Riktlinje. Riktlinjer för Bostadsförsörjningen, Kommunstyrelsens förvaltning

Transkript

1 DIARIENUMMER: 149/2015 FASTSTÄLLD: VERSION: Antagande SENAST REVIDERAD: GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Kmmunstyrelsen Riktlinje Riktlinjer för Bstadsförsörjningen, Kmmunstyrelsens förvaltning Kmmunfullmäktige beslutar m dessa riktlinjer enligt Lag m kmmunernas bstadsförsörjningsansvar (2000:1383). Kmmunstyrelsen har det övergripande ansvaret för dkumentet medan andra nämnder samt kmmunala blag berörs i lika delar.

2 Innehåll INLEDNING... 2 Bakgrund... 2 Prcess... 2 Avgränsning... 2 BOSTADSPOLITIK... 3 Mål ch riktlinjer... 3 Hållbarhet - scial, miljömässig ch eknmisk kvalitativa mål & riktlinjer... 4 MÅL... 4 RIKTLINJER... 4 Strategier... 6 Verktyg för genmförande... 7 Åtgärder, ansvar, tidsplan... 9 Tabell över ansvar för genmförande av mål ch riktlinjer Framtidsalternativ

3 INLEDNING Riktlinjer för bstadsförsörjningen ska visa hur kmmunen avser leva upp till sitt bstadsförsörjningsansvar ch utveckla bendet inm kmmunen med syftet att alla ges möjlighet att leva i gda bstäder. Riktlinjerna kan samtidigt ges en vidare funktin sm strategidkument för kmmunens egna bstadsplitiska mål ch för Herrljunga kmmer riktlinjerna för bstadsförsörjning att utgöra ett viktigt underlag till kmmunens nya översiktsplan. Detta dkuments upplägg mfattar: mål, riktlinjer, strategier samt genmförande, medan analyser ch underlag har sammanställts i en bilaga. Bakgrund Lagen m kmmunernas bstadsförsörjningsansvar kräver att kmmuner varje mandatperid beslutar m aktuella riktlinjer för sin bstadsförsörjning. Herrljungas kmmunfullmäktiges senaste beslut m sådana riktlinjer tgs år 2009 ch ansågs aktuella till ch med Under 2015 har detta dkument arbetats fram utifrån nya förutsättningar för bstadsförsörjningen i kmmunen samt efter en ändring (SFS 2013:866) av lagen (2000:1383) m kmmunernas bstadsförsörjningsansvar. Prcess Riktlinjer för bstadsförsörjningen ska enligt lag beslutas av kmmunfullmäktige ch vägen dit går genm beslut i kmmunstyrelsen, sm är ansvarig för handläggning av ärendet. Lagen kräver ckså att kmmunens planering för bstadsförsörjning ska samrådas med berörda kmmuner, länsstyrelsen, aktören med ansvar för reginalt tillväxtarbete i länet ch andra reginala rgan. Ett förslag till riktlinjer för bstadsförsörjningen har sänts på remiss med två månaders svarstid, 1 december 31 januari, till gegrafiskt angränsande kmmuner, Sjuhärads kmmunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsreginen, samtliga kmmunala nämnder ch blag i Herrljunga samt gruppledare i de plitiska partierna. På hemsidan har allt remissmaterial legat tillgängligt så att även enskilda har getts möjlighet att inkmma med synpunkter. Remissvaren har sammanställts i en bilaga. Förslag till riktlinjer för bstadsförsörjningen har framställts av planeringssekreterare parallellt med den påbörjade prcessen för en ny översiktsplan. En samrdning av kunskap från kmmunens förvaltningar, det kmmunala bstadsaktieblaget Herrljungabstäder samt Fkus Herrljunga, kmmunalt blag för näringslivsutveckling, har gjrts inför samrådet. Plankmmittén med plitisk representatin från kmmunstyrelsen ch Bygg- ch miljönämnden har fungerat sm styrgrupp för arbetet. Avgränsning Ambitinen för detta dkument är dels att uppfylla lagkrav ch dels att utgöra stöd ch styrning för det kmmunala planerings- ch utvecklingsarbetet, genm att vara ett underlag för översiktsplanering, priritering av detaljplanering samt vägledande vid bygglvsprövning när det gäller bstadsbyggande men i en vidare bemärkelse hela den bebyggda miljön sm utgör invånarnas livsmiljö ch gemensamma vardagsrum. Innehållet i detta dkument avser all bstadsbyggnatin inm kmmunens gegrafiska mråde ch alltså inte bara det sm planeras ch byggs i kmmunal regi. Detta för att bstadsförsörjningsansvaret mfattar alla kmmuninvånare ch för att bstadsmarknaden spänner över hela bstadsbeståndet avsett aktör. Det kmmunala bstadsblaget har dck en särskild rll när det gäller kmmunens uppgift att tillgdse alla möjligheten till en gd bstad. 2

4 5 BOSTADSPOLITIK Mål ch riktlinjer Kmmunens mål av relevans för bstadsförsörjningen: Bstadsbyggande Ttalt 50 nya bstadslägenheter påbörjas (markarbeten) per år till år 2020, varav: 25 nya hyresrätter per år, i snitt inm femårsintervall 25 nya villr/bstadsrätter/äganderätter per år, i snitt inm femårsintervall Bstadsbyggande ska i huvudsak ske i kmmunens tätrter ch smårter (>60% av alla påbörjade bstadslägenheter) Bstadsbyggande på landsbygden ska i huvudsak ske i närhet av annan bebyggelse, kllektivtrafikhållplatser, sklr (>80% av alla påbörjade bstadslägenheter) Planberedskap Minst ett 20-tal avstyckade kmmunala villatmter på detaljplanelagt mråde Utpekade mråden för flerbstadshus där detaljplan kan påbörjas mgående ska finnas i alla utvecklingsmråden Markreserv Kmmunägd mark med gda lägeskvaliteter sm ttalt rymmer minst ett 50-tal villatmter Kmmunägd mark lämplig för flerbstadshus ska finnas i alla utvecklingsmråden Bstadsbehv Viss nyprduktin ska direkt anpassas för de i analysen identifierade beflkningsgrupper med särskilda bstadsbehv sm inte marknaden tillgdser Vid nyprduktin av hyreslägenheter ska nytillskttet på bstadsmarknaden medge ett utrymme i det befintliga hyresrättsbeståndet där lägenheter örnmärks för de grupper sm nämns van 3

5 Hållbarhet - scial, miljömässig ch eknmisk kvalitativa mål & riktlinjer Scial hållbarhet: Kmmunens invånare ch besökande ges gda möjligheter till rörelse i vardagen Bende ch besökande i kmmunen ges många chanser att mötas ch interagera med varandra Bende i kmmunen är tleranta ch nyfikna gentemt varandras likheter ch egenskaper MÅL RIKTLINJER Bstadsmråden ska erbjuda en blandning av upplåtelsefrmer för att mtverka segregatin Nya bstäder planläggs i lägen där gång- ch cykel utgör det effektivaste transprtmedlet till lkala målpunkter Lkalgatr planeras så att en nätverksstruktur bildas för ftgängare MÅL MÅL MÅL Det ffentliga rummet är tydligt definierat ch tillgängligt för alla individer ch samhällsgrupper Den byggda miljön är väl mhändertagen ch beflkad ch trygg större del av dygnet Platser sm kan upplevas sm trygga blir färre i takt med förnyelse ch nyexplatering RIKT- LINJER Kvarter utfrmas med tydliga avgränsningar mellan ffentliga ch privata ytr Bstäder bör blandas med icke störande verksamheter Parkeringsytr bör delas i mindre enheter ch parkering längs gata bör nyttjas där det är möjligt Miljömässig hållbarhet: Tätrter förtätas för att behålla fördelarna med ett nära samhälle, med tågstatinen sm nav I tätrter är den mänskliga skalan utgångspunkt vid dimensinering av ytr, höjder ch avstånd Vid planläggning för nya bstäder inm tätrt är bilparkering lågt pririterad Parker ch grönmråden bevaras ch vinner mark på bekstnad av hårdgjrda ytr Energisnål ch klimatanpassad byggnatin ökar ch kmmunens egen prduktin är hållbar RIKTLINJER Nya bstäder ska planeras inm gång-/cykelavstånd till tågstatin Ytr sm kan explateras för stadsmässig bebyggelse används inte för parkeringslösningar Tillgång till pendling med tåg överrdnas tillgång till bilparkering vid lkalisering av ny bebyggelse Tillgång till grönmråden för rekreatin ska säkerställas inm 600 meter från nya bstäder sm planeras inm tätrt Energisnål ch klimatanpassad byggnatin ska främjas Områden eller företeelser med natur- ch/eller kulturvärde ska hanteras sm en resurs i samhällsbyggnadsprcessen ch värderas ur ett eksystemtjänstperspektiv Skyddade mråden inm kmmunen ska öka i antal ch mfattning RIKTLINJER Vid planläggning för nya bstäder ch vid bygglvsprövning ska hänsyn tas till eventuell påverkan på skyddade mråden Skyddade mråden ch andra grönmråden ch natur- ch kulturmiljöer ska ses sm en resurs för invånares rekreatin ch integreras i relevanta planmråden för nya bstäder Naturmråden ska vid planläggning analyseras ur ett eksystemtjänstperspektiv 4

6 MÅL MÅL Eknmisk hållbarhet: Herrljunga ska erbjuda så attraktiva bendealternativ att det kan lcka inflyttare från övriga reginen ch skapa ett psitivt flyttningsnett Kmmunen ska ha en tillräcklig utvecklingsberedskap med resurser för hela samhällsbyggnadsprcessen med aktuella planeringsunderlag ch praktiv strategisk planering RIKT- LINJER Livsstilsbenden ch andra typer av nischade bendealternativ ska främjas Planläggningen ch utfrmningen av allmänna platser ska göras med str msrg så att tätrterna sm helhet utgör attraktiva bendemiljöer Bstäder ska lkaliseras med hänsyn till befintligt/planerat serviceutbud så att underlag för detta upprätthålls. Markanvändning i tätrter ptimeras ch explateringsgrad anpassas efter lägets ptential RIKTLINJER Bstadsmråden ska lkaliseras med närhet till service för att minimera framtida transprtkstnader för samhället såsm hemtjänst, sklskjuts ch i samband med drift ch underhåll Markvärdet ska vid planläggning ch explatering tas till vara så att platsens eknmiska ptential används effektivt 5

7 Strategier Flyttkedjr fkusera kmmunalt byggande på bekväma lägenheter sm lckar dels äldre husägare med utflyttade barn att sälja sina villr till yngre familjer, dels hyresgäster med betalningsförmåga att byta sina äldre billigare lägenheter till nya dyrare vilket frigör lämpliga lägenheter för t.ex. ungdmar. Blandade upplåtelsefrmer för en dialg med byggherrar m lämpliga upplåtelsefrmer vid varje explateringstillfälle för att åstadkmma en blandning av upplåtelsefrmer i alla bstadsmråden. Förtätning bygg tätare i redan tätbebyggda lägen för att ptimera värdet av de tillgångar sm finns, inte minst infrastruktur. Livsstilsbenden lcka inflyttare med möjligheten att kmbinera särskilda intressen eller behv med bendet. Kvalitet ch identitet lcka inflyttare med en tydlig lkal prägel ch hög kvalitet på bebyggelse ch den bebyggda miljön. Handel ch service säkerställ att kmmersiell ch ffentlig service bevaras ch utvecklas för att behålla ch stärka attraktiviteten sm tillgången till service ger, i kmbinatin med det lantliga bendet. Natur ch kultur värna befintliga, ch möjligheten till nyskapande av, natur- ch kulturvärden för en attraktiv ch stimulerande livsmiljö. Reginal samverkan driv en bred samverkan med grannkmmuner ch reginala aktörer för att skapa gemensamma nyttr. Pendling, infrastruktur ch kllektivtrafik driv en aktiv ch kntinuerlig plitik i reginen ch kmmunalförbundet för att säkerställa ett vidmakthållande ch en utveckling av både infrastruktur ch kllektivtrafik sm stärker Herrljunga sm pendlingskmmun. 6

8 Verktyg för genmförande Det finns stra skillnader i vad kmmunen sm aktör kan påverka i bstadsbyggnadsprcessen den största möjligheten till styrning finns i de tidiga skedena i prcessen med planberedskap, planläggning ch explatering. När det sedan kmmer till byggande tar marknaden vid m det inte är det kmmunala bstadsaktieblaget sm bygger, vilket uppskattningsvis bör gälla i drygt hälften av nyprducerade lägenheter enligt målsättning för bstadsbyggandet de kmmande fem åren. Följande är rekmmendatiner för hur kmmunen bör nyttja verktygen för att skapa förutsättningar för måluppfyllelse. Samhällsbyggnadsprcess Det är en lång prcess sm ska fungera från det att ett bstadsbehv uppstår eller blir känt till det att inflyttning kan ske. Kmmunen är den centrala aktören i den prcessen stillsammans med andra myndigheter ch privata intressenter. Även inm kmmunen finns en rllfördelning där lika uppgifter är fördelade ch det interna arbetsflödet är i sig en kmplicerad prcess. För att ptimera den interna prcessen bör den kartläggas ch dkumenteras sm en rutin i samförstånd mellan alla inblandade parter. Det finns även ett strt behv av att strukturera infrmatinen sm finns m planer ch byggrätter, på kmmunal mark såväl sm på privatägd mark, för att bättre ta tillvara markens ptential. Detta arbete måste ske digitalt ch centralt så att infrmatinen blir tillförlitlig ch enkelt kan hållas aktuell. Strategiskt markförvärv Kvaliteten (användbarhet, läge etc.) ch kvantiteten på kmmunens markinnehav påverkar i hög grad hur kmmunen kan msätta sina planer ch strategier i praktiken ch skapa det samhälle sm utmålats i mål ch visiner. Därför bör ett strategiskt arbete bedrivas när det gäller kmmunens markplitik. Planberedskap Genm det kmmunala planmnplet i Sverige råder kmmunen helt ch hållet själv över planläggningen, ch det gäller därför att kmmunen för en praktiv planplitik för att någt ska hända. Kmmunens suveränitet i frågan innebär ckså att det är viktigt att föra en gd dialg ch samverkan med övriga aktörer i samhällsbyggnadskedjan för ett ändamålsenligt resultat ch så att prcessen kan fungera smidigt. Arbete med översiktsplan ch planprgram bör användas för att åstadkmma detta. Bygglv Det är vid bygglvsskedet sm detaljerna för ny bebyggelse avgörs ch för att riktlinjerna för bstadsförsörjningen ch den bebyggda miljön ska kunna msättas i praktiken måste de vara knkreta men ckså kända ch accepterade. Tmtkö ch bstadskö Vid ett ökat tryck på tmtförsäljningen i Herrljunga kmmun kan det bli aktuellt att inrätta en tmtkö. Till lägenheterna i allmännyttan finns en bstadskö sm förvaltas av det kmmunala bstadsblaget. Kmmunalt bstadsaktieblag Nuvarande ägardirektiv för kmmunens allmännyttiga bstadsaktieblag Herrljungabstäder AB är i stra delar stödjande för föreslagna riktlinjer för bstadsförsörjningen, men kan i vissa avseenden behöva skarpare frmulering för att kmmunen bättre ska kunna möta vissa behv. Utfrmning av bebyggelse Det nya förslaget till riktlinjer för bstadsförsörjningen har ett större fkus på bendemiljöer i sin helhet 7

9 ch mindre på enskilda byggnader, jämfört med tidigare riktlinjer, därför bör detta tydligare framgå i ägardirektivet vid en kmmande revidering, förslagsvis genm att rdet bstadsmråden införs jämte rdet byggnader. Bstadssciala frågr För att säkerställa att alla i kmmunen får möjlighet att leva i gda ch ändamålsenliga bstäder är ägardirektivet till det allmännyttiga bstadsblaget ett av de viktigaste verktygen kmmunen har att tillgå. Det är därför av str vikt att frmuleringen är tillräckligt tydlig för att bli tillämpbar ch att uppdraget är väl förankrat hs alla inblandade parter. I det avseendet behöver kmmunledning, scialförvaltning ch bstadsblag kmma överens m en rimlig ch ändamålsenlig nivå. Med utgångspunkt i analysen i detta dkument förrdas att frmulering rörande bstadssciala frågr utvecklas mt en mer knkret beskrivning ch att åtgärder så sm exempelvis förturssystem för särskilda grupper kan stödjas genm den nya frmuleringen. 8

10 Åtgärder, ansvar, tidsplan Åtgärd Ansvar Tidsplan Kmmunstyrelsen Årligen Följa upp de bstadsplitiska målen Bygg- ch miljöförvaltningen Kartlägga den befintliga samhällsbyggnadsprcessen ch besluta m hur den ska se ut i frtsättningen Kmmunstyrelsen Bygg- ch miljöförvaltningen Tekniska förvaltningen Kmmunala bstadsblaget Herrljunga elektriska &Vatten 2016 Ta fram strategi för kmmunens markförvärv Strukturera ch tillgängliggöra infrmatinen m planer ch byggrätter Arbeta med planprgram för kmplexa utvecklingsmråden Föra en rullande pririteringslista över nya detaljplaner Ta fram detaljplaner i praktivt syfte Kmmunstyrelsen 2016/2017 Bygg- ch miljöförvaltningen Tekniska förvaltningen Bygg- ch miljöförvaltningen på uppdrag av Kmmunstyrelsen Bygg- ch miljöförvaltningen Kmmunstyrelsen Bygg- ch miljöförvaltningen 2016/2017 Löpande Löpande Kvartal Följa upp hur riktlinjerna används Förnya ägardirektiven till det kmmunala bstadsaktieblaget Kmmunstyrelsen Kmmunstyrelsen Kmmunala bstadsblaget Scialförvaltningen Årligen

11 Tabell över ansvar för genmförande av mål ch riktlinjer Organisatin: ÖP, FÖP PP, DP BL EX, drift Översiktsplan, fördjupad översiktsplan KS (Kmmunstyrelsen) ansvar ch utförande Planprgram, detaljplan KS ansvar, BMN (Bygg- ch miljönämnden) utförande Bygglv BMN ansvar ch utförande Explatering, anläggningsdrift TN (Tekniska nämnden) ansvar ch utförande MÅL RIKTLINJER GENOM- FÖRANDE Nya bstäder ska planeras inm gång- ÖP, FÖP, /cykelavstånd till tågstatin PP, DP 1. Tätrter förtätas för att behålla fördelarna med ett nära samhälle, med tågstatinen sm nav 2. I tätrter är den mänskliga skalan utgångspunkt vid dimensinering av ytr, höjder ch avstånd Ytr sm kan explateras för stadsmässig bebyggelse används inte för parkeringslösningar PP, DP 3. Vid planläggning för nya bstäder inm tätrt är bilparkering lågt pririterad 4. Parker ch grönmråden bevaras ch vinner mark på bekstnad av hårdgjrda ytr 5. Energisnål ch klimatanpassad byggnatin ökar ch kmmunens egen prduktin är hållbar 6. Områden eller företeelser med naturch/eller kulturvärde ska hanteras sm en resurs i samhällsbyggnadsprcessen ch värderas ur ett eksystemtjänstperspektiv 7. Skyddade mråden inm kmmunen ska öka i antal ch mfattning 8. Herrljunga ska erbjuda så attraktiva bendealternativ att det kan lcka inflyttare från övriga reginen ch skapa ett psitivt flyttningsnett 9. Kmmunen ska ha en tillräcklig utvecklingsberedskap med resurser för hela samhällsbyggnads-prcessen med aktuella planeringsunderlag ch praktiv strategisk planering 10. Bstäder ska lkaliseras med hänsyn till befintligt/planerat serviceutbud så att Tillgång till pendling med tåg överrdnas tillgång till bilparkering vid lkalisering av ny bebyggelse Tillgång till grönmråden för rekreatin ska säkerställas inm 600 meter från nya bstäder sm planeras inm tätrt Energisnål ch klimatanpassad byggnatin ska främjas Skyddade mråden ch andra grönmråden ch natur- ch kulturmiljöer ska ses sm en resurs för invånares rekreatin ch integreras i relevanta planmråden för nya bstäder, samt ska vid planläggning analyseras ur ett eksystemtjänstperspektiv Vid planläggning för nya bstäder ch vid bygglvsprövning ska hänsyn tas till eventuell påverkan på skyddade mråden Livsstilsbenden ch andra typer av nischade bendealternativ ska främjas Planläggningen ch utfrmningen av allmänna platser ska göras med str msrg så att tätrterna sm helhet utgör attraktiva bendemiljöer Bstadsmråden ska lkaliseras med närhet till service för att minimera framtida 10 ÖP, FÖP, PP, DP FÖP, PP, DP, EX, drift DP, BL, EX ÖP, FÖP, PP, DP, BL PP, DP, BL FÖP, PP, DP, BL ÖP, FÖP, PP, DP, BL, EX, drift ÖP, FÖP,

12 underlag för detta upprätthålls. 11. Markanvändning i tätrter ptimeras ch explateringsgrad anpassas efter lägets ptential 12. Kmmunens invånare ch besökande ges gda möjligheter till rörelse i vardagen 13. Bende ch besökande i kmmunen ges många chanser att mötas ch interagera med varandra 14. Bende i kmmunen är tleranta ch nyfikna gentemt varandras likheter ch egenskaper 15. Det ffentliga rummet är tydligt definierat ch tillgängligt för alla individer ch samhällsgrupper 16. Den byggda miljön är väl mhändertagen ch beflkad ch trygg större del av dygnet 17. Platser sm kan upplevas sm trygga blir färre i takt med förnyelse ch nyexplatering transprtkstnader för samhället såsm hemtjänst, sklskjuts ch i samband med drift ch underhåll Markvärdet ska vid planläggning ch explatering tas till vara så att platsens eknmiska ptential används effektivt Nya bstäder planläggs i lägen där gång- ch cykel utgör det effektivaste transprtmedlet till lkala målpunkter Lkalgatr planeras så att en nätverksstruktur bildas för ftgängare Bstadsmråden ska erbjuda en blandning av upplåtelsefrmer för att mtverka segregatin Kvarter utfrmas med tydliga avgränsningar mellan ffentliga ch privata ytr Bstäder bör blandas med icke störande verksamheter Parkeringsytr bör delas i mindre enheter ch parkering längs gata bör nyttjas där det är möjligt PP, DP, BL PP, DP, BL, EX ÖP, FÖP, PP, DP, BL, EX, drift PP, DP, BL, EX, drift DP PP, DP, BL, EX, drift FÖP, PP, DP, BL, EX PP, DP, BL, EX, drift Framtidsalternativ Nllalternativet Med nuvarande tendenser för beflkningsutveckling ch bstadsbyggande i kmmunen är det mest trliga scenarit att det först uppstår en bstadsbrist sm leder till att beflkningstillväxten åter stagnerar ch sakta minskar till följd av åldersstrukturen i kmmunen. En sådan utveckling får på sikt stra knsekvenser för den kmmunala eknmin ch i förlängningen hela den kmmunala servicen. Utvecklingsalternativet Om kmmunen för en praktiv plan- ch byggplitik samt bygger i enlighet med beflkningsprgnserna möjliggörs för en växande beflkning ch ökat skatteunderlag. Genm att inrikta byggnatinen mt den största behvsgruppen den ökande andelen äldre så möjliggörs så kallade flyttkedjr, vilket i det här fallet innebär generatinsskiften i äldre småhus sm blir tillgängliga på bstadsmarknaden ch kan attrahera barnfamiljer. Risken med en snabb utbyggnadstakt kan vara att kvantitet går före kvalitet ch att ett tillräckligt planeringsunderlag inte hinner tas fram sm kan innebära bristfälliga miljöer ch stadsrum, med knsekvenser för scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. 11