Miljöbedömning. Tillhörande detaljplaneläggning för bebyggelse i området kring Hökmossen/Farfars Udde i Nykvarns kommun. Förslagshandling

Transkript

1 Miljöbedömning Tillhörande detaljplaneläggning för bebyggelse i mrådet kring Hökmssen/Farfars Udde i Nykvarns kmmun Förslagshandling Nykvarns kmmun

2 MILJÖBEDÖMNING Medverkande Nykvarns kmmun Urban Dahlberg Hans Olf Henrikssn Lena Gamberg Samhällsbyggnadschef Miljöinspektör Planingenjör Atkins Sverige AB Magnus Dahlström Rickard Sandberg Eva-Lena Nilssn Tm Billingham Malin Åberg-Wennerhlm Uppdragsledare Miljö Miljö & Rapprtlayut Landskap Bebyggelseförslag

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning Bakgrund ch syfte Beslut m betydande miljöpåverkan 8 2 Alternativ ch utbyggnadsförslag Utredningsmrådet Alternativbeskrivning 9 3 Viktiga förutsättningar, aspekter ch intressen 3.1 Riksintressen ch skyddsvärda mråden Markanvändning ch gällande planer Nuvarande bebyggelse ch anläggningar Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreatin ch friluftsliv Hälsa ch säkerhet Mark ch vatten 21 5 Övervakning ch mätning Natur- ch kulturmiljö Trafiken ch utfrmning av gatr ch bebyggelse Utveckling ch rekreatinsmöjligheter 28 6 Samlad bedömning Prjektet ch miljömålen 29 7 Prjektet ch eventuella tillstånd enligt miljöbalken Miljöbalken 3 kap Miljöbalken 5 kap Miljöbalken 7 kap Miljöbalken 11 kap Miljöbalken 12 kap Samlad bedömning 32 8 Källr Bilaga Exempel på miljöprgram under byggtiden 34 4 Knsekvenser ch förslag till skydds- ch skadeförebyggande åtgärder 4.1 Riksintressen ch sjyddsvärda mråden Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreatin ch friluftsliv Hälsa ch säkerhet Mark ch vatten 26

4 MILJÖBEDÖMNING Sammanfattning Bakgrund ch syfte Denna miljöbedömning med utbyggnadsförslag har tagits fram inför detaljplanearbetet av Hökmssen/Farfars Udde i Nykvarns kmmun. Underlag för miljöbedömningen ch utbyggnadsförslaget är bland annat det prgram sm tgs fram för mrådet i december Syftet med miljöbedömningen är att utifrån gällande lagar ch krav bedöma art ch mfattning av de miljöknsekvenser sm bebyggelseförslaget medför. Alternativ ch utbyggnadsförslag Området ligger cirka 1,5 kilmeter sydväst m Nykvarns centrum. Utbyggnadsförslaget Utbyggnadsförslaget innebär att mrådet föreslås förtätas med drygt 120 nya bstäder i både enfamiljsvillr ch flerbstadshus. Området bör utfrmas så att ingen påverkan sker på sumpskgen ch det bitpsskyddade mrådet. Utbyggnadsförslaget är endast en idéskiss ch visar inte någn slutgiltig planläggning av mrådet. Alternativ flytta Sjöängen Eftersm delar av utbyggnadsförslaget ligger relativt nära sumpskgen finns det en risk att denna eventuellt kan kmma att påverkas. Detta alternativ innebär att Sjöängen flyttas söderut, ner mt Sjöskgen ch därmed längre brt från sumpskgen. Alternativ inre raden Detta alternativ innebär ckså att bebyggelsen förelås flyttas längre brt från sumpskgen för att minimera eventuell risk för påverkan på denna. Nllalternativet Med nllalternativet menas ingen utbyggnad i mrådet. Förutsättningar Sjön Yngern utgör riksintresse. Yngern är en näringsfattig skgssjö med mycket klart ch drickbart vatten. Sjön är föga påverkad av förreningar Inm prgrammrådet gäller strandskydd för Yngern. Strandskyddet är 100 meter från Turingeån ner till Farfars Udde. 300 meter strandskydd gäller nrr m Turingeån ch söder m Farfars Udde. Ett mråde med nyckelbitper finns vid den utdikade viken strax nrr m Farfars Udde. Bitptypen är alsumpskg. I prgrammrådet finns både villa- ch gårdsbebyggelse samt fritidshus. Fritidshusmråden finns på Farfar Udde med mgivningar till den gamla bebyggelsen vid Hökmssvägen. I den nrra delen finns gles villabebyggelse. Bebyggelsen på Farfars Udde ch i den södra delen av prgrammrådet har gällande detaljplaner. Tpgrafin i prgrammrådet är generellt karaktäriserat av böljande mark bestående av hällmarker, sänkmark ch fuktigare partier med trvbildningar. Sjön Yngern är den dminerande vattenkrppen i mrådet. Dess brutna strandkant skapar små vikar vilka skapar både krta ch långa utblickar över vattnet. Turingeån sträcker sig i nrd-östlig riktning från Yngern mt Nykvarn centrum. Kring ån finns mycket strandvegetatin vilket leder till att ån har en instängd ch skymd karaktär. Inm mrådet finns två mindre mråden sm har en mer distinkt landskapskaraktär ch sm därför är värt att ntera, Farfars Udde ch bad- ch båtplatsmrådet. Inm prgrammrådet finns ett antal kända frnlämningar, vilka utgörs av bland annat bplatser ch gravfält. I småbåtsklubben Strömsbrg, sm ligger i anslutning till Hökmssbadet, finns båthus sm är av myck- 4

5 et speciell karaktär. Båthusen är trligen från slutet av 1930-talet. Båthusen bedöms ha ett högt lkalt kulturvärde. Av reginalt intresse är sumpskgen intill Yngern ch i anslutning till Turingeån. Turingeån är av strt intresse för naturvården. Yngernmrådet är värdefullt för det rörliga friluftslivet. Sjön används flitigt för bland annat bad, kantpaddling ch skridskåkning. Hömssbadet, vid Yngern, är ett viktigt rekreatins- ch friluftsmråde. Här finns sandstrand, gräsytr för aktiviteter, bryggr, kisk ch en liten servering sm är öppen smmartid. I anslutning till badplatsen finns även Strömsbrgs småbåtsklubb. Turingeån med sin strandvegetatin är en betydelsefull naturkrridr för människr ch djur. Det finns inga dkumenterade bullerprblem i prgrammrådet. Området har gles bstadsbebyggelse ch små trafikmängder, vilket innebär låg bulleralstring. Det finns inga dkumenterade prblem med luftförreningar i prgrammrådet. Då trafikmängden är liten alstras därmed små mängder luftförreningar. Hökmssvägen går genm hela prgrammrådet ch fungerar sm mrådets huvudgata. All bebyggelse i prgrammrådet, såväl verksamheter sm bstadshus, nås via direktinfarter från Hökmssvägen ch den grusväg sm leder ut till Farfars Udde. Majriteten av trafiken till Hökmssen slutar i dagsläget vid Hökmssbadet. Hökmssvägen har enligt mätningar små trafikmängder ch inga rapprterade trafikstörningar. Prgrammrådet saknar kmmunal vatten- ch avlppsförsörjning. Det kmmunala VA- nätet slutar vid prgrammrådets gräns. Fastigheterna inm mrådet i övrigt har enskilda avlppslösningar. I den framtagna förstudien av VA-försörjning sm kmmunen låtit ta fram framgår hur Hökmssen ch Farfars Udde kan försörjas med kmmunalt VA-nät. I prgrammrådet sker dagvattenhanteringen lkalt på tmtmark. Lkalt mhändertagande av dagvatten bör eftersträvas vid ny bebyggelse. Vid explatering av Hökmssen ch Farfars Udde så får inte dagvattnet från mrådet släppas ut till sjön Yngern med hänsyn till Yngerns skyddsvärde. Att leda dagvattnet till Turingeån, efter rening, kan vara ett alternativ m inte lkalt mhändertagande fungerar. I det nrdvästra hörnet av prgrammrådet, i närheten av fastigheten Hökmssen 1:17, fanns förr ett sågverk. Här impregnerades virke med arsenik några månader mellan åren Det finns trligen arsenik i marken på fastigheten. Knsekvenser Utbyggnadsförslaget Tänkbara effekter av utbyggnadsförslaget är färre öppna mråden (exklusive villaträdgårdar), mer hårdgjrda ytr, etablering av för mrådet nya träd- ch växtslag ch att risk för att förrenat dagvatten når Yngern. Hårdgjrda ytr innebär snabbare avrinning till de mindre vattendragen ch berende på typ av hårdgjrd yta finns även risk för mer förrenat vatten. I ch med förtätningen av mrådet så blir det även mer tillgängligt för närbende. Intrång sker i riksintresset. Intrånget kan innebära en skada, dck ej påtaglig, på riksintresset men med str hänsyn ch nggrann anpassning till naturen ch vidtagande av vanstående åtgärder kan skadan minimeras, vilket innebär att utbyggnadsförslaget kan accepteras med föreslagna åtgärder nedan. Dck måste en anmälan m samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 göras, då naturmiljön påverkas. Den existerande visuella instängdheten sm skgspartierna i mrådet utgör innebär att det nuvarande landskapet kmmer att kunna anpassa sig till en del förändringar, m msrgsfull hänsyn tas till den visuella effekten av explatering. Nya vägar till den föreslagna bebyggelsen ch en förtätning av mrådet föreslås vilket innebär att hela mrådet kmmer att få en mer urban karaktär. Den nya explateringen bör byggas i samma skala sm befintlig. Frnlämningar förekmmer i mrådet ch kan eventuellt kmma att på- 5

6 MILJÖBEDÖMNING verkas av en utbyggnad. Sannlikt finns det ckså kända frnlämningar sm kan kmma fram vid explatering. Tillstånd måste sökas hs länsstyrelsen. Området kring småbåtsklubben Strömsbrg bedöms inte påverkas. Befintliga naturmiljöer kmmer att tas i anspråk för både bstadsbebyggelse ch vägar. Befintlig skgsmark kmmer att försvinna ch ökad trafikering kmmer att innebära ökat buller, vilket kan innebära negativa knsekvenser för växt- ch djurlivet. I frtsatt planarbete bör sumpskgen intill Yngern ch Turingeån skyddas från framtida explatering. Intrång i sumpskgen, direkt sm indirekt, bedöms kräva dispens från bitpskydd enligt miljöbalken 7 kapitlet 11. Bebyggelseförslaget innebär ingen ny strandnära bebyggelse vilket innebär att förslaget inte medför knsekvenser för det rörliga friluftslivet. Eftersm naturmiljön ch mrådet i ch kring Yngern är viktigt från rekreatinssynpunkt, innebär effekter på dessa aspekter ckså knsekvenser för rekreatinsintresset. Tillkmsten av ny bstadsbebyggelse innebär att den lkala trafiken kmmer att genera mer buller. Vägarna i mrådet kmmer huvudsakligen att nyttjas av trafik till ch från bstäderna i mrådet. Trafikmängden bedöms dck inte bli av den grad att Naturvårdsverkets riktvärde för en långsiktigt hållbar ljudnivå utmhus (55 dba ekvivalent) överskrids. Miljökvalitetsnrmerna bedöms inte heller överskridas. Prgrammrådet saknar kmmunal vatten- ch avlppsförsörjning. Miljöbelastningen på Yngern kmmer att reduceras då vatten- ch avlppsledningar byggs fram till mrådet. Dagvatten från framförallt takytr men ckså körytr kmmer att öka efter utbyggnaden. Dagvatten får inte släppas ut till sjön Yngern med hänsyn till sjöns skyddsvärde, varför lkalt mhändertagande av dagvatten från tmter samt från körytr bör finnas. Det låg tidigare ett sågverk inm prgrammrådet vilket kan betyda eventuell förekmst av förrenad mark. Före explatering av detta mråde bör en miljöteknisk markundersökning genmföras i enlighet med Naturvårdsverkets rekmmendatiner (MIFO 1 ch 2). Undersökningen bör ligga sm grund till beslut m frtsatt markanvändning. Undersökningen ska enligt miljöbalken 10 kap göras av verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren. Alternativ flytta Sjöängen Knsekvenserna för naturmiljön kan innebära marginellt mindre störningar för växt- ch djurlivet. I övrigt lika sm utbyggnadsföslaget. Innebär att bebyggelsen kmmer längre från Yngern ch strax utanför riskintresset. Bstadsbebyggelsen flyttas även längre brt från alsumpskgen. I övrigt lika sm utbyggnadsföslaget. Knsekvenser sm utbyggnadsförslaget gällande kulturmiljön, rekreatin ch friluftsliv, trafik, buller ch luftförreningar, teknisk försörjning samt dagvatten. Alternativ inre raden Innebär att bebyggelsen kmmer längre från Yngern ch strax utanför riskintresset. Knsekvens för naturmiljön kan innebära marginellt mindre störningar för växt- ch djurlivet. I övrigt lika sm utbyggnadsföslaget. Alternativet innebär mindre intrång i alsumpskgen än utbyggnadsförslaget, men för övrigt lika sm utbyggnadsföslaget. Knsekvenser sm utbyggnadsförslaget gällande kulturmiljön, rekreatin ch friluftsliv, luftförreningar, teknisk försörjning samt dagvatten. Kan innebära någt mindre trafik, men marginell skillnad jämfört med utbyggnadsförslaget. 6

7 Nllalternativet Nllalternativet innebär ingen utbyggnad. Alternativet innebär ingen skada på riksintresset. Påverkan från befintlig trafik ch med den dess miljöeffekter sm buller, utsläpp till luft, damning ch utsläpp av dagvatten kvarstår. Prjektet ch eventuella tillstånd enligt miljöbalken Enligt miljöbalken 3 kap ska Yngernmrådet skyddas mt åtgärder sm kan påtagligt påverka mrådets karaktär. Områdets värde sm strandmråde för rörligt friluftsliv bör bevaras så långt sm möjligt. På ett par ställen föreslås explatering inm mråde för strandskyddet. Här krävs dispens från strandskyddet enligt miljöbalken 7 kap. Ansökan görs hs länsstyrelsen. Bestämmelserna m vattenverksamhet finns i miljöbalkens 11 kapitel. Att bygga eller ta brt en damm, att gräva eller spränga under vattenytan, att leda brt vatten eller genmföra åtgärder sm är menade att förändra vattnets djup eller läge är exempel på vattenverksamheter. Risk för att söka tillstånd föreligger framför allt vid passagen av Turingeån. Med nggrann prjektering ch planering ch byggande kan arbete i vatten ch därmed behvet av tillstånd undvikas. Kan en verksamhet eller en åtgärd sm inte mfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i denna balk kmma att väsentligt ändra naturmiljön, skall anmälan för samråd göras hs den myndighet sm utövar tillsynen enligt bestämmelser i 26 kap. eller bestämmelser sm har meddelats med stöd av samma kapitel (miljöbalk (1998:808)). Detta kan bli aktuellt för detta utbyggnadsförslag då risk här finns för att utbyggnaden väsentligt kan ändra naturmiljön. Samråd görs med länsstyrelsen, ch där denna miljöbedömning kan tjäna sm underlag. Enligt lagen m kulturminnen 2 kap 6 är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta brt, gräva ut, täcka över eller genm bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast frnlämning. I 2 kap 2 anges att till en fast frnlämning hör ett så strt mråde sm behövs för att bevara frnlämningen ch ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art ch betydelse. Frnlämningsmråden förekmmer ch kmmer att påverkas. Sannlikt kmmer ckså nya frnlämningar påträffas. Samlad bedömning Utbyggnadsförslaget bedöms ej medföra svårigheter i strt för kmmunen att uppfylla miljömålen. Utbyggnadsförslaget medför risk för skada på naturmiljön ch riskintresset. Med föreslagna åtgärder enligt van för att förebygga risken ch samtidigt VA kpplas in till kmmunala nätet ch att dagvatten mhändertas ch eventuella markförreningar, kan knsekvenserna av utbyggnadsförslaget accepteras. I detta ingår ckså att minimera skadrna under byggtiden, genm ett miljöprgram, se bilaga. Kapitel 5 beskriver ckså hur miljöaspekterna kan övervakas. Utbyggnadsförslaget bedöms dck innebära att anmälan m samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken måste vidtas. Miljöprgrammet för byggtiden, se bilagan, är ett stöd för att uppfylla miljöbalkens krav. 7

8 MILJÖBEDÖMNING 1 Inledning Denna miljöbedömning med utbyggnadsförslag har tagits fram inför detaljplanearbetet av Hökmssen/Farfars Udde i Nykvarns kmmun. 1.1 Bakgrund ch syfte Utredningsmrådet är föreslaget sm förändringsmråde sm kan förtätas ytterligare i kmmunens Översiktsplan 2002, antagen av kmmunfullmäktige Området finns även med i Bstadsförsörjningsprgram från Där anges att Hökmssen skulle kunna byggas ut med cirka 20 fastigheter under 2006 ch Planläggning för en viss förtätning ch anslutning till kmmunalt VA förutsätts kunna ske för att minska miljöbelastningen på sjön Yngern. Underlag för miljöbedömningen ch utbyggnadsförslaget är bland annat det prgram sm tgs fram för mrådet i december I detta prgram är mrådet indelat i tre mråden, vilka har lika tidplaner för detaljplaneläggningen. Syftet med miljöbedömningen är att utifrån gällande lagar ch krav bedöma art ch mfattning av de miljöknsekvenser sm bebyggelseförslaget medför. I miljöbedömningen har mrådena namngetts enbart i syfte att åskådliggöra utredningsmrådets lika delar. Områdenas bebyggelsestrlek är en illustratin till miljöbedömningen ch ej någn slutgiltig utfrmning av detaljplanemrådet ch bebyggelsestrlek. 1.2 Beslut m betydande miljöpåverkan Denna översiktliga miljöbedömning tas fram sm underlag för kmmunens kmmande detaljplanearbete ch beslut m betydande miljöpåverkan. Om kmmunens beslut innebär att genmförandet av kmmande detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska detaljplanen åtföljas av miljöbedömning enligt Miljöbalken 6 kap 11. 8

9 2 Alternativ ch utbyggnadsförslag 2.1 Utredningsmrådet Läge Området ligger cirka 1,5 kilmeter sydväst m Nykvarns centrum. Till närmaste skla, Turingesklan, är avståndet 700 meter Avgränsning ch mfattning Planmrådet mfattar dels Hökmssvägen med mgivande randbebyggelse från Fredriksbergsvägen fram till Hökmssebadet (Område 1) ch dels marken öster m sjön Yngern med främst markmråden tillhörande gårdarna Hökmssen ch Adlfsr (Område 2). Område 3 består av fritidsmrådena Farfars Udde. I mrådets nrra avgränsning finns den str trvmssen sm givit namn till mrådet. 2.2 Alternativbeskrivning Utbyggnadsförslaget Utbyggnadsförslaget innebär att mrådet föreslås förtätas med drygt 120 nya bstäder i både enfamiljsvillr ch flerbstadshus. Området bör utfrmas så att ingen påverkan sker på sumpskgen ch det bitpsskyddade mrådet. 2 Utbyggnadsförslaget är endast en idéskiss ch visar inte någn slutgiltig planläggning av mrådet, utan har tagits fram i syfte att lyfta fram eventuella miljöknsekvenser sm en utbyggnad av mrådet kan medföra. Mtiv för valt alternativ 3 Den planerade nya bebyggelsen ska harmniera väl med den mgivande miljön. Att planera för maximalt antal bstäder sm fungerar väl med hänsyn till befintliga förhållanden både ur ett bebyggelseperspektiv men även ur miljöch landskapsperspektiv. Hänsyn har vid bebyggelseplanens framtagande även tagits för vad sm kan anses rimligt ur ett va-perspektiv. Utredningsmrådet. 9

10 MILJÖBEDÖMNING SJÖSTRANDEN 46 st villr SKOLBERGET 10 st villr Alternativ flytta Sjöängen Eftersm delar av utbyggnadsförslaget ligger relativt nära sumpskgen finns det en risk att denna eventuellt kan kmma att påverkas. Detta alternativ innebär att Sjöängen flyttas söderut, ner mt Sjöskgen ch därmed längre brt från sumpskgen. I ch med detta minimeras den eventuella risken för påverkan på sumpskgen. Viktigaste skillnaden jämfört med det föreslagna utbyggnadsalternativet är att ingen föreslagen bebyggelse i detta alternativ hamnar i närheten av alsumpskgen. BÅTPLATSER ÅSTRANDEN 10 st villr NY VÄGDRAGNING SJÖÄNGEN 22 st villr 6 st flerfamiljshus Alternativ inre raden Detta alternativ innebär ckså att bebyggelsen förelås flyttas längre brt från sumpskgen för att minimera eventuell risk för påverkan på denna. Alternativet innebär att inre raden av bstadsbebyggelsen på Sjöängen tas brt. Med inre raden menas den bebyggelsen sm ligger närmast alsumpskgen. FARFARS ÄNG 10 st villr SJÖSKOGEN 13 st villr Nllalternativet Med nllalternativet menas ingen utbyggnad i mrådet. Nllalternativet innebär följande. SJÖSLÄTTEN 6 st villr NY VÄGSTRÄCKNING Natur ch kulturvärden Områdets natur- ch kulturvärden har str chans att bevaras sm de är idag utan någn utveckling av ny bebyggelse ch vägar. Detta m ett aktivt byggstpp införs i mrådet. Bebyggelseförslaget. Mark ch vatten Ett nllalternativ löser inga av de miljöprblem sm finns inm mrådet idag, det kmmer istället leda till en försämring av miljöförhållanden i reci- 10

11 pienten Yngern. Erfarenheter visar att permanentningen av mrådet frtsätter även med ett nllalternativ. Dricksvatten Den ökade permanentningen inm farfars udde medför även risk för att dricksvattenbrunnar förrenas ch minskad tillgång på färskvatten. Detta kmmer att bestå. Luftmiljö ch klimat Miljökvalitetsnrmer Ett nllalternativ skapar ingen str ökning av trafiken till ch från planmrådet, (förutm den permanentning sm sker avsett åtgärder). Istället innebär det att bebyggelseutvecklingen sker på annat håll i reginen eller kmmunen. Transprter Många fastigheter i mrådet har slutna avlppstankar vilket genererar transprter tillsammans med sphämtning ch slamtömning. Denna situatin blir förändrad i ch med förslaget. Möjligheter till kmpstering ch spsrtering är gda i mrådet. Gång- ch cykelbanr Utan utbyggnad av gång- ch cykelvägar inm delar av mrådet kvarstår den dåliga trafikmiljö sm är idag. Detta innebär att bl.a att föräldrar frtsätter att skjutsa sina barn till sklan. Kllektivtrafik Med ett nllalternativ är det trligt att ingen utbyggnad sker av kllektivtrafiken. 11

12 MILJÖBEDÖMNING 3 Viktiga förutsättningar, aspekter ch intressen 3.1 Riksintressen ch skyddsvärda mråden Riksintressen Yngern är med sina ha den största sjön i södra delen av länet. Sjön är smal ch krönt sm ett C vilket gör att den lätt kan delas upp i Nrra respektive Södra Yngern. Tillrinningsmrådet är relativt påverkat ch består i huvudsak av mycket kuperad skgsmark. Yngern är en näringsfattig skgssjö med mycket klart ch drickbart vatten. Sjön är föga påverkad av förreningar. Vattenkvaliteten samt mrådets strlek, variatin ch stördhet utgör stra naturvärden. Sjön har ckså viktiga förutsättningar för ett rikt växt- ch djurliv. Området hyser bland annat gtt bestånd av strlm ch fiskgjuse. Sjön har även en mycket artrik fisk- ch bttenfauna. Bttenfaunaundersökningar visar att Yngerns bttenfauna är mycket skyddsvärd med åtskilliga rödlistade eller i övrigt sällsynta, renvattenkrävande eller förreningskänsliga arter, t.ex. gul frsslända (Heptagenia sulphurea). Arten finns sällan i sjöar. Yngernmrådet är även värdefullt för det rörliga friluftslivet. Områdets karaktär av varierande natur ska bevaras. Värdet kan påverkas negativt av bland annat mfattande skgsavverkningar, bebyggelseexplatering, muddringar, förrenande utsläpp i sjön. Det är viktigt att inga avlppsutsläpp tillåts ske till sjön. I utvecklingsplan för stckhlmsreginen (RUFS 2001) nämns att Yngern bör skyddas sm möjlig reservvattentäkt. Enligt miljöbalken 3 kap 6 ska mråden av riksintresse skyddas mt åtgärder sm påtagligt kan mtverka dessa syften. Vy över sjön Yngern. 12 Riksintresset för sjön Yngern. Riksintresse Yngern

13 3.1.2 Skyddade mråden Natura 2000 Det finns inga utpekade Natura 2000-mråden inm prgrammrådet. Strandskydd Enligt Naturvårdsverket är strandskyddet till för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv ch att bevara gda livsvillkr på land ch i vatten för växt- ch djurlivet. Strandskyddet mfattar land- ch vattenmrådet intill 100 meter från strandlinjen vid nrmalt medelvattenstånd. Området får av regeringen eller den myndighet sm regeringen bestämmer utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen. Inm prgrammrådet gäller strandskydd för Yngern. Strandskyddet är 100 meter från Turingeån ner till Farfars Udde. 300 meter strandskydd gäller nrr m Turingeån ch söder m Farfars Udde. Nyckelbitp Ett mråde med nyckelbitper finns vid den utdikade viken strax nrr m Farfars Udde. Bitptypen är alsumpskg vilken bland annat har en hög ch jämn fuktighet, stra hydrlgiska värden, innehåller rikligt med död ved ch har riklig förekmst av skrymslen. Sumpskg Bitpsskydd Strandskydd 3.2 Markanvändning ch gällande planer I prgrammrådet finns både villa- ch gårdsbebyggelse samt fritidshus. Fritidshusmråden finns på Farfar Udde med mgivningar till den gamla bebyggelsen vid Hökmssvägen. I den nrra delen finns gles villabebyggelse. Området ligger i anslutning till sjön Yngern med dess höga naturvärden ch mges av åker- ch ängsmark med högt natur- ch kulturvärde samt av skgsmark, dminerat av tall, gran ch löv, i söder ch nrr. I mrådet finns även en värdefull sumpskg, nyckelbitper samt Turingeån sm en grön kil av str betydelse för djurlivets möjligheter att röra sig runt sjön. Marken är till majriteten privatägd, med undantaget för ett mråde i nrdöstra delen av prgrammrådet sm ägs av kmmunen. Bebyggelsen på Farfars Udde ch i den södra delen av prgrammrådet har gällande detaljplaner. Enligt översiktsplanen för Nykvarns kmmun skall detaljplan upprättas sm förutm bebyggelsen även visar hur man skall säkerställa riksintressena. Vidare säger översiktsplanen att en ökad byggrätt kan bli möjlig (genm planändring) för Farfars Udde när vatten ch avlpp från mrådet kan anslutas till kmmunens vatten- ch avlppsnät. Vidare nämns att mrådet bör pririteras med hänsyn till Yngerns skyddsvärden. Översiktsplanen säger även att Farfars Udde kan förtätas ytterligare, men str hänsyn skall tas till Yngerns skyddsvärde ch strandskydd. Översiktsplanen säger följande angående förtätnings- ch explateringsmråden utanför tätrten: Ett levande jrdbrukslandskap ch ett aktivt ch hänsynstagande skgsbruk har stra värden för friluftsliv, kulturmiljövård ch bilgisk mångfald. Dessa intressen ska väga tungt i beslut m byggande på landet. Nya hus för helårsbende bör främst ligga i anslutning till gda allmänna kmmunikatiner. Kmmunen vill stimulera till en samlad bybildning när nya hus ska byggas på landet. Knsekvenserna för miljö ch service ska 13

14 MILJÖBEDÖMNING då belysas i en detaljplan. Detaljplan kan ckså krävas för en enstaka ny byggnad. Till exempel m den har str påverkan på mgivningen. 3.3 Nuvarande bebyggelse ch anläggningar Bebyggelsen i prgrammrådet är väl utspridd ch delvis eller helt gömd på grund av skg ch skgsmråden. Utmed Hökmssvägen finns stra tmter med numera äldre bstadshus i trä ch fta med flera uthus på varje tmt. I fritidsmrådet Farfars Udde, sm består av två fritidshusmråden med strt inslag av permanentbende, finns idag ttalt 35 fastigheter. Bebyggelsen ligger till str del på naturmark ch husen ansluts via grusvägar. I de nrra delarna av mrådet finns lite glesare villabebyggelse. Prgrammrådet saknar kmmunalt vatten- ch avlppsnät. Vid Hökmssbadet finns en str grusparkering, gräsytr för aktiviteter, bryggr, kisk ch en liten servering sm är öppen smmartid. I anslutning till Hökmssbadet finns småbåtsklubben Strömsbrgs båtklubb med båthus, båt- ch kantplatser. 3.4 Landskapsbild Landskapskaraktär Tpgrafin i prgrammrådet är generellt karaktäriserat av böljande mark bestående av hällmarker, sänkmark ch fuktigare partier med trvbildningar. Marknivån varierar mellan cirka 65 ch 95 meter över havet. Den högst liggande marknivån ligger nrr m Klarstugan ch den lägst liggande marknivån finns vid Yngerns strandkant. Andra lågt liggande mråden återfinns längs med Turingeån, trvmssen samt nrr m Hökmssen. Söder m Hökmssen stiger marknivån igen till en nivå på ungefär 90 meter. Sjön Yngern är den dminerande vattenkrppen i mrådet. Dess brutna strandkant skapar små vikar vilka skapar både krta ch långa utblickar över vattnet. Strandkanten täcks till majriteten av träd sm på vissa ställen avbryts av tmter med hus, båtplatser eller små badplatser. Turingeån sträcker sig i nrd-östlig riktning från Yngern mt Nykvarn centrum. Kring ån finns mycket strandvegetatin vilket leder till att ån har en instängd ch skymd karaktär. Vegetatinen i mrådet består till str del av skgsmark med små fält av öppen mark, ängar ch betesmarker sm lämnats till igenväxning. Skgsmarken kan delas in i: Hällmarkstallskg med inslag av björk, rönn ch en Gran med inblandning av tall, björk ch asp (i sänkrna) Sumpskgar närmast Yngern ch i anslutning till Turingeån. Den öppna marken kan överskådligt kategriseras enligt följande: Åker sm ställts m till betesmark Betesmarker sm lämnats till igenväxning. Befintlig bebyggelse i mrådet. Inm mrådet finns två mindre mråden sm har en mer distinkt landskapskaraktär ch sm därför är värt att ntera, Farfars Udde ch bad- ch 14

15 Farfars Udde. båtplatsmrådet. Grusvägar ansluter bstadshusen. Bstadshusen ch tmterna frmar infrmella mönster ch har utblickar över vattnet. Tpgrafin varierar vilket påverkar känslan av instängdhet. Bad- ch båtplatsmrådet är en allmän plats sm fungerar sm rekreatinsmråde för bende i kmmunen, men även för besökare. I mrådet finns gräsytr med stra träd vilket skapar sm ett litet parkmråde. Båthusen har en speciell karaktär Visuella aspekter Vyerna i prgrammrådet är till majriteten påverkade av skg eller variatiner i tpgrafin. Vidöppna vyer är generellt begränsade till Yngerns strandkant, sm t.ex. badplatsen, på grund av de täta skgsmrådena runt sjön. Sjöns brutna strandkant medför att både krta ch långa utblickar över sjön skapas. Den här kmbinatinen av krta ch långa utblickar medför att mrådet är känsligt för strandnära explatering. Delvis öppna vyer finns från Hökmssvägen, men överlag är vägen visuellt instängd från utblick mt sjön. Badplatsen. 15

16 MILJÖBEDÖMNING Utblick över sjön Yngern. 3.5 Kulturmiljö Riksintressen Det finns inga utpekade kulturmiljömråden av riksintresse inm prgrammrådet. Landskapsanalys. 16 Viktiga utsiktspunkter Målpunkt Visuellt känslig strandkant Känslig landskapskaraktär Frnlämningar Inm prgrammrådet finns ett antal kända frnlämningar med typisk datering från bland annat sten-, järn- ch brnsåldern. I de nrdliga delarna finns fasta frnlämningar i frm av stenålderbplatser ch gravfält. I de centrala delarna av prgrammrådet finns även en stensättningsliknande lämning, men uppgifter m datering saknas. Typisk datering innebär inte datering av den specifika lämningen, utan är en upplysning m vilken grv datering en lämning av den typen ftast har. Typisk datering visas m lämningen saknar specifik datering. Fasta frnlämningar: Turinge 66:1 (fastighet Nykvarn 1:13) Gravar med typisk datering brns- ch stenåldern.

17 Utblick mt Yngern från Hökmssvägen. Turinge 67:1 (fastighet Nykvarn 1:13) Gravfält med typisk datering sten-, brns- ch järnåldern Turinge 470:1 (fastighet Nykvarn 1:171) Bplats med typisk datering sten-, brns- ch järnåldern Turinge 471:1 (fastighet Nykvarn 1:171) Stensättning med typisk datering brns- ch järnåldern Övrig kulturhistrisk lämning: Turinge 65:1 & 65:2 Frnlämningsliknande lämning, uppgift m datering saknas Turinge 487:1 Fyndplats med typisk datering sten-, brns-, järnåldern, medeltid samt nyare tid Lkala intressen Sjön Yngerns mgivande åker- ch ängsmarker har höga lkala kulturvärden. Den öppna marken dmineras av åker sm ställts m till betesmark ch betesmarker sm lämnats för igenväxning. Dessa marker, särskilt de sm vänder sig ner mt vattnet, kan även hysa en rik fågelfauna. Frnlämningar i mrådet. 17

18 MILJÖBEDÖMNING I småbåtsklubben Strömsbrg, sm ligger i anslutning till Hökmssbadet, finns båthus sm är av mycket speciell karaktär. Båthusen är trligen från slutet av 1930-talet. Båthusen bedöms ha ett högt lkalt kulturvärde. 3.6 Naturmiljö Flra ch fauna Av reginalt intresse är sumpskgen intill Yngern ch i anslutning till Turingeån. Turingeån är av strt intresse för naturvården, då den fungerar sm spridningsväg för vattenlevande rganismer. Även åns närmaste mgivningar är viktiga för många arter sm livsmiljöer. Spridningsvägar för djur i mrådet är i dagsläget gdtagbar. Barriärer finns dck t.ex. vid båtklubben i frm av stängsel. Turingeån fungerar sm spridningsväg för vattenlevande rganismer. Klövvilt sm rör sig i nrdsydlig riktning passerar Turingeån. För mer infrmatin m naturvärdena i mrådet samt djurens spridningsvägar hänvisas till naturinventeringen Hökmssen ch Farfars Udde En översikt av naturvärden, spridningsvägar ch mråden lämpliga för vidare explatering. Småbåtsklubben Strömsbrg med sina karaktäristiska båthus. 3.7 Rekreatin ch friluftsliv Yngernmrådet är värdefullt för det rörliga friluftslivet. Sjön används flitigt för bad, kantpaddling ch skridskåkning ch mgivningarna utgör värdefulla bär-, svamp- ch strövmarker. Sörmlandsleden passerar genm mrådet. Hömssbadet, vid Yngern, är ett viktigt rekreatins- ch friluftsmråde. Här finns sandstrand, gräsytr för aktiviteter, bryggr, kisk ch en liten servering sm är öppen smmartid. Platsen används för sklrnas friluftsdagar. I anslutning till badplatsen finns även Strömsbrgs småbåtsklubb. Klubben har idag cirka 250 medlemmar sm innehar båt- eller kantplats. Sjön Yngern är även intressant för dykare, då vattnet är artrikt ch rent. Sikten är ftast gd ch mgivningarna är vackra. Turingeån med sin strandvegetatin är en betydelsefull naturkrridr för människr ch djur. Enligt översiktsplanen bör möjligheten att utveckla mrådet tillvaratas. Områden längs med Yngerns strand är strövmråden ch gröna stråk. Skgsmrådet nrr m Hökmssvägen, mellan Hökmssvägen ch sandtrpsmrådet, är klassat sm tätrtsnära skg för rekreatin enligt kmmunens gröna skgsbruksplan. Jägarskgen, väster m prgrammrådet, är ett mtyckt tätrtsnära rekreatinsmråde för det rörliga friluftslivet, med bad- ch rekreatinsmöjligheter. Området på cirka 42 ha inrymmer ett varierat skgsbestånd dminerat av gran ch tall i den nrra delen sm övergår till löv med strt inslag av ek i den södra delen vid sjön Yngern. Nykvarns kmmuns avsikt är att Jägarskgen ska vara ett naturreservat. Genm att skydda mrådet skapas förutsättningarna att ta tillavara mrådets naturvärden ch tillgdse behvet av ett tätrtsnära rekreatinsmråde. Enligt Nykvarns kmmuns hemsida finns det en cykelled, sm går mellan Nykvarn, Taxinge ch Södertälje ch sm är cirka 40 kilmeter lång, sm startar vid Nykvarns statin för att sedan leda förbi Yngern. 18

19 Hökmssbadet. 3.8 Hälsa ch säkerhet Buller Riktvärden presenterade i tabellen på nästa sida bör, enligt beslut av riksdagen, nrmalt inte överskridas vid nybyggnad av bstäder eller vid nybyggnad eller väsentlig mbyggnad av trafikinfrastruktur. Nuläge Enligt översiktsplanen för Nykvarns kmmun skall Naturvårdsverkets riktvärde för en långsiktigt hållbar ljudnivå utmhus (55 dba ekvivalent) beaktas i planering ch byggande. Enligt översiktsplanen finns inga tysta mråden i kmmunen. Turingeån. Det finns inga dkumenterade bullerprblem i prgrammrådet. Området har gles bstadsbebyggelse ch små trafikmängder, vilket innebär låg bulleralstring. 19

20 MILJÖBEDÖMNING Utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå sm bstadshus, nås via direktinfarter från Hökmssvägen ch den grusväg sm leder ut till Farfars Udde. Majriteten av trafiken till Hökmssen slutar i dagsläget vid Hökmssbadet. Inmhus (nattetid) Utmhus - Vid fasad 55 - På uteplats 70 Natinella riktvärden för trafikbuller vid bstäder Luftförreningar Miljökvalitetsnrmerna för kvävedixid överskrids inte i Nykvarns kmmun. Den dminerande källan till kvävedixidhalterna är vägtrafiken. De största halterna är uppmätta invid E20, men såväl miljökvalitetsnrmen ch utvärderingströskeln klaras med gd marginal. Det finns inga dkumenterade prblem med luftförreningar i prgrammrådet. Då trafikmängden är liten alstras därmed små mängder luftförreningar Trafikmiljö I samband med att utbyggnad sker utanför tätrten ökar kraven på bättre allmänna kmmunikatiner ch säkrare vägar. Det finns inga interna bussförbindelser inm Nykvarns tätrt. Enligt översiktsplanen bör i samband med kmmunens tillväxt en servicelinje inm tätrten utredas. Enligt översiktsplanen bör kmmunen aktivt arbeta för utveckling av kllektivtrafiken i samband med utbyggnad av tillkmmande bebyggelse. Hökmssvägen går genm hela prgrammrådet ch fungerar sm mrådets huvudgata. All bebyggelse i prgrammrådet, såväl verksamheter Hökmssvägen har enligt mätningar små trafikmängder ch inga rapprterade trafikstörningar. Mätningar visar dck att det finns ett visst prblem med frtkörningar. Den skyltade hastigheten är 30 km/h, men enligt mätningarna ligger den verkliga hastigheten kring 50 km/h. Under 2006 påbörjade en uppgradering av Hökmssvägen. Under etapp 1 byggs vägen m från centrum ch fram till Hökmssbadet, där det även byggs en vändplats. Vägen breddas ch en gång- ch cykelbana anläggs parallellt på den nrra sidan m vägen. Gång- ch cykelvägen sm leder fram till Hökmssbadet används flitigt av bende samt av sklbarnen i närmrådet. Jägarskgen är ett utflyktsmål för sklbarnen ch kmmunen planerar att bygga gång- ch cykelväg även fram till Jägarskgen. Gång- ch cykelplan Gång- ch cykelplanen för Nykvarns kmmun, antagen av kmmunfullmäktige 20 mars 2003, ligger till grund för ett kmmunikatinsövergripande nät av primära förbindelser ch en funktinell standard avseende trafiksäkerhet, framkmlighet, miljö ch trygghet. I gång- ch cykelplanen finns Hökmsstråket med. Hökmsstråket följer Hökmssvägen från centrum till Strömsbrg. På delen mellan centrum ch Turingesklan går stråket på separat gång- ch cykelbana parallellt ch intill Hökmssvägen. Resterande sträcka till Strömsbrg går på friliggande gångch cykelväg med avstånd från körbana. Viktiga målpunkter på sträckan är Lillhagasklan, Turingesklan samt Hökmssebadet ch Strömsbrgs båtklubb. Vid Dalvägen byter gång- ch cykelbanan sida, varför det bör kmpletteras med parallella gång- ch cykelbanr på var sin sida, längs en krtare sträcka. 20

21 3.8.4 Trygghet ch säkerhet Trygghet är en viktig samhällsfråga. Or för att drabbas av brtt eller lyckr kan påverka människrs vanr, göra att de håller sig brta från ffentliga platser sm gatr, trg, parker ch allmänna kmmunikatinsmedel samt minska deras rörelsefrihet ch aktivitet. Gång- ch cykeltrafikanter kan ta sig säkert till Hökmssbadet via den separata gång- ch cykelvägen. Vägkanterna är dck ganska snåriga ch igenväxta vilket kan leda till trygghetskänslr under dygnets mörka timmar. Belysningen längs med gångvägen slutar efter kvarteret Pergamentet. Belysningen längs med Hökmssvägen slutar cirka 100 meter efter Turingesklan. 3.9 Mark ch vatten Teknisk försörjning Prgrammrådet saknar kmmunal vatten- ch avlppsförsörjning. Det kmmunala VA- nätet slutar vid prgrammrådets gräns. Fastigheterna inm mrådet i övrigt har enskilda avlppslösningar. Avlppsanläggningarna är på många håll bristfälliga ch påverkar miljön negativt med risk för ökad närsaltsbelastning till Yngern ch Turingeån. Den ökade permanentningen inm farfars udde medför även risk för att dricksvattenbrunnar förrenas ch minskad tillgång på färskvatten. Enligt Förstudie av VA- försörjning måste vatten- ch avlppsledningar dras fram till mrådet vid en utbyggnad. Anslutning kan ske till befintligt ledningsnät vid Fredriksbergsvägen/Turingeån. I den framtagna förstudien av VA-försörjning sm kmmunen låtit ta fram framgår hur Hökmssen ch Farfars Udde kan försörjas med kmmunalt VA- nät Dagvatten Nykvarns kmmun har inte någn framarbetad dagvattenstrategi. I prgrammrådet sker dagvattenhanteringen lkalt på tmtmark. Tmterna är relativt stra i förhållande till den bebyggda ytan ch det bör enligt Förstudie av VA- försörjning även vara möjligt med lkalt mhändertagande av dagvatten i frtsättningen. I de kntrllprver sm Nykvarns kmmun har gjrt 2003 ch 2004 har inga höga halter av tungmetaller kunnat påvisas. Enligt översiktsplanen för Nykvarns kmmun bör lkalt mhändertagande av dagvatten eftersträvas vid ny bebyggelse. Vid explatering av Hökmssen ch Farfars Udde så får inte dagvattnet från mrådet släppas ut till sjön Yngern med hänsyn till Yngerns skyddsvärde. Att leda dagvattnet till Turingeån, efter rening, kan vara ett alternativ m inte lkalt mhändertagande fungerar. För ytterligare beskrivning av prgrammrådets VA- försörjning hänvisas till Förstudie av VA- försörjning Avrinningsmråden Yngern är avrinningsmråde för mrådena nrr ch söder m Nrra Yngern. Vällinge-Kvarnsjön är avrinningsmråde nrr ch söder m Nrra Yngern. Kvarnsjön är avrinningsmråde för mrådena från Farfars Udde ch nästan ända upp till Turingeån Eventuellt förrenad mark I det nrdvästra hörnet av prgrammrådet, i närheten av fastigheten Hökmssen 1:17, fanns förr ett sågverk. Här impregnerades virke med arsenik några månader mellan åren Det finns trligen arsenik i marken på fastigheten. I övrigt finns inga andra kända förreningar i mrådet. 21

22 MILJÖBEDÖMNING 4 Knsekvenser ch förslag till skydds- ch skadeförebyggande åtgärder 4.1 Riksintressen ch skyddsvärda mråden Utbyggnadsförslaget Tänkbara effekter av utbyggnadsförslaget är färre öppna mråden (exklusive villaträdgårdar), mer hårdgjrda ytr, etablering av för mrådet nya trädch växtslag ch att risk för att förrenat dagvatten når Yngern. Hårdgjrda ytr innebär snabbare avrinning till de mindre vattendragen ch berende på typ av hårdgjrd yta finns även risk för mer förrenat vatten. I ch med förtätningen av mrådet så blir det även mer tillgängligt för närbende. Intrång sker i riksintresset. Intrånget kan innebära en skada, dck ej påtaglig, på riksintresset men med str hänsyn ch nggrann anpassning till naturen ch vidtagande av vanstående åtgärder kan skadan minimeras, vilket innebär att utbyggnadsförslaget kan accepteras med föreslagna åtgärder nedan. Dck måste en anmälan m samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 göras, då naturmiljön påverkas. Knsekvenserna för naturmiljön kan innebära störningar för växt- ch djurlivet. För alsumpskgen kan knsekvenserna vara störningar i den hydrlgiska balansen, störningar för djur- ch växtlivet på grund av ökad trafik ch explatering samt ökad tillgänglighet till nyckelbitpen. Knsekvensen för mindre vattendrag kan vara ökad ersin, förstörda lerbttnar, förstörda strandremsr ch sämre vattenkvalitet. I förlängningen förändring av växt- ch djurlivet. Se vidare 4.4 Naturmiljö nedan Alternativ flytta Sjöängen Innebär att bebyggelsen kmmer längre från Yngern ch strax utanför riskintresset. Knsekvenserna för naturmiljön kan innebära marginellt mindre störningar för växt- ch djurlivet. I övrigt lika sm utbyggnadsföslaget Alternativ inre raden Innebär att bebyggelsen kmmer längre från Yngern ch strax utanför riskintresset. Knsekvens för naturmiljön kan innebära marginellt mindre störningar för växt- ch djurlivet. I övrigt lika sm utbyggnadsföslaget Nllalternativet Nllalternativet innebär ingen utbyggnad. Alternativet innebär ingen skada på riksintresset. Påverkan från befintlig trafik ch med den dess miljöeffekter sm buller, utsläpp till luft, damning ch utsläpp av dagvatten kvarstår Åtgärder utbyggnadsförslaget Användning av för mrådet nya växt- ch artslag bör vara restriktiv. Vidare bör avvattning av mindre småvatten ch mindre våtmarker eller att skära av bäckar, mindre vattendrag med mera undvikas. Vid anläggande av trummr, kulvertar ch mindre brar bör man se till att ej skapa vandringshinder för fiskar, btten- ch marklevande djur. Klövdjurens rörelser i mrådet bör beaktas i det kmmande planarbetet så att inte barriärer i frm av instängsling skapas. Nyckelbitpen, alsumpskgen, bör bevaras ch utvecklas. De öppna ytrna ch strandremsrna sm finns i Yngerns närhet bör även de bevaras ch utvecklas. Dagvatten ch avlppsvatten måste mhändertas. Vid explatering av Hökmssen ch Farfars Udde måste vatten- ch avlppsledningar dras fram. Dagvatten från mrådet får inte släppas ut till Yngern med hänsyn till skyddsvärdet. Lkalt mhändertagande bör vara möjligt. Inriktningen för den nya bebyggelsen bör vara att ytmässigt minimera de hårdgjrda ytrna, dels för att få en mer naturnära känsla, dels för att få bättre möj- 22

23 ligheter att naturligt ta hand m vägdagvatten samt att minimera snabb avrinning sm kan skada befintliga vattendrag ch dess närmiljö. Gatr ch vägar i mrådet bör utfrmas för låga hastigheter ch mjukt körsätt för att hålla nere avgasutsläppen ch dämpa bullret. Ett prgram för att begränsa ytterligare explatering av mrådet bör tas fram, vilket istället bygger på att bevara ch utveckla naturmiljön i ch kring Yngern. Str hänsyn till de skyddsvärda mrådena bör tas under byggtiden. Ett miljöprgram för byggtiden bör tas fram där försiktighetsåtgärder lyfts in, av beställare ch utförare tillsammans, för att minimera skadr under byggtiden. Bilagan visar förslag på ett sådant miljöprgram. Ett prgram eller en plan för att bevara ch utveckla mrådet i linje med kriterier för riksintresset ch Yngern kan ckså tas fram. 4.2 Landskapsbild Utbyggnadsförslaget Den existerande visuella instängdheten sm skgspartierna i mrådet utgör innebär att det nuvarande landskapet kmmer att kunna anpassa sig till en del förändringar, m msrgsfull hänsyn tas till den visuella effekten av explatering. Yngerns strandkant är känslig för förändring på grund av sin relativt rörda natur ch långa sikt. Strandnära explatering undviks därför i enlighet med bebyggelseförslaget, vilket innebär att de långa vyerna kmmer att bibehållas. Nya vägar till den föreslagna bebyggelsen ch en förtätning av mrådet föreslås vilket innebär att hela mrådet kmmer att få en mer urban karaktär. Föreslagen bebyggelse, så kallad Sjöängen, kan kmma att upplevas sm stra bebyggelsevlymer, varför det är viktigt att den nya explateringen byggs i samma skala sm befintlig Alternativ flytta Sjöängen Innebär att bebyggelsen kmmer längre från Yngern ch strax utanför riksintresset. Alternativet innebär mindre förtätning av den mellersta delen av mrådet, men dest mer i den sydligare delen. Bstadsbebyggelsen flyttas även längre brt från alsumpskgen. I övrigt lika sm utbyggnadsföslaget Alternativ inre raden Innebär att bebyggelsen kmmer längre från Yngern ch strax utanför riksintresset. Alternativet innebär att den inre raden, det vill säga bebyggelsen närmast alsumpskgen, tas brt. Alternativet innebär mindre intrång i alsumpskgen än utbyggnadsförslaget, men för övrigt lika sm utbyggnadsföslaget Nllalternativet Nllalternativet innebär ingen utbyggnad ch därmed ingen påverkan på landskapsbilden Åtgärder utbyggnadsförslaget I det frtsatta detaljplanearbetet måste str uppmärksamhet visas avseende vägars utfrmning, byggnaders skala, utfrmning ch placering i förhållande till befintliga byggnader ch värdefulla naturpartier för att minimera de landskapsmässiga knsekvenserna. 4.3 Kulturmiljö Utbyggnadsförslaget Inga riksintressen enligt miljöbalken 3 kap 6 eller kulturreservat enligt miljöbalken 7 kap 9 påverkas av utbyggnadsförslaget. Däremt förekmmer frnlämningar. De kända frnlämningar sm förekmmer främst i 23

24 MILJÖBEDÖMNING den nrra delen av utbyggnadsmrådet kmmer att påverkas av en utbyggnad är följande: Fasta frnlämningar: Turinge 66:1 (fastighet Nykvarn 1:13) Gravar med typisk datering brns- ch stenåldern. Turinge 67:1 (fastighet Nykvarn 1:13) Gravfält med typisk datering sten-, brns- ch järnåldern. Övrig kulturhistrisk lämning: Turinge 65:1 & 65:2 Frnlämningsliknande lämning, uppgift m datering saknas påverkas. Sannlikt finns det ckså kända frnlämningar sm kan kmma fram vid explatering. Tillstånd måste sökas hs länsstyrelsen: Enligt lagen m kulturminnen 2 kap 6 är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta brt, gräva ut, täcka över eller genm bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast frnlämning. I 2 kap 2 anges att till en fast frnlämning hör ett så strt mråde sm behövs för att bevara frnlämningen ch ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art ch betydelse. ( Lag (1988:950) m kulturminnen m.m). En förundersökning sm underlag för att eventuellt få tillstånd att rubba, ta brt, gräva ut, täcka över eller genm bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast frnlämning måste ckså göras sm underlag för tillståndsansökan. Området kring småbåtsklubben Strömsbrg bedöms inte påverkas Alternativ flytta Sjöängen ch alternativ inre raden Knsekvenser sm utbyggnadsförslaget Nllalternativet Inga frnlämningar skadas Åtgärder utbyggnadsförslaget Området kring småbåtsklubben Strömsbrg bör bevaras ch explatering här bör undvikas. Påträffas frnlämning under explatering skall länsstyrelsen medelbart kntaktas ch tillstånd enligt van sökas för frtsatt arbete. Kulturmiljöaspekter arbetas in i ett miljöprgram för byggtiden för att minimera skadr på frnlämningar ch hantera eventuella nyupptäckta frnlämningar på rätt sätt. Bilagan visar förslag på ett sådant miljöprgram. 4.4 Naturmiljö Utbyggnadsförslaget Befintliga naturmiljöer kmmer att tas i anspråk för både bstadsbebyggelse ch vägar. Befintlig skgsmark kmmer att försvinna ch ökad trafikering kmmer att innebära ökat buller, vilket kan innebära negativa knsekvenser för växt- ch djurlivet. I frtsatt planarbete bör sumpskgen intill Yngern ch Turingeån skyddas från framtida explatering. Turingeån är en viktig spridningsväg för vattenlevande rganismer, men även mgivningarna är viktiga för många arter. Intrång i sumpskgen, direkt sm indirekt, bedöms kräva dispens från bitpskydd enligt miljöbalken 7 kapitlet 11. I kapitel 5.1 van beskrivs mer knsekvenser för naturmiljön ch riksintresset samt åtgärdsförslag. 24

25 4.5 Rekreatin ch friluftsliv Utbyggnadsförslaget Strt värde ur rekreatinssynpunkt är sjön Yngern med mnejd sm används flitigt för bland annat bad, kantpaddling, bär- ch svampplckning. Hökmssbadet med bland annat sandstrand ch gräsytr är en viktig möjlighet till rekreatin ch badplatsmrådet bör bevaras. I anslutning till badet finns Strömsbrgs båtklubb. Även båthusmrådet är viktigt ur rekreatinssynpunkt. Båthusen är av speciell karaktär ch ger mrådet en histrisk prägel. Båthusmrådet bör bevaras ch explatering här bör undvikas. Turingeån är en betydelsefull naturkrridr för människr ch djur. Området bör skyddas från framtida explatering, men kan med försiktighet utvecklas sm strövmråde ch grönt stråk. Bebyggelseförslaget innebär ingen ny strandnära bebyggelse vilket innebär att förslaget inte medför knsekvenser för det rörliga friluftslivet. Eftersm naturmiljön ch mrådet i ch kring Yngern är viktigt från rekreatinssynpunkt, innebär effekter på dessa aspekter ckså knsekvenser för rekreatinsintresset Alternativ flytta Sjöängen ch alternativ inre raden Knsekvenser sm utbyggnadsförslaget Nllalternativet Knsekvenserna blir små, då det innebär mindre påverkan på naturmiljön, sm är viktigt ur rekreatinssynpunkt Åtgärder utbyggnadsmrådet Båthus ch båthusmrådet ska bevaras. I övrigt se van. 4.6 Hälsa ch säkerhet Buller Utbyggnadsförslaget Tillkmsten av ny bstadsbebyggelse innebär att den lkala trafiken kmmer att genera mer buller. Vägarna i mrådet kmmer huvudsakligen att nyttjas av trafik till ch från bstäderna i mrådet. Trafikmängden bedöms dck inte bli av den grad att Naturvårdsverkets riktvärde för en långsiktigt hållbar ljudnivå utmhus (55 dba ekvivalent) överskrids. Gatr ch vägar anpassas för låga hastigheter ch mjukt körsätt vilket kan innebära dämpning av lågfrekvent buller. Tunga frdn inklusive farligt gds förbjuds exklusive servicefrdn till bstäderna. Alternativ flytta Sjöängen Sm utbyggnadsförslaget. Alternativ inre raden Kan innebära någt mindre trafik, men marginell skillnad jämfört med utbyggnadsförslaget. Nllalternativet Inga förändringar jämfört med idag. Marginellt någt sämre ljudkvalitet på grund av högre hastigheter Luftförreningar Utbyggnadsförslaget Tillkmsten av ny bstadsbebyggelse kmmer att generera mer trafik, men denna ökning av trafiken förväntas ej innebära att eventuella miljökvalitetsnrmer överskrids. Gatr ch vägar anpassas för låga hastigheter ch mjukt körsätt vilket kan innebära lägre utsläpp av hälsfarliga avgaser. 25