Miljömålsprogram Bjuvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014"

Transkript

1 Miljömålsprgram Bjuvs kmmun

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Natinella miljökvalitetsmål... 3 De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner... 3 Reginala miljömål... 4 Lkala miljömål för Bjuvs kmmun... 5 Visinsstyrningsmdellen... 5 Visin för Bjuvs kmmun... 5 Övergripande KF mål... 5 Övergripande miljömål... 5 Miljömålsprgrammets plats i visinsstyrningsmdellen... 5 Andra styrande dkument... 6 Uppföljning... 6 Temamrådenas indelning... 6 Rubriker inm temamrådena... 7 Rent vatten... 8 Bra bende Levande Natur Ren energi Slutna kretslpp

3 Inledning Natinella miljökvalitetsmål I april 1999 antg riksdagen mål för miljökvaliteten inm 15 mråden tillkm ytterligare ett målmråde. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön sm miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inm en generatin, d v s till Det övergripande målet för miljöplitiken är att till nästa generatin lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta, utan att rsaka ökade miljö- ch hälsprblem utanför Sveriges gränser. Generatinsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöprblemen ska vara uppfyllda inm en generatin ch att miljöplitiken ska inriktas mt att: eksystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, ch att deras förmåga att långsiktigt generera eksystemtjänster är säkrad den bilgiska mångfalden ch natur- ch kulturmiljön bevaras, främjas ch nyttjas hållbart människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen en gd hushållning sker med naturresurserna andelen förnybar energi ökar ch att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, ch knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmsfären ska i enlighet med FN:s ramknventin för klimatförändringar stabiliseras på en nivå sm innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt ch i en sådan takt att den bilgiska mångfalden bevaras, livsmedelsprduktinen säkerställs ch andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det glbala målet kan uppnås. Frisk Luft Luften ska vara så ren att människrs hälsa samt djur, växter ch kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall ch markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark ch vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka krrsinshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkelgiska föremål ch hällristningar. Giftfri miljö Förekmsten av ämnen i miljön sm har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hta människrs hälsa eller den bilgiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära nll ch deras påverkan på människrs hälsa ch eksystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekmmande ämnen är nära bakgrundsnivåerna Säker strålmiljö Människrs hälsa ch den bilgiska mångfalden ska skyddas mt skadliga effekter av strålning. Skyddande znskikt Oznskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mt skadlig UV-strålning. 3

4 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark ch vatten ska inte ha någn negativ inverkan på människrs hälsa, förutsättningar för bilgisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark ch vatten. Levande sjöar ch vattendrag Sjöar ch vattendrag ska vara eklgiskt hållbara ch deras variatinsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig prduktinsförmåga, bilgisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eklgiska ch vattenhushållande funktin ska bevaras, samtidigt sm förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av gd kvalitet Grundvattnet ska ge en säker ch hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en gd livsmiljö för växter ch djur i sjöar ch vattendrag. Hav i balans samt levande kust ch skärgård. (Ej relevant för Bjuvs kmmun) Västerhavet ch Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar prduktinsförmåga ch den bilgiska mångfalden ska bevaras. Kust ch skärgård ska ha en hög grad av bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Näringar, rekreatin ch annat nyttjande av hav, kust ch skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas eklgiska ch vattenhushållande funktin i landskapet ska bibehållas ch värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skgar Skgens ch skgsmarkens värde för bilgisk prduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden ch sciala värden värnas. Ett rikt dlingslandskap Odlingslandskapets ch jrdbruksmarkens värde för bilgisk prduktin ch livsmedelsprduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena bevaras ch stärks. Strslagen fjällmiljö (Ej relevant för Bjuvs kmmun) Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden ch så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar. Gd bebyggd miljö Odlingslandskapets ch jrdbruksmarkens värde för bilgisk prduktin ch livsmedelsprduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena bevaras ch stärks. Ett rikt djur ch växtliv Den bilgiska mångfalden ska bevaras ch nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande ch framtida generatiner. Arternas livsmiljöer ch eksystemen samt deras funktiner ch prcesser ska värnas. Arter ska kunna frtleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variatin. Människr ska ha tillgång till en gd natur- ch kulturmiljö med rik bilgisk mångfald, sm grund för hälsa, livskvalitet ch välfärd. Reginala miljömål Länsstyrelsen är reginal miljömålsansvarig myndighet. I det ingår att samrdna det reginala miljömålsarbetet, reginalisera de natinella målen, svara för reginal uppföljning ch verka för att målen nås i länet. För miljökvalitetsmålet Levande skgar är dck Skgsstyrelsen ansvarig även reginalt ch här finns ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen ch Skgsstyrelsen. De skånska miljömålen, med tillhörande handlingsprgram, fastställdes i nvember Sm anpassning till förändringar i natinella mål gjrde Länsstyrelsen ch Skgsstyrelsen under 2007 en mindre revidering av de Skånska målen, vilket innebar att några delmål ändrades, ströks eller tillkm. I december 2008 beslutade Länsstyrelsen m skånska delmål under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- ch djurliv. 4

5 Lkala miljömål för Bjuvs kmmun Miljömålsprgrammet baseras på de natinella ch de reginala miljömålen samt på de reginala klimatmålen. I stället för att ta fram två separata dkument för miljömål respektive klimatmål har vi valt att utvidga kapitlet m energi så att prgrammet även utgör kmmunens klimatstrategi. Visinsstyrningsmdellen Miljömålsprgrammet är en del av Bjuvs kmmuns nya visinsstyrningsmdell. Mdellen illustreras här till höger. Visin 2020 Övergripande mål Kmmunfullmäktiges direktiv Knkretiserade mål ch pririteringar Verksamhetsplan/verksamhetsmål Aktivitetsplan Visin för Bjuvs kmmun En attraktiv Söderåskmmun med fkus på bende, miljö ch näringsliv. Övergripande KF mål I Bjuvs kmmun finns fyra övergripande mål frmulerade sm gäller hela kmmunen inm alla verksamheter: Gd samhällsmiljö Kultur för alla Livslångt lärande Individen i centrum Övergripande miljömål För miljön har i detta prgram frmulerats fem övergripande miljömål sm berör mrådena vatten, bende, natur, energi samt kretslppstänkande: Vattnet i Bjuvs kmmun ska vara gtt, rent ch hälssamt för djur ch människr Bjuvs kmmun ska erbjuda attraktiva bstadsmiljöer, bra kmmunikatiner, krta avstånd ch nära till naturen Bjuvs kmmun ska ha en levande natur med ett rikt djur ch växtliv I Bjuvs kmmun ska energin huvudsakligen kmma från förnyelsebara energikällr ch vi ska använda dem på ett miljövänligt ch energieffektivt sätt I Bjuvs kmmun ska vi sträva mt att materialen cirkulerar i kretslpp sm är slutna,resurssnåla ch giftfria Miljömålsprgrammets plats i visinsstyrningsmdellen Miljömålsprgrammet antas i kmmunfullmäktige ch innehåller Bjuvs kmmuns ambitiner ch inriktningar utifrån en eklgiskt hållbar utveckling. Till detta finns en verksamhetsövergripande handlingsplan sm tas fram gemensamt av berörda nämnder/förvaltningar/enheter ch kmmunala blag.. Båda dkumenten löper över fyraårsperider ch följer mandatperiderna. 5

6 Miljömålen i miljömålsprgrammet är indelade i fem temamråden. Inm varje temamråde beskrivs övergripande miljömål samt knkretiserade mål ch pririteringar, sm styr verksamhetsstyrningsprcessen ch budgetprcessen. Inför varje årlig budgetprcess tar respektive nämnd/förvaltning/enhet ch blag fram nya förslag på knkreta åtgärder utifrån handlingsplanen ch de beslutade miljömålen i miljömålsprgrammet samt redvisar kstnader för att utföra dessa. Utvärdering av tidigare mål görs samtidigt. Mål ch åtgärder sammanställs ch redvisas årligen till kmmunstyrelsen. Inm varje temamråde finns miljöindikatrer framtagna. Indikatrernas uppgift är att mäta ch följa utvecklingen inm målmrådet ch ger alltså ett mått på m åtgärderna gett önskat resultat. Andra styrande dkument Översiktsplan KF måldkument Plicy för scialt hållbar utveckling Uppföljning Kmmunstyrelsen ansvarar för att miljömålsprgrammet följs upp ch utvärderas av respektive nämnd/ förvaltning/enhet ch blag. Miljömålsprgrammet ska revideras i sin helhet vid starten av varje mandatperid. En uppföljning ch utvärdering av handlingsplanen ska göras innan en ny tas fram. I samband med revideringen ska varje förvaltning ch blag ta fram nya mål ch åtgärder för fyraårsperiden. De indikatrer sm tagits fram inm varje temamråde ska följas upp årligen ch redvisas. Temamrådenas indelning Miljömålsprgrammet är indelat i fem temamråden. Många gånger går rsak ch verkan för de lika natinella miljökvalitetsmålen in i varandra men i huvudsak passar miljökvalitetsmålen in i mrådena enligt nedan: Levande skgar Ett rikt dlingslandskap Myllrande våtmarker Levande sjöar ch vattendrag Ett rikt djur- ch växtliv Levande natur Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Ren energi Eklgiskt hållbar utveckling Bra bende Gd bebyggd miljö Giftfri miljö Frisk luft Säker strålmiljö Skyddande znskikt Grundvatten av gd kvalitet Myllrande våtmarker Ingen övergödning Levande sjöar ch vattendrag Bara naturlig försurning Rent vatten Slutna kretslpp Giftfri miljö Gd bebyggd miljö Ett rikt dlingslandskap Varje tema har en egen övergripande målfrmulering av visinär karaktär. 6

7 Rubriker inm temamrådena Natinella miljökvalitetsmål Här anges de natinella miljökvalitetsmål sm i huvudsak berör aktuellt temamråde. Eftersm effekterna av vissa åtgärder går in i varandra så kan det vara flera av de natinella miljömålen sm berörs. För att läsa den natinella frmuleringen för respektive miljömål se under rubriken Natinella miljökvalitets mål på sidan 5. Bakgrund Här beskrivs bakgrunden till miljömålen. Vilka prblem står vi inför natinellt ch vilka strategier finns för att lösa prblemen på EU eller regeringsnivå. Nuläget Här beskrivs situatinen i Bjuvs kmmun i nuläget. Vilka prblem står vi inför på lkal nivå, vad har gjrts ch vad görs? Beskrivning av vilka planer ch strategier sm finns för framtiden. Övergripande miljömål Här beskrivs kmmunens långsiktiga mål. Varje temamråde har en egen visin sm sedan definieras. Knkretiserade mål ch pririteringar Här anges knkreta, mätbara målfrmuleringar för de mråden sm är särskilt pririterade i Bjuvs kmmun. Indikatrer Här anges de indikatrer sm skall redvisas vid uppföljningen av miljömålsprgrammet. Indikatrernas uppgift är att följa upp resultatet av miljömålsarbetet, visa m miljöarbetet går i rätt riktning ch takt ch visa hur miljön mår. Dessa indikatrer ska även utgöra underlag för att kmmunfullmäktige, nämnderna ch de kmmunala blagen ska kunna fatta beslut m nya mål ch åtgärder i det frtsatta miljöarbetet. Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Under rubriken finns en ruta med tips på vad du sm privatpersn kan göra för att hjälpa till att nå kmmunens miljömål. 7

8 Rent vatten Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Vatten är källan till allt liv. Ett rent vatten är en förutsättning för att människr ch djur ska kunna leva. Våra mänskliga aktiviteter kan ch har i hög grad påverkat vårt vatten på lika sätt. Våra sjöar ch vattendrag, havet ch grundvattnet har påverkats ch kmmer att påverkas negativt m vi inte ser till att skydda det för framtiden. Användningen av bekämpningsmedel, utsläpp av avlppsvatten ch näringsläckage från dlingsmark är bara några av hten mt vårt vatten ch dem sm har vatten sm sin livsmiljö. Näringsläckage Övergödning rsakas, sm rdet antyder, av för mycket näring i mark ch vatten. Näringen kmmer från utsläpp av kväve- ch fsfrförreningar. De negativa effekterna av det är många. I hav, sjöar ch vattendrag leder övergödningen till en ökad tillväxt av alger (s.k. algblmning), igenväxning ch syrebrist på bttnarna. I markerna leder det till att känsliga växter försvinner ch att skgen växer för frt. I vårt dricksvatten kan halterna av kväve- ch fsfrföreningar stiga till hälsskadliga nivåer. Främst sker utsläppen från jrdbruk ch avlpp från industrier ch hushåll men även från luftförreningar. Förreningar I vårt samhälle hanteras dagligen många ämnen sm är farliga för miljön m de kmmer ut i luft, mark eller vatten. Det mesta av dessa ämnen kmmer ut genm många små utsläpp, så kallade diffusa utsläpp, fta genm läckage eller via dagvattnet. Många gifter kmmer via spillvattennätet till kmmunernas avlppsreningsverk. Där kan de ställa till med stra prblem genm att reningsverkets bilgiska rening kan påverkas negativt. Det är svårt att rena brt dessa gifter ch ha kntrll på vad sm släpps ut eftersm det finns så mycket lika giftiga ämnen. Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten antgs 2000 ch är ett samlat direktiv för vattenplanering ch vattenvård inm EU. Huvudsyftet är att säkerställa en gd vattenstatus i alla EU-länder. Alla typer av vatten mfattas av direktivet, såväl sjöar ch vattendrag sm grundvatten. I Sverige har man delat in landet i lika mråden efter avrinningsmråde. Större delen av Bjuvs kmmun tillhör Västerhavet medan en liten del i söder tillhör Södra Östersjön. De lika vattenmyndigheterna har fått i uppdrag att upprätta förvaltningsplaner ch åtgärdsplaner för hur man ska uppnå gd vattenkvalitet. I åtgärdsplanerna finns åtgärder sm riktar sig till lika myndigheter bland annat till kmmunerna. Nuläget Dricksvatten I Bjuvs kmmun får de flesta invånarna från ch med 2011 sitt vatten från sjön Blmen i Småland via Sydvatten. Vattentäkterna i Nrra Vram kmmer att användas sm reservvattentäkter för kmmunen ch 8

9 arbetet med att fastställa ett vattenskyddsmråde för detta pågår. Allt kmmunalt dricksvatten i kmmunen uppfyller livsmedelsverkets krav för dricksvatten. Cirka 400 hushåll i kmmunen br utanför det kmmunala dricksvattennätet ch får sitt dricksvatten från enskilda vattenbrunnar av varierande kvalitet. Avlpp I kmmunen finns två kmmunala avlppsreningsverk, ett i Bjuv, Ekebr ch ett i Ekeby. Ekebr behandlar avlppsvatten från Bjuv, Gunnarstrp, Billeshlm ch Nrra Vram samt en del avlppsvatten från industrin. Reningen mfattar mekanisk, kemisk ch bilgisk rening. Ekebr brttas med prblem med nitrifikatinen i bibäddarna ch har därför svårt att klara de myndighetskrav sm finns på kvävereducering vintertid. Findus har ett eget reningsverk. Utsläpp till recipient sker till Bjuvsbäcken respektive Vegeå. Ekeby reningsverk behandlar avlppsvatten från hushållen i Ekeby. Verket har prblem med inläckande dagvatten sm gör att verket överbelastas vid höga vattennivåer. Enskilda avlpp med direktutsläpp är ckså en str utsläppskälla i Bjuvs kmmun. Det finns närmare 400 enskilda avlppsanläggningar i kmmunen ch mindre än 25 % av dem är gdkända enligt dagens lagstiftning. Det är viktigt att fastighetsägare med icke gdkända avlpp åtgärdar dem för att vi ska kunna minska övergödningen i kmmunen. Söderåsens miljöförbund sm har tillsynen över enskilda avlpp arbetar med att kartlägga dessa ch att ställa krav på fastighetsägarna att åtgärda icke gdkända anläggningar. Dagvatten Man har gjrt undersökningar på dagvatten i Sverige sm visar att dagvattnets sammansättning är relativt hmgen. Det är därför inte relevant att ta egna prver i en kmmun för att kntrllera dagvattnets innehåll. Dagvattnets innehåll kan påverkas mycket genm hur ch var det rinner. Rening av dagvatten via dammar ch våtmarker är ett effektivt sätt att skilja av miljöfarliga partiklar. I Bjuvs kmmun finns prblem med översvämningar vid höga flöden. Det finns därför ett behv av att fördröja dagvattnets väg till vattendragen till exempel genm att anlägga dammar sm fördröjningsmagasin eller att ta hand m vattnet lkalt där det uppstår utan att det belastar vattendragen t.ex. genm att leda det till ett markmråde sm klarar att absrbera regnvattnet. En annan effektiv åtgärd är att sträva efter att minska arealen hårdgjrd yta. Ett annat strt prblem i kmmunen är dagvatten sm läcker in i spillvattennätet ch på så sätt överbelastar reningsverken. Jrdbruk Bjuvs kmmun består till str del av jrdbruksbygd vilket medför prblem med övergödning. Det är främst användningen av knstgödsel i kmbinatin med dikning ch kulvertering av vattendrag sm bidrar till att näringsämnen lättare transprteras ut i vattendragen eller går ner i grundvattnet. Övergödningen leder till fta till igenväxning men ckså till algblmmning i sjöar ch hav. Trts riktade åtgärder, sm minskad användning av handelsgödsel ch införandet av skyddszner i jrdbruk, minskar inte övergödningen i Skåne. Sjöar ch vattendrag Bjuvs kmmun avvattnas i huvudsak via Vege å till Skälderviken. En liten del av den södra delen tillhör Rååns avrinningsmråde. Inga större sjöar finns i kmmunen. De våtmarker sm finns består till största delen av kärr ch dammar. Några mycket värdefulla vattenmiljöer finns i kmmunen varav Maglaby kärr, Hallabäcken ch de så kallade Bjuvsbäckarna (de två senare är klassificerade sm vattendrag med höga naturvärden enligt länsstyrelsen) är väl värda att nämnas. Även Vegeå ch Bserupsbäcken hyser intressanta vattenmiljöer. 9

10 Övergripande miljömål Vattnet i Bjuvs kmmun ska vara gtt, rent ch hälssamt för djur ch människr. Med detta menas att vi strävar mt att: Dricksvattenförsörjningen i Bjuvs kmmun ska vara långsiktigt tryggad från negativ påverkan genm att det ska finnas tillräckliga skyddsmråden kring de vattentäkter sm används eller kan kmma att användas sm reserv. Det ska inte ske några utsläpp av förreningar eller näringsämnen sm leder till övergödning eller förgiftning av grundvatten eller vattendrag i kmmunen. I vattendragen ska det finnas ett rikt djurch växtliv. Det vatten sm leds till avlppsledningsnätet eller till ett enskilt avlpp ska vara fritt från förreningar sm inte kan brytas ner innan det hamnar i recipienten. Andelen synligt vatten ch våtmarksbitper i samhällena ch på landsbygden ska öka i Bjuvs kmmun. Dessa anläggningar ska vara planerade, välskötta ch ha ett rent vatten så att det utgör en viktig del i Bjuv sm en attraktiv kmmun att b i. Knkretiserade mål ch pririteringar Utsläppen av näringsämnen från jrdbruk, reningsverk ch enskilda avlpp skall minska under mandatperiden. Utsläpp av gifter (bekämpningsmedel) ska minska under mandatperiden. Vattenskyddsföreskrifter för Nrra Vram ska tas fram senast Viktiga uttagsmråden för framtida vattenförsörjning skall ha identifierats samt tidsplan för skydd av dessa ska ha tagits fram under mandatperiden. Kmmunen ska delta i minst ett prjekt gällande restaurering av våtmark samt anlägga minst en våtmark för utjämning av dagvatten. Indikatrer Näringshalter i Vegeå Antal anlagda våtmarker Tungmetaller i slam från reningsverken Kväve- ch fsfrreducering samt BOD på reningsverken Antal enskilda avlpp med direktutsläpp, antal gdkända anläggningar Bräddning av avlppsvatten från reningsverken Genmförd kemikaliekampanj Vattenskyddsföreskrifter Strategi för vatten- ch avlpp 10

11 Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag tvättar bilen på gdkänd biltvätt Jag häller inte kemikalier i avlppet, utan lämnar rester på miljöstatin Jag använder endast miljömärkta tvätt- disk- ch rengöringsmedel ch överdserar inte Jag har en gdkänd enskild avlppsanläggning ch ser till att den fungerar sm den ska. Jag använder miljömärkta hygienprdukter Jag använder vattenbaserade färger, lim ch lacker Jag använder inte kemiska bekämpningsmedel i trädgården Jag har satt sparsilar på alla kranar Jag har snålsplande taletter Jag diskar ch tvättar bara med fulla maskiner Jag dricker kranvatten istället för vatten på flaska 11

12 Bra bende Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Bendet är en central del i en människas liv. Därför har ckså bendet en central del i Bjuvs kmmuns miljömålsarbete. För att det ska vara attraktivt att b på en plats är det viktigt att det är lugnt, säkert, vackert, hälssamt samt att det är nära till naturen ch till viktiga samhällsfunktiner. För att en bstadsrt ska vara attraktiv är det av str betydelse att utmhusmiljön är attraktiv. Det blir den m det finns frisk luft att andas, rent vatten att dricka ch att bada i, ren mark att vistas på ch att det är fritt från störande buller. Byggnader ch inmhusmiljö För att ett bende ska vara attraktivt är även inmhusmiljön viktig. Vanliga prblem är dålig ventilatin sm i sin tur kan rsaka fukt ch mögel samt prblem med radn, temperatur ch buller. Det är ckså viktigt att bendemiljön är säker, att man kan känna sig trygg i sitt bende ch där man vistas både med tanke på lycksrisk ch på hälsa. Strålning Vi utsätts ständigt för lika typer av strålning. Inm miljömålet Säker strålmiljö tas tre lika typer av strålning upp. Det är UV-strålning från slen ch slarier, jniserande strålning, där radiaktiv strålning tex. radn ingår, samt elektrmagnetisk strålning sm alstras där elektricitet används ch av till exempel mbiltelefner. Ett tunnare znskikt släpper igenm mer UV-strålning ch riskerna med UV-strålningen ökar. Användningen av de gaser sm förstör znskiktet minskar ch kmmer att fasas ut. Luft Luften vi andas måste vara ren ch fri från skadliga förreningar för att vi ska må bra. Mycket av det sm släpps ut från trafik ch industrier är hälsvådligt i höga halter. Ämnen sm kvävedixid, svaveldixid, plycykliska armatiska klväten (PAH), flyktiga rganiska ämnen (VOC), tungmetaller ch marknära zn finns alla i både bilavgaser ch i utsläpp från industrier. Olika små partiklar finns ckså i luften ch kan vara skadliga för vår hälsa. Nuläget Referensmätningar: Alltsedan Tjernbyllyckan har miljökntren runt m i Sverige utfört så kallade referensmätningar av radiaktiv bakgrundsstrålning på utvalda platser i kmmunerna. I Bjuvs kmmun görs mätningar i Bjuv, Nrra Vram ch i Ekeby. På samtliga platser uppmäts nrmala värden för bakgrundsstrålning sm ligger runt 0,1 µsv/h. 12

13 Strålning Samtliga van nämnda strålningstyper förekmmer i kmmunen. I Bjuvs kmmun finns ett antal högspänningsledningar sm avger elektrmagnetisk strålning. En av dessa grävs ner under 2011 på de sträckr sm passerar inm bstadsmråden. Dck kan det frtfarande finnas bstäder sm ligger inm mråde med förhöjd strålningshalt sänktes riktvärdet för radn i bstäder, sklr ch försklr från 800 till 400 Bq/m 3. Efter detta granskades 1800 hus i Bjuvs kmmun byggda mellan 1929 ch 1975 för att lkalisera eventuella radnhus. Vid nggrann mätning knstaterades att endast 2 hus översteg det då gällande riktvärdet sänktes riktvärdet till 200 Bq/m 3 ch i ch med detta kan fler hus att kmmit att hamna över riktvärdet. Någn ny allmän mätning har inte gjrts efter att det nya riktvärdet infördes så några siffrr på detta finns inte tillgängliga i dag. Många privata fastighetsägare har dck själva låtit utföra radnmätningar i sina bstäder. Kmmunen har mätt radnhalterna i samtliga kmmunala byggnader ch samtliga ligger under gränsvärdet. Oznskiktet Oznskiktet har till viss del reparerat sig sedan de lägsta znnivåerna i början på 2000-talet. Användningen av znförstörande gaser minskar kntinuerligt i kmmunen. År 2009 fanns trts detta frtfarande 10 anläggningar med sammanlagt 142 kg gas installerad. Gasen finns installerad i kylanläggningar sm kylar ch frysar samt värmepumpar ch luftknditinering. Buller I kmmunen är det främst järnvägsbuller sm kan rsaka bullerlägenheter för invånarna. Järnvägar finns i såväl Bjuv, Billeshlm, Nrra Vram ch Gunnarstrp. Även industribuller kan rsaka bullerstörning. Främst alstras bullret från fläktar, transprter ch materialhantering vid industrier sm ligger nära bstadsmråden. Störningen från vägtrafik bedöms vara av mindre mfattning då större genmfartsleder saknas i kmmunen. Dck kan bende vid de mest trafikerade gatrna i tätrterna uppleva trafikbuller sm störande. Luft Samtliga Skånes kmmuner är medlemmar i Skånes Luftvårdsförbund. Detta förbund har bland annat till uppgift att kartlägga luftmiljön i Skåne. Skånes Luftvårdsförbund arbetar bland annat med att bygga upp en utsläppsdatabas för reginen samt att beräkna hur luftförreningar fördelar ch sprider sig inm respektive kmmun. Skånes Luftvårdsförbund är ckså med i samarbetet Luften i Skåne där man kntinuerligt mäter luftkvaliteten vid fem punkter i Skåne. Närmaste mätpunkt är Vavihill på Söderåsen. Luftkvaliteten i Bjuv är i regel ganska gd utm för partiklar (PM10) där kmmunen befinner sig över det värde där man enligt Naturvårdsverkets föreskrifter m kntrll av luftkvalitet (NFS 2010:8) ska göra kntinuerliga mätningar för att säkerställa att miljökvalitetsnrmerna inte överskrids. Utmhusmiljö Idag har många kmmuninvånare, enligt en undersökning sm gjrts, uppfattningen att de har långt till naturen. I Bjuvs kmmun finns dck en hel del grönmråden ch annan tätrtsnära natur så varför invånarnas uppfattar att det är långt till naturen är svårt att svara på. Kanske är det så att man inte upplever den typ av grönmråden sm finns sm natur. För att ändra på detta är det viktigt att de tätrtsnära grön- ch naturmrådena upplevs sm tillgängliga ch attraktiva att vistas i. Det är ckså viktigt att grönmråden samt gång- ch cykelvägar känns säkra. Omledning av tung trafik ch trafik med farligt gds samt en minskning av biltrafiken i centrum är ckså önskvärt för att öka säkerheten ch få en bättre tätrtsmiljö. 13

14 Kllektivtrafik Från Bjuvs tätrt finns det gda möjligheter att åka kllektivt. Du har två alternativ, tåg ch buss. Från övriga tätrter i kmmunen finns det möjlighet att åka buss. Dck finns järnväg till flera rter i kmmunen men sm numera inte trafikeras med persntrafik. För att öka tillgängligheten till kllektivtrafik för kmmuninvånarna bör kmmunen föra diskussin med Skånetrafiken m att undersöka möjligheten att öppna upp för persntrafik igen. Övergripande miljömål Bjuvs kmmun ska erbjuda attraktiva bstadsmiljöer, bra kmmunikatiner, krta avstånd ch nära till naturen. Med detta menas att vi strävar mt att: I Bjuvs kmmun ska du ha nära till allt. Till bstäder, sklr, affärer, vårdcentral, idrttsanläggningar, kmmunikatiner ch inte minst till naturen. Luften ska vara ren ch klar ch hälssam att andas. Inga skadliga ämnen i luften sm kan skada växter, djur, människr eller byggnader ska finnas. Buller ska inte vara någt prblem i Bjuvs kmmun. Det ska finnas tysta mråden dit man kan söka sig för att få lugn ch r. Den strålning sm invånarna i kmmunen utsätts ska minimeras genm försiktighet vid planering ch placering av bstäder, mbilmaster, kraftledningar ch andra strålningskällr. I Bjuvs kmmun ska avstånden vara krta ch gång- ch cykeltrafik pririteras. Om avstånden ändå blir för långa ska det enkelt ch snabbt gå att ta sig dit med kllektivtrafiken. Knkretiserade mål ch pririteringar: Fysisk planering ch samhällsbyggande grundas på strategin att ett varierat utbud av bstäder, arbetsplatser, service ch kultur skall anpassas så att tillgängligheten ökar ch transprtbehvet minskar. Eventuella bullerfria mråden i kmmunen skall bevaras. Antalet människr sm utsätts för bullerstörningar överstigande beslutade riktvärden för buller i bstäder skall minska under mandatperiden. Halterna av partiklar (PM10) i luft ska minska under mandatperiden. Samtliga kmmunägda anläggningar ska vara fria från znförstörande gaser av typ HCFC senast

15 Indikatrer Halterna bensen, VOC, (lättflyktiga rganiska föreningar), kvävedixid, marknära zn, svaveldixid, partiklar, PAH (Plycykliska armatiska klväten) i luft Antal bstäder med radnhalter över gränsvärdet Antal bstäder inm mråden med förhöjda elektrmagnetiska fält Antal anmälda klagmål på buller i bstäder Antal invånare sm upplever att de har nära till naturen Antal invånare sm upplever att de känner sig säkra Antal meter anlagda gång- ch cykelvägar Andel tung trafik genm centrum Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag går eller cyklar sträckr krtare än 5 km ch åker kllektivt när jag kan Jag har mätt radnhalten i mitt hus ch sanerat m det behövdes Jag eldar med trr ved i min panna/kamin ch min vedpanna är miljögdkänd med ackumulatrtank Jag använder miljömärkta batterier ch lämnar in förbrukade batterier i batterihlkar Jag källsrterar mina spr ch lämnar in farligt avfall på återvinningsgården Jag har sänkt inmhustemperaturen för att minska min energianvändning 15

16 Levande Natur Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Att kunna vistas i naturen har str betydelse för människrs hälsa ch välbefinnande. Naturen är viktig för rekreatin ch friluftsliv men ckså för de tjänster den bistår ss med sm att rena vatten ch luft, pllinera våra grödr ch ge ss föda. Vi har inte rätt att utarma den bilgiska mångfalden det vill säga den variatin av gener, arter ch dess samverkan sm finns på jrden ch därmed minska kmmande generatiners möjlighet att leva här. Planering Hur man går tillväga vid planeringen av samhället har str betydelse för kmmuninvånarnas närhet till naturen. För att alla invånare ska ha möjlighet att vistas i naturen är det viktigt att naturen finns nära där man br. Nära bstäder, sklr ch arbetsplatser. I en kmmun med mycket dlingsmark är det viktigt att man i planeringen lägger in gröna stråk så att man kan ta sig fram till naturen inte bara se den på avstånd över de vidsträckta åkrarna. Värdefulla miljöer ch htade arter Natinellt sett är 9,3 prcent av våra djur, växter ch svampar så htade att de löper risk att dö ut. Ytterligare nära 7 prcent av våra svenska arter ligger på gränsen att bli htade. Anledningen till att de blivit htade är att deras livsmiljöer påverkats av miljöförstörelse ch ratinalisering av jrdbruk, skgsbruk ch fiske. När man arbetar för att skydda arter ch miljöer finns det lika skyddsfrmer att ta till sm naturreservat ch naturvårdsavtal men man arbetar även med att restaurera ch återskapa miljöer exempelvis att anlägga våtmarker i jrdbrukslandskapet. Nuläget Bjuvs kmmun består av rterna Bjuv, med drygt 7300 invånare, Billeshlm ch Ekeby med ca 3900 respektive ca 3600 samt ett antal mindre rter. Kmmunen är relativt tätbeflkad ch mgärdas till str del av högprduktiv jrdbruksmark. Det finns gtt m parker ch grönmråden i tätrterna men inte så mycket naturmråden. Tätrtsnära natur finns främst i Ekeby ch Billeshlm. I Ekeby finns några begränsade mråden främst i nrra delen av samhället. I Billeshlm finns ett strt tätrtsnära skgsmråde i sydöst. I Bjuvs tätrt finns begränsat med naturmråden ch då främst längs Vegeå ch Bserupsbäcken. Utanför tätrterna finns större naturmråden sm Söderåsen med sina bkskgar samt Mölledammarna gjrdes en sammanställning av värdefull natur i Bjuvs kmmun i ett dkument med samma namn. Rapprten bygger till största delen på tidigare utförda undersökningar. Här beskrivs kmmunens naturförhållanden ch naturtyper ch vilka ht sm finns mt respektive naturtyp. Vidare har man pekat ut 15 mråden sm bedöms sm värdefulla för naturvården. Då denna rapprt har 20 år på nacken ch dessutm bygger på undersökningar ch inventeringar sm i de flesta fall är av ännu äldre datum finns det ett behv av att uppdatera ch göra ett nytt naturvårdsprgram för kmmunen. Detta prgram bör innehålla ett åtgärdsprgram för aktiva åtgärder inm naturvården. En mindre uppdatering av den gamla 16

17 naturinventeringen gjrdes under tidigt 2000-tal men denna resulterade inte i någt nytt naturvårdsprgram. För Söderåsen finns en särskild fördjupad översiktsplan från 2001 (mtryck 2004), där man lagt str vikt vid naturvård. I denna plan har man även lagt fram förslag till åtgärder ch mråden sm förslås bli naturreservat. Denna plan är dck mer en översikt över naturmiljöerna på Söderåsen ch mer detaljerade mrådesbeskrivningar saknas. Över den del av kmmunen sm ligger på Söderåsen finns även en nyare naturvårdskarta från 2007 sm beskriver speciellt värdefulla skgsnaturtyper (Naturvårdskarta inventering, digitalisering ch beskrivning av värdefulla naturtyper på Söderåsen.) Vad gäller den mark sm ägs av kmmunen saknas en heltäckande kartläggning. En sådan kartläggning bör genmföras där man lägger upp strategier för vilken typ av grönmråden man vill ha ch hur de ska skötas. Övergripande miljömål Med detta menas att: I Bjuvs kmmun ska det finnas en levande natur med ett rikt djur ch växtliv. Alla kmmuninvånare skall ha möjlighet att kmma ut i naturen då grönmråden finns i närheten av bstäder, sklr ch arbetsplatser. Tätbebyggelsen i kmmunen ska planeras så att ett rikt djur- ch växtliv gynnas. Gröna krridrer sparas mellan lika grönmråden så att djur ch växter kan förflytta sig. Htade arter ch miljöer ska få ett lämpligt skydd sm möjliggör både bevarande ch utveckling av den bilgiska mångfalden. Bjuvs kmmun ska arbeta aktivt för att införa skydd av värdefull natur i synnerhet av den tätrtsnära naturen. Befintliga tätrtsnära naturmråden ska bevaras ch utvecklas till attraktiva naturmråden för kmmuninvånarna. Vid planläggning av tätrter ch nya mråden ska hänsyn tas till naturmiljön så att kmmunens tätrter upplevs sm grönskande. Knkretiserade mål ch pririteringar Ett kunskapsunderlag för att kunna bevara värdefull natur ska tas fram under mandatperiden. Kmmunen ska genmföra naturvårdsåtgärder för minst ett mråde under mandatperiden. En större andel kmmuninvånare ska uppleva att de har nära till naturen. 17

18 Indikatrer Kunskapsunderlag för värdefull natur i Bjuvs kmmun Antal invånare sm upplever att de har nära till naturen Utförda naturvårdsåtgärder Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag pririterar svenskt trä vid köp av möbler ch virke ch undviker trpiska träslag Jag använder aldrig engångsservis ch undviker andra engångsmaterial där det är möjligt Jag köper regelbundet minst 5 KRAV-märkta prdukter Jag pririterar närprducerade ch svenska råvarr ch anpassar inköpen efter säsng Jag köper eklgisk mjölk 18

19 Ren energi Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Växthusgaser sm vattenånga ch kldixid finns naturligt i jrdens atmsfär. Gaserna hindrar inte slljuset från att nå ner till jrdytan ch där värma upp den, men de fångar effektivt upp utgående värmestrålning ch reflekterar värme tillbaka mt jrden. På detta sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jrden. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga ch kldixid. Andra växthusgaser är metan, dikvävexid (lustgas) ch flurerade gaser (bl.a. så kallade frener). För att kunna jämföra gaser räknar man m bidraget från varje enskild gas till den mängd kldixid, så kallade kldixidekvivalenter, sm har samma inverkan på klimatet. Förbränningen av fssila bränslen (kl, lja ch naturgas) ger upphv till kldixid sm står för 80 prcent av växthusgaserna. Källrna till de andra växthusgaserna är främst jrdbruk (metan ch lustgas), avfallsdepnier (metan) ch förbränning (lustgas) medan de flurerade gaserna i huvudsak kmmer från kyl- ch frysutrustning, högspänningsbrytare ch aluminiumprduktin. Trts att det sker stra förändringar inm energisektrn prduceras frtfarande en str del av vår energi genm förbränning av fssila bränslen. Framförallt inm transprtsektrn är det frtfarande nästan uteslutande fssila bränslen sm används. (drygt 5 % år 2009) Användningen av fssila bränslen leder till utsläpp av kldixid sm påverkar den glbala växthuseffekten. Dessutm bildas mindre hälssamma ämnen sm kväve- ch svaveldixider, flyktiga rganiska ämnen, tungmetaller ch lika partiklar sm förrenar luften. Skillnaden mellan fssila bränslen ch bibränslen är att bibränslen under tiden de växt upp bundit samma mängd kldixid sm avges vid förbränning ch därför blir kldixidutsläppet lika med nll. Ett fssilt bränsle har lagrats under jrden i tusentals år ch när vi nu tar upp dem ch eldar upp dem frigörs kldixid sm tagit tusentals år att binda på bara några titals år. Fssila bränslen är dessutm en ändlig resurs. I Sverige har växthusgasutsläppen minskat gradvis inm bstads- ch servicesektrn sedan Orsaken är övergången från uppvärmning med lja till fjärrvärme, värmepumpar ch bibränslen. Även utsläppen från jrdbruk ch avfallsdepnier är på neråtgående. Inm jrdbruket berr nedgången på minskat antal djur, inm avfallssektrn på uppsamling av gas ur depnierna ch på att depneringsförbud ch depniskatt har drivit fram en minskning av mängden depnerat material. Nedgångarna uppvägs dck till en del av en frtlöpande ökning av vägtrafikens utsläpp. Framför allt tilltar de tunga gdstransprterna i mfattning. Även utsläppen från vissa industribranscher ökar. Klimatförändringen kan innebära en rad knsekvenser för Sveriges del. Effekter sm diskuteras är ökad nederbörd ch varmare klimat. Samtidigt behöver vi energi för att vårt samhälle ska fungera. Genm att istället använda förnyelsebara energikällr kan vi minska utsläppen av kldixid samtidigt sm vi kan använda energikällr sm är ändliga. 19

20 Kldixidutsläpp (tn/inv) För att vårt mderna samhälle ska fungera krävs energi i frm av elektricitet, värme ch bränslen. I Sverige används energi framför allt inm tre mråden: Nuläget Industrin - för att tillverka material ch prdukter. Industrin använder i strt sett samma mängd energi idag sm år 1970, trts att prduktinen har ökat avsevärt. Byggnader - för att värma upp bstäder ch kntr samt elektricitet för datrer, kylskåp, belysning ch andra apparater. Energianvändningen här har minskat trts att den sammanlagda uppvärmda lkalytan är större ch beflkningen har ökat. Transprter - för att förflytta människr ch gds med bil, lastbil, järnväg, flyg ch båt. Transprtsektrns ttala användning, m man räknar brt utrikes sjöfart, har ökat med cirka 87 % sedan år Gegrafi ch beflkningsstatisktik År 2010 hade Bjuvs kmmun en beflkning på invånare. De största rterna är Bjuv med drygt 7300 invånare samt Billeshlm ch Ekeby med ca 3900 respektive ca 3600 invånare. År 2009 pendlade 2261 persner till Bjuvs kmmun, 3543 pendlade ut ur kmmunen ch 2635 bdde ch arbetade i kmmunen. I kmmunen finns 4651 småhus ch 1650 lägenheter. Det kmmunala bstadsblaget Bjuvsbstäder har 1042 lägenheter. Utsläpp av växthusgaser I Sverige släpper vi i snitt ut ca 6,5 tn växthusgaser per persn ch år. Skillnaderna mellan U- ch I- länderna i världen är stra men genmsnittet ligger på ca 6 tn/persn. Den dminerande växthusgasen är kldixid sm står för ca 80 % av växthusgasutsläppen eller ca 5 tn/ persn ch år. I Bjuvs kmmun släpptes ut ca 5,9 tn växthusgaser per persn år För kldixid var mtsvarande värde 4,8 tn. Detta innebär att Bjuvs kmmun släpper ut mindre växthusgaser än genmsnittet i Sverige. Sedan 1990 har utsläppen i kmmunen reducerats med ca 46,5 %! Klimatmålet för Skåne är en 30 %- ig minskning så detta har redan med råge uppnåtts i Bjuvs kmmun. För kldixid är minskningen till ch med ännu större. Hela 51,4 % lägre än Utsläpp av kldixid tn/invånare ch år Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Transprter Industriprcesser Energiförsörjning Diagram 1: Utsläpp av kldixid per invånare inm lika sektrer i Bjuvs kmmun Källa: RUS 20

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Energiplan 2006 för Karlskrona Kommun

Energiplan 2006 för Karlskrona Kommun Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 1 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Antagen av kmmunfullmäktige 2006-09-28 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Miljömålsprogram Bjuvs kommun

Miljömålsprogram Bjuvs kommun Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2013-2014 Innehållsförteckning Inledning...3 Nationella miljökvalitetsmål... 3 De 16 nationella miljömålen och dess definitioner...3 Regionala miljömål... 5 Lokala miljömål

Läs mer

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Förstudierapport Sustainable City Mora

Förstudierapport Sustainable City Mora Sustainable City Mra Förstudierapprt Sustainable City Mra 2009-01-29 1 Sid 2/23 Innehållsförteckning Sid 3/23 1 SAMMANFATTNING...4 2 FÖRSTUDIENS GENOMFÖRANDE...5 3 RESULTAT FRÅN FÖRSTUDIEN...7 3.1 NULÄGET

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se Delårsrapprt 2015 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Eknmisk översikt 8 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning Karlina Kjellberg Miljösamrdnare 2013-03-04 Miljötips vid inköp Miljömärkning Ett bra sätt att få vägledning m en prdukt är miljöanpassad eller inte är att titta efter miljömärkning. Följande miljömärkningar

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020 Plattfrmsm te Vattenplattfrmen f r Hrisnt 2020 Stckhlm 18 mars 2014 Infrmatin från Vinnva m Hrisnt 2020 (H2020) Jessica Umegård, Natinell kntaktpersn (NCP) för H2020, Vinnva Se presentatin. Den eurpeiska

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Förslag till nya etappmål

Förslag till nya etappmål SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-12-16 Ärendenr: NV-00336-13 Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

- en sida från Lifeforum

- en sida från Lifeforum Miljöbilar - en sida från Lifefrum Direktlänk: http://www.lifefrum.rg/miljbilar/ Innehåll Miljöbilar? Alternativa bränslen ch nya metder Visinärt Vad kan jag göra nu? Några tillgängliga miljöbilsmdeller

Läs mer