Vindbruksplan Kils kommun

Transkript

1 Vindbruksplan Kils kmmun Henric Ernstsn Knsult Versin 1.10 Utställningshandling

2 Sammanfattning Det ökade intresset för vindkraft i Sverige har medfört att Kils kmmun har beslutat m att ta fram ett tematiskt tillägg för vindbruk. Genm planen skapas ett bättre beslutsunderlag för vindkraftsetableringar. Planen är ett vägledande dkument ch är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. I planen redvisas fakta kring hur vindkraftsverk påverka landskapet ch miljön samt var det utifrån dessa analyser är möjligt att bygga. Planen innehåller ckså en landskapsanalys för att visa på landskapets tålighet ch begränsningar samt en miljöknsekvensbeskrivning. En bedömning av vinden i Kils gör gällande att med dagens teknik är det inte säkert att någt av de utpekade mrådena kmmer vara intressanta för explatering, dck sker det en ständig utveckling av verk ch detta tillsammans med utvecklingen av elpriset kan göra att ett intresse av utbyggnad kmmer att finnas i kmmunen. Landskapet i kmmunen är relativt tåligt för mindre enstaka gårdsverk ch en strskalig utbyggnad skulle kunna klaras i kmmunens östra delar m det sker med hänsyn till riksintresset för landskapsbild, Fryken ch Stra Kils tätrt. I kmmunen pekas det ut fyra mråden utmed Fryken sm skulle kunna tåla en större explatering. Större delen av kmmunen anses tålig för så kallade gårdsverk, med gårdsverk menas verk med en ttalhöjd m maximalt 50 meter ch rtrdiameter max 3 meter. Ftmntage skall dck alltid ingå i ansökan till bygglv så att helheten i landskapet kan bedömas från fall till fall ch endast ett gårdsverk tillåtas per avgränsat landskapsrum. Vindkraftsplanen är framtagen av Henric Ernstsn Knsult. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Definitiner Bakgrund Allmänna avvägningar Ansökningsförfarande ch lagar Förutsättningar för vindbruk Visuell miljö ch buller Vind ch lkalisering Infrastruktur Bebyggelse Jrd- ch skgsbruk Hälsa, säkerhet ch ttalförsvar Riksintressen Naturvårdsintressen Kulturmiljö Vindbruk i kringliggande kmmuner Planeringsunderlag Riksintressen ch skyddade mråden Landskapsbildsskydd Naturmiljö Kulturmiljö Bende ch infrastruktur Energi- ch övrig resurshushållning Resultat Metdbeskrivning Bedömning av landskapets tålighet Urval av mråden Samlad bedömning Förslag till riktlinjer för handläggning av vindkraft inm kmmunen Möjligt effektuttag Miljöknsekvensbeskrivning Sammanfattning Referenser: Referenser internet: Cpyright ch licenser Kartr Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

4 1. Inledning Riksdagen har i ett antal beslut ch ställningstaganden underlättat för byggandet av vindkraft. Målsättningen är att energiplitiken skall utfrmas så att den underlättar en mställning till ett eklgiskt hållbart samhälle. Prduktin av energi kräver att mark tas i anspråk ch planeringen av hur mark ch vatten ska användas är ytterst kmmunernas ansvar. I detta sammanhang har denna vindbruksplan för Kils kmmun tagits fram. Vindbruksplanen är ett led i arbetet med att planera för en möjlig framtida vindkraftutbyggnad. Planen utgör ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Det finns inget fastställt utbyggnadsmål för vindkraft i Sverige. Istället har riksdagen beslutat m en planeringsram på 30 TWh till år Det innebär att det i samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft mtsvarande 30 TWh elprduktin från vindkraft år Ttalt kan det handla m en utbyggnad av vindkraftverk berende på placering ch effekt. Planeringsramen bygger på de mål sm EU satt upp när det gäller förnybar energi. Vår knsumtin av förnybar energi år 2020 ska i Sverige uppgå till 50 prcent. I planen redvisas möjliga etableringar för vindkraften i Kils kmmun. Sm utgångspunkt har ett antal kriterier använts för att utesluta mark sm inte är lämplig för vindkraft etablering eller är i knflikt med andra intressen. Planen består av tre huvudkapitel Förutsättningar för vindbruk (bakgrundsteri), Planeringsunderlag (metdbeskrivning ch analys av allmänna intressen) samt Resultat (föreslagna utvecklingsmråden ch riktlinjer). 1.2 Syfte Syftet med vindbruksplanen är att den skall utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för Kils kmmun. I gällande översiktsplan 2010 finns ett mråde utpekat, genm att ta tillvara på ny kunskap ch genmföra en riktad landskapsanalys utreds kapaciteten i kmmunen ytterligare. Planen skall ta fram riktlinjer för etablering ch möjliga mråden för framtida etableringar av vindkraftverk/parker skall identifieras. 1.3 Definitiner Utifrån dagens kunskap ch kända fakta redvisas här nedan en nmenklatur sm används i denna plan. Nmenklaturen bygger på den standard sm bland annat används av statliga myndigheter ch verk. Större park: Två eller fler verk med en ttalhöjd m 150 meter eller mer eller grupp m minst 7 verk högre än 120 meter. Mindre park: Ett verk med ttalhöjden mer än 50 meter eller flera verk tillsammans. Gårdsverk: Ttalhöjd m maximalt 50 meter ch rtrdiameter m max 3 meter. Miniverk: Verk med ttalhöjd m max 20 meter ch rtrdiameter m max 3 meter. Vid beräkning av buffertzner har vindkraftverk med en ttalhöjd m 150 meter varit nrmgivande. Sm buffertzn kring verk har måttet 500 meter använts, Sm utgångspunkt används ftast en buffertzn m 3 gånger verkets ttalhöjd. Ett verks ttala höjd är trnets höjd inklusive halva rtrbladets höjd, dvs. m ett trn är 105 meter ch rtrbladet är 90 meter i diameter har verket en ttalhöjd på 150 meter. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

5 2. Bakgrund Någn ny etablering ch utbyggnad av vindkraft i Kils kmmun har inte förekmmit. Idag finns dck ett ökande intresse för utbyggnad av vindkraft ch i samband med detta har Kils kmmun sökt ch fått bidrag för att utreda mråden inm kmmunen sm kan bebyggas. För en kmmun är det viktigt att få en samlad bild av förutsättningarna för vindbruksetablering ch tydliga anvisningar m i vilka delar av kmmunen ch i vilken mfattning samt med vilka kriterier sådana etableringar ska kunna prövas. Ett antal intressen skall beaktas då ny etablering sker. I detta inledande kapitel beskrivs en del av den teri ch kunskap sm finns samlad idag ch sm ligger till grund för den samlade bedömningen. Ett verk eller en park av verk genererar sideffekter så sm buller ch ljus, infrastruktur vid byggnatin ch för eldistributin etc. Värden sm vi ser är lättare att begripa ch förstå medan påverkan på landskapet ch naturvärden etc. är svårare att värdera. Det är viktigt för kmmunen att ha handlingsfriheten för tätrters utbyggnad etc. det är ckså viktigt att kulturvårdsintressen ch naturvårdsintressen tillgdses, samtidigt sm vindkraftsresurserna utnyttjas på ett effektivt sätt. Gruppetableringar rekmmenderas både av hushållningsskäl ch för att minimera effekterna på natur- ch kulturmiljöer. 2.1 Allmänna avvägningar Bestämmelserna i Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling sm innebär att kmmande generatiner tillförsäkras en hälssam ch gd miljö. Genm en utbyggnad av vindkraft skapas en abslut ren ch utsläppsfri prduktin av energi sm inte bidrar till några utsläpp av växthusgaser. Enligt de livscykelanalyser sm utförts på vindkraftverk tar det mellan 6 ch 9 månader för ett vindkraftverk att prducera lika mycket energi sm det går åt för att tillverka, transprtera, bygga, driftsätta ch riva. Vindkraftverken utnyttjar vindens rörelseenergi ch mvandlar den till elektrisk energi genm en generatr. Sm ett exempel på besparing kan nämnas att ett vindkraftverk på 2 MW sm prducerar MWh/år bidrar till följande minskning av utsläpp i jämförelse med m elen hade prducerats med ett klkraftverk (SOU 1999:75): Sparade kldixidutsläpp med tn/år Sparade utsläpp av svaveldixid med 6 tn/år Sparade utsläpp av kvävexider med 5 tn/år Sparad utvinning av kl med knappt 2000 tn/år 2.2 Ansökningsförfarande ch lagar För vindkraftsanläggningar krävs tillstånd eller anmälan enligt 9 kapitlet miljöbalken (MB). Nya regler infördes våren 2009 sm bland annat medförde vissa förenklingar. De nya bestämmelserna innebär bland annat att tillstånd krävs för två eller fler vindkraftverk sm är högre än 150 meter liksm för sju eller fler verk sm är högre än 120 meter. Under dessa gränser räcker det med en anmälan. Detta regleras i bilagan till förrdningen (1998:899) m miljöfarlig verksamhet ch miljöskydd, under rubriken El, gas, värme ch kyla (40.90, 40.95, ). Enligt de nya bestämmelserna skall den samlade prövningen ske vid miljötillståndsprövningen. De tidigare kraven enligt plan- ch bygglagen (PBL) på detaljplan ch bygglv slpas därför i huvudsak när en planerad vindkraftsanläggning fått tillstånd enligt miljöbalken (MB). För vindkraftverk sm inte är så stra att de kräver tillstånd finns frtfarande kraven kvar på bygglv enligt PBL ch anmälan enligt MB. Kravet på detaljplan finns även kvar när vindkraftverk avses uppföras i mråden där det finns en str efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Gränserna för bygglv har ckså ändrats. Nu krävs bygglv för bland annat vindkraftverk högre än 20 meter eller m vindturbindiametern är över 3 meter (se 5 kapitlet 1 Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

6 andra stycket 2 resp. 8 kapitlet 2 första stycket 6, a ch d samt andra stycket 2 PBL). Ändringarna sm berör både explatörer, kmmuner ch länsstyrelser trädde i kraft 1 augusti Syftet med ändringarna är att förenkla handläggningen för vindkraftsetableringar. Ändringarna i miljöbalken har genmförts genm SFS 2009:652. För prövning av vindkraftverk enligt reglerna m vattenverksamhet i 11 kapitlet MB gäller krav på tillstånd sm tidigare. 3. Förutsättningar för vindbruk Del av en park i ett större landskap, parken är grupperad ch ses med lika landskapselement i förgrunden. Verken syns mycket långt i ett strskaligt öppet åkerlandskap. En grupp bör i sin helhet rymmas inm ett ch samma landskapsrum ch anpassas till landskapets skala. Grupper skall kunna uppfattas sm sammanhållna enheter. En grupp kan upplevas för ögat sm mönster. Då verk ligger långt brt eller högt upp i förhållande till betraktaren ges inte samma effekt med mönster. Frskning tyder på att människan i detta fall föredrar tydliga grupperingar. 3.1 Visuell miljö ch buller Vindkraftsverkens placering i naturmiljön innebär en visuell påverkan men kan ckså i vissa fall påverka flra ch fauna. Nära vindkraftverken uppkmmer buller vilket gör att vindkraftverk inte kan placeras alltför nära annan bebyggelse. Verken placeras ftast inte närmare än meter från bebyggelse, men 300 meter ger för det mesta en acceptabel ljudmiljö utifrån miljölagstiftningens riktvärden. Hur landskapet uppfattas handlar m relatiner mellan människa ch plats. Upplevelser är kmplex ch är inte bara visuella utan handlar även m känslr, ljud, dft, minnen ch assciatiner. Landskapet är någt sm vi människr ständigt påverkar. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

7 Den eurpeiska landskapsknventinen definierar landskap sm Ett mråde sådant det uppfattas av människr ch vars karaktär är resultatet av påverkan av ch samspelet mellan naturliga ch/eller mänskliga faktrer. Med en utbyggnad av vindkraft kmmer landskapet att förändras ch det är av största vikt att denna förändring genmförs medvetet med hänsyn till varje landskaps unika betydelse. Landskapets tålighet för explatering berr på flera sammanvägda faktrer sm diskuteras i detta kapitel. Landskapselement Landskapselement är delar sm ger landskapet dess karaktär ch innehåll. Element kan vara mindre mråden eller bjekt i ett större landskap. Ett landskapselement kan vara ett berg, en dalgång, ett vattendrag, hela bymiljöer eller enstaka byggnadselement så sm en stenmurar, en allé, en åkerhlme etc. Vissa element spelar en central rll i upplevelsen av landskapets strukturer, medan andra har str betydelse för hur vi uppfattar riktningar ch gränser för landskapsrum. Ett landskap är uppbyggt av lika landskapselement. Figur på ett vindkraftverk med lika element i förgrunden. Skala Ett landskaps skala berr på strleken på de enskilda elementen eller den struktur de är en del av. Det är ckså så att de kan analyseras utifrån dess strukturella kmplexitet, dvs. hur mväxlande ch detaljrikt ett landskap är. Ett småskaligt landskap är ftast mindre tåligt för en strskalig vindkraftsetablering än ett strskaligt slättlandskap eller kustlandskap. Det är en fördel när det finns få referenser till den mänskliga skalan. Om landskapet är öppet är det svårt att relatera till djup ch höjd ch att få en strleksuppfattning. Kmplexitet Ett landskap med str variatin är kmplext ch det kan innebära att en vindkraftsanläggning blir ett element i mängden. Det kan ckså innebära att landskapet blir överbelastat ch rörigt. Rumslighet Landskapselement skapar större eller mindre rumsbildningar. En etablering med flera verk bör hållas inm ett sammanhållet landskapsrum för att göra lkaliseringen tydlig ch inte splittra rumsbildningarna. Frskning har visat att människr föredrar enhetliga anläggningar med en tydlig avgränsning. Öppenhet slutenhet Figur på vindkraftverk i ett öppet landskap med många landskapselement. Öppenhet ch slutenhet påverkar fta den visuella tåligheten. Ju öppnare landskapet är dest längre syns vindkraftverken ch dest större mråden kan påverkas. Samtidigt kan sådana landskap, berende på de ingående rumsliga elementen ch kmplexiteten, bidra till ett samspel där vindkraftverken inte uppfattas sm dminerande. Vindkraftverk etablerade vid kusten ch i vatten syns mycket väl över vatten ch kan påverka stra avsnitt. De dminerar däremt inte landskapsrummet Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

8 pga. skalan men kan upplevas sm främmande inslag. Karaktärselement ch landmärken Vindkraftverk kan genm sin stra skala ch rörelse dminera över ch knkurrera ut enskilda landmärken eller karaktärselement m de placeras för nära dessa. Det kan t ex vara kyrkr eller en tydlig allé i ett öppet landskap. Riktning I landskap med påtaglig riktning kan en lämplig anpassning vara att placera rader eller långsträckta grupper längs riktningen i landskapet. Avstånd När vindkraftverk t.ex. placeras på ett berg kan de skymmas av stup ch skg i dalgången närmast berget. Däremt syns de från andra höjder. En placering i ett öppet landskap medför att verk syns långt samtidigt sm det är mycket svårt att uppfatta dess strlek. Ett kmplext landskap kan medföra att när verken väl syns finns referenser sm medför att de upplevs sm stra. Detta innebär att verk sm på kartan finns mycket nära betraktaren kan vara dlda ch kanske inte alls uppfattas, medan verk sm finns på långt håll från samma plats kan uppfattas sm störande m det finns knkurrerande landskapselement eller verken förekmmer i en i övrigt störd vy. Figur ch exempel på skymd placering av en större park. Tålighet Med tålighet menas en sammanvägd bedömning av hur mycket landskapet klarar av en förändring utifrån våra ögn. Eller med andra rd, hur ett landskap kan ta emt nya inslag utan att karaktär ch utvecklingsmöjligheter påverkas på ett påtagligt sätt. Tåligheten för lika stra etableringar är givetvis helt lika ch landskap tål förändringar på lika sätt. Tåligheten hänger mycket ihp med skala, synlighet ch dminans m.m. Figur med ett verk sm ligger högt på en kulle samtidigt sm den ligger i ytterkanten ch på gränsen av ett rum ch rumsligheten bibehålls. Trts dminansen är tåligheten för en mindre explatering i detta landskapet relativt gd. 3.2 Vind ch lkalisering Figur över strskalig explatering i ett öppet landskap, samtidigt så finns det få skalreferenser eller element. En grundläggande faktr för lkalisering av vindkraftverk är medelvindens styrka. Ju mer det blåser dest mer elektrisk energi kan ett vindkraftverk prducera. En tumregel är att för varje prcentenhet medelvinden ökar kmmer årsprduktinen att öka med två prcentenheter. Detta förhållande gör att medelvindens styrka är en Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

9 viktig lkaliseringsfaktr vid val av plats för vindkraft. I dagsläget, med den teknik sm finns idag brukar en etablering vara intressant vid en medelvind m 6 m/s. Exempel på transprt av delar till ett vindkraftverk, transprterna är tunga ch stra ch ställer höga krav på infrastrukturen vid mntage. 3.3 Infrastruktur Två typer av infrastruktur har str inverkan på förutsättningarna för vindkraftsutnyttjande: kraftledningsnät ch vägar. Kraftledningar för distributin av den prducerade elenergin, vägarna för transprt av de stra ch tunga delarna till kraftverken. Elledningar är fta luftburna fram till en park, men markförläggs inm mrådet. Kstnaderna för att marklägga elkabel är höga, 4-5 gånger kstnaden för luftburna ledningar. Möjligheterna att ansluta till elkraftnätet är en viktig lkaliseringsfaktr. Enskilda verk ch mindre anläggningar (< 15 MW) kan ftast anslutas till lkalnätet, medelstra anläggningar (< 300 MW) till reginnätet ch mycket stra till stamnätet. Elkraftnätets tekniska förutsättningar att ta emt ny elkraft är dck svåra att klarlägga i förväg, varför varje prjekt måste prövas av nätägarna. 3.4 Bebyggelse Bende intill verk ch parker påverkas, främst genm ljud, skuggr, reflexer ch ljus, men ckså genm att landskapet förändrar utseende. Bebyggelse kan ckså ingå i ett sammanhang med kulturmiljövärden sm man måste tas hänsyn till. För att möjliggöra en frtsatt utbyggnad av tätrter är det viktigt att inte lägga eventuella explateringar av parker ch verk allt för nära dessa. 3.5 Jrd- ch skgsbruk Vindbruk på landsbygden har en str ptential att kmplettera andra näringar så sm jrd- ch Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

10 skgsbruk då dessa bruksvärden inte störs så mycket av en vindkraftsetablering, medan upplevelsevärden sm fta utgörs av känsluttryck sm histria, turism, kultur, fria hrisnter etc. påverkas betydligt mer. Mindre vindkraftverk kan fta ses sm ett kmplement till befintlig näringsverksamhet medan större verk ch parker kräver stra kapitalinvesteringar ch får en större areal sm den påverkar. Kring alla verk finns både en störnings- ch en säkerhetszn sm låses, dck går dessa sällan i knflikt med andra areala näringar sm jrd- ch skgsbruk. 3.6 Hälsa, säkerhet ch ttalförsvar Kring verk finns alltid risk för fallande is ch snö liksm lssnade delar vid ett eventuellt haveri. Verken upplevs ckså sm störande ch kan påverka människr psykiskt genm ljud ch ljuspåverkan. Stra verk rterar långsammare än små verk ch upplevs på så sätt sm mindre störande än de små sm rterar snabbt. Finns ingen punkt att referera till kan de stra verken upplevas sm lugnare, dck har alltid strleken betydelse. En dminerande del av ljudet från ett vindkraftverk är av aerdynamiskt ursprung ch alstras vid bladens passage genm luften. Ljud från vindkraftverk är av bredbandig karaktär ch upplevs vanligen sm ett väsande eller svischande ljud. På större avstånd blir ljudet dvare. Ofta förekmmer ckså att ljudstyrkan varierar peridiskt (amplitudmdulatin). Ljud från vindkraftverk hörs generellt sett mer vid låga vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå. Ttalförsvaret har ett mycket strt inflytande över var verk får byggas ch i vissa mråden råder i princip byggförbud. 3.7 Riksintressen Ett riksintresse är ett gegrafiskt mråde sm är av natinell betydelse för en rad lika samhällsintressen. Sm exempel kan tas att Naturvårdsverket ansvarar för att peka ut mråden sm är av riksintresse för naturvården ch friluftslivet. Det finns ett antal kriterier sm ett mråde skall uppfylla för att väljas ut sm riksintressant, mråden väljs i samarbete med berörda länsstyrelser ch kmmuner. Riksintressen bevakas av respektive länsstyrelse ch denna har till uppgift att se till att ett riksintresse inte påtagligt skadas eller intresset hamnar i knflikt med planerad verksamhet. Riksintressen vindbruk Energimyndigheten har angivit ett antal kriterier för avgränsning av riksintressemråden för vindbruk. Framförallt ska beräknad medelvind uppgå till 6,5 m/s på 71 m höjd. Inm Kils kmmun finns inga utpekade riksintressen för vindbruk. Riksintresse för ttalförsvarets militära del Riksintresset för ttalförsvarets militära del (3 kap 9 miljöbalken) kan i vissa fall redvisas öppet ch i andra fall inte. Dels finns mråden i frm av övningsch skjutfält ch flygflttiljer sm redvisas öppet, dels mråden sm av sekretesskäl inte kan redvisas. Huvuddelen av Sveriges kmmuner är i lika mfattning berörda av riksintresset. I kils kmmun finns inga mråden av riksintresset för ttalförsvaret sm kan redvisas i planen. Inm kmmunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsbjekt sm master ch vindkraftverk. Inför planering bör försvarsmakten kntaktas i tidigt sked, då hela landets yta är samrådsmråde för bjekt högre än 20 m utanför ch högre än 45 m inm tätrt. 3.8 Naturvårdsintressen Frskning pågår när det gäller påverkan på naturvårdsintressen. Generellt verkar vindkraften ha en liten påverkan på sträckande fågel, där påverkan främst sker genm att flckarna ibland tvingas välja en annan väg eller annan flyghöjd än tidigare. Kllisinsrisken är dck vanligen liten. Ett större prblem med etableringarna är dck att fåglar Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

11 undviker mråden sm rastplats eller för födsök. Flera nyligen utförda svenska uppföljningar kring vindkraftsetableringar visar på en liten påverkan på fågellivet. Det är i dck allmänhet svårt att i förväg fullt ut bedöma eventuell påverkan på fågellivet av vindkraftverk. De effekter man funnit varierar ch är berende av art, årstid ch andra yttre förhållanden. Gällande fladdermöss har de en långsam reprduktin ch en lång livslängd där varje hna bara föder en unge per år, fladdermössppulatiner är därmed mycket känsliga för förändringar. Fladdermöss har nrmalt en låg individtäthet i landskapet, men eftersm insektstätheten kring vindkraftverk har visat sig vara mycket högre än i kringliggande landskap dras fladdermössen ckså dit. Utifrån de studier sm utförts är risken för kllisiner störst vid födsök. När det gäller naturvårdsintressen sammanfaller dessa fta med landskapets relativa stördhet. Det finns ckså flera inventeringar att utgå från där det kan identifieras kluster av känslig natur genm kluster av nyckelbitper, rasbranter sm möjliggjrt ratinellt skgsbruk etc. 3.9 Kulturmiljö Sammanhängande kulturmiljöer ch enstaka bjekt kan påverkas mycket av byggnatin av nya verk eller parker. Landskapsbilden ch mrådet kan påverkas så pass mycket att en explatering inte är möjlig eller att hänsyn måste tas. Byggnatin av nya verk ch parker måste alltid föregås av detaljstudier så att de inte dminerar kulturmiljöer eller enskilda bjekt ch påverkar dem negativt. 3.9 Vindbruk i kringliggande kmmuner Kil gränsar till Arvika, Sunne, Frshaga, Karlstad ch Grums kmmun. Sunne håller på att ta fram en ny översiktsplan där vindkraften ingår, Arvika har nya tematiska tillägg för vindkraften liksm Karlstad. I Grums finns ett mråde utpekat i översiktsplanen medan det i Frshaga inte är aktualiserat. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

12 4. Planeringsunderlag I detta huvudkapitel beskrivs de i kmmunen utpekade allmänna intressen ch mråden sm är måste beaktas vid planeringen. 4.1 Riksintressen ch skyddade mråden Riksintressen i kmmunen Riksintressena i kils kmmun. De riksintressen sm finns i kmmunen är riksväg 61 ch Eurpaväg 45 sm är utpekade sm riksintressant vägnät. Riksintresse järnväg är dels Fryksdalsbanan till Trsby ch banan till Arvika, Värmlandsbanan. Riksintresse för kultur är två mråden dels gravfält direkt nrr m tätrten Kil benämnt Runnevål ch dels ett mråde öster m tätrten benämnt Apertin Illberg Ekenäs. Sjön Fryken är riksintresse med gegrafiska bestämmelser enligt 4 kap 2 Miljöbalken. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

13 4.2 Landskapsbildsskydd Karta över landskapsbildsskydd för kils kmmun Landskapsbildsskydd är en gammal frm av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen 19 i dess lydelse före 1 januari Skyddsfrmen förrdnades av länsstyrelsen för vissa mråden i syfte att reglera bebyggelse, vägar ch andra anläggningar sm kunde påverka landskapsbilden negativt. Även m begreppet inte finns i nu gällande miljöbalk gäller frtfarande bestämmelserna inm de lika landskapsbildsskyddsmrådena så länge länsstyrelsen inte beslutat m någt annat. Bestämmelserna inm ett landskapsbildsskyddsmråde reglerar inte anrdningar för jrd- ch skgsbrukets behv men för att t ex bygga ett nytt bstadshus krävs det tillstånd eller dispens, det finns exempel på tillståndskrav för avverkningar, täkter, vägdragningar etc. 4.3 Naturmiljö Sm bakgrundsdata har det använts tre typer av bakgrundsdata, de sm finns i den kmmunala naturvårdsplanen, de sm finns att hämta från länsstyrelsens GIS-databas samt data från Skgsstyrelsen i frm av nyckelbitper, sumpskgar m.fl. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

14 Karta över kmmunen med Naturintressen är hämtade från Länsstyrelsen. Karta över kmmunen med kmmunala naturvårdsintressen Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

15 Karta över naturvårdsintressen hämtade från Skgsstyrelsens GIS-tjänst. 4.4 Kulturmiljö Karta över kulturmiljöer sm finns digitalt i kmmunen ch dess närmråde. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

16 4.5 Bende ch infrastruktur Bende Karta över kmmunen med alla bstäder markerade i frm av en zn på 500 meter kring varje hus. I kmmunen finns tre större tätrter Kil, Fagerås ch Högbda. Kil är centralrten ch det är i denna sm ca 65 % av kmmunens invånare br. Av kmmunens beflkning br ca 25 % på landsbygd ch resterande del 10 % i andra tätrter. I kartbilden vanför visas befintliga bstäder i kmmunen, en zn på 500 meter kring varje hus är markerad. Znen är satt till 500 meter då det inm detta avstånd till bstadshus bedöms sm mindre lämpligt att bygga nya verk eller parker. I den kmmunala översiktsplanen antagen 2010 finns visiner för framtida bende ch fritidsbebyggelse sm ckså måste beaktas framöver. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

17 Utdrag från den kmmunala översiktsplanen över mråden för strategisk utveckling Kraftledningsnät Utdrag från den kmmunala översiktsplanen över den tekniska försörjningen i kmmunen. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

18 I kmmunen finns en större vattenkraftdamm sm reglerar Frykens avrinningsmråde, ch genm kmmunen sträcker sig reginledningar m 30 kv ch 140 kv, samt lkalnät, med 0,4 kv ch 10kV för eldistributin Vägar Kmmunen genmkrsas av två större vägar, eurpaväg 45 ch riksväg 61. Kmmunen genmkrsas ckså av järnväg till Arvika, Värmlandsbanan ch Fryksdalsbanan till Sunne/Trsby. det hela tiden en teknikutveckling med bland annat nya rtrer ch högre trn. Sm tumregel går det att säga att för varje prcentenhet medelvinden ökar kmmer årsprduktinen att öka med två prcentenheter, nedan redvisas två höjdmdeller: 103 m ch 72 m. Höjderna är teretiskt beräknade från en så kallad nllplansförskjutning. I Kils kmmun blåser det inte så mycket ch med dagens teknik finns det inga mråden sm uppfyller kravet m 6,5 m/s i medelvind. FAKTARUTA 4.6 Energi- ch övrig resurshushållning Vindkraftsetablering är intressant där det blåser mest, därför redvisas beräknade data från Energimyndigheten, beräknade av Uppsala universitet. Vindkarteringen är gjrd på tre höjder över en så kallad nllplansförskjutning (se faktarutan intill). I dagsläget ligger gränsen för att ett verk skall vara lönsamt kring 6,5 m/s i medelvind. Dck sker Nllplansförskjutningen (i bilden markerad B) kan uppskattningsvis sättas till tre fjärdedelar av vegetatinens höjd (i bilden markerad H). Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

19 En mdellberäknig av medelvinden i kmmunen på en höjd m 103 meter över havet. Dminerande medelvind 5,0-6,0 m/s. En mdellberäknig av medelvinden i kmmunen på en höjd m 72 meter över havet. Dminerande medelvind 5,0-5,5 m/s, Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

20 5. Resultat 5.1 Metdbeskrivning Planen har utgått från kartanalys tillsammans med översiktligt landskapsanalys. Utifrån digitala kartr har ett antal typer av kriterier ställts ch mråden sm inte har bedömts lämpliga har tagits brt. De kriterier ch steg sm har använts är följande: 1 Översiktlig landskapsanalys av kmmunen med indelning i 3 större typmråden sm har en varierande grad av tålighet för vindkraftutbyggnad De mråden sm har kmmit fram sm möjliga mråden har därefter jämförts med de beräknade vinddata sm finns tillgängliga. I detta skede har en första urgallring skett av de mråden sm har allt för låg vindstyrka ch därefter förs ett ytterligare resnemang. Jämförelse med tillgängliga vinddata Jämförelse med data från Skgsstyrelsen på värdefull skg Identifiering av ptentiella mråden sm är tåliga för explatering respektive mråden sm kmmunen inte vill explatera för vindkraftverk. 2 Kartanalys med följande mråden brttagna: Områden inm en radie av 500 meter runt bstäder Områden inm en radie av 700 meter runt kyrkr Tätrtsbebyggelse med 1000 meters mgivning Allmänna vägar, befintliga (tresiffriga vägnummer eller större) med 200 meters säkerhetsavstånd 200 meter kring större kraftledningar Naturreservat Områden med skydd för landskapsbilden Områden sm finns med i våtmarksinventeringen Ängs ch hagmarksbjekt (Djurskyddsmråden) 5.2 Bedömning av landskapets tålighet Kännetecknande för kmmunen är sjön Fryken sm ligger i en sprickdal ch mges av mäktiga höjder. Kmmunen har en tydlig riktning från nrr till söder med klara siktsträckr mellan åsar ch mer skgsklädda höjder. I de östra ch västra delarna av kmmunen finns de största sammanhängande barrskgsmrådena. Kmmunen går att dela in i tre delmråden: Västra delen Västra delen ligger utmed riksväg 61 ch börjar sakta gå mt ett mer kuperat landskap med inslag av mer landskapselement i mindre skala. Landskapet utmed riksvägen är mestadels skg ch döljer öppnare dlingslandskap innanför skgspartierna. Flera mråden med mindre öppnare ytr finns mellan skgsklädda mråden. Tåligheten bedöms sm relativt gd för mindre enstaka gårdsverk. (Natura mråden) Områden av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård ch friluftsliv Områden sm finns med i det kmmunala naturvårdsprgrammet Mellersta delen Mellersta delen följer E45:an nrr ut. Kring eurpavägen finns åkermark ch ett flackare landskap sm breder ut sig mt höjder med få tydliga landskapselement. Utmed eurpavägen finns en del mindre landskapselement. Riktningen är tydlig ch Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

21 flera avgränsande höjder finns i landskapet. Tåligheten bedöms sm relativ gd för mindre enskilda gårdsverk ch mindre parker. Östra delen Området dmineras av sprickdalssjön Fryken. Fryken har under lång tid utgjrt en viktig transprtväg ch är en central del i Kils kmmun. I de södra delarna breder öppnare, flackare mråden ut sig ch här ligger ckså centralrten. Öster m Fryken breder ett större höjdmråde ut sig ch detta mråde saknar markanta landskapselement. Väster m sjön Fryken är det ett öppet åkerlandskap i söder för att övergå till skgsklädda höjder i nrr. Områdena utmed Frykens östra sida samt nrdvästra delen är strskalig med få element ch enkel tpgrafi. Tåligheten bedöm sm gd för större explatering. De tre landskapstyperna markerade samt riktningar i landskapet markerade med pilar. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

22 5.3 Urval av mråden Möjliga mråden för explatering Den översiktliga landskapsanalysen visar på ett relativt tåligt landskap. Lkalt är dalgångarna väl avgränsade mt höjder sm skulle vara möjliga att explatera. I kmmunen finns några strskaliga mråden sm är möjliga att explatera med större anläggningar. Genm att kmbinera kartunderlag ch intressen sm finns i kmmunen uppstår en råkarta med förslag på mråden sm inte är i knflikt med de viktigaste skyddsintressena. De gröna mrådena i kartan nedan skulle kunna vara möjliga att explatera i dessa hänseenden. Karta över möjliga mråden för explatering. De mörkgröna mrådena i kartan är mråden sm är mråden där det finns uppenbara intresseknflikter. De gröna mrådena är möjliga att utreda vidare. Då man tittar på dessa mråden ch tar brt de sm inte rymmer parker eller sm ligger där medelvinden ligger under en beräknad medelvind m 6 m/s finns det färre mråden sm är av intresse. I bilden nedan är de mråden sm är möjliga utredningsmråden utlagda över en vindkarta. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

23 Fem lika strmråden där en explatering skulle kunna tänkas bli intressant. De mråden sm är inringade hyser likartade förhållanden för landskapet samt skulle få en likartad påverkan på mgivande landskap. Med hänsyn taget till landskapselement ch skalan på landskapet föreslås att delmråde a ch b accepteras sm eventuella explateringsmråden. C ch D kmmer att innebära en mycket str påverkan. Delmråde E föreslås förbli påverkat av vindbruk. I mrådet finns ställningstagande för både friluftsliv (Renstasnipan mm.) samt naturreservat. 5.4 Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att med dagens teknik är det inte säkert att någt av de utpekade mrådena kmmer vara intressanta för explatering, dck sker det en ständig utveckling av verk ch detta tillsammans med utvecklingen av elpriset kan göra att ett intresse av utbyggnad kmmer att finnas i kmmunen. Landskapet i kmmunen är relativt tåligt för mindre enstaka gårdsverk ch en strskalig utbyggnad skulle kunna klaras i kmmunens östra delar m det sker med hänsyn till riksintresset för landskapsbild, Fryken ch Stra Kils tätrt. I kmmunen finns 5 tydliga mråden för explatering. I detta fall rekmmenderas att kncentratin görs till mråde a ch b sm ligger utmed Fryken. Område c ligger i kmmunens centrum ch en explatering av möjliga mråden skulle få en mycket str påverkan på landskapsbilden samtidigt så är tpgrafin sådan att det är gynnsamt för explatering. I mrådet ch dess närhet finns större sammanhängande naturvårdsintressen i frm av nyckelbitper ch sumpskgar. Område d ligger tätt på andra intressen så sm kyrka ch landskapsbildsskydd samt större sammanhängande naturvärden i närmrådet. I landskapet finns ett antal småskaliga landskapselement sm skulle knkurrera med en strskalig explatering. Område e är ett mråde sm i delar används för rekreatin ch friluftsliv. Här finns bl.a. Renstadssnipan med sitt utkikstrn, kända kantleder ch skridskvatten samt ett naturreservat. Områdena i denna del av kmmunen bör lämnas med hänsyn till friluftsliv ch skulle med fördel kunna pekas ut i en kmmande plan sm ett tyst mråde. Inm hela mrådet finns spridda nyckelbitper. Område a ch b bör kunna explateras utan att landskapsbilden utmed sjön Fryken förstörs. Det sm föreslås är att gränsen för byggnatin öster m Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

24 Fryken flyttas upp 500 meter från vägen utmed den östra stranden så att en explatering inte är markant m man vistas på sjön eller åker i dess dalgång samt att mrådet väster m Fryken flyttas upp till en grusväg sm går igenm mrådet. Landskapet sm skulle kunna explateras är strskaliga ch bedöms sm tåligt Föreslagna delmråde De mråden sm föreslås är redvisade sm 1-4 nedan. Områdena skulle kunna ingå i någn frm av större park/er. Två mråden 1 ch 2 är redigerade i föreslaget. Detta för att förhindra en str störning på landskapsbilden ch för att skapa en tålighet ch bibehållen känslan av rördhet. I Område 2 måste ckså hänsyn tas till att delar av mrådet är utpekat i översiktsplanen sm möjligt mråde för fritidsbebyggelse. Ett större delmråde är på detta sätt struket ur mråde 2. Delmråde 1 är kapat så att det är 500 meter ned till den befintliga vägen sm går utmed Frykens östra strand. I nrr är mrådet ckså kapat då det annars skulle få en mycket dminerande påverkan på landskapet kring Nilsbysundet. Detta medför att en eventuell explatering inte skulle framträda ch märkas så markant vid vistelse på Fryken ch i dess närhet. På samma sätt är resnemanget i fallet med den redigerade ytan i delmråde 2, den är klippta vid den väg sm går genm mrådet. Delmråde 1 är ckså kapat i den södra delen då det finns strategiska utvecklingsmråden i översiksplan 2010 sm ligger i detta mråde. Den södra delen skulle ckså kmma närma Nrra Hyn sm är en känd fågelsjö samt närma kulturmiljön kring Appertin. I kartbilderna syns de delar sm är brtkapade ch sm föreslås försvinna markerat med gult. De föreslagna ytrna är markerade med blått. I delmrådena finns det flera mindre vägar. Någt skyddsavstånd till dessa är inte markerat i detta ställningstagande, dck måste man alltid väga in skyddsavstånd sv. vid detaljplanering. Befintlig infrastruktur är viktig m en explatering av mråden skall kunna ske med så liten inverkan sm möjlig. Det gulmarkerade mrådet i väster ch nrr är struket då det skulle synas allt för mycket från Fryken ch dminera landskapet. I söder klliderar vindbruket med intressen sm strategiskt utvecklingsmråde för rekreatin utpekat i översiktsplan Områdets södra delar skulle ckså kunna ha str påverkan på fågelliv i Nrra Hyn ch på kulturmiljön kring Appertin. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

25 Det gulmarkerade mrådet är struket då det skulle synas allt för mycket från Fryken samt det att delar av det är utpekat i översiktsplanen till förmån för fritidsbende. En smal krridr är ckså struken närmast Sunne kmmun. 5.5 Förslag till riktlinjer för handläggning av vindkraft inm kmmunen Att de mått sm ligger till grund för analysen används. Skyddsavstånd till bstäder m minst 500 meter Skyddsavstånd till kyrkr m minst 700 meter Skyddsavstånd till samhällen m minst 1000 meter Allmänna vägar, befintliga ch planerade med 200 meters säkerhetsavstånd kan bedömas från fall till fall ch endast ett gårdsverk tillåts per avgränsat landskapsrum 5.6 Möjligt effektuttag I Kils kmmun finns inga mråden med en medelvind m 6,5 m/s sm idag är gränsen för lönsamhet. En uppskattning av maximalt antal verk i de utpekade mrådena är att det skulle vara rimligt med meters verk berende på teknik, förhärskande vindriktning mm. Detta bygger dck på att lönsamheten skulle vara acceptabel vid en medelvind m 6 m/s. En antagen utbyggnad med 2,5 MW verk skulle i detta fall innebära en att det skulle kunna bli en installerad effekt på mellan 50 ch 75 MW. Mindre enskilda vägar får bedömas från fall till fall. Att parker endast får förekmma i de utpekade mrådena Gårdsverk tillåts, dck måste ftmntage ingå i ansökan till bygglv så att helheten i landskapet Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

26 Karta över kmmunen med de mråden sm kan bli aktuella för en större explatering. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

27 6. Miljöknsekvensbeskrivning 6.1 Sammanfattning Vid en explatering kmmer landskapsbilden att förändras. Explatering är kncentrerad till mråden sm bedöms ha str tålighet ch stra mråden lämnas påverkade. Knsekvenserna av enskilda vindkraftsetableringar kan närmare klarläggas först när mfattningen av respektive prjekt är mer specificerad. Den föreslagna explateringsgraden anses rimlig när man tittar på hur str yta sm föreslås. En str psitiv påverkan kan kmma att ske i frm av scieknmiska aspekter så sm markarrende, uppfyllande av miljömål etc. 6.2 Inledning Syftet med en miljöknsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera, beskriva ch ge underlag för en samlad bedömning av den planerade verksamhetens direkta ch indirekta miljöeffekter. Prcessen med miljöknsekvensbeskrivningen är integrerad med analysprcessen ch skriven i direkt samband med planförslaget. Miljöaspekterna skall ha vägts in i de lika ställningstagandena under prcessen. 6.3 Avgränsning ch samråd MKB-dkumentet belyser nuvarande förhållanden för kmmunen ch effekten ch knsekvenser av den föreslagna explateringen. Någn tidshrisnt är inte satt för prjektet. Samråd har skett med länsstyrelsen m avgränsningen på denna miljöknsekvensbeskrivning. 6.4 Prcessen ch val av mråde ch utpekande av vissa mråden beskrivs i kapitlet för föreslagen explateringsgrad. Urval ch gallring av mråden har ckså tagit hänsyn till idag kända värdefulla skgsbjekt i kmmunen sm inte alltid har skydd eller kan kmma att bevaras. Karta med kända nyckelbitper ch sumpskgar i Kils kmmun Nllalternativ Sm nllalternativ används situatinen sm den är i dag då det inte finns någn energiprduktin från vindkraft Alternativ explatering Sm alternativ explatering används en explatering sm inte tar hänsyn till de uppsatta målen vid ny explatering så sm skyddsavstånd till bebyggelse, kyrkr etc Föreslagen möjlig explatering I kmmunen har det identifierats 7 mråden sm skulle tåla någn frm av större utbyggnad av vindkraft. Antal verk per mråde måste utredas efter lkala studier ch analyseras för varje mråde. Områden sm föreslås ligger utanför utpekade natur ch kulturmiljöerna samt utanför riksintressen etc. Analysen för att få fram vilka mråden sm kan kmma att bli aktuella är gjrd utifrån ett antal urvalskriterier. Uppsatta kriterier för explatering är att följande mråden inte är lämpliga för vindbruk. Områden inm en radie av 500 meter runt bstäder Under hela arbetet har hänsyn tagits till miljöfrågrna ch knsekvenserna för dessa har beaktats i hela prcessen. Urval av mråden ch kriterierna för urvalet ch rekmmendatiner för framtida explateringar har bland annat tagit utgångspunkt i miljöfrågrna. Prcessen med urval Områden inm en radie av 700 meter runt kyrkr Tätrtsbebyggelse med 1000 meters mgivning Allmänna vägar, befintliga (ch planerade) med 200 meters säkerhetsavstånd Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

28 Naturreservat Områden med skydd för landskapsbilden Områden sm finns med i våtmarksinventeringen Områden av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård ch friluftsliv Områden sm finns med i det kmmunala naturvårdsprgrammet 6.5 Effekter vid lika byggnatin Tabellen visar påverkan på lika mråden berende på val av utbyggnadsgrad. Tabellen är upplagd så att psitiv inverkan på intresset är markerat med +, negativ påverkan är markerat med ch m påverkan är berende av så många andra faktrer att en värdering är möjlig är det den markerad med. En gradering är ckså satt så att --- är mer negativ påverkan än - - respektive -. Intresse Explatering Effekt vid gällande ÖP (nllalterna.) Föreslagen explatering Alternativ explatering, fri utbyggnad utan plan Påverkar natur O - -- Påverkar kultur O 0 -- Påverkar friluftsliv O 0 -- Påverkar vatten O 0 O Påverkar strand O 0 O Påverkar landskap O Påverkar sciekmiska asp. Påverkar hälsa / buller, skugga m.fl.. O + + O Knsekvens nllalternativ Då ingen utbyggnad sker inm kmmunen förekmmer ingen påverkan av vindkraftexplatering inm kmmunen. Knsekvens alternativ explatering En tänkbar alternativ explatering är att inte sätta upp kriterier för var det är lämpligt att explatera inm kmmunen. Detta skulle kunna leda till att verk sätts upp närmare bstäder eller samhällen än rekmmenderat så att vidare explatering av mark till bende förhindras eller att flera gårdsverk sätts upp inm ett avgränsat landskapsrum. Enstaka spridda stra verk har str påverkan ch bör hållas samman i ett landskap. En annan aspekt är ckså att ett strukturerat byggande skulle kunna mtverka ett effektivt nyttjande av tillgängliga vindresurser Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

29 Knsekvens föreslagen explatering Den föreslagna explateringen bibehåller mråden sm är viktiga för både expansin av rter, friluftsliv ch natur. En utbyggnad av mindre enstaka gårdsverk accepteras då landskapet anses tåligt, dck måste varje verk bedömas från fall till fall. En str mängd småskaliga gårdsverk kan medföra stra negativa knsekvenser på landskapsbilden m de in placeras med försiktighet. En utbyggnad enligt förslaget bör inte vara några prblem för distributinen av elektricitet. Det är inte heller långt till användbar infrastruktur för en eventuell explatering i frm av vägnät. Kumulativ effekt Påverkan från ett verk blir strt, skuggning, avstånd till närmast bende, landskapsbild etc. Påverkan från flera verk blir inte prprtinellt större, utan ökar i mindre grad m verken är rätt placerade i förhållande till varandra. Ett verk genererar skugga, behöver servicevägar, kpplas till elnät sv. Det finns en buffertzn kring vindkraftverk sm är den zn där störst influens sker. I den analys sm är gjrd är de uppenbara knflikterna brtvalda. Naturmiljö ch bilgisk mångfald Vid planeringen har hänsyn tagits så att de uppenbara knflikterna med naturvårdsintressen skall undvikas. Det kan dck förekmma påverkan på lkalnivå ch lkala livsmiljöer. Effekten vid den föreslagna utbyggnaden skulle vara ianspråktagande av mark, påverkan på lkala fågellivet, lkal påverkan på fladdermöss etc. Knsekvensen bedöms sm liten men inför all tillståndsgivning måste riktade inventeringar genmföras för att minimera påverkan. Riksintressen I den föreslagna explateringen är hänsyn taget till landskapsbilden ch det rörliga friluftslivets stördhet. Effekten av utbyggnaden minimeras genm att större zner kring var det är tillåtet att explatera har satts upp. Knsekvensen bedöms sm små. Friluftsliv ch Turism I riksintresset är det beaktat att utpekade mråden skall hållas samman ch inte påverkas. Vid explatering kmmer landskapsbilden ch mråden att påverkas. De mrådens m är utpekade inm kmmunen har hållits så fria från explatering sm möjligt. Hänsyn måste frtsatt tas vid tillståndsprcesser så att kmmunen inte förlrar värde sm turismkmmun vid en strskalig explatering. En explatering av de utpekade mrådena bedöms vara hållbart då skyddsavstånd till bstäder ch fria mråden samt landskapsanalysen pekar på detta. Kulturmiljö Lkalt kan det förekmma frnlämningar ch bjekt identifierade inm Skg ch histria. Vid varje enskild explatering måste försiktighetsåtgärder vidtas ch enskilda bjekt beaktas så att värden inte går förlrade. Buller Knsekvensen av en byggnatin kmmer vara att det finns ett nytt bakgrundsljud. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från vindkraftverk så bör det max uppgå till 40,0 dba till mgivande bstadshus. Då hänsyn har tagits i analysskedet till befintlig bebyggelse ch ett skyddsavstånd föreslagits till närmaste hus, bedöms buller inte bli någt prblem vid föreslagen explatering. Skugga Ett vindkraftverks rtrblad rterar lågintensivt ch genererar en skugga, detta medför att den rörliga skuggan från vindkraftverkets rtrblad kan nå väldigt långt under en begränsad tid. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer så gäller max 8 timmar/år samt 30 minuter/dag av rörlig skuggkastning. Knsekvensen av en explatering bedöms sm liten då hänsyn har tagits i analysskedet till befintlig bebyggelse. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)

30 6.5.1 Miljökvalitetsnrmer Miljökvalitetsnrmer är styrmedel för att kmma till rätta med diffusa utsläppskällr ch regleras i miljöbalkens 5 kap. Utgångspunkten för en nrm är kunskaper m vad människan ch naturen tål. Om en miljökvalitetsnrm riskerar att överskridas ställs krav på att åtgärdsprgram ska tas fram. För närvarande finns miljökvalitetsnrmer för utmhusluft, mgivningsbuller, ytvatten, grundvatten samt fiskch musselvatten. Den miljökvalitetsnrm sm berörs i detta fall är buller, prjektet medför inte att några miljökvalitetsnrmer överskrids Miljömål Reginala miljömål Länsstyrelserna har en övergripande ch samrdnande rll i miljömålsarbetet sm reginala miljömyndigheter. Länsstyrelserna ansvarar för att reginalisera miljömålen till reginen ch knkretisera miljökvalitetsmål utm Levande skgar. Levande skgar har Skgsstyrelsen ansvar för Lkala miljömål för Kils Kmmun. Kmmunen har i flera dkument sammanställt målsättningar ch åtgärder så att kmmunen skall kunna bidra till att miljömålen uppnås. Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inm 16 mråden. Målen beskriver den kvalitet ch det tillstånd för Sveriges miljö, natur- ch kulturresurser sm är eklgiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar bland annat till att: främja människrs hälsa värna den bilgiska mångfalden ch naturmiljön ta till vara kulturmiljön ch de kulturhistriska värdena bevara eksystemens långsiktiga prduktinsförmåga trygga en gd hushållning med naturresurserna En ny målstruktur är under framtagande av Naturvårdsverket sm är ny samrdnande myndighet. Macintsh HD:Users:henricernstsn:Dcuments:HEknsult:7314:Vindkraftplan Kils Kmmun_v110_utsta llningshandling.dcx / utskriven: (31)