DEL 1 PLAN VINDBRUKSPLAN DEL 1 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN. ANTAGANDEHANDLING Dnr: 2015-Sbn0075/

Transkript

1 DEL 1 PLAN ANTAGANDEHANDLING Dnr: 2015-Sbn0075/ VINDBRUKSPLAN DEL 1 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN DEL 1. VINDBRUKSPLAN 1 (36)

2 FÖRORD Eksjö kmmun har tagit fram Vindbruksplan sm ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen för att ge vägledning ch stöd i beslut m eventuella vindkraftsetableringar inm Eksjö kmmuns gegrafiska yta. Det är viktigt för Eksjö kmmun att kunna bidra med alternativ för förnyelsebara energikällr ch på så sätt ta ett aktivt kliv mt att uppfylla de hållbarhetsmål sm satts upp av dels Eksjö kmmun men även av Regin Jönköpings län. I planen redvisas möjliga markmråden för vindkraft på en övergripande nivå ch alla typer av vindkraftverk behöver analyseras i detalj med utgångspunkt från den exakta lkalisering sm efterfrågas. Vindbruksplanen utgår i huvudsak från scenarin med så kallade stra anläggningar vilka innefattas av kraven på tillstånd enligt miljöbalken samt kmmunens tillstyrkan. Eksjö Kmmunstyrelsen Annelie Hägg Kmmunstyrelsens rdförande Mikael Klaessn Samhällsbyggnadschef Prjektledare DEL 1. VINDBRUKSPLAN 2 (36)

3 LÄSANVISNING Inledning I kapitlet behandlas vindbruksplanens syfte ch planens samband med Översiktsplan för Eksjö kmmun. Vidare beskrivs natinella ch reginala mål för vindkraftsutbyggnad, kmmunala mål sm berör vindbruk samt den aktuella situatinen vad gäller vindkraftsprjekt i kmmunen. Vindbruksplanen I kapitlet redvisas vindbruksplanen sm är ett tematiskt tillägg till Översiktsplan för Eksjö kmmun. Planen är ett resultat av avvägning mellan lika intressen men ckså av plitiska ställningstaganden. Vindbrukets förutsättningar liksm prcessen för urval ch analys beskrivs krtfattat. För djupare infrmatin hänvisas till bilagrna. Klassificering ch beskrivning av lika typer av vindkraftverksanläggningar finns här. Planen redvisar, på kartr ch i text, de mråden där vindkraftsanläggningar kan prövas ch ckså var sådana inte ska tillkmma. I planen ges även riktlinjer ch rekmmendatiner inför vidare prövningar av vindkraftsanläggningar i kmmunen. Bilaga 1 Urval ch analys Planeringsförutsättningarna analyseras. Analysen visar möjliga ch lämpliga mråden för vindkraftsanläggningar. Område sm har gda förutsättningar för utbyggnad redvisas i vindbruksplanen. Bilaga 2 Planeringsförutsättningar I bilagan beskrivs förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft ch lika aspekter sm påverkar valet av vindbruksmråden. Bilaga 3 Miljöknsekvensbeskrivning Miljöknsekvenserna samt de sciala ch eknmiska knsekvenserna redvisas översiktligt. Bilaga 4 Vindbrukets förutsättningar I bilagan beskrivs allmänt m vindbruk, tillståndsprcessen, hur vindkraftverk fungerar, energiprduktin samt lika frmer av påverkan på mgivningen. Bilaga 5 Landskapsanalys Landskapsanalysen beskriver allmänt hur vindkraft påverkar landskapet visuellt med exempel från lika landskapstyper. Därefter beskrivs översiktligt förutsättningar ch tålighet för större vindkraftsanläggningar för landskapet i Eksjö kmmun. Bilaga 6 Samrådsredgörelsen Resultatet av samrådet sm kmmunen haft redvisas i en samrådsredgörelse. I samrådsredgörelsen dkumenterar kmmunen de förslag ch synpunkter sm framkmmit under samrådet ch redvisar i vilken utsträckning de tillgdses i det nya planförslaget. Bilaga 7 Utlåtande efter utställning Resultatet av de inkmmande yttranden under utställningen presenteras ch de yttranden sm ligger till grund för ändringar redvisas. De sm inte fått sina yttrande tillgdsedda presenteras. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 3 (36)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄSANVISNING 3 Inledning... 3 Vindbruksplanen... 3 VINDBRUKSPLAN FÖR EKSJÖ KOMMUN 5 UTSTÄLLNINGSFÖRFARANDET... 5 LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 7 INLEDNING 8 BAKGRUND... 8 SYFTE OCH MÅL... 8 NATIONELLA MÅL OCH INTRESSEN... 8 REGIONALA MÅL... 9 KOMMUNALA MÅL... 9 BEFINTLIG VINDKRAFT INOM KOMMUNEN OCH UTBYGGNADSTRENDER VINDBRUKSPLANEN 12 KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDE VINDBRUKETS FÖRUTSÄTTNINGAR Vindkraftverk Avveckling Grannkmmuner Grannkmmunernas översiktsplaner URVAL OCH ANALYS KLASSIFICERING Vindkraftsparker Medelstra anläggningar Gårdverk ch miniverk OLÄMPLIGA OMRÅDEN UTPEKADE OMRÅDEN FÖR VINDKRAFTSPARKER ÖVRIGA OMRÅDEN UTBYGGNADSPOTENTIAL UTPEKADE OMRÅDEN FÖR VINDKRAFTSPARKER B Mstugan C Eketrpagölen G Trnkullen H Heda MEDVERKANDE 36 Avstånd Ljud, ljus ch skugga Infrastruktur Kraftledning Kumulativa effekter DEL 1. VINDBRUKSPLAN 4 (36)

5 VINDBRUKSPLAN FÖR EKSJÖ KOMMUN UTSTÄLLNINGSFÖRFARANDET Planprcessen Översiktsplanen innehåller mål ch riktlinjer för en lämplig mark- ch vattenanvändning. Här görs en avvägning mellan de lika allmänna ch enskilda (privata) intressen. Den är avsedd att vara ett vägledande beslutsunderlag för detaljplanering ch prövning av ansökningar m tillstånd samt för beslutsfattande enligt miljöbalken ch andra lagar. Översiktsplanering är i första hand en planläggning på lång sikt sm kan ändras eller fördjupas för delmråden. När en översiktsplan upprättas mfattar samrådskretsen dels intressenter sm kmmunen ska samråda med (länsstyrelsen, reginplanergan, berörda kmmuner), dels intressenter sm ska beredas tillfälle till samråd (myndigheter, sammanslutningar, enskilda sm har ett väsentligt intresse av förslaget). Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen sm ger en djupare beskrivning av markanvändningen inm ett ämne eller mråde ch redgör för förutsättningarna kring vindkraftverks etablering. En översiktsplan aktualitetsprövas en gång per mandatperid. Det innebär att en gång under mandat periden kntrlleras planen att den är aktuell, är den inte det så revideras den eller görs m helt ch hållet m det bedöms att det inte längre är aktuell. SAMRÅD Beslut SbN UTSTÄLLNING Beslut SbN ANTAGANDE Beslut Kf Vindbruksplanen har ingen juridiskt bindande verkan mt vare sig myndigheter eller enskilda. Den kan endast överklagas på grundval av de kmmunallagens bestämmelser m laglighetsprövning. Med andra rd kan vindbruksplanen inte överklagas för sitt innehåll utan enbart på grund av brister i handläggningen. Figur 1: Planprcessen vid framtagning av översiktsplan. Samråd DEL 1. VINDBRUKSPLAN 5 (36)

6 Samrådet genmfördes under hösten 2016 ch inkmna synpunkter under samrådet samt de förändringar de föranlett redvisas i bilaga 6, Samrådsredgörelse. När kmmunen upprättar ett förslag till Vindbruksplan sm ett tematiskt tillägg till översiktsplanen ska kmmunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kmmuner, reginplanergan ch kmmunala rgan i övrigt sm har ansvar för reginalt tillväxtarbete ch transprtinfrastruktur planering. Kmmunen ska ckså ge kmmunens medbrgare, andra myndigheter, sammanslutningar ch enskilda i övrigt sm har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag sm möjligt ch att ge möjlighet till insyn ch påverkan. Under samrådet ska kmmunen redvisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets knsekvenser ch det planeringsunderlag sm har betydelse från natinellt, reginalt, mellankmmunalt eller annat intresse. Kmmunen har redvisat resultatet av samrådet i en samrådsredgörelse sm innehåller de förslag på ändringar sm framförda synpunkter har gett anledning till. Samrådsredgörelsen finns tillgänglig tillsammans med planförslaget. Efter utställningstiden besvarade kmmunen inkmna yttrande med ett särskilt utlåtande efter granskning (bilaga 7) sammanställa de synpunkter sm kmmit fram ch redvisa de förslag sm synpunkterna gett anledning till. Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kmmunen ställa ut förslaget på nytt. Kmmunen bedömer att de ändringar sm utställning gett upphv till inte är av väsentlig grad. Antagande Kmmunfullmäktige beslutar i frågr m antagande av vindbruksplanen. Kmmunen ska redvisa länsstyrelsens granskningsyttrande tillsammans med Vindbruksplanen. Om länsstyrelsen inte har gdtagit planen i sin helhet, eller vissa delar av den, ska det anmärkas i planen. Ett beslut att anta Vindbruksplanen gäller först sedan beslutet när det har vunnit laga kraft. Till planen hör även bilagrna 1 Urval ch analys, 2 Planeringsförutsättningar, 3 Miljöknsekvensbeskrivning, 4 Vindbrukets förutsättningar, 5 Landskapsanalys, 6 Samrådsredgörelse ch 7 Utlåtande efter utställning. Utställning Kmmunen ställde ut planförslaget under Kungörelsen fanns tillgänglig på kmmunens anslagstavla ch publicerades i lkaltidningen. Av kungörelsen framgick var utställningen ägde rum ch under vilken tid, samt på vilket sätt ch till vem synpunkter till förslaget kunde lämnas in DEL 1. VINDBRUKSPLAN 6 (36)

7 LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE DEL 1. VINDBRUKSPLAN 7 (36)

8 INLEDNING BAKGRUND Eksjö kmmun antg år 2013 nu gällande översiktsplan. Översiktsplanen ger en mycket grv vägledning inför beslut i samband med vindkraftärenden ch därför tg Kmmunstyrelsen beslut m att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att upprätta förslag till vindbruksplan, för att utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. SYFTE OCH MÅL Syftet med vindbruksplanen är att redvisa möjliga såväl sm lämpliga mråden för vindkraft. Vindbruksplanen ska ses sm ett verktyg i planeringsprcessen där kmmunen redvisar sina ställningstagande kring markanvändning. Planen bygger på en samlad bedömning av hur möjligheter för vindkraftsetablering tas tillvara samtidigt sm hänsyn tas till övriga värden ch intressen sm finns i Eksjö kmmun. Planen är även ett kunskapsunderlag för explatörer ch allmänhet ch ska stödja framtida ärendehantering genm tydliga riktlinjer ch hänsynsregler. Vindbruk är en ny markanvändning sm möjligen kan etableras där andra värden ch intressen redan finns. Vindbruksplanen eftersträvar en avvägning mellan lika intressen ch resurser inm kmmunen. Vindresursen vägs mt natur- ch kulturmiljövärden ch andra resurser sm besöksnäring, rekreatin, ttalförsvaret, bebyggelse ch friluftsliv. Vindbruk ses i planen ur ett resursperspektiv med en långsiktig hållbar markanvändning sm mål. NATIONELLA MÅL OCH INTRESSEN Sedan 2004 finns i Sverige mark- ch vattenmråden sm är angivna sm riksintressen för vindbruk. År 2016 finns det ttalt 313 riksintressemråden för vindbruk, varav 284 mråden på land ch 29 till havs ch i insjöar. Den ttala ytan utgör drygt 1,5 prcent av Sveriges yta inklusive svenskt vatten. Att ett mråde är angivet sm riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer mrådet sm särskilt lämpligt för elprduktin från strskalig vindkraft. I Eksjö kmmun finns inga mråden utpekade sm riksintresse för vindbruk. För att bli utpekad sm riksintressemråden för vindbruk på land krävs att: Det ska blåsa mer än 7,2 m/s (årsmedelvind) 100 m van mark. Området ska vara större än 5 km 2. Avståndet mellan vindkraftverk ch bebyggelse ska vara mer än 800 m. Områden sm är undantagna enligt miljöbalken ch sm berör Eksjö kmmun: Natura 2000-mråden på land (4 kap. 1,8 ch 7 kap. 28 miljöbalken) Natur- ch kulturreservat (7 kap. 4, 9 miljöbalken) Energimyndigheten ansvarar ch håller uppsikt över mråden sm är av riksintresse för vindbruk enligt 2 i förrdningen (1998:896) m hushållning med mark- ch vattenmråden ch beslutar m nya riksintressemråden för vindbruk (3 kap. 8 miljöbalken). Energimyndighetens uppgift är att främja förutsättningarna för utbyggnad av vindkraften för att uppnå Sveriges ch EU:s mål m förnybar energi till år DEL 1. VINDBRUKSPLAN 8 (36)

9 Riksdagen har antagit en planeringsram till år 2020 m 30 TWh årlig prduktin av vindel, varav 20 TWh på land ch 10 TWh till havs. Planeringsramen är inget utbyggnadsmål utan ett plitiskt ställningstagande ch en signal m hur mycket vindkraft sm ska kunna hanteras i de kmmunala översiktsplanerna. Länsstyrelserna ska verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt gällande insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inm den natinella planeringsramen för vindkraft till REGIONALA MÅL Jönköpings län ska vara ett plusenergilän år Visinen innebär att: Jönköpings län till år 2050 minskar behvet av energi med knappt 40 prcent jämfört med år 2007 ch ökar prduktinen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande ch ett översktt av förnybar energi kan säljas till andra län ch länder. Det är lätt att leva, b ch resa energieffektivt ch fssilfritt i Jönköpings län. Ökad prduktin av förnybar energi är viktigt för länets klimatarbete: Vindkraftsutbyggnaden i länet har frtsatt att öka kraftigt ch prduktinen har gått från marginell betydelse till att år 2014 bidra med närmare 700 GWh. Intresset för att installera slceller är mycket strt i länet ch länet har sedan år 2009 varit ledande i landet över sökt statligt stöd till slceller. En ökad användning av bibränsle i kraftvärmeverk är även viktigt ch i flera kmmuner i länet har nya bibränslepannr tagits i drift under de senaste åren. Bigasutveckling i Jönköpings län har tagit stra steg framåt. Bedömningen är att det finns ett frtsatt strt intresse att satsa på ny bigasteknik ch att förutsättningarna finns för en långsiktig bigasprduktin i länet. Energikntret Nrra Småland har under året påbörjat ett mfattande prjekt sm lyfts fram ch förankrats inm ramen för Klimatrådet. Under år 2015 sjösätts även ett strt samverkansprjekt genm Energikntr Nrra Småland Kraftsamling bigas sm initierats via Klimatrådet. Ett av målen där är att öka bigas- ch frdnsgasprduktinen i länet. KOMMUNALA MÅL Eksjö ska vara en långsiktigt hållbar ch attraktiv kmmun. En hållbar utveckling kännetecknas av att eklgisk, scial ch eknmisk hållbarhet samverkar där den eklgiska hållbarheten utgör ramen. Hållbar utveckling leder på sikt fram till ett hållbart samhälle. Miljörganisatinen Det Naturliga Steget har utifrån vetenskapliga grunder definierat fyra hållbarhetsprinciper för arbetet att nå det hållbara samhället. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 9 (36)

10 Farliga ämnen sm är tagna från berggrunden får inte spridas i naturen. Principen innebär att vi ska arbeta för att minska spridning ch nyanvändning av material sm hämtas ur berggrunden ch sm innehåller ämnen sm negativt påverkar miljön, exempelvis tungmetaller ch lja. Detta kan ske genm att minska användningen av dessa ämnen ch samtidigt öka återanvändningen av de ämnen sm redan finns i samhället. Farliga ämnen från samhällets prduktin får inte spridas i naturen. Detta kan exempelvis ske genm att minska kemikalieanvändningen, öka vår återvinning ch källsrtering ch sträva efter att minska förrenande utsläpp till luft ch vatten. Det fysiska underlaget för naturens kretslpp ch mångfald får inte utarmas. Villkret innebär att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa. Vi ska till exempel undvika att avverka mer skg eller fisk än vad sm mtsvarar återväxten. Det innebär ckså att vi ska undvika lika frmer av manipulatin av eksystemen, såsm att ändra grundvattenflöden, skapa jrdersin eller att asfaltera över bördig jrdbruksmark. Vi ska ha en effektiv ch rättvis resursfördelning så att människr kan tillgdse sina behv Även m de tre första kriterierna är uppfyllda kan ett samhälle aldrig bli långsiktigt hållbart m inte vi människr mår bra. De här principerna mfattar det man sm medbrgare eller verksamhet gör liksm hur de varr ch tjänster vi tar del av prduceras. Hållbarhetsprinciperna är verktyg för att kunna bedöma nuläget i kmmunen i relatin till målet m en långsiktigt hållbar ch attraktiv kmmun. Principerna används ckså för att hitta de åtgärder sm krävs för att styra arbetet mt en hållbar utveckling ch för att kunna utvärdera m åtgärderna verkligen för ss i rätt riktning. Tittar vi på nuläget i kmmunen blir det tydligt att vi i dagsläget inte följer de fyra hållbarhetsprinciperna, det gör inte heller övriga landet ch världen i strt. Hållbarhet förutsätter ett fungerande kretslpp där de resurser sm tas ut inte är större än de resurser sm nyskapas. Hållbarhet förutsätter att frigörande ch utsläpp av ämnen inte är större än vad naturen klarar av att binda ch bryta ner. Hållbarhet förutsätter att våra mänskliga resurser används på ett sådant sätt att vi mår bra, får tid till återhämtning ch får tillbaka lika mycket sm vi investerar. Vi har en utmaning framför ss att kunna ändra dagens utveckling i riktning mt att skapa ett välmående samhälle fullt av tillgångar även för nästa generatin. När de fyra hållbarhetsprinciperna är uppnådda har vi en långsiktigt hållbar kmmun. I prgrammet anges mål ch delmål för lika mråden ch de ansluter till det övergripande målet att Eksjö ska vara en långsiktigt hållbar ch attraktiv kmmun. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 10 (36)

11 BEFINTLIG VINDKRAFT INOM KOMMUNEN OCH UTBYGGNADSTRENDER I dagsläget finns inga vindkraftverk i Eksjö kmmun däremt, pågår flera vindkraftsärenden i eller i närheten till kmmunen, se Figur 1. Det största pågående prjektet i Eksjö kmmun ligger i den nrra kmmundelen nrr m Hult ch Bruzahlm. Prjektet drivs av Vattenfall ch går under prjektnamnet Bruzahlm vindkraftpark. När kmmunen antg Översiktsplanen 2013 fanns inga kända pågående ärenden i eller i kmmunens absluta närhet. För att bland annat nå Regin Jönköpings läns mål att bli plusenergilän kmmer energiutvinningen från förnyelsebara källr att behöva öka. Huruvida det ska göras via vindkraft eller via andra källr samt vilket sm är mest eknmiskt fördelaktigt hanteras inte i denna plan. Del 2 sida 18 redvisas grannkmmuners utpekade mråden sm berör Eksjö kmmun. Figur 2: Kartan visar pågående prjekt i ch i närheten av Eksjö kmmun. Vissa mråden kan ha ändrats, för aktuell status över prjekten i angränsande kmmuner besök Källa vindlv.se daterad DEL 1. VINDBRUKSPLAN 11 (36)

12 VINDBRUKSPLANEN Denna plan visar kmmunens syn på vindkraft i den kmmunala planeringen ch ska ge stöd vid handläggning ch bedömning av vindkraftsärenden. Kmmunens översiktsplan ska innehålla mål ch riktlinjer för en lämplig markch vattenanvändning. I översiktsplanen görs en avvägning mellan lika allmänna ch enskilda (privata) intressen ch planen har ingen bindande verkan. Den är avsedd att vara ett vägledande beslutsunderlag för detaljplanering ch prövningen av ansökningar m lv samt för beslutsfattande enligt miljöbalken ch andra lagar. Översiktsplanering är i första hand en planläggning på lång sikt ch kan ändras ch fördjupas för delmråden. Översiktsplanen innehåller särskilt kmmunens förhållning till riksintressen. Tillägget avseende vindbruk behandlar dessa frågr på samma sätt, men fkuserar på just vindbruk ch kmmer efter antagande att ersätta den befintliga delen i översiktsplan avseende vindbruk. Tillägget genmgår samma planeringsprcess sm en översiktsplan. Efter samråd med allmänheten, grannkmmuner samt berörda myndigheter ch rganisatiner kan planen behöva revideras. Därefter sker en granskning av planförslaget. Först efter det kan förslaget antas av kmmunfullmäktige. Områden sm pekas ut i planen är utifrån dags dat kända förutsättningar. Ändras kriterier sm exempelvis avstånd till bstad under lika mständigheter är det inget hinder för en prövning. De gränser sm redvisas i planförslaget är alltså satta utifrån dagens kända förutsättningar. Vid en bygglvsansökan eller tillståndsansökan tas beslut utifrån den för tiden då kända förutsättningar. Detta dkument med bilagr är vägledande för efterkmmande planering. Planen mfattar hela kmmunytan men ställningstaganden ch riktlinjer är avgränsade till temat vindkraft. KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDE Här listas allmänna riktlinjer för vindkraft inm Eksjö kmmun: Avstånd mellan bstadsbebyggelse ch vindkraftverk ska vara sådant att följande ljudnivåer inte överskrids: högst 40 db(a) utmhus vid bstadshus. Samt beakta risken med störningar från lågfrekventa ljud. Avstånd mellan grupper m en eller två vindkraftverk ska vara minst 3 kilmeter (vindkraftsparker har andra riktlinjer). Hänsyn till de kumulativa effekterna ska tas vid etablering av all vindkraft i ch mkring Eksjö kmmun. Vid addering av nya eller nytt verk, ska de inrdnas i den befintliga strukturen. Om möjligt bör verken vara av samma strlek ch typ. Vindkraftverk inm en grupp bör vara lika; d v s vara av samma typ, ha samma höjd, samma färgsättning samt rtera åt samma håll. Reklam på verken tillåts ej. Vid etablering bör eftersträvas att vindkraftverk inte placeras så Bverkets riktvärde, m en faktisk skuggtid inte överskrids vid bstadsbebyggelse. Skuruhatt har ett mycket högt bevarandevärde inm Eksjö kmmun ch ljudpåverkan bör inte överstiga 35 db(a) på utsiktsplatsen. Grupper m minst 3 verk är att föredra inm utpekade mråden för vindkraftsparker. Ingen ny bebyggelse ska tillåtas inm 1000 meter från utpekade mråden för vindkraftsparker. Avstånd till vindkraftpark ska vara minst 1000 meter. Sektr 10 kilmeter från Skuruhatt mt Eksjö stad tillåts inga vindkraftverk. Sektr kilmeter Skuruhatt mt Eksjö stad tillåts inga medelstra verk DEL 1. VINDBRUKSPLAN 12 (36)

13 VINDBRUKETS FÖRUTSÄTTNINGAR Vindkraftverk prövas enligt miljöbalken eller plan- ch bygglagen berende på strlek på anläggningen. Prövningar tar bland annat upp störningar för mgivningen i frm av exempelvis ljud ch skuggbildning. En miljöknsekvensbeskrivning, alternativ miljöprövning, berende på typ av vindkraftverk/vindkraftspark sm explateras för, måste alltid finnas med i ansökan över den specifika anläggningen. För mer läsning m vindbrukets förutsättningar hänvisas till bilaga 4. Vindbrukets förutsättningar. Nedan följer några utdrag ur bilagan. Vindkraftverk Vid en etablering av vindkraft är det inte bara själva vindkraftverket sm ska installeras utan det medför även installatin av el- ch vägnät samt kringytr i anslutning till vindkraftverken. Ett vindkraftverk består av fundament, trn, transfrmatr, maskinhus ch rtr (nav ch vingar), se bild till höger. Vid en etablering behöver ytr kring fundamentet tas i anspråk, för exempel ett verk på 2 MW krävs en yta av 0,07 ha. Intill varje vindkraftverk behövs en kranplats platsen är beräknad på ca 1500 m 2. Strleken på kranplatsen är berende av vindkraftverkets strlek ch varier berende på vilken mdell sm anläggs. Figur 3: Typskiss av ett vindkraftverk. Ft: Åberg 2017 DEL 1. VINDBRUKSPLAN 13 (36)

14 Avstånd Gränsen för avstånd till vindkraftverk ch bstäder styrs genm Naturvårdsverkets riktvärden för ljudnivåer från vindkraftverk vilket är högst 40 db(a) utmhus vid bstäder. Inga fasta avstånd till bstäder anges i vindbruksplanen eftersm detta inte är en säker metd för att säkerställa att riktlinjer för ljud följs. Dck anser Eksjö kmmun att vid vindkraftsparker ska ett minsta avstånd vara 1000 meter mellan bstad ch vindkraftverk, eftersm en vindkraftsanläggning får en dminerande effekt i landskapet. Till medelstra anläggningar ska det vara ett minsta avstånd m 500 meter. Ljud, ljus ch skugga Samlad bedömning av påverkan från ljud, ljus ch skugga ska göras. Riktlinjer sm anges från Naturvårdsverket (ljud från vindkraft) ch Bverket (skuggr ch reflexer) ska följas. Vindkraftverkens hinderbelysning anrdnas ch utfrmas med senaste tekniken för att minimera ljusspridning i nedåtgående riktning på ett adekvat sätt så att störningar minimeras med hänsyn till gällande lagstiftning för hinderbelysning. I mråden där ljudmiljö är viktig, det vill säga mråden där bakgrundsljudet är lågt ch låga ljudnivåer eftersträvas i utpekade mråden sm exempelvis Skuruhatt är Naturvårdsverkets rekmmendatin att ljudnivån inte bör överskrida 35 db(a). För att säkerställa att ljudnivåer håller sig inm de riktlinjer sm finns, kmmer Eksjö kmmun att ställa krav vid ett bygglv- eller tillståndansökan, att en explatör kan redgöra vilka möjlighet det finns för att kunna sänka ljudnivån m dessa trts bygglv eller tillstånd skulle överskridas. Prvmätningar ch uppföljning av ljudnivåer skall ske inm ett år efter byggnatin ch bekstas av explatören. Figur 4: Tillfartsväg till etableringsmråde för vindkraft för verk på 120 meter, sex år efter etablering vid Blekhem vindkraftspark. Nrmalt behövs en väg på 4,5-5 meter med gd bärighet vid etablering. I kurvr är det ett större sidmråde sm måste avverkas. Ft: Åberg 2017 DEL 1. VINDBRUKSPLAN 14 (36)

15 Infrastruktur Vid en vindkraftsetablering måste samråd hållas med Trafikverket för prjekt i anslutning till allmän väg eller järnväg, Försvarsmakten i samtliga planeringsskeden, Terracm kntaktas för att kntrllera att det inte stör Terracms verksamhet, berörda flygplatser ska tillfrågas sm sakägare m byggnadsverk högre än 20 meter ingår i planer eller m flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av etablering. Före byggstart ska blankett flyghinderanmälan skickas till försvarsmakten. Jönköpings flygplats MSA- mråde (Minimum Sectr Altitude) sträcker sig in i de västra delarna av Eksjö kmmun. Då vindkraftverk kan ptentiellt påverka inflygningsprceduren för luftfart ska berörda flygplatser kntaktas i egenskap av sakägare. Kraftledning För att upprätthålla en gd flygsäkerhet vid besiktningar anser Transprtstyrelsen att ur flygsäkerhetssynpunkt master ch vindkraftverk placeras minst 100 meter från kraftledning vid en ttalhöjd under 50 meter, ch minst 200 meter från kraftledning vid en ttalhöjd över 50 meter samt för master ch vindkraftverk med stag. Avståndet för vindkraftverk beräknas med utgångspunkt från kraftverksrtrns periferi. E.ON Elnät ska bli kntaktade för samråd då master eller vindkraftverk uppförs inm 300 meter från luftburna kraftledningar. Det mråde sm primärs berörs är mråde G. Vid uppförande av vindkraftverk anläggs ckså tillfartsvägar. Om en väg anläggs under en kraftledning gäller särskilda regler, varför det är viktigt att kntakta nätägaren i gd tid. Figur 5: Röda linjer utgör E.ON reginätet i Eksjö kmmun. Område sm direkt berörs är mråde G. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 15 (36)

16 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är den sammanvägda påverkan från lika vindkraftsetableringar. Det kan innebära sammanvägd påverkan från flera lika saker. Med begreppet kumulativa effekter menas främst: Inringning Rumslig ch visuell påverkan Sammanläsningar av flera etableringar Ljud Skuggr Med de kumulativa effekterna avses risken att läsa samman skilda etableringar, att bli inringad, med resultatet att påverkan från de samlade etableringarna blir större än varje etablering för sig själv. Till kumulativa effekter räknas även skuggverkan ch ljud, samt rumsliga ch visuella effekter sm att vindkraftverk skapar visuella barriärer eller att deras placering är regelbunden ch utan tydliga inbördes relatiner. Den första etableringen dikterar villkren ch möjligheten för de sm kmmer efter. Därför är det viktigt att från början skapa gda förutsättningar för att undvika att kumulativa effekter uppstår. De kumulativa effekterna ska inte enbart ses inm Eksjö kmmun utan påverkas även av grannkmmunernas vindkraftsetableringar. Det blir således viktigt att redgöra för andra vindkraftsparker sm finns/ planeras inm 2 km från den valda platsen. Länsstyrelsen har, sm vägledning, antagit en plicy för närliggande vindkraftsparker. Avveckling Energimyndigheten ch Naturvårdsverket har gett ut en gemensam vägledning m nedmntering av vindkraft. Det innebär bland annat att det i miljötillstånd eller bygglv tydligt ska framgå hur nedmntering ch efterbehandling ska utföras. Tillstånd till vindkraftsverksamhet ska förenas med krav på att eknmisk säkerhet ställs. Säkerhetsbelpp bör beräknas i enskilda fallet. Belppet baseras på de enskilda verkens strlek ch förutsättningar. Syftet är att ställa en eknmisk säkerhet för att inte samhället ska behöva stå för kstnader för nedmntering eller efterbehandling m blaget skulle gå i knkurs eller någt annat väntat skulle uppstå. Grannkmmuner Samråd ska ske med grannkmmuner vid en placering av vindkraftverk närmare än 2 kilmeter från respektive kmmungräns. I Nässjö kmmuns vindbruksplan står det att inga vindkraftverk ska tillåtas närmare än 1 kilmeter från tätrter, två tätrter i Nässjö berör Eksjö kmmun, Ormaryd ch Stensjö. Grannkmmunernas kända utbyggnadsmråden för vindkraftsparker sm berör detta planförslag bedöms endast vara en utbyggnad i Ydre kmmun, Grevekulla. Grevekulla ligger nrdst m mråde C. De kumulativa effekterna är viktiga att beakta i en tillståndsprövning eller bygglv. Grannkmmunernas översiktsplaner Flera av grannkmmunerna har antagit en vindbruksplan sm tillägg till sin översiktsplan. Andra har behandlat vindkraft i sin översiktsplan. Ydre Ydre kmmun har en vindkraftsplan sm är antagen Strax nrr m kmmungränsen samt nrr m mråde C har Ydre kmmun pekat ut ett mråde sm särskilt lämpligt för vindkraft (ttalt två mråden pekas ut i vindbruksplanen). Nässjö DEL 1. VINDBRUKSPLAN 16 (36)

17 Nässjö kmmun har en tematisk översiktsplan för vindbruk antagen Ett mråde anges sm lämpligt för vindkraft ett par kilmeter väster m Eksjös västra kmmungräns. I övrigt anges mrådet kring kmmungränsen sm lämpligt för vindkraft eller sm lämpligt efter närmare studier. Vetlanda har en vindbruksplan sm är antagen Kmmunen använder sig av tre typer av mråden där A är lämpligt för strskalig vindkraft, B lämpligt för småskalig vindkraft ch C lämpligt för vindkraft. Kmmunen har pekat ut flera A-mråden intill Eksjös kmmungräns sm lämpliga för strskalig vindkraft. Vimmerby Vimmerby har en vindkraftsplan sm är antagen A-mråden är lämpliga för större vindkraftsanläggningar ch är de sm pekats ut sm riksintresse. I närheten av Eksjö kmmun redvisas ett par mråden sm lämpliga för prövning av enstaka vindkraftverk dvs B-mråden. I C- mråden ska str restriktivitet råda på grund av starka bevarandeintressen. Utmed hela gränsen till Eksjö kmmun redvisas C-mråde. Hultsfred I Hultfreds kmmuns översiktsplan 2009 antagen 2010 finns inga utpekade vindbruksmråden nära Eksjö kmmun. Stra delar anges sm lämpliga för vindkraftsanläggningar. Aneby Aneby kmmun anger i sin översiktsplan antagen 2013 mråden lämpliga för vindkraft med avseende på landskapets karaktär ch tålighet intill Eksjös kmmungräns strax nrr m mråde A i denna vindbruksplan. Vetlanda URVAL OCH ANALYS Vindbruksplanen bygger på framtagna underlag ch utredningar sm exempelvis landskapsanalys ch miljöknsekvensbeskrivning. Dessa är DEL 1. VINDBRUKSPLAN 17 (36)

18 tillsammans med material från länsstyrelsen datrbank med statliga intressen så sm ttalförsvaret, natur- ch kulturmiljövård med flera underlag för analysen ch urvalet. Analysen ch urvalet har lett fram till klassificeringen av möjliga ch lämpliga mråden, den prcessen beskrivs mer ingående i bilaga 1, urval ch analys ch bilaga 5 landskapsanalys. För att få fram möjliga mråden för vindkraftsparker har ett urval gjrts i fem steg. Steg ett mråden sm bedöms sm lämpliga för etablering av vindkraftverk ligger 500 meter från bstäder, två kilmeter från Eksjö, är sjöar eller inm riksintresse för ttalförsvaret. Utifrån denna brtgallring valdes åtta fkusmråden ut sm inte innehåller vanstående kriterier. Steg två fkusmrådena analyserades utifrån tpgrafin ch vindhastigheten. Kriteriet för vindhastigheten är att det ska blåsa mer än 6,5 m/s på 100 meter över nllplansförskjutningen enligt den natinella vindkarteringen sm Energimyndigheten tagit fram tillsammans med Uppsala universitet, institutinen för gevetenskaper. Denna ska användas sm vägledning i samband med planering av vindkraft. Inför byggnatiner måste lkala vindmätningar tas fram. Förutm vindförhållanden srteras även mråden brt sm gör att bstadshus blir inringade av vindkraftverk samt Trangölamyren. Denna urvalsprcess ledde till ni möjliga vindbruksmråden. Figur 6: Vindkartering med initiala fkusmråden. Källa MIUU DEL 1. VINDBRUKSPLAN 18 (36)

19 Steg tre en landskapsanalys där kmmunen delas in i landskapstyper ch karaktärsmråden enligt Bverkets Vindkraften ch landskapet m hur en landskapsanalys för vindkraft bör göras. Syftet är inte att peka ut möjliga ch lämpliga mråden för vindkraft utan att lyfta fram landskapets känslighet ch möjligheter för vindkraft i de specifika landskapstyper ch karaktärsmråden sm finns i kmmunen. Genm kartstudier, flygbildstlkning ch fältbesök beskrivs landskapets visuella tålighet för vindkraftsanläggningar översiktligt. Fkus har ckså lagts på utsikten från Skuruhatt. Detta resulterade i att två av de mråden sm tgs fram i steg två plckades brt, då de ligger i mråden med låg tålighet för vindkraftsanläggningar ch bedöms kunna ge str påverkan på utsiktspunkten Skuruhatt. I samband med tillståndsprövning kmmer Eksjö kmmun kräva en mer detaljerad landskapsanalys ch synbarhetsanalys med tillhörande ftmntage med utgångspunkt från verkens verkliga höjd ch placering. Eftersm avståndet mellan bstäder ch vindkraftsparker har utökats från 500 meter till 1000 meter i utställningshandlingen tas mråde F brt då det blir för litet ch mråde I har tagits brt då det kan kmma att störa ut viktiga samhällsviktiga funktiner. De mråden sm blir kvar (B, C, G ch H) bedöms frtfarande vara möjliga för vindkraftsparker då de uppfyller kriterierna enligt de tidigare stegen inför samrådet samt förändringarna inför utställningshandlingen t.ex. det utökade avståndet. Analysen sm lett fram till mrådesindelningen (klassificeringen) beskrivs i bilaga 1 Urval ch analys samt bilaga 5 Landskapsanalysen. Steg fyra planförslaget frmuleras ch kriterier för möjliga, lämpliga samt övriga mråden tas fram. Steg fem samrådet ledde till att planförslaget reviderades. En ny klassificering av vindkraftverk tgs fram ch klass 1-3 utgick ch ersattes med, vindkraftsparker, medelstra anläggningar samt gårdsch miniverk. Detta gjrdes för en tydligare klassificering samt att de nu följer vindlv.se klassificering. De sju mråden sm ringades in sm tidigare var klass 1- ch klass 2-mråden i steg fyra har skalats ned till fyra mråden; B, C, G ch H. Område A har tagits brt då vindkraftverk i mrådet kan kmma att störa en radilänkförbindelse. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 19 (36)

20 KLASSIFICERING För att identifiera vilka mråden sm är möjliga för vindkraft har ett flertal parametrar tagits i beaktande, såsm avstånd till bstäder (minst 500/1000 meter), vindresurser, mrådes höjdförutsättningar, riksintressen, visuell påverkan på kmmunens utpekade viktigaste mråden samt förändrad upplevelse av dem. Efter att flertalet mråden identifierats sm möjliga för vindkraft har mrådena klassificerats enligt följande; vindkraftsparker, medelstra anläggningar ch gårds/ miniverk. Även mråden direkt lämpliga för vindkraft har identifierats. Trts att mrådena identifierats sm möjliga för vindkraftsetablering så medför det inte per autmatik att mrådena i sin helhet är lämpliga, det kan finnas delar inm de utpekade mrådena sm har sämre förutsättningar för vindkraft samt angränsande mråden sm har bättre förutsättningar. Vindbruksplanen utgår från dagens kända förutsättningar, dessa förutsättningar kan förändras ch det är den tidens kända förutsättningar sm skall gälla när ett bygglv- eller tillståndsansökan behandlas. Inm ramen för vindbruksplanen har en översiktlig analys av Eksjö kmmun med avseende på vindkraftsetablering gjrts ch övergripande riktlinjer har tagits fram. Vid en eventuell tillståndsprcess kmmer de enskilda mrådenas lämplighet prövas i detalj ch det åligger den sökanden att ta fram detaljerat underlagsmaterial för tillståndsprövningen. För mer infrmatin läs bilaga 4 Vindbrukets förutsättningar Tillståndsprcessen för vindkraft. Figur 7: Bufferzner 500 m till bstäder (röda cirklar), 1000 m från utpekade mråden för vindkraftsparker (vita mråden utanför utpekade mråden för vindkraftsparker) samt gult mråde riksintresse för Ttalförsvaret. Större karta finns på sida 28. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 20 (36)

21 Vindkraftsparker Vindkraftsparker är mråden sm pririteras för större vindkraftsetableringar. Förutsättningarna för vindkraft bedöms sm mycket gda, mtstående intressen bedöms vara relativt få ch vindresursen gd. Landskapet inm mrådena har relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar. Dessa utpekade mråden bedöms vara mest lämpade för vindkraftsanläggningar inm Eksjö kmmun. Avstånd mellan vindkraftverk inm vindkraftsparker är inte berende av avståndet 3 kilmeter sm anges i övriga mråden. Ett vindkraftverk sm inklusive rtrblad är högre än 150 meter. Minst tre vindkraftverk sm står tillsammans (gruppstatin) ch vart ch ett av vindkraftverken inklusive rtrblad är högre än 150 meter. Sju eller fler vindkraftverk sm står tillsammans (gruppstatin) ch vart ch ett av vindkraftverkens inklusive rtrblad är högre än 120 meter. Figur 8: Vindkraftspark Lilla Edet, verket längst till höger i bild är 150 m, medan övriga är mellan m. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 21 (36)

22 Medelstra anläggningar Definitinen av en sådan kallad medelstr anläggning har sin grund i 21 kap. 12 Miljöprövningsförrdningen. Medelstra anläggningar är de möjliga mråden sm blir kvar efter att alla lämpliga mråden lagts på en fiktiv karta. En sådan verksamhet är anmälningspliktig enligt miljöbalkens 9 kapitel. Avstånd mellan bstadsbebyggelse ch vindkraftverk ska vara sådant att följande ljudnivåer inte överskrids; högst 40 db(a) utmhus vid bstadshus. Samt beakta risken med störningar från lågfrekventa ljud. Ett minsta avstånd på 500 meter till närmaste bstad. De kumulativa effekterna ska beaktas. I en bygglvsprcess för ett- två vindkraftverk är det särskilt viktigt att utreda den visuella påverkan ch presentera den visuellt. Avstånd mellan grupper m två eller ett vindkraftverk ska vara minst 3 km. Det sm avses är att det inte får vara mer än två vindkraftverk inm 3 km för då räknas det sm en vindkraftspark ch de tillåts enbart inm utpekade vindkraftsparksmråden. Inm sektrn 10 kilmeter från Skuruhatt får inga vindkraftsverk eller gårdsch miniverk uppföras. Inm sektrn kilmeter mt Eksjö stad ska inga medelstra anläggningar tillåtas (se figur 13) Ett vindkraftverk sm inklusive rtrblad är mellan > meter höga. Max två stycken får placeras ihp. Minst 3 kilmeter till närmaste annat vindkraftverk/ gårdsverk. Inga medelstra anläggningar får uppföras inm sektrn kilmeter från Skuruhatt mt Eksjö stad (se figur 13). Figur 9: Medelstr anläggning, vindkraftverk på 120 meter. Ft: Åberg 2017 DEL 1. VINDBRUKSPLAN 22 (36)

23 Gårdverk ch miniverk Dessa prövas från fall till fall. Inga specifika mråden pekas ut inm kmmunen, däremt bör följande kriterier uppfyllas för prövning av gårdsverk ch miniverk ska vara aktuellt: senaste tre veckr före byggstart. Olägenheter för människrs hälsa ch säkerhet får inte uppkmma. Gårdsverk är ett vindkraftverk sm definieras med en ttalhöjd på meter. Bygglv ch bygganmälan krävs för gårdsverk. De kumulativa effekterna ska beaktas 3 kilmeter till närmaste vindkraftverk/ gårdsverk gäller. Bygglvsprövning av lämplig lkalisering av gårdsverk ska ske med hänsyn tagen till lkala förutsättningar ch verkets samlade påverkan på mgivningen avseende: Riksintressen. Naturvärden. Landskapsbild. Kulturmiljövärden. Bebyggelse. Bendemiljö. Estetiska ch tekniska specifikatiner på vindkraftverk. Olämpliga mråden. Inm sektrn 10 kilmeter från Skuruhatt får inga vindkraftsverk eller gårds- ch miniverk uppföras (se figur 13). Figur 10: Ett gårdsverk vid en fastighet i Nässjö kmmun. Ft: Åberg 2017 Miniverk med en ttalhöjd på max 20 meter ch en rtrdiameter på maximalt 3 meter behöver ej bygglv m inte verket ska placeras på en byggnad eller kmmer uppföras på ett närmare avstånd från fastighetsgränsen än verkets höjd. Det krävs en bygganmälan enligt plan- ch byggförrdningen Gårdsverk ch miniverk kmmer inte att hanteras vidare i vindbruksplanen. Ovan nämnda riktlinjer bör användas vid anmälan eller bygglv. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 23 (36)

24 OLÄMPLIGA OMRÅDEN Vindkraftsetablering inm lämpliga mråden bedöms stå i strid med gd resurshushållning. I dessa mråden finns starka mtstående intressen såsm riksintressen eller kmmunala intressen. Det kan vara mråden med höga natur- eller kulturmiljövärden, värden för friluftslivet eller intressen för ttalförsvaret. Det kan ckså handla m mråden sm bedöms ha en relativt låg visuell tålighet för vindkraftsetableringar eller närhet till tätbeflkade mråden. Olämpliga mråden bedöms efter nedanstående kriterier: Avstånd mellan vindkraftverk ch bstäder styrs av Naturvårdsverkets rekmmendatin vilket är 40 db(a) utmhus vid bstad. Minst 1000 meter från bstad till vindkraftsparker (figur 14). Minst 500 meter från bstad för medelstra anläggningar (figur 14). 2 kilmeters buffertzn kring Eksjö tätrt (se figur 13). 2 kilmeters buffertzn kring Skuruhatt (se figur 13). 10 kilmeters sektr från Skurhatt mt Eksjö stad sm inte ska byggas med vindkraft (figur 13) kilmeters sektr från Skuruhatt mt Eksjö stad ska inga medelstra anläggningar tillåtas (figur 13). Trangölamyren (naturvård, se figur 11). Eksjö skjutfält (riksintresse Ttalförsvaret, se figur 12). Områden av riksintresse för kulturmiljö (figur 12). Områden av riksintressen för naturmiljö (Naturreservat, Natura 2000, se figur 12). Samtliga sjöar i kmmunen inklusive strandskydd 100 meter (figur 12). Riksintresse för kmmunikatin (riksvägar ch järnväg, se figur 12) Minst 3 kilmeter till närmaste vindkraftverk. Minst 1 kilmeter till tätrterna Ormaryd ch Stensjön i Nässjö kmmun. Skälen sm gör mråden lämpliga beskrivs utförligare i bilaga 2, Planeringsförutsättningar. Figur 11: Skuruhatt utpekas sm särskilt viktigt mråde för friluftslivet. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 24 (36)

25 Figur 11: Karta riksintressen naturmiljö, naturreservat, Natura 2000 samlat i ett lager, för exakta mråden se bilaga 2, Planeringsförutsättningar. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 25 (36)

26 Figur 12: Visar riksintresse för kmmunikatin, ttalförsvaret, kulturmiljövård ch strandskydd. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 26 (36)

27 Figur 13: Karta sm visar utpekade mråden för vindkraftsparker, 2 kilmeter buffert Eksjö tätrt ch Skuruhatt, 10 ch 15 kilmeterssektr från Skuruhatt samt MSA yta för Jönköpings flygplats. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 27 (36)

28 Figur 14: Buffertzner m 500 meter från bstäder, utpekade vindkraftsmråden med vit buffert m 1000 meter från parkens mråde. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 28 (36)

29 UTPEKADE OMRÅDEN FÖR VINDKRAFTSPARKER Möjliga mråden är mråden där vindkraftsparker i första hand bör etableras. Knflikter med andra kända intressen inm dessa mråden är förhållandevis få. Inm möjliga mråden pririteras vindkraft framför andra intressen. Det medför knsekvenser för landskapsbilden ch friluftslivet. Etablering av nya fritidshus försvåras. Möjliga mråden för vindkraftsparker har avgränsats så att bebdda fastigheter eller fritidsfastigheter inte ska kunna mringas av en vindkraftpark. Jrdbruksfastigheter kan finnas inm dessa mråden. Kmmunens målsättning är att samla vindkraftsparker till enstaka mråden. Skulle en explatör köpa in fastigheter för att utökat sitt mråde för en vindkraftpark ska detta behandlas i tillståndsansökan. De mråden sm pekats ut i denna plan är utifrån dagens kända förutsättningar. Vid en tillståndsansökan tas beslut utifrån den dags dat kända förutsättningar. ÖVRIGA OMRÅDEN De övriga mråden sm blir kvar är de sm skulle kunna vara möjliga för medelstra anläggningar. Inm dessa mråden skulle det vara möjligt att pröva m landskapet tål en eller två medelstra anläggningar, givet att alla övriga kriterier är uppfyllda. De kumulativa effekterna är viktiga att utreda för att vindkraftverken ska passa i landskapet. Gränserna för övriga mråden ska inte ses sm exakta. Dessa gränser kan vara lika berende på de gegrafiska förhållanden sm finns på platsen då kriterierna sm ska uppfyllas kan vara svåra att analysera i detta stadie. UTBYGGNADSPOTENTIAL Elprduktinen i Sverige dmineras idag av vattenkraft ch kärnkraft. Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att upprätta ett planeringsmål för den svenska vindkraften på 30 TWh/år fram till år 2020, mtsvarande 1/5-del av dagens ttala elprduktin. Av detta utgör 20 TWh landbaserade verk. Detta skulle med dagens teknik kräva nya verk på land m vardera 2 3 MW. För närvarande finns inga vindkraftverk i Eksjö kmmun. Vindbruksplanen pekar ut ptentiella mråden för vindkraftsparker. Dessa har en ttal yta på cirka 9,3 km 2., det mtsvarar en yta på cirka 1 % av Eksjö kmmun. I Eksjö kmmun prduceras el i kraftvärmeverket samt vid vattenkraftverket i Högebr, övrig el levereras från det natinella stamnätet. Träbränsle används även för uppvärmning i både små ch stra pannanläggningar. Oljeprdukter används nästan uteslutande sm frdnsbränsle. För att ersätta elleveranserna från stamnätet sm är ca. 190 GWh (25 % av den ttala energi tillförseln inkl. transprtbehvet) krävs drygt 20 vindkraftverk m 3 MW. Vindbruksplanen visar att en inmkmmunal energibalans är möjlig ch att energikällr såsm vindkraft kan kmbineras med lagringsbar energi sm t.ex. bibränslen ch utgöra basen i kmmunens ttala energiförbrukning i framtiden. Med en inmkmmunal energibalans menas att in ch utflödet ger balans för att sedan dra nytta av den förnyelsebara elen krävs aktiva val vid köp av el. Eksjö kmmun kan prducera lika mycket förnyelsebar energi sm kmmunen förbrukar. Eksjö kmmun kan med vindbruksplanen visa på möjligheten att dels kmmunens förnyelsebara energihandel kan mångdubbleras men det ökar även regin Jönköpings läns möjlighet att uppnå energimålet för 2050 m att bli ett plusenergilän. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 29 (36)

30 Figur 15: Plankarta med utpekade mråden för vindkraftsparker. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 30 (36)

31 UTPEKADE OMRÅDEN FÖR VINDKRAFTSPARKER Vindbruksmrådena i nrra ch södra delen av kmmunen har klassats sm utpekade mråden för vindkraftsparker. Områdena bedöms ha ett landskap sm har relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar i landskapsanalysen samt gda vindförutsättningar. Utpekade mrådena visas i figur 15 van. B Mstugan Vindbruksmråde B kallas Mstugan ch är lkaliserat i nrra delen av Eksjö kmmun ch angränsar till Ydre kmmun. Området ligger cirka två kilmeter från Skuruhatt ch cirka sju kilmeter från Eksjö. Områdets vindresurs bedöms sm lämplig för större vindkraftverk ch ligger mellan 250 till 320 meter över havet, se Figur 16. Inm mrådet finns flertalet höjdpartier lämpade för vindkraft. I landskapsanalysen för Eksjö kmmun ligger mråde B inm landskapstyp sm klassats hålla en relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar. Området ligger i ett strskaligt kuperat skgslandskap. Det finns en msse sm är bevuxen med tallskg. Skgen består av prduktinsskg i lika faser. Granskg dminerar men det finns även partier med tallskg. Det är gtt m skgsbilvägar. Jrdarten är i stra delar sandig mrän. Kullig mrän finns i mitten av mrådet. Över hela mrådet finns mindre ytr med urberg nära markytan. Söder m Häradssjön sträcker sig isälvsavlagringar samt en trvmsse in i mrådet. Trv finns i mindre ytr över hela mrådet. I grannskapet finns stra slutna skgsmråden. Utbyggnad av vindkraftsanläggningar i mrådet innebär en mindre påverkan på lanskapet. Figur 16: Kartan visar förväntad vindresurs inm de utpekade mrådena B ch C. Vindresursen för mrådet är hämtad från MIUU, DEL 1. VINDBRUKSPLAN 31 (36)

32 Ett riksintressemråde för naturvård ligger i direkt anslutning i öster till B Mstugan. Området heter Trangölamyren ch är ett myrkmplex med str betydelse för landskapsbilden. Vid etablering av vindkraft inm mrådet bör ftmntage tas fram för att illustrera påverkan. Trangölamyren bedöms vara i strt sett påverkat av mänsklig aktivitet. Området delas av ett vattenflöde, Sågån (strandskydd 100 meter). Väg 1034 passerar rakt genm mrådet. Ungefär halva nrdöstra delarna av mråde B ligger inm Strt påverkat mråde Askeryd (Assjön V.Lägern)-Skurugata- Trangölarn. Klinten är ett riksintresse för friluftsliv sm ligger direkt sydväst m mrådet, är ett strt barrskgsmråde med naturskgskvalitéer ch är av str betydelse för friluftslivet. Klinten är hpknutet med Natura 2000 mrådet Skurugata (klippkanjn) sm är skyddat sm naturreservat. Inm mrådet ligger även några mindre mråden sm är skyddade, främst mråden med sumpskg. Närheten till Skuruhatt ch Skurugata innebär att ljudpåverkan från en eventuell vindkraftsetablering bör utredas nggrant för att säkra Skuruhatts bevarandevärde sm friluftlivsmråde ch utsiktspunkt. Skuruhatt har ett mycket högt bevarandevärde inm Eksjö kmmun ch ljudpåverkan bör inte överstiga 35 db(a). Figur 17: Planeringsförutsättningar för mrådena B ch C. C Eketrpagölen Vindbruksmråde C kallas Eketrpagölen ch är lkaliserat i nrra delen av Eksjö kmmun. Området ligger cirka fem kilmeter från Skuruhatt ch cirka 10 kilmeter från Eksjö. Området ligger i ett strskaligt kuperat skgslandskap. Inm mrådet varierar terrängen mellan cirka 290 till 325 meter över havet. Det finns en liten sjö, Eketrpagölen, mgiven av trädbevuxen våtmark. En sänka med trädbevuxet DEL 1. VINDBRUKSPLAN 32 (36)

33 kärr sträcker sig genm mrådet. Området är täckt av prduktinsskg i lika faser. Granskg dminerar men det finns även partier med tallskg. Skgsbilvägar ch grusvägar sträcker sig genm mrådet. Jrdarten är i stra delar sandig mrän. Över hela mrådet ligger ytr med urberg nära markytan. I några sänkr finns isälvssediment. Trv finns i mindre ytr över hela mrådet. I nrr går ett stråk med blckrik yta. Grannskapet består av stra slutna kuperade skgsmråden men även höglänta dlingsmarker. I landskapsanalysen för Eksjö kmmun ligger mråde C inm en landskapstyp sm klassats hålla en relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar. Utbyggnad av vindkraftsanläggningar i mrådet, förutm den södra kanten, innebär en begränsad påverkan på landskapsbilden. Området kring Eketrpagöl har gda förutsättningar för vindkraft ch vindläget bedöms lämpligt för större vindkraftverk, även höjdmässigt är mrådet möjligt för vindkraft, se figur 16. Ett riksintressemråde för naturvård ligger i direkt anslutning till C Eketrpagölen. Området heter Trangölamyren ch är ett myrkmplex med str betydelse för landskapsbilden. Vid etablering av vindkraft inm mrådet bör ftmntage tas fram för att illustrera påverkan. Trangölamyren bedöms vara i strt sett påverkat av mänsklig aktivitet. Det finns även mindre mråden sm mfattas av strandskydd (100 meter), flertalet sumpskgar, nyckelbitp, naturvärden samt mråden sm mfattas av bitpskydd. Figur 18: Områdesbild från Ektrpagölen Nästan hela mråde C ligger inm Strt påverkat mråde Askeryd (Assjön V.Lägern)-Skurugata-Trangölarn. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 33 (36)

34 G Trnkullen Vindbruksmrådet ligger cirka 2,5 kilmeter söder m Mariannelund ch angränsar till både Hultsfred ch Vetlanda kmmun. Området ligger i ett kuperat skgslandskap. Det är brant upp till mrådet men inm mrådet varierar terrängen mellan cirka 200 till 270 meter över havet ch upplevs sm en svagt böljande platå. En större msse är bevuxen med tallskg. Skgen i övrigt består av prduktinsskg i lika faser. Tallskg växer över stra mråden. Det finns några skgsbilvägar ch grusvägar i mrådet. Jrdarten är i stra delar mrän eller berg med ett tunt mränlager. I väster finns en trvmsse. I grannskapet finns skgsmråden med småskaliga dlingsmarker. Det är relativt glest mellan dlingarna ch många är numera planterade med skg. Utbyggnad av vindkraftsanläggningar i mrådet bedöms generellt innebära en begränsad påverkan på landskapsbilden. Område G Trnkullen mfattas av flertalet höjdpartier ch vindresursen i mrådet är lämplig för vindkraft. Se Figur 19 till höger för vindresurs ch Figur för planeringsförutsättningar. Figur 19: Kartan visar vindresursen på 100 meter enligt MIUU (2011) för klass 2 mrådena G, ch H. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 34 (36)

35 I anslutning till vindbruksmråde G finns ett riksintressemråde för kulturmiljö, Hults by, sm är en radby i ett öppet landskap. Byn består av sex gårdar belägna längs en bygata med bningshus från ch 1800-talet på den västra sidan av vägen ch ladugårdslängrna på den östra sidan. Vid eventuell tillståndsprövning av vindkraft inm mrådet bör påverkan på riksintresset utredas ch presenteras visuellt med ftmntage. Inm Trnkullen finns några mindre mråden sm är skyddade ch sm främst består av sumpskg. H Heda Vindbruksmråde H Heda ligger cirka sju kilmeter söder m Mariannelund ch angränsar till Vetlanda kmmun. Området ligger i ett kuperat skgslandskap. Inm mrådet varierar terrängen kraftigt mellan cirka 200 till 250 meter över havet på höjder i mrådet. Skgen består av prduktinsskg i lika faser ch är blandad barrskg där gran dminerar. Det finns ett strt antal skgsbilsvägar i mrådet. I ungefär halva mrådet är jrdarten mrän. I övrigt är berget nära markytan eller har ett tunt mräntäcke. Det finns ett par mindre mråden med trv. I grannskapet finns skgsmråden med småskaliga dlingsmarker. Det är relativt glest mellan dlingarna ch många är numera planterade med skg. Utbyggnad av vindkraftverk i mrådet bedöms generellt innebära en begränsad påverkan på landskapsbilden. Figur 20: Planeringsförutsättningar för mråden G ch H. Området har gda förutsättningar för vindkraft ch vindresursen för mrådet är gd, se Figur. Området har mycket få mtstående intressen, se Figur ch endast någt enstaka mråde med sumpskg. Området gränsar både till mråde sm pririteras för större vindkraftsetableringar ch mråde sm är tänkbart för mindre vindkraftsetableringar i Vetlanda kmmuns vindbruksplan. DEL 1. VINDBRUKSPLAN 35 (36)