringen samt få material och böcker. 1 Minns du? väderstreck, ekvatorn, nollmeridian, longitud och latitud, världsdelarna, haven, vad skillnaden mellan väder och klimat är Genomgång av klimatzonerna med PowerPoint eller lärobok. 2-5 Centrala begrepp: Polarzonen, Tempererade zonen, Tropiska zonen, Subtropiska zonen. Välj att visa avsnitt ur serien Den blå planeten : Det frusna havet eller de tempererade haven på Mediecentrum ca 56 min. Om djur och natur i varje klimatzon. Skriftligt läxförhör på de grundläggande frågorna som kommer efter varje avsnitt om de olika klimatzonerna. Betyg E.
15 Introducera området Energi- Vad är energi? Vart får vi energi ifrån? 6-8 Följ läroboken eller Power point. Eleverna ska förstå växthuseffekten och skillnaden mellan förnybar energi och ändliga energikällor. Vi går även igenom Hållbar utveckling som en repetition, detta finns i slutet av PP. Skriftligt läxförhör på frågor till texten. Grundläggande E. Grupparbete: 9-13 Minns du? Hur använder du din kartbok? Teckenförklaringar, register, innehållsförteckning, temakartor om medellivslängd, BNP, årsnederbörd mm De här lektionerna ägnar vi åt att skriva ett arbete om de fyra klimatzonerna samt förbereder en muntlig presentation av en klimatzon. Använd även tjcka geografiboken till grupparbetet. Finns fakta om Asien, Oceanien, Afrika och Amerika. Uppgiften finns på gemensam med fördjupningsuppgift. Läraren bokar datorer. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Geografi Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl orsaker till och konsekvenser av, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
16 Lag & rätt Syfte Du kommer att lära dig om hur rättssystemet fungerar i Sverige. I fokus står att lära sig begrepp som används inom området. Du kommer också lära dig om vilka rättigheter och skyldigheter du har som medborgare. Centralt innehåll Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Arbetsformer Begreppstest. Muntlig diskussionsuppgift. Planering Lektion Innehåll 1 Introduktion till arbetsområdet. Introduktion: Har någon i klassen begått ett brott eller blivit utsatt? Vilka rättegångar är aktuella i Bollnäs? Andra kända brott och straff? 2-3 Högläsning och PowerPoint genomgång- Brottsplats: Storegårdsskolan. Svara på frågorna 1-6 till kapitlet. Om du hinner svara även på frågorna 8, 10 och 12. Vi jobbar med aktuella begrepp (begreppslista). 4 Begreppstest 5-7 Introduktion: vad är skillnad mellan norm, regel och lag? Power point om hur Sveriges rättssystem fungerar. 8-9 Begreppslista om Sveriges rättssystem
17 10 Begreppstest om Sveriges rättssystem Forskningsuppgift (gemensam) Bråttsförebyggande rådet. Välj ut lämpliga brott på Brå:s hemsida. Eleverna får välja ett område innan de startar sitt pararbete. Gå även igenom socioekonomisk bakgrund. Redovisning skriftligt eller muntligt eller både och. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del utvecklade och relativt resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med till viss del utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl informationens och Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl informationens och källornas trovärdighet och relevans.
18 källornas trovärdighet och relevans.
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs mer3.13 Historia. Centralt innehåll
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merUndervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9
grundkurs i geografi, år 7 - Kartan - geografiämnets viktigaste hjälpmedel - Klimatet - Det som skapar förutsättningar för natur och därmed även människa Under er första geografiperiod på högstadiet ska
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merGeografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
Läs merHISTORIA 3.13 HISTORIA
3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merKLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merSamhällsorienterande ämnen
Samhällsorienterande ämnen 3.12 OGRAFI Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merEn ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merMatris - Identitet & livsstil
Matris - Identitet & livsstil Historia Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och slinjer (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merGEOGRAFI, 7A v
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merFörslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merSAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merTidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17
Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17 1) Religion 7 v a) Världsreligionerna 4 v (v. 36-40) b) Etik, identitet och livsfrågor samt religion och samhälle
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs merKan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merLag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
Läs merReligion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Läs mer3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte
3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs mer!!!!!!!!!! Franska revolutionen!
Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merLPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merÖvergripande planering Reviderad:
Övergripande planering Reviderad: 2019-08-21 Ämne: So Årskurs:6 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merLPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.
LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Arbetsbeskrivning: Eleverna får följa med på Holgers och Mortensens resa genom de Nordiska länderna. På resan får eleverna
Läs merLPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merLPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)
LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete) 1. Bekanta er med religionen ni ska jobba med genom att läsa i både läromedel, uppslagsverk och liknande. Det räcker inte med att använda en källa för
Läs merSamhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
Läs meranalysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merAtt leva tillsammans
Remissversion av kursplan i historia i grundskolan Historia Syfte Det förfl utna påverkar våra liv i dag och våra val inför framtiden. Vår förståelse av det förfl utna är infl ätad i våra föreställningar
Läs merFörslag den 25 september Samhällskunskap
Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merIndustrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt
1800-talet Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt 8F En gång i tiden var de flesta i Sverige fattiga och hade mycket lite att säga till om. Många såg ingen framtid här utan emigrerade
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs mer. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Reviderad: Ämne: So Årskurs:9 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga 4. Digital
Läs merAtt leva tillsammans
Geografi Syfte Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför vårt gemensamma ansvar att förvalta jorden så att hållbar utveckling blir möjlig. Samspel mellan människan
Läs merRöda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Läs merVifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9
Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merProjektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen
Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merLPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.
LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merNy läroplan 2011. Föräldrainformation
Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Läs merRÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merPlanering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:
Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i geografi HT 2015 1 Veckomål vecka 43 Under denna vecka har man läst sidorna 6-18 Svarat på frågor
Läs merKunskapskrav i religion
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merSO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka
SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka 41-43 2013 SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merPlanering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7
Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan
Läs merGeografi. Klasserna 7-8
Geografi Klasserna 7-8 14KL5, 18 mars 2016 Dagens upplägg Lite återblick Geografiämnets roll och ställning i skolan Blick på LGR 11 Genomgång av klasserna 7 8 (med återblick på klasserna 1-6) Geografi
Läs merPlan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola
Läs merStudiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer
Läs mer