Svenska civilsamhällesorganisationer om principerna kring ett krympande bistånd

Transkript

1 Svenska civilsamhällesrganisatiner m principerna kring ett krympande bistånd Vi arbetar dagligen nära människr sm lever i fattigdm ch utsatthet i de länder där biståndet gör skillnad, ch har tidigare framfört att vi beklagar regeringens beslut att höja avräkningarna från 19 prcent ur biståndsbudgeten upp till rekrdhöga 30 prcent för I ch med att ett beslut väntas för hur biståndet kmmer att urhlkas önskar vi framhålla våra fördelningsprinciper. Vi tar utgångspunkt i det alltmer krympande utrymmet för civilsamhället världen över, där staters undandragande av resurser från civilsamhället är en negativt bidragande faktr. Vi framhåller följande utgångspunkter för diskussinen: Orört anslag. Sidas anslag för Civilsamhället: ap.5 Stöd genm svenska rganisatiner i -det civila samhället (ram) bör inte påverkas. Den indikativa fördelningen till anslaget sm förannnserats i höstbudgeten Budgetprpsitin 2016 Utgiftsmråde 7: Internatinellt bistånd bör kvarstå m krnr. Ett psitivt exempel här är den parallella ch jämförbara prcessen i vårt grannland Nrge där de valt att ta besparingar någn annanstans. 1 Inte heller ska Sida administratinsbidraget påverkas, liksm stödet till egeninsats för EU-prjekt. Vårt värde sm civilsamhälle utgörs bland annat av 2 : Vi verkar i en svensk kntext, står för engagemang ch mångfald ch arbetar utifrån ett fattigdmsperspektiv, Vi bidrar till demkratiutveckling ch de mänskliga rättigheterna, Vi bidrar till effektivitet, nätverk ch expertrll, Vi stödjer lkala civilsamhällesrganisatiners berende ch egna verksamhet, Vi bidrar till partnerskap, långsiktighet ch lkal förankring, Vi har närvar ch kmpetens inm specifikt mråde, Vi är röstbärare ch infrmatörer. Fattigdms- ch rättighetsperspektiv. De grundläggande perspektiv sm ska vägleda eventuella nedskärningar på biståndet ska utgå från utvecklingssamarbetets fattigdmsperspektiv ch genmsyras av rättighetsperspektivet. Gd dialg. Vi förutsätter att Sida ch UD har en gd dialg ch krdinering kring principerna för eventuella nedskärningar, ch att d n harm är en förutsättning för dessa, samt att båda parter frtsätter att knsultera civilsamhällesrepresentanter i frågan. Vi önskar framhålla gda resultat där en nedskärning av CSO-anslaget kan generera negativa knsekvenser, se sid 3. Underskrivande rganisatiner: Afrikagrupperna Gabi Björssn, Generalsekreterare CONCORD Sverige Magnus Falklöf, Kanslichef Svenska ideella rganisatiners mervärde i biståndet, Ersta Sköndal högskla samt Civilsamhällets egna studie

2 Diaknia B Frsberg, Generalsekreterare Frum Syd Annica Shlström, Generalsekreterare Individuell Människhjälp Ann Svensén, Generalsekreterare Kvinna till Kvinna Lena Ag, Generalsekreterare MyRight Maria Lagus, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen Svante Axelssn, Generalsekreterare Olf Palmes Internatinella Center Jens Orback, Generalsekreterare, Plan Internatinal Sverige Pia Stavås Meier, Prgramchef/Biträdande Generalsekreterare PMU Niclas Lindgren, Direktr Svenska missinsrådet Eva Christina Nilssn, Generalsekreterare Unin t Unin Kristina Henschen, Kanslichef We Effect Anneli Rgeman, VD WWF - Håkan Wirtén, Generalsekreterare 2

3 Så räddar bistånd liv Regeringen har beslutat att öka avräkningarna på biståndet med upp till 30 prcent. Effekterna av en neddragning av det svenska biståndet visas i några exempel på hur redan utsatta människr skulle drabbas. Vi står bakm upprpet #Biståndräddarliv. Individuell Människhjälp, IM: IM skulle tvingas bryta avtal med flera av de 75 partnerrganisatiner sm vi har planerade insatser med Det skulle påverka ett redan hårt pressat civilsamhälle i de länder där vi arbetar, där rganisatiner behöver allt stöd de kan få. Det skulle ckså få förödande knsekvenser för de människr, alla i de mest utsatta grupperna i just de länderna, sm våra partners arbetar med ch för. Arbetet för över barns rätt till utbildning världen över måste minskas kraftigt. En av många htade insatser är en satsning på läs- ch skrivundervisning för sklbarn i Malawi. Stödet till kvinnrs möjlighet till egen försörjning måste sänkas dramatiskt i alla våra reginer (Sydasien, Södra Afrika, Centralamerika, Mellanöstern ch Eurpa). En kvinnas möjlighet till försörjning påverkar hela hennes familj ch det samhälle hn lever i. Det långsiktiga arbetet med ch för människr med funktinsnedsättningar i bland annat Mldavien, Indien ch Mellanöstern htas. Insatserna berör många tusen människr, sm drabbas av diskriminering ch fördmar, ch ger barn med intellektuella funktinsnedsättningar möjlighet att gå i sklan. Kntaktpersn IM: Eva Emmelin, pressekreterare: Unin t Unin: Säkerställandet av schysta jbb. Flera tusen anställda inm industrin på de nya investeringsmarknaderna i Etipien ch Myanmar riskerar att inte längre få utbildning i mänskliga rättigheter, vilket betyder högre risk för explatering ch utebliven utveckling för både dem ch deras familjer. Klimatflyktingars försörjning. Antalet arbetstagare sm flyr katastrfer i klimatförändringarnas spår måste garanteras andra möjligheter till försörjning med schysta villkr, kmpensatin ch en rättvis mställning. Fackföreningsrörelsen driver på att detta sker. Klimatflyktingar ökar ch m 35 år uppskattas de till mellan 250 miljner till en miljard människr. I denna klimatflykt drabbas de fattigaste värst. Deras möjligheter till försörjning slås i spillrr ch på grund av fattigdm finns få eller inga alternativ till annan sysselsättning. Kvinnrs rättigheter i arbetslivet. En av världens mest utsatta yrkeskårer - de hushållsanställda mfattar mellan miljner människr. De flesta inm denna sektr är kvinnr. Genm facklig rganisering har man påverkat ILO att anta en ny knventin, sm synliggjrt ch erkänt deras rättigheter. Men världens gryende fackföreningar för hushållsanställda i lika 3

4 länder behöver nu stöd för att ckså få knventinen genmförd i sina respektive länder. Utan stöd försämras deras möjlighet att driva sin rätt till levnadslön ch ett värdigt liv kraftigt. Kntaktpersn Unin t Unin: Karin Lindström, pressekreterare: Naturskyddsföreningen: Över 85 % av världens kmmersiella fiskbestånd är fullt nyttjade eller överexplaterade. Ett fungerande småskaligt fiske är centralt för fattigdmsbekämpning ch en tryggad livsmedelsförsörjning antg FAO viktiga riktlinjer för arbetet med detta, implementeringen av riktlinjerna för att säkerställa verkliga resultat kräver frtsatt stöd under 2016 ch framåt. Samarbetsrganisatiner i Filipinerna, Brasilien ch Östafrika verkar för ett mer hållbart eklgiskt lantbruk. Arbetet bidrar till att göra lantbruket mer mtståndskraftigt mt klimatförändringar, ch har skapa ett översktt sm kan säljas på en marknad. Utan stöd stannar arbetet, sm är viktigt både lkalt, reginalt ch glbalt i denna utveckling, av. Kntaktpersn Naturskyddsföreningen: Anna Havula, press- ch PR-chef, RFSU: RFSU har tittat på vad en halvering av biståndet skulle betyda för verksamhet enbart i Bangladesh. Rättigheter för hbtq-persner Organisatinsstödet till BANDHU sm arbetar för hbtq-persners hälsa ch rättigheter skulle utebli ett stöd sm bidragit till den natinella Mänskliga Rättighetskmmissinens nya strategiplan. Strategiplanen innebär stöd till sexuella minriteter ch förbättrad hälsa ch rättigheter för upp till persner m den implementeras (2-5% av Bangladesh beflkning beräknas vara hbtq-persner). Mödradödlighet ch tnårsgraviditeter RFSU stödjer tre av de största rganisatinerna i Bangladesh sm arbetar med säkra abrter ch mödrahälsvård. Minskat stöd skulle direkt drabba kvinnrs ch barns hälsa. Mödradödligheten drabbar ckså barn ch familjer, samt fördjupar fattigdm. Stöd sm angriper rsaker till rättvisr ch fattigdm sm t.ex. att förhindra tnårsgraviditeter, minska mödradödlighet ch ökad jämställdhet bidrar till ökad välfärd. Sexualundervisning ch sexualupplysning RFSU arbetar tillsammans med rganisatiner sm framgångsrikt arbetar för ch med ungas rätt till sexualundervisning, mt barnäktenskap ch diskriminering. Minskat stöd till dessa rganisatiner skulle direkt göra att fler än unga bara i Bangladesh inte skulle nås av infrmatinen. Kntaktpersn RFSU: Jsefin Mrge, pressansvarig: Kvinna till kvinna: Skydd ch stöd för misshandlade kvinnr skulle försvinna, vilket skulle innebära att många 1000-tals kvinnr i västra Balkan ch Mellanöstern blir ännu mer marginaliserade. Påverkansarbetet mt diskriminerande lagstiftning skulle läggas ned, vilket innebär att de 4

5 strukturella förändringar sm behövs för ökad jämställdhet i reginen skulle stanna av ch i värst fall gå bakåt. Kraftig nedskärning av hjälptelefner, juridisk rådgivning ch skyddade benden för våldsutsatta kvinnr i Gergien, Azerbajdzjan ch Armenien. Kvinnr i utsatta minritetsgrupper i Ksv kmmer inte längre att få utbildning m sina mänskliga rättigheter. Psykscialt- ch rättsstöd till flyktingar från Syrien, Irak ch Palestina skulle läggas ned med knsekvensen av att de riskeras att utnyttjas ch bli helt rättslösa. Risken finns ckså att dessa människr tvingas på farliga flyktvägar till Eurpa. Sannlikt kmmer Irak inte genmföra den natinella planen för kvinnr, fred ch säkerhet för att uppfylla säkerhetsrådet reslutin 1325 när kvinnrganisatinerna inte har medel för att granska verksamheten ch eller driva påverkansarbete. Str risk att kvinnrganisatinerna i irakiska Kirkuk, Diyala, Bagdad ch Erbil skulle behöva lägga ner eller halvera sin verksamhet sm ger skydd ch juridisk hjälp till kvinnr sm utsatts för misshandel. Kntaktpersn Kvinna till Kvinna: Anna-Carin Hall, pressansvarig: Olf Palmes internatinella center: Filippinerna: På Filippinerna htas vårt stöd till den filippinska arbetarrörelsen ch möjligheten för våra samarbetsrganisatiners medlemmar att stå upp för rganiseringsfriheten ch rätten till trygga anställningsvillkr, frihet från trakasserier på arbetsplatsen ch förbättrad arbetsmiljö. Sydafrika: I Sydafrika htas stödet till de kvinnrganisatiner sm i prvinsen Östra Kap rganiserar sig mt det utbredda sexualiserade våldet ch den straffrihet sm råder för förövare. Etablerandet av stödgrupper i mer än 40 byar mintetgörs ch fördjupar den redan existerande utsattheten. Syrien: Stödet till kvinnrs rll i fredsprcessen ch de fredsförhandlingar sm nu pågår kmmer inte kunna genmföras, vilket får direkta knsekvenser för förhandlingarnas bärkraft, hållbarhet ch legitimitet. Kntaktpersn Olf Palmes internatinella center: Magnus Nilssn, press- ch kmmunikatinschef: Afrikagrupperna: Småskaliga bönder sm prducerar mat till världens allra fattigaste är redan under ht från företag ch regeringar sm stjäl deras mark sm de brukat i generatiner. Afrikagrupperna stöttar till exempel bnderörelsen UNAC i Mçambique sm rganiserar småskaliga lantbrukare. Majriteten av dessa är kvinnr. Minskat stöd riskerar att kasta tusentals 5

6 familjer in i ökad fattigdm ch hunger. I södra Afrika kmmer hemsjukvårdares möjlighet att rganisera sig ch ställa krav för rätten till en lön att leva på drastiskt att minska. Detta innebär att fler hemsjukvårdare ch deras familjer kmmer att tvingas frtsätta att leva i fattigdm. Minskat bidrag leder till att kliniker sm arbetar med sexuella ch reprduktiva rättigheter i Mçambique ch Namibia kmmer att nå ut till färre ungdmar. Det kmmer leda till en ökning av tnårsgraviditeter ch ökad spridning av hiv. Kntaktpersn Afrikagrupperna: Cecilia Abrahamssn, Plan Sverige: I Benin htas vårt stöd till barn ch ungdmar sm utsätts för ht ch våld i sklan en av de främsta rsakerna till att barn inte går klart sin utbildning. I Bangladesh skulle stödet till den enda natinella barnrättsrganisatinen i landet sm direkt kanaliserar barns egna röster i arbetet för barns rättigheter htas. Likaså vårt katastrfförebyggande arbete där barn i urbana slummråden nås med infrmatin m hur man förebygger ch agerar vid katastrfer. I Blivia skulle ett halverat stöd drabba prjekt sm bidrar till att minska ch skydda ungdmar mt sexuellt våld samt minska tidiga graviditeter. Bland annat skulle 14 ungdmsmttagningar vara i fara, liksm 14 plisenheter sm arbetar både förebyggande ch med att stötta brttsffer sm blivit utsatta för sexuellt våld. Kntaktpersn Plan: Mia Haglund Heelas Rädda Barnen: Afrika: Förebyggande arbete mt våld mt barn ch barns rätt till trygghet ch skydd drabbas. Bland annat arbete mt sexuellt våld, med barn sm lever åtskilda från sina familjer, ch arbete mt barnsldater strt behv i knfliktdrabbat Afrika. Asien: Pakistan, Afghanistan: Allt systemarbete för trygghet ch skydd för barn i lika delar av samhället skulle försvinna. Det är ett långsiktigt arbete sm Sida har stöttat under många år, ch Rädda Barnen är den enda rganisatin sm arbetar med detta i dessa länder. Kntaktpersn Rädda Barnen: Jakb Anderssn, Pressansvarig på Rädda Barnen, Svenska missinsrådet: 6

7 Minskade bidrag till insatser via 17 av Svenska missinsrådets medlemsrganisatiner, vilket skulle innebära till exempel mindre bidrag till vattenförsörjning i Sydsudan, arbete för stärkta rättigheter för barn med intellektuella funktinshinder i Smaliland, arbete mt trafficking i Kambdja ch skydd av människrättsförsvarare i Clmbia. Risk för ökat mänskligt lidande för mer än människr, framför allt barn, sm skulle få mtta mindre bidrag till humanitära insatser via Svenska missinsrådets medlemsrganisatiner. Kntaktpersn SMR: Viktria Isakssn, viktria.isakssn@missincuncil.se, Kristna Fredsrörelsen: Minskad möjlighet att genm stöd till fredskrafter i civilsamhället bidra till ickevåldslig knflikthantering, rättighetsbärares ansvarsutkrävande ch en stärkt fredskultur i våldsutsatta länder. Minskat stöd till rganisatinen ONAD i Sydsudan, sm arbetar med att skapa mötesplatser för persner från lika religiösa ch etniska grupper. Detta arbete präglas av långsiktigt knfliktförebyggande arbete med internflyktingar från lika etniska grupper, skapande av fredsklubbar för barn sm flytt krig där de får lära sig m fredlig knflikthantering ch ökad kunskap m ickevåld ch medling för att kunna mtverka rekrytering till väpnade grupper. Kntaktpersn Kristna Fredsrörelsen: Sfia Walan, generalsekreterare: