Miljömålsprogram Bjuvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014"

Transkript

1 Miljömålsprgram Bjuvs kmmun

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Natinella miljökvalitetsmål... 3 De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner... 3 Reginala miljömål... 4 Lkala miljömål för Bjuvs kmmun... 5 Visinsstyrningsmdellen... 5 Visin för Bjuvs kmmun... 5 Övergripande KF mål... 5 Övergripande miljömål... 5 Miljömålsprgrammets plats i visinsstyrningsmdellen... 5 Andra styrande dkument... 6 Uppföljning... 6 Temamrådenas indelning... 6 Rubriker inm temamrådena... 7 Rent vatten... 8 Bra bende Levande Natur Ren energi Slutna kretslpp

3 Inledning Natinella miljökvalitetsmål I april 1999 antg riksdagen mål för miljökvaliteten inm 15 mråden tillkm ytterligare ett målmråde. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön sm miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inm en generatin, d v s till Det övergripande målet för miljöplitiken är att till nästa generatin lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta, utan att rsaka ökade miljö- ch hälsprblem utanför Sveriges gränser. Generatinsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöprblemen ska vara uppfyllda inm en generatin ch att miljöplitiken ska inriktas mt att: eksystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, ch att deras förmåga att långsiktigt generera eksystemtjänster är säkrad den bilgiska mångfalden ch natur- ch kulturmiljön bevaras, främjas ch nyttjas hållbart människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen en gd hushållning sker med naturresurserna andelen förnybar energi ökar ch att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, ch knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmsfären ska i enlighet med FN:s ramknventin för klimatförändringar stabiliseras på en nivå sm innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt ch i en sådan takt att den bilgiska mångfalden bevaras, livsmedelsprduktinen säkerställs ch andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det glbala målet kan uppnås. Frisk Luft Luften ska vara så ren att människrs hälsa samt djur, växter ch kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall ch markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark ch vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka krrsinshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkelgiska föremål ch hällristningar. Giftfri miljö Förekmsten av ämnen i miljön sm har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hta människrs hälsa eller den bilgiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära nll ch deras påverkan på människrs hälsa ch eksystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekmmande ämnen är nära bakgrundsnivåerna Säker strålmiljö Människrs hälsa ch den bilgiska mångfalden ska skyddas mt skadliga effekter av strålning. Skyddande znskikt Oznskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mt skadlig UV-strålning. 3

4 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark ch vatten ska inte ha någn negativ inverkan på människrs hälsa, förutsättningar för bilgisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark ch vatten. Levande sjöar ch vattendrag Sjöar ch vattendrag ska vara eklgiskt hållbara ch deras variatinsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig prduktinsförmåga, bilgisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eklgiska ch vattenhushållande funktin ska bevaras, samtidigt sm förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av gd kvalitet Grundvattnet ska ge en säker ch hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en gd livsmiljö för växter ch djur i sjöar ch vattendrag. Hav i balans samt levande kust ch skärgård. (Ej relevant för Bjuvs kmmun) Västerhavet ch Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar prduktinsförmåga ch den bilgiska mångfalden ska bevaras. Kust ch skärgård ska ha en hög grad av bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Näringar, rekreatin ch annat nyttjande av hav, kust ch skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas eklgiska ch vattenhushållande funktin i landskapet ska bibehållas ch värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skgar Skgens ch skgsmarkens värde för bilgisk prduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden ch sciala värden värnas. Ett rikt dlingslandskap Odlingslandskapets ch jrdbruksmarkens värde för bilgisk prduktin ch livsmedelsprduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena bevaras ch stärks. Strslagen fjällmiljö (Ej relevant för Bjuvs kmmun) Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller bilgisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- ch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden ch så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla mråden ska skyddas mt ingrepp ch andra störningar. Gd bebyggd miljö Odlingslandskapets ch jrdbruksmarkens värde för bilgisk prduktin ch livsmedelsprduktin ska skyddas samtidigt sm den bilgiska mångfalden ch kulturmiljövärdena bevaras ch stärks. Ett rikt djur ch växtliv Den bilgiska mångfalden ska bevaras ch nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande ch framtida generatiner. Arternas livsmiljöer ch eksystemen samt deras funktiner ch prcesser ska värnas. Arter ska kunna frtleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variatin. Människr ska ha tillgång till en gd natur- ch kulturmiljö med rik bilgisk mångfald, sm grund för hälsa, livskvalitet ch välfärd. Reginala miljömål Länsstyrelsen är reginal miljömålsansvarig myndighet. I det ingår att samrdna det reginala miljömålsarbetet, reginalisera de natinella målen, svara för reginal uppföljning ch verka för att målen nås i länet. För miljökvalitetsmålet Levande skgar är dck Skgsstyrelsen ansvarig även reginalt ch här finns ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen ch Skgsstyrelsen. De skånska miljömålen, med tillhörande handlingsprgram, fastställdes i nvember Sm anpassning till förändringar i natinella mål gjrde Länsstyrelsen ch Skgsstyrelsen under 2007 en mindre revidering av de Skånska målen, vilket innebar att några delmål ändrades, ströks eller tillkm. I december 2008 beslutade Länsstyrelsen m skånska delmål under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- ch djurliv. 4

5 Lkala miljömål för Bjuvs kmmun Miljömålsprgrammet baseras på de natinella ch de reginala miljömålen samt på de reginala klimatmålen. I stället för att ta fram två separata dkument för miljömål respektive klimatmål har vi valt att utvidga kapitlet m energi så att prgrammet även utgör kmmunens klimatstrategi. Visinsstyrningsmdellen Miljömålsprgrammet är en del av Bjuvs kmmuns nya visinsstyrningsmdell. Mdellen illustreras här till höger. Visin 2020 Övergripande mål Kmmunfullmäktiges direktiv Knkretiserade mål ch pririteringar Verksamhetsplan/verksamhetsmål Aktivitetsplan Visin för Bjuvs kmmun En attraktiv Söderåskmmun med fkus på bende, miljö ch näringsliv. Övergripande KF mål I Bjuvs kmmun finns fyra övergripande mål frmulerade sm gäller hela kmmunen inm alla verksamheter: Gd samhällsmiljö Kultur för alla Livslångt lärande Individen i centrum Övergripande miljömål För miljön har i detta prgram frmulerats fem övergripande miljömål sm berör mrådena vatten, bende, natur, energi samt kretslppstänkande: Vattnet i Bjuvs kmmun ska vara gtt, rent ch hälssamt för djur ch människr Bjuvs kmmun ska erbjuda attraktiva bstadsmiljöer, bra kmmunikatiner, krta avstånd ch nära till naturen Bjuvs kmmun ska ha en levande natur med ett rikt djur ch växtliv I Bjuvs kmmun ska energin huvudsakligen kmma från förnyelsebara energikällr ch vi ska använda dem på ett miljövänligt ch energieffektivt sätt I Bjuvs kmmun ska vi sträva mt att materialen cirkulerar i kretslpp sm är slutna,resurssnåla ch giftfria Miljömålsprgrammets plats i visinsstyrningsmdellen Miljömålsprgrammet antas i kmmunfullmäktige ch innehåller Bjuvs kmmuns ambitiner ch inriktningar utifrån en eklgiskt hållbar utveckling. Till detta finns en verksamhetsövergripande handlingsplan sm tas fram gemensamt av berörda nämnder/förvaltningar/enheter ch kmmunala blag.. Båda dkumenten löper över fyraårsperider ch följer mandatperiderna. 5

6 Miljömålen i miljömålsprgrammet är indelade i fem temamråden. Inm varje temamråde beskrivs övergripande miljömål samt knkretiserade mål ch pririteringar, sm styr verksamhetsstyrningsprcessen ch budgetprcessen. Inför varje årlig budgetprcess tar respektive nämnd/förvaltning/enhet ch blag fram nya förslag på knkreta åtgärder utifrån handlingsplanen ch de beslutade miljömålen i miljömålsprgrammet samt redvisar kstnader för att utföra dessa. Utvärdering av tidigare mål görs samtidigt. Mål ch åtgärder sammanställs ch redvisas årligen till kmmunstyrelsen. Inm varje temamråde finns miljöindikatrer framtagna. Indikatrernas uppgift är att mäta ch följa utvecklingen inm målmrådet ch ger alltså ett mått på m åtgärderna gett önskat resultat. Andra styrande dkument Översiktsplan KF måldkument Plicy för scialt hållbar utveckling Uppföljning Kmmunstyrelsen ansvarar för att miljömålsprgrammet följs upp ch utvärderas av respektive nämnd/ förvaltning/enhet ch blag. Miljömålsprgrammet ska revideras i sin helhet vid starten av varje mandatperid. En uppföljning ch utvärdering av handlingsplanen ska göras innan en ny tas fram. I samband med revideringen ska varje förvaltning ch blag ta fram nya mål ch åtgärder för fyraårsperiden. De indikatrer sm tagits fram inm varje temamråde ska följas upp årligen ch redvisas. Temamrådenas indelning Miljömålsprgrammet är indelat i fem temamråden. Många gånger går rsak ch verkan för de lika natinella miljökvalitetsmålen in i varandra men i huvudsak passar miljökvalitetsmålen in i mrådena enligt nedan: Levande skgar Ett rikt dlingslandskap Myllrande våtmarker Levande sjöar ch vattendrag Ett rikt djur- ch växtliv Levande natur Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Ren energi Eklgiskt hållbar utveckling Bra bende Gd bebyggd miljö Giftfri miljö Frisk luft Säker strålmiljö Skyddande znskikt Grundvatten av gd kvalitet Myllrande våtmarker Ingen övergödning Levande sjöar ch vattendrag Bara naturlig försurning Rent vatten Slutna kretslpp Giftfri miljö Gd bebyggd miljö Ett rikt dlingslandskap Varje tema har en egen övergripande målfrmulering av visinär karaktär. 6

7 Rubriker inm temamrådena Natinella miljökvalitetsmål Här anges de natinella miljökvalitetsmål sm i huvudsak berör aktuellt temamråde. Eftersm effekterna av vissa åtgärder går in i varandra så kan det vara flera av de natinella miljömålen sm berörs. För att läsa den natinella frmuleringen för respektive miljömål se under rubriken Natinella miljökvalitets mål på sidan 5. Bakgrund Här beskrivs bakgrunden till miljömålen. Vilka prblem står vi inför natinellt ch vilka strategier finns för att lösa prblemen på EU eller regeringsnivå. Nuläget Här beskrivs situatinen i Bjuvs kmmun i nuläget. Vilka prblem står vi inför på lkal nivå, vad har gjrts ch vad görs? Beskrivning av vilka planer ch strategier sm finns för framtiden. Övergripande miljömål Här beskrivs kmmunens långsiktiga mål. Varje temamråde har en egen visin sm sedan definieras. Knkretiserade mål ch pririteringar Här anges knkreta, mätbara målfrmuleringar för de mråden sm är särskilt pririterade i Bjuvs kmmun. Indikatrer Här anges de indikatrer sm skall redvisas vid uppföljningen av miljömålsprgrammet. Indikatrernas uppgift är att följa upp resultatet av miljömålsarbetet, visa m miljöarbetet går i rätt riktning ch takt ch visa hur miljön mår. Dessa indikatrer ska även utgöra underlag för att kmmunfullmäktige, nämnderna ch de kmmunala blagen ska kunna fatta beslut m nya mål ch åtgärder i det frtsatta miljöarbetet. Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Under rubriken finns en ruta med tips på vad du sm privatpersn kan göra för att hjälpa till att nå kmmunens miljömål. 7

8 Rent vatten Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Vatten är källan till allt liv. Ett rent vatten är en förutsättning för att människr ch djur ska kunna leva. Våra mänskliga aktiviteter kan ch har i hög grad påverkat vårt vatten på lika sätt. Våra sjöar ch vattendrag, havet ch grundvattnet har påverkats ch kmmer att påverkas negativt m vi inte ser till att skydda det för framtiden. Användningen av bekämpningsmedel, utsläpp av avlppsvatten ch näringsläckage från dlingsmark är bara några av hten mt vårt vatten ch dem sm har vatten sm sin livsmiljö. Näringsläckage Övergödning rsakas, sm rdet antyder, av för mycket näring i mark ch vatten. Näringen kmmer från utsläpp av kväve- ch fsfrförreningar. De negativa effekterna av det är många. I hav, sjöar ch vattendrag leder övergödningen till en ökad tillväxt av alger (s.k. algblmning), igenväxning ch syrebrist på bttnarna. I markerna leder det till att känsliga växter försvinner ch att skgen växer för frt. I vårt dricksvatten kan halterna av kväve- ch fsfrföreningar stiga till hälsskadliga nivåer. Främst sker utsläppen från jrdbruk ch avlpp från industrier ch hushåll men även från luftförreningar. Förreningar I vårt samhälle hanteras dagligen många ämnen sm är farliga för miljön m de kmmer ut i luft, mark eller vatten. Det mesta av dessa ämnen kmmer ut genm många små utsläpp, så kallade diffusa utsläpp, fta genm läckage eller via dagvattnet. Många gifter kmmer via spillvattennätet till kmmunernas avlppsreningsverk. Där kan de ställa till med stra prblem genm att reningsverkets bilgiska rening kan påverkas negativt. Det är svårt att rena brt dessa gifter ch ha kntrll på vad sm släpps ut eftersm det finns så mycket lika giftiga ämnen. Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten antgs 2000 ch är ett samlat direktiv för vattenplanering ch vattenvård inm EU. Huvudsyftet är att säkerställa en gd vattenstatus i alla EU-länder. Alla typer av vatten mfattas av direktivet, såväl sjöar ch vattendrag sm grundvatten. I Sverige har man delat in landet i lika mråden efter avrinningsmråde. Större delen av Bjuvs kmmun tillhör Västerhavet medan en liten del i söder tillhör Södra Östersjön. De lika vattenmyndigheterna har fått i uppdrag att upprätta förvaltningsplaner ch åtgärdsplaner för hur man ska uppnå gd vattenkvalitet. I åtgärdsplanerna finns åtgärder sm riktar sig till lika myndigheter bland annat till kmmunerna. Nuläget Dricksvatten I Bjuvs kmmun får de flesta invånarna från ch med 2011 sitt vatten från sjön Blmen i Småland via Sydvatten. Vattentäkterna i Nrra Vram kmmer att användas sm reservvattentäkter för kmmunen ch 8

9 arbetet med att fastställa ett vattenskyddsmråde för detta pågår. Allt kmmunalt dricksvatten i kmmunen uppfyller livsmedelsverkets krav för dricksvatten. Cirka 400 hushåll i kmmunen br utanför det kmmunala dricksvattennätet ch får sitt dricksvatten från enskilda vattenbrunnar av varierande kvalitet. Avlpp I kmmunen finns två kmmunala avlppsreningsverk, ett i Bjuv, Ekebr ch ett i Ekeby. Ekebr behandlar avlppsvatten från Bjuv, Gunnarstrp, Billeshlm ch Nrra Vram samt en del avlppsvatten från industrin. Reningen mfattar mekanisk, kemisk ch bilgisk rening. Ekebr brttas med prblem med nitrifikatinen i bibäddarna ch har därför svårt att klara de myndighetskrav sm finns på kvävereducering vintertid. Findus har ett eget reningsverk. Utsläpp till recipient sker till Bjuvsbäcken respektive Vegeå. Ekeby reningsverk behandlar avlppsvatten från hushållen i Ekeby. Verket har prblem med inläckande dagvatten sm gör att verket överbelastas vid höga vattennivåer. Enskilda avlpp med direktutsläpp är ckså en str utsläppskälla i Bjuvs kmmun. Det finns närmare 400 enskilda avlppsanläggningar i kmmunen ch mindre än 25 % av dem är gdkända enligt dagens lagstiftning. Det är viktigt att fastighetsägare med icke gdkända avlpp åtgärdar dem för att vi ska kunna minska övergödningen i kmmunen. Söderåsens miljöförbund sm har tillsynen över enskilda avlpp arbetar med att kartlägga dessa ch att ställa krav på fastighetsägarna att åtgärda icke gdkända anläggningar. Dagvatten Man har gjrt undersökningar på dagvatten i Sverige sm visar att dagvattnets sammansättning är relativt hmgen. Det är därför inte relevant att ta egna prver i en kmmun för att kntrllera dagvattnets innehåll. Dagvattnets innehåll kan påverkas mycket genm hur ch var det rinner. Rening av dagvatten via dammar ch våtmarker är ett effektivt sätt att skilja av miljöfarliga partiklar. I Bjuvs kmmun finns prblem med översvämningar vid höga flöden. Det finns därför ett behv av att fördröja dagvattnets väg till vattendragen till exempel genm att anlägga dammar sm fördröjningsmagasin eller att ta hand m vattnet lkalt där det uppstår utan att det belastar vattendragen t.ex. genm att leda det till ett markmråde sm klarar att absrbera regnvattnet. En annan effektiv åtgärd är att sträva efter att minska arealen hårdgjrd yta. Ett annat strt prblem i kmmunen är dagvatten sm läcker in i spillvattennätet ch på så sätt överbelastar reningsverken. Jrdbruk Bjuvs kmmun består till str del av jrdbruksbygd vilket medför prblem med övergödning. Det är främst användningen av knstgödsel i kmbinatin med dikning ch kulvertering av vattendrag sm bidrar till att näringsämnen lättare transprteras ut i vattendragen eller går ner i grundvattnet. Övergödningen leder till fta till igenväxning men ckså till algblmmning i sjöar ch hav. Trts riktade åtgärder, sm minskad användning av handelsgödsel ch införandet av skyddszner i jrdbruk, minskar inte övergödningen i Skåne. Sjöar ch vattendrag Bjuvs kmmun avvattnas i huvudsak via Vege å till Skälderviken. En liten del av den södra delen tillhör Rååns avrinningsmråde. Inga större sjöar finns i kmmunen. De våtmarker sm finns består till största delen av kärr ch dammar. Några mycket värdefulla vattenmiljöer finns i kmmunen varav Maglaby kärr, Hallabäcken ch de så kallade Bjuvsbäckarna (de två senare är klassificerade sm vattendrag med höga naturvärden enligt länsstyrelsen) är väl värda att nämnas. Även Vegeå ch Bserupsbäcken hyser intressanta vattenmiljöer. 9

10 Övergripande miljömål Vattnet i Bjuvs kmmun ska vara gtt, rent ch hälssamt för djur ch människr. Med detta menas att vi strävar mt att: Dricksvattenförsörjningen i Bjuvs kmmun ska vara långsiktigt tryggad från negativ påverkan genm att det ska finnas tillräckliga skyddsmråden kring de vattentäkter sm används eller kan kmma att användas sm reserv. Det ska inte ske några utsläpp av förreningar eller näringsämnen sm leder till övergödning eller förgiftning av grundvatten eller vattendrag i kmmunen. I vattendragen ska det finnas ett rikt djurch växtliv. Det vatten sm leds till avlppsledningsnätet eller till ett enskilt avlpp ska vara fritt från förreningar sm inte kan brytas ner innan det hamnar i recipienten. Andelen synligt vatten ch våtmarksbitper i samhällena ch på landsbygden ska öka i Bjuvs kmmun. Dessa anläggningar ska vara planerade, välskötta ch ha ett rent vatten så att det utgör en viktig del i Bjuv sm en attraktiv kmmun att b i. Knkretiserade mål ch pririteringar Utsläppen av näringsämnen från jrdbruk, reningsverk ch enskilda avlpp skall minska under mandatperiden. Utsläpp av gifter (bekämpningsmedel) ska minska under mandatperiden. Vattenskyddsföreskrifter för Nrra Vram ska tas fram senast Viktiga uttagsmråden för framtida vattenförsörjning skall ha identifierats samt tidsplan för skydd av dessa ska ha tagits fram under mandatperiden. Kmmunen ska delta i minst ett prjekt gällande restaurering av våtmark samt anlägga minst en våtmark för utjämning av dagvatten. Indikatrer Näringshalter i Vegeå Antal anlagda våtmarker Tungmetaller i slam från reningsverken Kväve- ch fsfrreducering samt BOD på reningsverken Antal enskilda avlpp med direktutsläpp, antal gdkända anläggningar Bräddning av avlppsvatten från reningsverken Genmförd kemikaliekampanj Vattenskyddsföreskrifter Strategi för vatten- ch avlpp 10

11 Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag tvättar bilen på gdkänd biltvätt Jag häller inte kemikalier i avlppet, utan lämnar rester på miljöstatin Jag använder endast miljömärkta tvätt- disk- ch rengöringsmedel ch överdserar inte Jag har en gdkänd enskild avlppsanläggning ch ser till att den fungerar sm den ska. Jag använder miljömärkta hygienprdukter Jag använder vattenbaserade färger, lim ch lacker Jag använder inte kemiska bekämpningsmedel i trädgården Jag har satt sparsilar på alla kranar Jag har snålsplande taletter Jag diskar ch tvättar bara med fulla maskiner Jag dricker kranvatten istället för vatten på flaska 11

12 Bra bende Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Bendet är en central del i en människas liv. Därför har ckså bendet en central del i Bjuvs kmmuns miljömålsarbete. För att det ska vara attraktivt att b på en plats är det viktigt att det är lugnt, säkert, vackert, hälssamt samt att det är nära till naturen ch till viktiga samhällsfunktiner. För att en bstadsrt ska vara attraktiv är det av str betydelse att utmhusmiljön är attraktiv. Det blir den m det finns frisk luft att andas, rent vatten att dricka ch att bada i, ren mark att vistas på ch att det är fritt från störande buller. Byggnader ch inmhusmiljö För att ett bende ska vara attraktivt är även inmhusmiljön viktig. Vanliga prblem är dålig ventilatin sm i sin tur kan rsaka fukt ch mögel samt prblem med radn, temperatur ch buller. Det är ckså viktigt att bendemiljön är säker, att man kan känna sig trygg i sitt bende ch där man vistas både med tanke på lycksrisk ch på hälsa. Strålning Vi utsätts ständigt för lika typer av strålning. Inm miljömålet Säker strålmiljö tas tre lika typer av strålning upp. Det är UV-strålning från slen ch slarier, jniserande strålning, där radiaktiv strålning tex. radn ingår, samt elektrmagnetisk strålning sm alstras där elektricitet används ch av till exempel mbiltelefner. Ett tunnare znskikt släpper igenm mer UV-strålning ch riskerna med UV-strålningen ökar. Användningen av de gaser sm förstör znskiktet minskar ch kmmer att fasas ut. Luft Luften vi andas måste vara ren ch fri från skadliga förreningar för att vi ska må bra. Mycket av det sm släpps ut från trafik ch industrier är hälsvådligt i höga halter. Ämnen sm kvävedixid, svaveldixid, plycykliska armatiska klväten (PAH), flyktiga rganiska ämnen (VOC), tungmetaller ch marknära zn finns alla i både bilavgaser ch i utsläpp från industrier. Olika små partiklar finns ckså i luften ch kan vara skadliga för vår hälsa. Nuläget Referensmätningar: Alltsedan Tjernbyllyckan har miljökntren runt m i Sverige utfört så kallade referensmätningar av radiaktiv bakgrundsstrålning på utvalda platser i kmmunerna. I Bjuvs kmmun görs mätningar i Bjuv, Nrra Vram ch i Ekeby. På samtliga platser uppmäts nrmala värden för bakgrundsstrålning sm ligger runt 0,1 µsv/h. 12

13 Strålning Samtliga van nämnda strålningstyper förekmmer i kmmunen. I Bjuvs kmmun finns ett antal högspänningsledningar sm avger elektrmagnetisk strålning. En av dessa grävs ner under 2011 på de sträckr sm passerar inm bstadsmråden. Dck kan det frtfarande finnas bstäder sm ligger inm mråde med förhöjd strålningshalt sänktes riktvärdet för radn i bstäder, sklr ch försklr från 800 till 400 Bq/m 3. Efter detta granskades 1800 hus i Bjuvs kmmun byggda mellan 1929 ch 1975 för att lkalisera eventuella radnhus. Vid nggrann mätning knstaterades att endast 2 hus översteg det då gällande riktvärdet sänktes riktvärdet till 200 Bq/m 3 ch i ch med detta kan fler hus att kmmit att hamna över riktvärdet. Någn ny allmän mätning har inte gjrts efter att det nya riktvärdet infördes så några siffrr på detta finns inte tillgängliga i dag. Många privata fastighetsägare har dck själva låtit utföra radnmätningar i sina bstäder. Kmmunen har mätt radnhalterna i samtliga kmmunala byggnader ch samtliga ligger under gränsvärdet. Oznskiktet Oznskiktet har till viss del reparerat sig sedan de lägsta znnivåerna i början på 2000-talet. Användningen av znförstörande gaser minskar kntinuerligt i kmmunen. År 2009 fanns trts detta frtfarande 10 anläggningar med sammanlagt 142 kg gas installerad. Gasen finns installerad i kylanläggningar sm kylar ch frysar samt värmepumpar ch luftknditinering. Buller I kmmunen är det främst järnvägsbuller sm kan rsaka bullerlägenheter för invånarna. Järnvägar finns i såväl Bjuv, Billeshlm, Nrra Vram ch Gunnarstrp. Även industribuller kan rsaka bullerstörning. Främst alstras bullret från fläktar, transprter ch materialhantering vid industrier sm ligger nära bstadsmråden. Störningen från vägtrafik bedöms vara av mindre mfattning då större genmfartsleder saknas i kmmunen. Dck kan bende vid de mest trafikerade gatrna i tätrterna uppleva trafikbuller sm störande. Luft Samtliga Skånes kmmuner är medlemmar i Skånes Luftvårdsförbund. Detta förbund har bland annat till uppgift att kartlägga luftmiljön i Skåne. Skånes Luftvårdsförbund arbetar bland annat med att bygga upp en utsläppsdatabas för reginen samt att beräkna hur luftförreningar fördelar ch sprider sig inm respektive kmmun. Skånes Luftvårdsförbund är ckså med i samarbetet Luften i Skåne där man kntinuerligt mäter luftkvaliteten vid fem punkter i Skåne. Närmaste mätpunkt är Vavihill på Söderåsen. Luftkvaliteten i Bjuv är i regel ganska gd utm för partiklar (PM10) där kmmunen befinner sig över det värde där man enligt Naturvårdsverkets föreskrifter m kntrll av luftkvalitet (NFS 2010:8) ska göra kntinuerliga mätningar för att säkerställa att miljökvalitetsnrmerna inte överskrids. Utmhusmiljö Idag har många kmmuninvånare, enligt en undersökning sm gjrts, uppfattningen att de har långt till naturen. I Bjuvs kmmun finns dck en hel del grönmråden ch annan tätrtsnära natur så varför invånarnas uppfattar att det är långt till naturen är svårt att svara på. Kanske är det så att man inte upplever den typ av grönmråden sm finns sm natur. För att ändra på detta är det viktigt att de tätrtsnära grön- ch naturmrådena upplevs sm tillgängliga ch attraktiva att vistas i. Det är ckså viktigt att grönmråden samt gång- ch cykelvägar känns säkra. Omledning av tung trafik ch trafik med farligt gds samt en minskning av biltrafiken i centrum är ckså önskvärt för att öka säkerheten ch få en bättre tätrtsmiljö. 13

14 Kllektivtrafik Från Bjuvs tätrt finns det gda möjligheter att åka kllektivt. Du har två alternativ, tåg ch buss. Från övriga tätrter i kmmunen finns det möjlighet att åka buss. Dck finns järnväg till flera rter i kmmunen men sm numera inte trafikeras med persntrafik. För att öka tillgängligheten till kllektivtrafik för kmmuninvånarna bör kmmunen föra diskussin med Skånetrafiken m att undersöka möjligheten att öppna upp för persntrafik igen. Övergripande miljömål Bjuvs kmmun ska erbjuda attraktiva bstadsmiljöer, bra kmmunikatiner, krta avstånd ch nära till naturen. Med detta menas att vi strävar mt att: I Bjuvs kmmun ska du ha nära till allt. Till bstäder, sklr, affärer, vårdcentral, idrttsanläggningar, kmmunikatiner ch inte minst till naturen. Luften ska vara ren ch klar ch hälssam att andas. Inga skadliga ämnen i luften sm kan skada växter, djur, människr eller byggnader ska finnas. Buller ska inte vara någt prblem i Bjuvs kmmun. Det ska finnas tysta mråden dit man kan söka sig för att få lugn ch r. Den strålning sm invånarna i kmmunen utsätts ska minimeras genm försiktighet vid planering ch placering av bstäder, mbilmaster, kraftledningar ch andra strålningskällr. I Bjuvs kmmun ska avstånden vara krta ch gång- ch cykeltrafik pririteras. Om avstånden ändå blir för långa ska det enkelt ch snabbt gå att ta sig dit med kllektivtrafiken. Knkretiserade mål ch pririteringar: Fysisk planering ch samhällsbyggande grundas på strategin att ett varierat utbud av bstäder, arbetsplatser, service ch kultur skall anpassas så att tillgängligheten ökar ch transprtbehvet minskar. Eventuella bullerfria mråden i kmmunen skall bevaras. Antalet människr sm utsätts för bullerstörningar överstigande beslutade riktvärden för buller i bstäder skall minska under mandatperiden. Halterna av partiklar (PM10) i luft ska minska under mandatperiden. Samtliga kmmunägda anläggningar ska vara fria från znförstörande gaser av typ HCFC senast

15 Indikatrer Halterna bensen, VOC, (lättflyktiga rganiska föreningar), kvävedixid, marknära zn, svaveldixid, partiklar, PAH (Plycykliska armatiska klväten) i luft Antal bstäder med radnhalter över gränsvärdet Antal bstäder inm mråden med förhöjda elektrmagnetiska fält Antal anmälda klagmål på buller i bstäder Antal invånare sm upplever att de har nära till naturen Antal invånare sm upplever att de känner sig säkra Antal meter anlagda gång- ch cykelvägar Andel tung trafik genm centrum Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag går eller cyklar sträckr krtare än 5 km ch åker kllektivt när jag kan Jag har mätt radnhalten i mitt hus ch sanerat m det behövdes Jag eldar med trr ved i min panna/kamin ch min vedpanna är miljögdkänd med ackumulatrtank Jag använder miljömärkta batterier ch lämnar in förbrukade batterier i batterihlkar Jag källsrterar mina spr ch lämnar in farligt avfall på återvinningsgården Jag har sänkt inmhustemperaturen för att minska min energianvändning 15

16 Levande Natur Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Att kunna vistas i naturen har str betydelse för människrs hälsa ch välbefinnande. Naturen är viktig för rekreatin ch friluftsliv men ckså för de tjänster den bistår ss med sm att rena vatten ch luft, pllinera våra grödr ch ge ss föda. Vi har inte rätt att utarma den bilgiska mångfalden det vill säga den variatin av gener, arter ch dess samverkan sm finns på jrden ch därmed minska kmmande generatiners möjlighet att leva här. Planering Hur man går tillväga vid planeringen av samhället har str betydelse för kmmuninvånarnas närhet till naturen. För att alla invånare ska ha möjlighet att vistas i naturen är det viktigt att naturen finns nära där man br. Nära bstäder, sklr ch arbetsplatser. I en kmmun med mycket dlingsmark är det viktigt att man i planeringen lägger in gröna stråk så att man kan ta sig fram till naturen inte bara se den på avstånd över de vidsträckta åkrarna. Värdefulla miljöer ch htade arter Natinellt sett är 9,3 prcent av våra djur, växter ch svampar så htade att de löper risk att dö ut. Ytterligare nära 7 prcent av våra svenska arter ligger på gränsen att bli htade. Anledningen till att de blivit htade är att deras livsmiljöer påverkats av miljöförstörelse ch ratinalisering av jrdbruk, skgsbruk ch fiske. När man arbetar för att skydda arter ch miljöer finns det lika skyddsfrmer att ta till sm naturreservat ch naturvårdsavtal men man arbetar även med att restaurera ch återskapa miljöer exempelvis att anlägga våtmarker i jrdbrukslandskapet. Nuläget Bjuvs kmmun består av rterna Bjuv, med drygt 7300 invånare, Billeshlm ch Ekeby med ca 3900 respektive ca 3600 samt ett antal mindre rter. Kmmunen är relativt tätbeflkad ch mgärdas till str del av högprduktiv jrdbruksmark. Det finns gtt m parker ch grönmråden i tätrterna men inte så mycket naturmråden. Tätrtsnära natur finns främst i Ekeby ch Billeshlm. I Ekeby finns några begränsade mråden främst i nrra delen av samhället. I Billeshlm finns ett strt tätrtsnära skgsmråde i sydöst. I Bjuvs tätrt finns begränsat med naturmråden ch då främst längs Vegeå ch Bserupsbäcken. Utanför tätrterna finns större naturmråden sm Söderåsen med sina bkskgar samt Mölledammarna gjrdes en sammanställning av värdefull natur i Bjuvs kmmun i ett dkument med samma namn. Rapprten bygger till största delen på tidigare utförda undersökningar. Här beskrivs kmmunens naturförhållanden ch naturtyper ch vilka ht sm finns mt respektive naturtyp. Vidare har man pekat ut 15 mråden sm bedöms sm värdefulla för naturvården. Då denna rapprt har 20 år på nacken ch dessutm bygger på undersökningar ch inventeringar sm i de flesta fall är av ännu äldre datum finns det ett behv av att uppdatera ch göra ett nytt naturvårdsprgram för kmmunen. Detta prgram bör innehålla ett åtgärdsprgram för aktiva åtgärder inm naturvården. En mindre uppdatering av den gamla 16

17 naturinventeringen gjrdes under tidigt 2000-tal men denna resulterade inte i någt nytt naturvårdsprgram. För Söderåsen finns en särskild fördjupad översiktsplan från 2001 (mtryck 2004), där man lagt str vikt vid naturvård. I denna plan har man även lagt fram förslag till åtgärder ch mråden sm förslås bli naturreservat. Denna plan är dck mer en översikt över naturmiljöerna på Söderåsen ch mer detaljerade mrådesbeskrivningar saknas. Över den del av kmmunen sm ligger på Söderåsen finns även en nyare naturvårdskarta från 2007 sm beskriver speciellt värdefulla skgsnaturtyper (Naturvårdskarta inventering, digitalisering ch beskrivning av värdefulla naturtyper på Söderåsen.) Vad gäller den mark sm ägs av kmmunen saknas en heltäckande kartläggning. En sådan kartläggning bör genmföras där man lägger upp strategier för vilken typ av grönmråden man vill ha ch hur de ska skötas. Övergripande miljömål Med detta menas att: I Bjuvs kmmun ska det finnas en levande natur med ett rikt djur ch växtliv. Alla kmmuninvånare skall ha möjlighet att kmma ut i naturen då grönmråden finns i närheten av bstäder, sklr ch arbetsplatser. Tätbebyggelsen i kmmunen ska planeras så att ett rikt djur- ch växtliv gynnas. Gröna krridrer sparas mellan lika grönmråden så att djur ch växter kan förflytta sig. Htade arter ch miljöer ska få ett lämpligt skydd sm möjliggör både bevarande ch utveckling av den bilgiska mångfalden. Bjuvs kmmun ska arbeta aktivt för att införa skydd av värdefull natur i synnerhet av den tätrtsnära naturen. Befintliga tätrtsnära naturmråden ska bevaras ch utvecklas till attraktiva naturmråden för kmmuninvånarna. Vid planläggning av tätrter ch nya mråden ska hänsyn tas till naturmiljön så att kmmunens tätrter upplevs sm grönskande. Knkretiserade mål ch pririteringar Ett kunskapsunderlag för att kunna bevara värdefull natur ska tas fram under mandatperiden. Kmmunen ska genmföra naturvårdsåtgärder för minst ett mråde under mandatperiden. En större andel kmmuninvånare ska uppleva att de har nära till naturen. 17

18 Indikatrer Kunskapsunderlag för värdefull natur i Bjuvs kmmun Antal invånare sm upplever att de har nära till naturen Utförda naturvårdsåtgärder Vad kan jag sm privatpersn bidra med? Jag pririterar svenskt trä vid köp av möbler ch virke ch undviker trpiska träslag Jag använder aldrig engångsservis ch undviker andra engångsmaterial där det är möjligt Jag köper regelbundet minst 5 KRAV-märkta prdukter Jag pririterar närprducerade ch svenska råvarr ch anpassar inköpen efter säsng Jag köper eklgisk mjölk 18

19 Ren energi Natinella miljökvalitetsmål Bakgrund Växthusgaser sm vattenånga ch kldixid finns naturligt i jrdens atmsfär. Gaserna hindrar inte slljuset från att nå ner till jrdytan ch där värma upp den, men de fångar effektivt upp utgående värmestrålning ch reflekterar värme tillbaka mt jrden. På detta sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jrden. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga ch kldixid. Andra växthusgaser är metan, dikvävexid (lustgas) ch flurerade gaser (bl.a. så kallade frener). För att kunna jämföra gaser räknar man m bidraget från varje enskild gas till den mängd kldixid, så kallade kldixidekvivalenter, sm har samma inverkan på klimatet. Förbränningen av fssila bränslen (kl, lja ch naturgas) ger upphv till kldixid sm står för 80 prcent av växthusgaserna. Källrna till de andra växthusgaserna är främst jrdbruk (metan ch lustgas), avfallsdepnier (metan) ch förbränning (lustgas) medan de flurerade gaserna i huvudsak kmmer från kyl- ch frysutrustning, högspänningsbrytare ch aluminiumprduktin. Trts att det sker stra förändringar inm energisektrn prduceras frtfarande en str del av vår energi genm förbränning av fssila bränslen. Framförallt inm transprtsektrn är det frtfarande nästan uteslutande fssila bränslen sm används. (drygt 5 % år 2009) Användningen av fssila bränslen leder till utsläpp av kldixid sm påverkar den glbala växthuseffekten. Dessutm bildas mindre hälssamma ämnen sm kväve- ch svaveldixider, flyktiga rganiska ämnen, tungmetaller ch lika partiklar sm förrenar luften. Skillnaden mellan fssila bränslen ch bibränslen är att bibränslen under tiden de växt upp bundit samma mängd kldixid sm avges vid förbränning ch därför blir kldixidutsläppet lika med nll. Ett fssilt bränsle har lagrats under jrden i tusentals år ch när vi nu tar upp dem ch eldar upp dem frigörs kldixid sm tagit tusentals år att binda på bara några titals år. Fssila bränslen är dessutm en ändlig resurs. I Sverige har växthusgasutsläppen minskat gradvis inm bstads- ch servicesektrn sedan Orsaken är övergången från uppvärmning med lja till fjärrvärme, värmepumpar ch bibränslen. Även utsläppen från jrdbruk ch avfallsdepnier är på neråtgående. Inm jrdbruket berr nedgången på minskat antal djur, inm avfallssektrn på uppsamling av gas ur depnierna ch på att depneringsförbud ch depniskatt har drivit fram en minskning av mängden depnerat material. Nedgångarna uppvägs dck till en del av en frtlöpande ökning av vägtrafikens utsläpp. Framför allt tilltar de tunga gdstransprterna i mfattning. Även utsläppen från vissa industribranscher ökar. Klimatförändringen kan innebära en rad knsekvenser för Sveriges del. Effekter sm diskuteras är ökad nederbörd ch varmare klimat. Samtidigt behöver vi energi för att vårt samhälle ska fungera. Genm att istället använda förnyelsebara energikällr kan vi minska utsläppen av kldixid samtidigt sm vi kan använda energikällr sm är ändliga. 19

20 Kldixidutsläpp (tn/inv) För att vårt mderna samhälle ska fungera krävs energi i frm av elektricitet, värme ch bränslen. I Sverige används energi framför allt inm tre mråden: Nuläget Industrin - för att tillverka material ch prdukter. Industrin använder i strt sett samma mängd energi idag sm år 1970, trts att prduktinen har ökat avsevärt. Byggnader - för att värma upp bstäder ch kntr samt elektricitet för datrer, kylskåp, belysning ch andra apparater. Energianvändningen här har minskat trts att den sammanlagda uppvärmda lkalytan är större ch beflkningen har ökat. Transprter - för att förflytta människr ch gds med bil, lastbil, järnväg, flyg ch båt. Transprtsektrns ttala användning, m man räknar brt utrikes sjöfart, har ökat med cirka 87 % sedan år Gegrafi ch beflkningsstatisktik År 2010 hade Bjuvs kmmun en beflkning på invånare. De största rterna är Bjuv med drygt 7300 invånare samt Billeshlm ch Ekeby med ca 3900 respektive ca 3600 invånare. År 2009 pendlade 2261 persner till Bjuvs kmmun, 3543 pendlade ut ur kmmunen ch 2635 bdde ch arbetade i kmmunen. I kmmunen finns 4651 småhus ch 1650 lägenheter. Det kmmunala bstadsblaget Bjuvsbstäder har 1042 lägenheter. Utsläpp av växthusgaser I Sverige släpper vi i snitt ut ca 6,5 tn växthusgaser per persn ch år. Skillnaderna mellan U- ch I- länderna i världen är stra men genmsnittet ligger på ca 6 tn/persn. Den dminerande växthusgasen är kldixid sm står för ca 80 % av växthusgasutsläppen eller ca 5 tn/ persn ch år. I Bjuvs kmmun släpptes ut ca 5,9 tn växthusgaser per persn år För kldixid var mtsvarande värde 4,8 tn. Detta innebär att Bjuvs kmmun släpper ut mindre växthusgaser än genmsnittet i Sverige. Sedan 1990 har utsläppen i kmmunen reducerats med ca 46,5 %! Klimatmålet för Skåne är en 30 %- ig minskning så detta har redan med råge uppnåtts i Bjuvs kmmun. För kldixid är minskningen till ch med ännu större. Hela 51,4 % lägre än Utsläpp av kldixid tn/invånare ch år Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Transprter Industriprcesser Energiförsörjning Diagram 1: Utsläpp av kldixid per invånare inm lika sektrer i Bjuvs kmmun Källa: RUS 20

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning Karlina Kjellberg Miljösamrdnare 2013-03-04 Miljötips vid inköp Miljömärkning Ett bra sätt att få vägledning m en prdukt är miljöanpassad eller inte är att titta efter miljömärkning. Följande miljömärkningar

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

- en sida från Lifeforum

- en sida från Lifeforum Miljöbilar - en sida från Lifefrum Direktlänk: http://www.lifefrum.rg/miljbilar/ Innehåll Miljöbilar? Alternativa bränslen ch nya metder Visinärt Vad kan jag göra nu? Några tillgängliga miljöbilsmdeller

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL W KOMMUNSTYRELSEN /... Sammantrildesdatum "~:::-. TRANAs KOMMUN 2013-06-18 Sida 8 (22) )

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns I ~ landstinget II DAlARNA Häls- ch sjukvård Dalarna Psykiatri Utveckling BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-09-22 Sida 1 (2) Dnr LD 14/00893 Uppdnr 854 000300 2014-09-08 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprv, läsår 2012/2013 Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds t..m. 2013-06-30.

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Kommuners styre och upphandling av ekologisk mat

Kommuners styre och upphandling av ekologisk mat Kmmuners styre ch uhandling av eklgisk mat ammanställning av de 50 bästa kmmunerna när det gäller ffentlig uhandling av eklgisk mat, deras litiska styre ch de lkala artiernas målsättningar i relatin till

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Vindbruksplan Kils kommun

Vindbruksplan Kils kommun Vindbruksplan Kils kmmun Henric Ernstsn Knsult Versin 1.10 Utställningshandling 2011-10-13 Sammanfattning Det ökade intresset för vindkraft i Sverige har medfört att Kils kmmun har beslutat m att ta fram

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Vi hoppas att ni hade en kul och lärorik dag på Parken Zoo och Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina och visst är de värda

Vi hoppas att ni hade en kul och lärorik dag på Parken Zoo och Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina och visst är de värda Vi hppas att ni hade en kul ch lärrik dag på Parken Z ch Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina ch visst är de värda ett frtsatt liv på jrden! Visste du att Sveriges ni miljner invånare använder nästan

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data Tjänsteutlåtande Oöstei 4 ( Kmmunstyrelsens kntr Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0178 Rekmmendatin att publicera datamängder sm öppna data Beslutsförslag Kmmunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-28 KS-2014/1589.317 1 (2) HANDLÄGGARE Fyrvald, Lena 08-535 313 95 Lena.Fyrvald@huddinge.se Kmmunstyrelsen Samråd för ny- ch mbyggnad

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR från möte i ARBETSGRUPPEN för den SOCIALA STANDARDEN,

MINNESANTECKNINGAR från möte i ARBETSGRUPPEN för den SOCIALA STANDARDEN, Uppsala 20100330 MINNESANTECKNINGAR från möte i ARBETSGRUPPEN för den SOCIALA STANDARDEN, Tisdagen den 30 mars 2010, kl 09.30 15.00 Närvarande: Alf Bergkvist Nrrskg, Daniel Frsberg StraEns Skg AB, Bernt

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna 2014-08-22 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Plan för övergång till drift med icke-fossila bränslen inom sjötrafiken

Plan för övergång till drift med icke-fossila bränslen inom sjötrafiken 1(6) Trafikavdelningen Sjötrafiksektinen Fartyg, Teknik ch Säkerhet Handläggare Sara Catni 08-686 1937 sara.catni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-23 Versin Trafiknämnden 2015-10-13, inf punkt 8 Ärende/Dk.

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ert D.nr. M2012/3318/Kl Stckhlm 2013-04-23 Miljödepartementet Tegelbacken 2 103 33 Stckhlm Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer