Klimatzoner & växtlighet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatzoner & växtlighet"

Transkript

1 Klimatzoner & växtlighet

2 Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst där det är betydligt torrare och kallare. Klimatet och tillgången på vatten bestämmer vilka olika växter som klarar att växa inom ett visst område. Jorden brukar delas in i fyra områden med olika klimat. Områden kallas för klimatzoner: den tropiska zonen, subtropiska zonen, tempererade zonen och polarzonen. Polarzonen Tempererade zonen Subtropiska zonen Tropiska zonen Tropiska zonen: I den tropiska zonen är solstrålningen intensiv. Solen står mitt på dagen i zenit under en stor del av året och det blir mycket varmt. Vid ekvatorn stiger varm och fuktig luft som kyls av och ger regn. Det inträffar så gott som varje dag under hela året. En bit norr och söder om ekvatorn regnar det bara under vissa delar av året. De tropiska regnen kan vara mycket häftiga med stora, tunga regndroppar och det kan komma enorma mängder under kort tid.

3 Regnskog Regnskogar finns i den tropiska zonen norr och söder om ekvatorn. De största områdena finns i Kongo i Afrika och Amazonas i Sydamerika. Klimatet i regnskogen är ungefär som i ett växthus, mycket varmt och fuktigt. Tänk dig att bo hela ditt liv i ett växthus där det dessutom regnar så gott som varje dag. Det är lätt att förstå att den varma och fuktiga miljön är påfrestande. Tropiska sjukdomar som malaria är dessutom vanliga. Människan är dåligt anpassad till att klara miljön i regnskogen och det bor ganska få människor där. Det finns hundratals olika trädarter i regnskogen och flera kan bli upp till 60 meter höga. I regnskogen finns det nästan inga växter på marken dit ljuset har svårt att nå. Alla växter finns i träden. Olika sorters växtsamhällen växer på olika höjd i trädens kronor. Löven som faller ner på marken bryts fort ner och näringen sugs upp med en gång av trädens rötter. Detta gör att jorden är väldigt näringsfattig, all näring finns bunden i växterna. Som du antagligen känner till försvinner jordens regnskogar i snabb takt. Stora skogsbolag kalhugger skogen på jakt efter värdefulla träslag som mahogny och jakaranda. Men regnskogens värdefulla träd används också till att göra pappersmassa. Den näringsfattiga jorden gör att ny skog inte växer upp efter en avverkning. De häftiga tropiska regnen kan dessutom leda till att den nakna jorden spolas bort, s.k. erosion. För mer information om regnskogen och dess utmaningar, se häftet från Världsnaturfonden Var i världen finns våra skogar? Regnskogsavverkning i Borneo

4 Svedjebränning Regnskogen huggs också ner för att ge plats åt betesmarker. Där föder man sedan upp biffkor. Köttet säljs på export. Men mycket av regnskogen försvinner för att ge plats åt små jordbruk. Bönderna i dessa områden är ofta mycket fattiga. För att få en bit jord att odla hugger de ner och bränner skogen. Men den näringsfattiga skogen fungerar dåligt som jordbruksmark, för det går att odla några få år på en plats. Sedan måste de fattiga bönderna röja ny skog. Detta så kallade svedjebruk gör att stora regnskogsområden försvinner varje år. Subtropiska zonen: Norr och söder om den tropiska zonen är klimatet mycket varmt och torrt. Dessa områden kallas för subtropiska. Här är det nästan alltid högtryck, luften är torr och solen skiner. Solljuset är mycket starkt och dagarna blir heta. Men eftersom luften är så torr finns inga moln som kan hålla värmen när solen gått ner. Nätterna blir därför ofta kalla. Det regnar mycket sällan i dessa områden. Det finns till och med platser i Sydamerika där människor aldrig har hört talas om att det regnat någon gång. Regnskog huggs ofta ner för att ge plats år palmoljeplantager. Det mest typiska landskapet i den subtropiska zonen är öken. I öknen regnar det mycket sällan. Dessutom är det så hett att det regn som kommer avdunstar mycket snabbt. Vatten finns bara på enstaka platser i så kallade oaser. De flesta av jordens ökenområden är sten- och klippöknar, men det finns också stora sandöknar. Bristen på vatten gör att så gott som ingenting kan växa i en öken. De enstaka växter om ändå växer där har oftast ett stort rotsystem för att kunna suga upp det vatten som finns. Många växter har dessutom mycket små och tunna blad med ett skikt av vax för att hindra att vattnet avdunstar. Andra växter kan lagra vatten, till exempel kaktusar. Det är stor skillnad i temperatur mellan dag och natt. På dagen steker solen och det blir olidligt hett. På natten är himlen stjärnklar och det blir ofta ganska kallt. De flesta djur som lever i öknen är aktiva på natten. I ökensanden finns massor med frön som bara väntar på att det ska börja regna. De kan få vänta länge, men när regnet kommer växer de snabbt och öknen blommar. Mycket få människor lever i jordens öknar.

5 Sahara Sahara är världens största öken och sträcker sig 500 mil tvärs över norra Afrika. Till ytan är denna väldiga öken nästan lika stor som USA. Klimatet är extremt, det kan bli över 50 grader varmt på dagen och under noll på natten. Heta, häftiga sandstormar hör till vardagen och det regnar förstås väldigt sällan. Västra delen av Sahara består mest av grus och klippor. Här regnar det nästan aldrig, men underjordiska floder från Atlasbergen kommer upp till ytan vid oaser. I oaserna växer dadelpalmer och akacior och där odlas fruktträd, grönsaker, hirs och vete. Vid Saharas oaser bor också de flesta av öknens två miljoner invånare. Centrala Sahara är en högplatå som ligger ungefär 600 meter över havet. Men här finns också höga bergstoppar på över 3000 meter som är snötäckta på vintern. De östra delarna av Sahara, den libyska öknen, är allra torrast. Här dominerar sanden, flera hundra meter höga sanddyner är inte ovanliga. Här finns väldigt få oaser och nästa inga växter eller djur. Mr. Mohlin i den libyska öknen Att leva i torra områden I alla subtropiska områden är det torrt. Dels regnar det sällan, dels är det hett och vattnet avdunstar fort. De människor som trots allt bor här har anpassat sig till ett liv med långa perioder utan regn. Ofta har de levt som nomader och flyttat mellan olika platser där det har funnits vatten. Beduinerna i Saudiarabien och Sahara har i flera tusen år vandrat genom öknarnas utkanter och mellan oaserna för att finna vatten och bete åt sina kameler och getter. Även utanför de rena öknarna är det mycket torrt. När klimatet blir varmare p.g.a. växthuseffekten kan det leda till ännu mindre regn i dessa områden. Redan idag har människorna som bor här svårt att klara sig, särskilt när det blir långa perioder av torka. Deras boskap betar marken så hårt att allt gräs försvinner och jorden ligger bar. När regnet förr eller senare kommer kan den nakna jorden spolas bort. Överbetning och jordförstöring har redan medfört svältkatastrofer i de torra områdena. Risken är stor för nya katastrofer i framtiden, och det finns också en risk att stora delar av marken förvandlas till obrukbar öken.

6 Tempererade zonen: I Europa når den tempererade zonen ändå från Medelhavet till nordligaste Skandinavien. Vad finns det då för likheter mellan klimatet på Sicilien och i Lappland? Kanske är skillnaderna större än likheterna. Men både Lappland och Sicilien har olika årstider, vilket är det mest typiska för den tempererade zonen. Klimatet kan alltså variera mycket inom denna zon. Norra Skandinavien har förstås ett mycket kallare klimat än Medelhavsländerna. Det kan också vara stora skillnader mellan områden som ligger vid havet och områden som ligger långt in på en kontinent, till exempel i Asien. Vindar och havsströmmar har stor inverkan på klimatet. I Europas norra delar ger Golfströmmen ett mildare klimat. Stora delar av den tempererade zonen består av jordbruksbyggder. Här ligger också nästan alla jordens industriländer. Klimatet i Skandinavien Skandinavien är stort. Från Malmö i söder till Nordkap längst upp i norr är det lika långt som från Malmö till mitten av Italien. Det gör att klimatet skiljer sig väldigt mycket mellan Skåne och nordligaste Lappland. Typiskt för vårt klimat är lågtrycken som kommer från Atlanten. De följer Golfströmmen och för med sig varm och fuktig luft. När ett sådant lågtryck passerar betyder det oftast regn. När lågtrycket dragit förbi blir det uppehåll i några dagar, kanske till och med sol, innan nästa lågtryck anländer. Så kan det hålla på ganska länge, särskilt på hösten och vintern. Men ibland stoppas den eviga vandringen av lågtryck av ett stabilt högtryck. Detta kommer ofta österifrån, från Ryssland. På vintern ger högtrycken soligt och kallt väder, på sommaren soligt och varmt väder. Kustklimat och inlandsklimat Havet har också en stor inverkan på klimatet. Typiskt kustklimat har Norges västkust med liten skillnad i temperatur mellan sommar och vinter. Också där har Golfströmmen stor inverkan och det regnar ofta och mycket. Även svenska västkusten har ett klimat som påverkas av havet med soliga somrar och milda men regniga vintrar. Norra Sverige och de inre delarna av södra Sverige påverkas inte av havet. De har inlandsklimat. Det innebär att vintrarna är kalla, särskilt i Norrland förstås. På sommaren kan det bli mycket varmt, vilket ibland ger åska och regnskurar på eftermiddagarna. Men totalt sett regnar det mindre i inlandet än vid kusterna

7 Stäpp Ett landskap som består av vidsträcka grässlätter kallas stäpp. Stäpp finns i torra områden i de södra delarna av den tempererade zonen. Där är det för torrt för att det ska kunna växa träd. Stora stäpper finns i Asien och Australien. I Nordamerika kallas stäppen för prärie och i Sydamerika för pampas. Stäppområden finns också i tropikerna, mellan öknen och savannen. Stäppens jord är bördig och klimatet passar bra för spannmålsodling. Därför har en stor del av jordens stäpper odlats upp. Ungefär 10 procent av jordens befolkning bor i stäppområden. En ung Mr Mohlin på den mongoliska stäppen Lövskogar Lövskogar finns i de tempererade delarna av Europa, Asien, Nya Zeeland, Nordamerika och Sydamerika. Här fanns tidigare stora skogar med bland annat alm, lind, bok, lönn och kastanj. I dag finns det mycket lite kvar av lövskogarna. De har huggits ner och lämnat plats för jordbruk. Den bördiga jorden ger rika skördar och många har bosatt sig här. I dag ligger en stor del av jordens industriländer i dessa områden och här bor ungefär hälften av jordens befolkning. Barrskog Norra Europa och delar av norra Asien och Nordamerika täcks av barrskogar i ett bälte som går runt nästan hela jorden. Detta barrskogsbälte, som kallas taiga, består till största delen av granskog. Men här växer också tallskogar och lövträd som asp och björk. (Skog med både lövträd och barrträd kallas blandskog). I östra delen av Sibirien finns områden med lärkträd, ett barrträd som fäller sina barr på vintern. Klimatet i taigan är hårt med kalla och mörka vintrar. Marken är näringsfattig och dessutom frusen en stor del av året. Träden kan bara växa under den korta sommaren då solen å andra sidan är uppe nästan hela dygnet. I barrskogsbältet finns enorma mängder träd som huggs ner och blir till virke som används till byggnadsmaterial och till pappersmassa. Här finns också olika malmer (mest järnmalm), olja och naturgas. En mycket liten del av jordens befolkning bor i barrskogsområdet. Barrskogsbältets utbredning

8 Polarzonen: Kring jordens båda poler är klimatet arktiskt. Det betyder långa, kalla och mörka vintrar. Solen visar sig inte på flera månader och temperaturen i luften kan sjunka ner mot -50 grader. Men ett arktiskt klimat betyder också ljusa sommarmånader då solen är uppe hela dygnet. Den når dock inte särskilt högt över horisonten, så även på sommaren är det kyligt. Snön och isen reflekterar en stor del av solljuset, som då inte kan värma upp landytan. Den kalla luften bildar ett högtryck som stoppar lågtrycken från söder och därför regnar det och snöar väldigt lite. Antarktis är en kontinent vid Sydpolen som täcks av en gigantisk inlandsis. Arktis kallas området kring Nordpolen. Arktis Största delen av Arktis består av ett hav som kallas Norra ishavet. En stor del av detta hav är täckt av is hela året. Ungefär mitt i Norra Ishavet ligger Nordpolen som bara är en punkt ute på isen. Områden längst upp i norr där medeltemperaturen för årets varmaste månad är lägre än 10+ grader brukar räknas till Arktis. Det är ungefär den del av jordklotet som ligger norr om Polcirkeln. När klimatet blir så kyligt klarar träden inte längre att växa. Det finns därför inga träd i Arktis. Is och tundra Även på land finns mycket is i Arktis. Största isen är den inlandsis som täcker nästan hela Grönland. Det finns också många stora och små glaciärer. Isen täcker ungefär en tredjedel av fastlandet. I de norra delarna av Sibirien, Alaska och Kanada är marken frusen hela året. På sommaren tinar bara det översta jordlagret. Sådan frusen mark kallas tundra och där växer mest lavar, mossor, gräs och låga buskar. Jordens klimat har blivit varmare och allra mest har medeltemperaturen stigit i Arktis. Det har gjort att tundran har tinat upp mer än tidigare. Hur och vägar som varit byggda direkt på den frusna marken har sjunkit ner i jorden och förstörts. Växter och djur i Arktis Livet i Arktis är hårt. Många djur är bara där under den korta sommaren. Flyttfåglar kommer för att häcka. När det blir höst flyttar de söderut igen. Även vildrenarna flyttar söderut till skogslandet. Kvar i den arktiska vintern blir myskoxar, vargar, harar och fjällripor. Många isbjörnar går iland på våren och strövar utmed stränderna i jakt på föda. När hösten kommer ger de sig ut på havsisen för att jaga säl. P.g.a. det varmare klimatet är det inte längre säkert att havet fryser ända in till stranden. Isbjörnarna blir då kvar på land och dör av svält under vintern.

9 Antarktis Antarktis längst ner i söder vid Sydpolen är en kontinent, en jättelik landmassa som är täckt av en väldig inlandsis. Till ytan är Antarktis en och en halv gång så stort som Europa. Det har aldrig funnits några bofasta människor på denna iskalla kontinent. Däremot har både valfångare och forskare bott här under kortare eller längre tid. Klimatet på Antarktis går inte att jämföra med något annat på planeten jorden. Orkanvindar är vardagsmat och även på sommaren är temperaturer kring 30 minusgrader inte ovanliga. F.d. science-läraren på IES i Jönköping, Anne-Marie Wotkyns, på Sydpolen. Växter och djur i Antarktis En mycket lite del av Antarktis yta är faktisk isfri. Där växer ett litet antal lavar och några olika arter av mossa finns också. Men det finns bara en enda blommande växt som klarar att leva här. De djur som finns på land är bara där för en kort tid för att para sig och föda upp sina ungar. De söker alla sin föda i havet, som i jämförelse med landisen kryllar av liv. Norr om Antarktis finns jordens stormigaste hav. I detta hav lever flera arter av en centimeterstor räka som kallas krill. På sommaren finns krillen i enorma mängder. Valar kommer ända från ekvatorn för att kalasa på krillen. Fiskar äter också mycket krill som i sin tur blir föda åt pingviner och sälar. Det kanske mest kända djuret på Sydpolen, Kejsarpingvinen.

10 Instuderingsfrågor 1. Beskriv ett tropiskt regn. 2. Hur är klimatet i en tropisk regnskog? 3. Varför hugger man ner jordens regnskogar? 4. Hur stor del av jordens växt- och djurarter finns i regnskogen? 5. Markera jordens regnskogar på en karta. Använd kartboken. 6. Beskriv kort klimatet i Sahara. 7. Vad är en oas? 8. Hur överlever växterna i en öken? 9. Vad är gemensamt för klimatet på Sicilien och Lappland? 10. Vilka skillnader finns det mellan klimatet på Sicilien och Lappland? 11. Hur ser ett typiskt stäpplandskap ut? 12. Vad kallas stäppen i a) Nordamerika? b) Sydamerika? 13. Vad kallas det vidsträcka barrskogsområde i norr med ett annat namn? 14. Hur är klimatet i det norra barrskogsbältet? 15. Vad finns det för naturtillgångar förutom skogen? 16. Hur är ett arktiskt klimat på a) sommaren? b) vintern? 17. Var går gränsen till Arktis? 18. Hur stort är Arktis i jämförelse med Europa. Och så lite svårare 19. Varför är det varmt och fuktigt kring ekvatorn? 20. Rita ut ekvatorn på kartan. 21. Är ekvatorn en längdgrad eller breddgrad? 22. Vilken grad har ekvatorn? 23. Nämn minst tre länder som ekvatorn går igenom. 24. Varför finns det nästan inga växter på marken i en tropisk regnskog? 25. Varför är det hett och torrt i den subtropiska zonen? 26. Varför blir det så hett på dagen och så kallt på natten i en öken? 27. Sahara är en gigantisk öken som sträcker sig över många länder. Vilka? 28. Bara en del av Sahara är sandöken. Hur ser resten av Sahara ut? 29. Det finns faktiskt snö i Sahara. Hur förklarar du det? 30. Hur har människor som levt i Sahara kunnat överleva i det torra klimatet? 31. Vad beror de svåra svältkatastroferna på som drabbat jordens torra områden? 32. Hur skulle du beskriva klimatet i Skandinavien? 33. Varför finns det så få områden med lövskogar kvar i världen? 34. Hur är växterna i Arktis anpassade till ett liv i det hårda klimatet? 35. Ge exempel på hur olika djurarter överlever vintern i Arktis? 36. Vilken betydelse för djurlivet har krillen i haven kring Antarktis? 37. Hur påverkar Golfströmmen klimatet i norra Europa?

11 38. Beskriv kort ett typiskt kustklimat. 39. Beskriv kort ett typiskt inlandsklimat. 40. Ge exempel på några amerikanska stater där det finns prärie. Använd kartbok. 41. I vilka länder i Asien finns stora stäppområden. Använd kartbok. Att fundera över A) Jordens regnskogar är jordens lungor som fångar upp koldioxid och producerar syre. En stor del av regnskogen huggs nu ner av fattiga bönder för att de ska ha någonstans att odla. Har vi i den rika delen av världen rätt att hindra dem? B) Hur tycker du att världens ledare ska göra för att skydda och bevara regnskogen? C) Den globala uppvärmningen av vår planet kan leda till att det regnar ännu mindre i den subtropiska zonen i framtiden och att det blir värre i redan torra områden med exempelvis långa perioder av torka. Fundera fritt och skriv ner några saker du tycker är viktiga för att minska klimatförändringarna. D) Se filmen på nedanstående länk. Skriv en insändare till en tidning där du med fakta och argument kritiserar Shell för deras jakt efter olja på Arktis. (Detta häfte ligger också på google drive där du enkelt bara kan klicka på länken istället för att skriva av den.) Shell/?gclid=CJOiuvPU_bgCFXN2cAodvTwA5Q E) Vilken av de fyra klimatzonerna skulle du helst vilja bo i? Motivera ditt svar. F) Ta reda på minst fyra olika livsmedel som innehåller palmolja. Försök också hitta alternativ till dessa livsmedel som inte innehåller någon palmolja.

12

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

FÖRSAMLINGSBLADET. Räck ut din skära och skörda! Skördetiden har kommit, ty jordens gröda är mogen. KALMAR ADVENTKYRKA OKTOBER 2014.

FÖRSAMLINGSBLADET. Räck ut din skära och skörda! Skördetiden har kommit, ty jordens gröda är mogen. KALMAR ADVENTKYRKA OKTOBER 2014. FÖRSAMLINGSBLADET KALMAR ADVENTKYRKA OKTOBER 2014 Räck ut din skära och skörda! Skördetiden har kommit, ty jordens gröda är mogen. upp 14:15 Årstiderna Vi alla är mycket medvetna om årstidernas återkommande

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Vandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

Naturen i Nepal. Nationalparker

Naturen i Nepal. Nationalparker Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

ANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED

ANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED ANTARKTIS Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED h Isblock stora som mindre länder är på drift. Isen smälter och vattennivåerna stiger. h Världen över

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jorden är rund - Jordgloben - Nordpolen och Sydpolen 1. Här ska du rita en egen jordglob med kontinenter och oceaner. Rita även in Nordpolen och Sydpolen. Måla din jordglob

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Guidelines 2016. Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen

Guidelines 2016. Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen 1 Guidelines 2016 2 Inledning När Rädda världen lite grann varje dag nu äntligen går av stapeln igen är det önskvärt att vi tillsammans arbetar för att skapa ett så samlat, starkt och helgjutet uttryck

Läs mer

Jonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT

Jonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT PORTRÄTT 32 41 Djur med citypuls Ett stenkast från höghusen och fotbollsarenan ligger en sjö med ett unikt fågelliv, Råstasjön i Solna utanför Stockholm. Där tillbringar Jonathan Stenvall mycket tid med

Läs mer

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Text och foto Peter Hanneberg Här i dalgångarna sköljde enorma översvämningar fram 1998! Allan Carlsson sveper med handen över den vackra

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Landskap i sikte! Lappland

Landskap i sikte! Lappland Landskap i sikte! Lappland L a p p l a n d Sida 1 L a p p l a n d Sida 2 Grundkarta L a p p l a n d Sida 3 Sjöar och vattendrag L a p p l a n d Sida 4 Topografi samt sjöar och vattendrag L a p p l a n

Läs mer

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Handledning till JASON XIV Expedition Koster Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman 1. Grinden in Grinden stod välkomnande på glänt. Handtaget var rostigt trots att grinden var ganska nymålad. Dofter av blommor och gräs hälsade mig och fick mig att tänka på min barnsdoms trädgård, klätterträdets

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 4

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 4 Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 4 Snabbfrågor del 1 Lag Lag 1. Vad heter huvudstaden i Danmark? Svar: Köpenhamn 2. I veckan delades pris ut till bästa svenska film. Vad heter priset? Svar: Guldbagge (Kommentar:

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.

December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader. Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller Celler som leder signaler kallas för S04_01 a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller S042013 S04_02 Organ X Vad är organ X? S042006 a lever b magsäck c tunntarm d tjocktarm Fred har ett paket

Läs mer

Användbara växter i naturen

Användbara växter i naturen Användbara växter i naturen Pär Leijonhufvud 26 maj 2011 Innehåll par@leijonhufvud.org, CC Gran............................. 2 Tall............................. 2 Björk............................ 2 Brännässla.........................

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två!

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Vilda bär för barn Den nordliga naturen är en riktig skattkista: vilda bär som växer i skogar, på myrar och i fjällen innehåller rikligt med

Läs mer

Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar

Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar Club Eriks noga utvalda upplevelser Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar Norge Att färdas med Hurtigruten vintertid är nästan en sakral upplevelse. Norrskenet i kombination

Läs mer

Månadsbrev från fotbollsvolontärerna

Månadsbrev från fotbollsvolontärerna Månadsbrev från fotbollsvolontärerna december 2009 Nu har vi varit här halva vår tid, och man börjar känna sig riktigt hemma i Kongo. Men samtidigt känns det jobbigt att inse att vi bara har halva tiden

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Het forskning i Arktis och Antarktis. En vandringsutställning från Teknikens Hus

Het forskning i Arktis och Antarktis. En vandringsutställning från Teknikens Hus Het forskning i Arktis och Antarktis En vandringsutställning från Teknikens Hus Utställningens delar Årstidssnurren... Isbrytaren Oden... Filmer och Odenmodell... Ice Cube... Islabbet med forskaren...

Läs mer