Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

Transkript

1 Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015 ÅK 7 Namn:

2 Preliminär planering i geografi HT Veckomål vecka 43 Under denna vecka har man läst sidorna 6-18 Svarat på frågor s. 10, 11 och 17. Vecka 44 LOV Veckomål vecka 45 Man ska under veckan ha läst sidorna Svarat på frågorna s. 19 (fråga 2, a-e), 20 och 31. Utöver detta ska man arbeta med arbetshäftet. Läxförhör 1 vecka 46. Veckomål vecka 46 Man ska under veckan ha läst sidorna Svarat på frågorna s. 35. Arbeta med frågorna sidan 39. Utöver detta ska man arbeta med arbetshäftet. Prov fredag vecka 47. Veckomål vecka 47 Man ska under denna vecka läsa klart det man inte har hunnit samt arbeta med frågorna och arbetshäftet. Fredag prov 1 Förändringar kan komma under kursens gång 2

3 Inför läxförhör 1 Man ska ha läst sidorna 6-33 kunna följande saker Förklara följande ord s : Kartprojektion Mercators projektion Van der Grintens projektion Mentala kartor (inre kartor) Ekvatorn Parallellcirklar Meridianer Breddgraden (latituden) Längdgraden (longitiden) Skalstreck Ni ska kunna arbeta ur ett geografiskt perspektiv genom att: beskriva, förklara och bedöma konsekvenser. s.6-19 Ni ska kunna sätta ut de olika väderstrecken. s. 26 Ni ska kunna jämföra småskaliga kartor med storskaliga kartor. s.30 Ni ska kunna förklara relativt läge och absolut läge och kunna visa detta på en karta. s.30 3

4 Inför prov Geografi s Inför provet i Geografi ska ni kunna följande: Ni ska kunna visa att ni kan arbeta utifrån ett geografiskt perspektiv genom att: Beskriva, förklara och bedöma konsekvenser. Kunna resonera och argumentera kring olika kartprojektioners fördelar och nackdelar och vad som är bäst för att visa hur jorden är. Kunna resonera kring jordens gradnät vad de olika delarna kallas och hur man gör för att navigera på gradnätet. Kunna beskriva och jämföra olika typer av kartor såsom: storskaliga, småskaliga, topografiska, tematiska kartor. Och kunna resonera och argumentera kring fördelar och nackdelar med de olika karttyperna. Samt kunna förklara ord såsom: skala, skalstreck och väderstreck. Kunna använda viktig ord som har med geografi att göra såsom: Absolut läge, Breddgrad(latitud), ekvatorn, GIS, GPS, gradnät, jordglob, kompass, längdgrad (longitud), mental karta, Mercators projektion, meridian, nollmeridian, parallellcirkel, relativt läge, satellitbild, van der Grintens projektion, väderstreck. 4

5 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav Geografi Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. 5

6 Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. 6