Gruppstation för vindkraft inom projektområde Tritteboda i Växjö och Sävsjö kommuner, Jönköpings och Kronobergs län

Transkript

1 Underlag inför samråd enligt 6 kap. miljöbalken Sakägare, allmänhet, föreningar ch rganisatiner Maj 2011 Gruppstatin för vindkraft inm prjektmråde Trittebda i Växjö ch Sävsjö kmmuner, Jönköpings ch Krnbergs län Vattenfall Vindkraft Sverige AB Susann Lundman Ft taget vid Hästhagen i centrala delen av prjektmrådet.

2 Dkumenttyp Dkumentidentitet Rev. nr. Rapprtdatum Uppdragsnummer SAMRÅDSUNDERLAG Författare Susann Lundman Beställare Vattenfall Vindkraft AB Uppdragsnamn Ansökan m att bedriva vindbruk inm prjektmråde Trittebda i Växjö ch Sävsjö kmmuner, Jönköpings ch Krnbergs län Granskad av Vanja Schön, Agneta Wieslander Gdkänd av Anna Wenell Delgivning Antal sidr Antal bilagr 21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Sökanden Ärendet Miljöprövning ch samråd Bakgrund PLANERAD VERKSAMHET Lkalisering Alternativ lkalisering Teknisk beskrivning OMRÅDESBESKRIVNING Bebyggelse Riksintressemråden Skyddade mråden enligt miljöbalken Övriga naturvårdsintressen Kulturmiljö ch frnlämningar PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Länsstyrelsen i Jönköpings län Sävsjö kmmun Länsstyrelsen i Krnbergs län Växjö kmmun Försvarsmakten Flygtrafik FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Flra ch Fauna Hydrlgi ch hydrgelgi Visuell påverkan Ljudutbredning Skuggr Miljöpåverkan under byggtiden Figurer Figur 1: Tillståndsprcessen...4 Figur 2: Lkalisering av prjektmråde Trittebda...6 Figur 3: Exempel på parklayut med 15 vindkraftverk...8 Figur 4: Riksintressen ch Natura 2000-mråden...12 Figur 5: Länsstyrelsens våtmarksinventering samt naturvårdsprgram...14 Figur 6: Skgsstyrelsens identifierade mråden Figur 7: Kulturhistriska lämningar...16 Figur 8: Ljudkurva (brun linje), 40 db(a) Områdena innanför ljudkurvan har en ljudnivå över 40 db(a) ch utanför ljudkurvan är nivån lägre än 40 db(a) SAMRÅDSUNDERLAG 1 (21)

3 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Vattenfall Vindkraft Sverige AB Organisatinsnummer: Platsnamn: Verksamhet enligt: Län Kmmun: Prjekt Trittebda B Två eller fler vindkraftverk sm står tillsammans (gruppstatin) ch vart ch ett av vindkraftverken inklusive rtrblad är högre än 150 meter. Jönköpings ch Krnbergs län Sävsjö ch Växjö kmmuner Kntakta sökanden Ägarrepresentant: Ansvarig för MKB: Mttagare av handlingar Anna Wenell anna.wenell@vattenfall.cm Vanja Schön vanja.schn@vattenfall.cm Susann Lundman susann.lundman@vattenfall.cm Vattenfall Pwer Cnsultant AB Bx GÖTEBORG 2 INLEDNING 2.1 Sökanden Mderblaget i Vattenfallkncernen, Vattenfall AB är ett svenskt publikt aktieblag. Vattenfalls prjektutveckling inm vindkraft bedrivs i ett eget blag, Vattenfall Vindkraft AB. 2.2 Ärendet Vattenfall Vindkraft AB (frtsättningsvis kallat Vattenfall) undersöker möjligheten att uppföra ch driva en vindkraftpark benämnd Trittebda på gränsen mellan Växjö ch Sävsjö SAMRÅDSUNDERLAG 2 (21)

4 kmmuner. Området ligger ca 5 km nrdst m Lammhult ch 15 km söder m Sävsjö. Vattenfall har för avsikt att söka tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra upp till 15 vindkraftverk med en ttalhöjd sm kan kmma att överskrida 150 meter. Vindkraftparken bedöms kunna prducera upp till ca MWh, vilket mtsvarar hushållsel till ca hem under ett år (5000 kwh/år). Detta samråd mfattar även miljödelen för det interna elnätet. Vattenfall gör i detta skede bedömningen att det interna elnätet inte är kncessinspliktigt, s k IKN. För den händelse det senare skulle visa sig att det krävs en ansökan m kncessin enligt ellagen, kmmer detta samråd att åberpas. 2.3 Miljöprövning ch samråd Till en ansökan m tillstånd enligt miljöbalken ska en miljöknsekvensbeskrivning (MKB) bifgas. Arbetet med att upprätta en MKB inleds med en samrådsprcess sm präglas av en str öppenhet. Samråden syftar till att ge berörda möjlighet att påverka innehållet i MKBn ch därmed kmmande beslut. Detta samrådsunderlag upprättas inför samrådet med berörda enskilda, andra sakägare, allmänheten samt lkala föreningar ch rganisatiner i enlighet med vad sm föreskrivs i 6 kap 4 miljöbalken. Den sm avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet t ex vindkraftpark, ska tidigt samråda m sina planer ch MKB med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, övriga statliga myndigheter samt de kmmuner, enskilda, allmänhet ch rganisatiner sm kan antas bli berörda. Vattenfall har startat denna samrådsprcess genm att samråda med länsstyrelserna i Jönköpings ch Krnbergs län samt Växjö ch Sävsjö kmmun. Nu frtsätter Vattenfall samrådsprcessen genm att samråda med berörda sakägare, allmänheten ch rganisatiner. Syftet med detta samråd är att alla sm berörs av planerad verksamhet i ett tidigt skede, innan planeringen kmmit för långt, ska få möjlighet att påverka prjektet ch innehållet i MKBn. Förutm att infrmera via detta samrådsunderlag kmmer Vattenfall att bjuda in till samrådsmöte m vindkraftprjektet. Vid samrådsmötet kmmer Vattenfall att infrmera m förutsedda miljö- ch hälsknsekvenser. Deltagarna kmmer att ges möjlighet att ställa frågr ch diskutera. Avsikten är deltagarna ska delge Vattenfall kunskap ch upplysningar m lkala förhållanden samt synpunkter ch önskemål inför det frtsatta arbetet med prjektet ch utarbetandet av miljöknsekvensbeskrivningen (MKB). Varefter MKBprcessen frtskrider ch kunskap successivt tillförs kmmer exemplet på utfrmning av Trittebda vindkraftpark sm presenteras i samband med detta samråd att anpassas därefter. Du kan lämna dina synpunkter på samrådsmötet. Det är ckså möjligt att senast den 27 juni 2011 inkmma med kmmentarer, synpunkter ch infrmatin via brev, telefn eller e-pst till Susann Lundman, se kntaktuppgifter på sidan 2. MKB är en del av ansökan m miljötillstånd sm kmmer att inges till Miljöprövningsdelegatinen, vid aktuell länsstyrelse, sm är den myndighet sm kmmer att pröva ansökan ch fatta beslut. När länsstyrelsen fått ansökan ch anser att den är kmplett kmmer den att kungöras ch de sm är berörda har möjlighet att yttra sig ch lämna synpunkter i ärendet. SAMRÅDSUNDERLAG 3 (21)

5 Samråd Synpunkter Eventuella utredningar Miljöknsekvensbeskrivning Ansökan m tillstånd Kungörelse Synpunkter Beslut m tillstånd Figur 1: Tillståndsprcessen Vattenfall har tidigare (den 31 mars 2011) haft ett infrmatinsmöte m vindkraftparken. Detta var inte en del av den frmella tillståndsprcessen utan syftet med det mötet var att få träffa ch infrmera berörda på ett mycket tidigt stadium, innan det frmella samrådet Miljöknsekvensbeskrivning Enligt 3, förrdningen (1998:905) m miljöknsekvensbeskrivningar ska en verksamhet eller åtgärd alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan, m verksamheten eller åtgärden mfattas av verksamhetsbeskrivningen enligt bilagan till förrdningen (1998:899) m miljöfarlig verksamhet ch hälsskydd, vilket denna verksamhet gör. Att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan har, enligt 6 kap. 4 ch 7 miljöbalken, betydelse för mfattningen av samråd ch MKB: - Utökat samråd ska ske i enlighet med vad sm beskrivs i avsnitt Miljöknsekvensbeskrivningen (MKB) skall alltid innehålla: 1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter m lkalisering, utfrmning ch mfattning, 2. en beskrivning av de åtgärder sm planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnrm enligt 5 kap. överträds, 3. de uppgifter sm krävs för att påvisa ch bedöma den huvudsakliga inverkan på människrs hälsa, miljön ch hushållningen med mark ch vatten samt andra resurser sm verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, SAMRÅDSUNDERLAG 4 (21)

6 4. en redvisning av alternativa platser, m sådana är möjliga, samt alternativa utfrmningar tillsammans med dels en mtivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av knsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kmmer till stånd, ch 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter sm anges i Bakgrund I sin prpsitin (2008/09:163) En sammanhållen klimat- ch energiplitik Energi bedömer regeringen att andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 prcent av den ttala energianvändningen ch har föreslagit att ett nytt mål för ökningen av den förnybara elprduktinen bör sättas upp i nivå med 25 TWh till år I samma prpsitin bedömer regeringen att 30 TWh är en lämplig planeringsram för vindkraft. Riksdagen antg prpsitinen den 16 juni Att använda vindkraft för att prducera el är dels miljövänligt ch dels ett bra kmplement till basen i det svenska kraftsystemet, till största delen bestående av vattenkraft ch kärnkraft. År 2009 prducerades ca 2,5 TWh el med vindkraft i Sverige. Lite förenklat kan man säga att 1 TWh vindkraftprducerad el kräver vindkraftverk (berende på installerade strlekar ch vindförhållanden). Planeringsmålet kräver således att över 4000 vindkraftverk installeras till Vindkraft är en av hörnstenarna i Vattenfallskncernens satsning på förnybar elprduktin. Under periden 2009 till 2011 investerar Vattenfall närmare 20 miljarder krnr i att bygga åtta vindkraftparker i sex länder. Tillsammans kmmer de att fördubbla företagets årliga elprduktin från vind, från 2 till 4 TWh, vilket mtsvarar förnybar hushållsel till hem (baserat på kwh per hushåll). Vattenfalls investeringar i vindkraft sker på kmmersiella grunder vilket innebär att de prjekt sm har den bästa ptentialen pririteras. Prjekt Trittebda bedöms i detta skede ha en bra ptential med gda vindförhållanden, bra anslutningsmöjligheter till elnätet ch få identifierade mtstående intressen. Energi ch effekt är två termer sm hör intimt samman men är två helt lika enheter. Energi kan beskrivas sm effekt gånger tid. Elenergi mäts i kilwattimmar (kwh) ch dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme (MWh); MWh = 1 gigawattimme (GWh); GWh = 1 terawattimme (TWh) Elektrisk effekt mäts i kilwattimmar per timme (kwh/h), vilket uttrycks sm kilwatt (kw) ch dess multipelenheter: kw = 1 megawatt (MW); MW = 1 gigawatt (GW) 3 PLANERAD VERKSAMHET Vattenfall undersöker möjligheten att installera upp till 15 vindkraftverk, med en ttalhöjd sm kan kmma att överskrida 150 meter, inm prjektmrådet Trittebda. SAMRÅDSUNDERLAG 5 (21)

7 3.1 Lkalisering Markmrådet är ca 1200 hektar strt på gränsen mellan Sävsjö ch Växjö kmmuner, ca 5 km nrdst m Lammhult ch 15 km söder m Sävsjö. Lkaliseringen framgår av Figur 2. Nyttjanderättsavtal finns med berörda markägare inm avtalsmrådet. I anslutning till mrådet finns bstadsbebyggelse bl a vid Lövshult, Skg, Trittebda, Älmefall, Gärdshult, Löneslätt, Sandvik, Lönelid, Göljaryd ch Hisshult. Närmaste samlade bebyggelse finns i Rörvik ca 4 km nrdväst m vindkraftsmrådet. Prjektmråde Figur 2: Lkalisering av prjektmråde Trittebda Cpyright Lantmäteriet MS2008/08151 Vindförhållandena är gda ch efter de hittills gjrda mätningarna är medelvinden för det exempel på vindkraftparkslayut med 15 verk, sm visas i Figur 3 nedan, >6,5 m/s på 105 meters navhöjd. 3.2 Alternativ lkalisering Den kmmande MKB n ska innehålla en redvisning av alternativa platser, m sådana är möjliga. Vattenfall har på ett systematiskt sätt studerat hela Sverige i syfte att identifiera lämpliga mråden för vindkraft. Denna studie bygger på en uteslutningsprcess med ett antal bligatriska villkr sm grundförutsättningar: 1. Bra vindförhållanden 2. Möjlighet att ansluta till elnät 3. Tillgång till marken SAMRÅDSUNDERLAG 6 (21)

8 Förutm dessa grundförutsättningar bedöms lkaliseringens lämplighet utifrån ett antal ytterligare kriterier. Dessa avser bland annat avstånd till bstäder, mråden skyddade ur natur- ch kultursynpunkt, försvars- ch flygplatsintressen samt andra mtstående intressen. 3.3 Teknisk beskrivning En förstudie har gjrts för prjektet, där en preliminär parklayut har studerats liksm möjligheterna för anslutning till elnätet Vindkraftverk Inm mrådet kmmer upp till 15 vindkraftverk att placeras. Typ av vindkraftverk kan inte bestämmas förrän i samband med upphandling. Detta görs då miljötillståndet vunnit laga kraft. Vattenfalls bedömning är att vindkraftverken kan kmma att få en ttalhöjd (trn plus rtr ch fundament) över 150 m Parklayut En viktig del i en vindkraftprjektering är att ptimera verkens placering, samt trnhöjd så att den bästa möjliga prduktinen erhålls. Denna ptimering kan inte genmföras förrän vinden har mätts under tillräckligt lång tid i mrådet. Vattenfall kan därför i detta skede inte binda sig för en viss parklayut. De synpunkter sm framkmmer under samrådet ch miljöbalksprövningen måste vidare kunna beaktas. Dessutm är vindkraftverken under ständig teknisk utveckling ch det är idag inte möjligt att precisera vilka de verk är sm kmmer att finnas på marknaden när vindkraftparken i Trittebda ska uppföras. Olika typer av verk kan placeras på lika avstånd från varandra, vilket innebär att placeringarna inte kan fastslås idag. För att visa att det är möjligt att uppföra vindkraftverk i prjektmrådet, med hänsyn tagen till nu kända skyddsvärden, har ett exempel på en parklayut tagits fram, se Figur 3. Parklayuten är baserad på en anläggning bestående av 15 stycken 2 MW vindkraftverk med 90 meters rtrdiameter. Den slutliga parkknfiguratinen kmmer att påverkas av en rad faktrer sm inte kan fastställas i detta tidiga skede. Utplaceringen av verk i exemplet är baserad på följande kriterier: Terräng ch infrastruktur Om möjligt har höjdpartier med bra vindlägen utnyttjats. Befintlig infrastruktur såsm vägar ska nyttjas i så str utsträckning sm möjligt för minsta möjliga intrång i naturmiljön. Hänsyn har tagits till övrig terräng vid undvikande av nu kända mtstående intressen, t ex frnminnen, naturskydd ch strandskydd ch naturvärden. Ett inbördes avstånd mellan vindkraftverken på >5 rtrdiametrar i förhärskande vindriktning så att inte verken hamnar i vindskugga för varandra. SAMRÅDSUNDERLAG 7 (21)

9 En maximal ljudimmissinsnivå vid mkringliggande bstadshus på 40 db(a). Ingen hänsyn har tagits till skuggeffekter vid utplacering av vindkraftverken då eventuella negativa effekter av skuggkast kan regleras. Figur 3: Exempel på parklayut med 15 vindkraftverk Fundament ch mntageplatser Det finns två lika principer för fundament; SAMRÅDSUNDERLAG 8 (21)

10 1. Gravitatinsfundament, sm utgörs av ett armerat betngfundament sm via sin egen tyngd ch underliggande mark upptar alla laster från vindkraftverket. 2. Bergförankring, sm innebär att verken förankras i berggrunden med förspända kablar i brrhål. Ett enkelt betngfundament ger en avvägd yta för trnet. Vilken typ av fundament sm slutligen väljs kmmer att avgöras senare i prjektet ch kan kmma att variera från verk till verk. Ett fundament upptar en yta av ca 400 m 2. För att kunna uppföra ett vindkraftverk krävs en mntageplats, d v s en hårdgjrd yta med tillräcklig bärighet. Varje mntageplats kräver en yta av ca 1400 m Infrastruktur/markförhållanden Prjektmrådet bedöms sm gynnsamt för etablering av vägar ch fundament för vindkraftverken. Det enskilda vägnätet ch skgsvägar kan nyttjas för transprt efter breddning, förstärkning ch uträtning av kurvr. Åtgärder kan ckså kmma att behövas vid det allmänna vägnätet. För byggnatin av vägar måste mfattande platsundersökningar göras, vilket inte har gjrts i detta skede. Vägdragning berr, ur teknisk synvinkel, på tpgrafi, markens beskaffenhet ch getekniska förutsättningar. Prjektering av vägar samverkar ckså med parklayut ch till viss del med val av turbintyp. Transprt ch lgistik är viktiga parametrar sm hänger samman med strlek ch tyngd på turbinkmpnenterna Elnätsanslutning Inm parken kmmer vindkraftverken att anslutas med markförlagda kablar. Kablarna för anslutning av verken kmmer i möjligaste mån att placeras i anslutning till vägar. Kablarna från vindkraftverken kmmer att anslutas till ett nytt anslutningsställverk sm kmmer att byggas inm parken. E.ON Elnät är nätägare i mrådet ch kmmer att ansluta vindkraftparken. Två anslutningsalternativ utreds. 1. Anslutning till E.ONs 145 kv ledning vid Lammhult. Anslutningen från parken sker med en ca 15 km (sannlikt 36 kv) kabel. Vid Lammhult finns en befintlig transfrmatrstatin sm sannlikt behöver byggas till. 2. Anslutning till E.ONs 40 kv ledning i Stckaryd. Anslutning från parken sker med en ca 15 km (sannlikt 36 kv) kabel. När prjekteringen av elanslutningen kmmit längre kmmer E.ON elnät att samråda m anslutningsledningen ch upprätta en miljöknsekvensbeskrivning. Elanslutningen kmmer att prövas i särskild rdning enligt ellagen. SAMRÅDSUNDERLAG 9 (21)

11 4 OMRÅDESBESKRIVNING Området ligger i ett kuperat ch höglänt skgs- ch jrdbruksmråde, i sydöstra delen av småländska höglandet. Delar av mrådet är mycket kuperat ch ligger ca m över havet. Prjektmrådet består till största delen av skgsmark med inslag av jrdbruksmark ch våtmarker. Samtliga kända riksintressemråden, skyddade mråden ch mråden av värde redvisas på kartr i följande avsnitt. 4.1 Bebyggelse I prjektmrådets närhet förekmmer gårdar vilka mfattar ett antal bstadshus. Dessa är Lövshult, Skg, Trittebda, Älmefall, Gärdshult, Löneslätt, Sandvik, Lönelid, Göljaryd ch Hisshult. Dessutm finns ett sågverk i Nybygget, några enstaka hus ch en jaktstuga i anslutning till prjektmrådet. Närmaste samhälle finns i Rörvik ca 4 km nrdväst m mrådet samt Lammhult ca 5 km sydväst m mrådet. 4.2 Riksintressemråden Riksintresse för naturvård Det finns inget riksintressemråde inm prjektmrådet. Ungefär tre kilmeter söder m prjektmrådet respektive drygt 3 km öster m prjektmrådet finns riksintressemråden för naturvård, se Figur 4. Det söder ut belägna är Hultasjön-Klintsjönmrådet (NRO007021). Området är ett skarpskuret berg- ch dallandskap med höga, branta berg, djupa sprickdalar med klarvattensjöar, våtmarker ch naturskgar i blckig terräng. Området uppvisar str bitp- ch artvariatin ch har delvis vildmarksprägel. Sjöarna är näringsfattiga med vanligt klart vatten. Odlingslandskapet är representativt för skgsbygd men med ett påtagligt strt lövinslag. De lika byarna har representativa ängs- ch naturbetesmarker. Här återfinns art- ch individrika växtsamhällen av lika typer med hävdgynnade arter. Det österut belägna är Kråketrpsskgen (NRO07022). Kråketrpsskgen är ett av de största, minst påverkade mrådena i Krnbergs län. Det uppvisar str variatinsrikedm med rörda ch störda våtmarks- ch naturskgspartier i mväxlande terräng Natura 2000 mråden Det finns inget Natura mråde inm prjektmrådet men öster ch söder m prjektmrådet finns ett antal sådana, se Figur 4. Sjön Övingen ca 500 m öster m prjektmrådet, är utsedd till Natura mråde enligt habitatdirektivet (SE ). Området har mycket höga naturvärden knutna till naturtypen: Oligmestrfa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetatin på expnerade stränder. Syftet med bevarandet av mrådet är att bidra till att upprätthålla denna naturtyp i en gynnsam bevarandestatus. SAMRÅDSUNDERLAG 10 (21)

12 Drygt tre km öster m prjektmrådet finns ett annat Natura mråde Kråketrpskgen (SE samt SE ). Området är utsett enligt både habitatch fågeldirektivet. Området är ckså av riksintresse för naturvården (NRO07022). Kråketrpsskgen består av ett öppet myrmråde ch anslutande gammal barrblandskg. Naturvärdena i mrådet är främst knutna till den variatinsrika gamla barrskgen, till våtmarken ch till de lika övergångsznerna däremellan. Området har mycket höga naturvärden knutna till följande naturtyper ch arter: Västlig taiga* Skgbevuxen myr* Öppna svagt välvda mssar, fattiga ch intermediära kärr ch gungflyn Dystrfa sjöar ch småvatten Järpe, Pärluggla, Sparvuggla, Spillkråka, Tjäder, Trana, Orre, Nattskärra, Törnskata, Tretåig hackspett. Syftet med mrådet är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de arter ch livsmiljöer sm förtecknats i mrådet. Det främsta syftet med mrådet är att bevara ett för sydsvenska förhållanden strt ch unikt skgs- ch våtmarksmråde rört. Två Natura 2000 mråden; Hjälmaryd (SE ) 4 km söder m prjektmrådet samt Vitabråten (SE ) 4,5 km söder m mrådet finns inm Hultasjön-Klintsjönmrådet. Båda dessa mråden är utsedda enligt habitatdirektivet. Området Hjälmaryd består av ett välbevarat ch artrikt dlingslandskap, sm mfattar ängs- ch betesmarker. Det främsta syftet med mrådet är att bibehålla en frtsatt hävd ch skötsel på slåtter- ch naturbetesmarkerna så att den hävdgynnade flran ch faunan kan bestå. De naturtyper sm ska skyddas är följande. Artrika trra-friska låglandsgräsmarker av fennskandisk typ Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat* Fuktängar med blåtåtel eller starr Slåtterängar i låglandet I mrådet Vitabråten finns både naturbetesmarker ch gödslade betesmarker. Det främsta syftet med mrådet är att bibehålla hävden på gräs- ch hagmarkerna så att den artrika flran ch faunan kan bestå. De naturtyper sm ska skyddas är följande. Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat* Artrika trra-friska låglandsgräsmarker av fennskandisk typ* Trädklädda betesmarker av fennskandisk typ Riksintresse för vindbruk Ca 2 km nrdväst m prjektmrådet finns ett riksintressemråde för vindbruk. Väster m Allgunnen, ca 4 km väster m prjektmrådet finns ckså ett riksintressemråde för vindbruk. Särskilt pririterad naturtyp ur ett EU-perspektiv SAMRÅDSUNDERLAG 11 (21)

13 Figur 4: Riksintressen ch Natura 2000-mråden 4.3 Skyddade mråden enligt miljöbalken Förutm nedanstående nämnda mråden finns inga mrådesskydd enligt 7 kap. miljöbalken i eller nära prjektmrådet Bitpskyddsmråden Ett av Skgsstyrelsen utsedda bitpskyddsmråden berörs till mindre del i den sydvästra delen av prjektmrådet, se Figur 6. Eventuella mråden med generellt bitpskydd kmmer att identifieras under prjekteringen. SAMRÅDSUNDERLAG 12 (21)

14 4.3.2 Strandskydd Vid hav, sjöar ch vattendrag råder generellt strandskydd enligt 7 kap. 13 miljöbalken. Strandskyddet mfattar land- ch vattenmrådet intill 100 meter från strandlinjen vid nrmalt medelvattenstånd. Myingen, Målasjön, Lövsjön, Trittebdasjön, Nrregöl, Djupegöl, Gölängagölen samt sjö vid Löneslätt mfattas av strandskyddet. Även vattendrag i mrådet mfattas av strandskydd Skyddsmråde för vattentäkt Västra delen av Allgunnen mfattas av vattenskyddsmråde, då sjön är vattentäkt för Rörvik. 4.4 Övriga naturvårdsintressen Länsstyrelsens inventeringar Länsstyrelserna har i mrådet ch dess närhet genmfört våtmarksinventeringar. Två våtmarker sm finns med i våtmarksinventeringen berörs delvis av prjektmrådet, en längst nrrut ch en i den södra delen. Länsstyrelserna har ckså tagit fram naturvårdsprgram. Dessa syftar till att vara underlag vid planering. I prjektmrådets ytterkanter berörs tre mråden sm finns med i naturvårdsprgrammen. Figur 5 visar bjekt sm finns med i våtmarksinventeringen samt naturvårdsprgrammen i prjektmrådets närhet. SAMRÅDSUNDERLAG 13 (21)

15 Figur 5: Länsstyrelsens våtmarksinventering samt naturvårdsprgram Källa: Länsstyrelsens karttjänster I våtmarksinventeringen bedöms våtmarkernas naturvärden utifrån bl. a rördhet, mångfrmighet, strlek ch sällsynthet. Bedömningen har vägts samman i fyra naturvärdesklasser, där klass 1 ch 2 är de våtmarker sm har högst naturvärden ch bör undvikas vid placering av vindkraftverk Skgsstyrelsens inventeringar Skgsstyrelsen har inventerat Sveriges skgsmarker ch identifierat skyddsvärda mråden sm klassificeras sm nyckelbitper, bitpskydd, naturvärden ch sumpskgar. SAMRÅDSUNDERLAG 14 (21)

16 Dessutm finns mråden sm Skgsstyrelsen avtalat med markägare m för att utveckla ch bevara de naturvärden sm redan finns, s.k. naturvårdsavtal. Inm prjektmrådet finns flera nyckelbitper, naturvärden ch sumpskgar identifierade, se Figur 6. Figur 6: Skgsstyrelsens identifierade mråden. Källa: Skgsstyrelsen SAMRÅDSUNDERLAG 15 (21)

17 4.5 Kulturmiljö ch frnlämningar Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ansvarar för att peka ut mråden av riksintresse för kulturmiljövården samt ansvarar för inventering av frnlämningar. Inget reservat eller riksintresse för kulturmiljö berör mrådet. I frnminnesregistret (FMIS) finns 15 kulturhistriska lämningar registrerade inm mrådet, se Figur 7 nedan. Vattenfall har låtit genmföra en kulturhistrisk förstudie inm mrådet. I förstudien identifieras ytterligare 26 intressemråden, sm kan kmma att behöva studeras närmare för att bedöma det kulturhistriska värdet. Figur 7: Kulturhistriska lämningar Källa: FMIS SAMRÅDSUNDERLAG 16 (21)

18 5 PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköpings län har under 2010 tagit fram en klimat- ch energistrategi med nya klimatmål för länet. Visinen är att länet 2050 ska vara ett plusenergilän, vilket betyder att behvet av energi ska ha minskat ch prduktinen av förnybar energi inm länet ska ha ökat ch ge ett översktt prducerades 6,2 GWh vindkraft i Jönköpings län. Ptentialen för vindkraft inm länet bedöms i klimat- ch energistrategin till GWh för år Sävsjö kmmun Sävsjö kmmun har en översiktsplan, fastställd av kmmunfullmäktige Vindkraft behandlas inte i översiktsplanen. Prjektmråde Trittebda gränsar enligt översiktsplanen till ett större mråde S2 Hultsjö-Ramkvilla-Södra Slberga sm är pririterat av kmmunen sm ett större påverkat mråde. Kmmunen vill verka för att naturmiljöns hmgena karaktär bevaras. Sjön Övingen är ckså pririterad av kmmunen, då den mfattas av Natura Kmmunens verkar för naturmiljöns bevarande, utveckling ch tillgänglighet i mrådet. Sjön Allgunnen, strax väster m prjektmrådet, finns med i kmmunens naturvårdsplan. Denna är ckså utpekad sm häckningslkal. 5.3 Länsstyrelsen i Krnbergs län Länsstyrelsen i Krnbergs län har tillsammans med länets kmmuner under genmfört ett prjekt Planeringsförutsättningar för vindkraft i Krnbergs län. Syftet med prjektet var att tillsammans genmföra en kartläggning av länet för att bedöma vilka mråden sm är lämpliga att planera för vindkraft inm. Det slutgiltiga planeringsunderlaget består av kartr ch GIS-skikt från analysen. Dessa ska vara användbara för kmmunerna i deras planarbete inm vindkraftsmrådet. 5.4 Växjö kmmun Växjö kmmun arbetar med planering för vindkraft ch har tagit fram en samrådshandling för Vindbruksplan. Planen var på samråd mellan den till I vindbruksplanen ska mråden där vindkraft kan pririteras framför andra intressen pekas ut. I planen ska ckså mråden pekas ut där etablering av vindkraftverk inte kan anses lämpligt. I samrådshandlingen har mrådet Trittebda pekats ut sm lämpligt för vindkraftsetablering tillsammans med två andra mråden. Områdena har gda vindförutsättningar (>6,5 m/s på 72 m höjd) samt små intresseknflikter. Trittebda är 14,5 km 2 strt ch sträcker sig från kmmungränsen mt Sävsjö kmmun ca 5 km söder ut ned mt Fersjön. Aktuellt vindkraftsmråde ingår i det utpekade mrådet. Enligt Växjö SAMRÅDSUNDERLAG 17 (21)

19 kmmun 1 har det inte framkmmit någt i samråden sm möjliggör en vindkraftutbyggnad inm mrådet. 5.5 Försvarsmakten Enligt Försvarsmakten föreligger inte någn knflikt med ttalförsvarets intressen. 5.6 Flygtrafik Närmaste flygplats är Småland Airprt, ca 3 mil söder m vindkraftsmrådet. Prjektmrådet påverkar, enligt en utredning genmförd av Luftfartsverket, flygplatsen m ttalhöjden för vindkraftverken inklusive mark är högre än 457 m ö h. 6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN I Naturvårdsverkets Branschfakta Vind på land anges följande sm förutsebara miljöaspekter för vindkraft: Visuell påverkan Ljud Skuggr ch reflexer Påverkan på mark ch hydrlgi Påverkan på fauna Utsläpp ch avfall Haverier ch driftstörningar I miljöknsekvensbeskrivningen kmmer miljöaspekterna att belysas mer detaljerat, bl a med utgångspunkt från den infrmatin sm kmmer fram i samrådet. 6.1 Flra ch Fauna Vid placering av vindkraftverk ch lkalisering av nya vägar ch elledningar krävs hänsyn till eventuell förekmst av rödlistade arter etc. Sådana trde främst förekmma inm mråden med mrådesskydd, eller andra utpekade värden. Det aktuella prjektmrådet är relativt fritt från kända naturvärden, med undantag av några våtmarker ch bjekt från länsstyrelsernas naturvårdsprgram sm finns i prjektmrådets ytterkanter samt några av Skgsstyrelsens utpekade nyckelbitper, naturvärde ch sumpskgar sm finns inm prjektmrådet. Inm ramen för MKB-arbetet planeras en naturvärdesbedömning av mrådet att genmföras. En undersökning av fladdermusförekmst inm mrådet kmmer att genmföras i smmar. Inventering av skgshöns, rvfågelinventering, samt linjetaxering av övriga skgsfåglar kmmer att genmföras under vår ch smmar. 1 Per Fgelström Växjö kmmun SAMRÅDSUNDERLAG 18 (21)

20 6.2 Hydrlgi ch hydrgelgi Särskild hänsyn behöver sannlikt tas till vissa bäckar inm mrådet. Bäckar med avrinning mt Natura 2000 mrådet Övingen kan särskilt behöva beaktas. 6.3 Visuell påverkan Området är kuperat ch består av en varierad naturmiljö med skg, jrdbruksmark ch inslag av våtmarker. Det visuella intrycket av parken i frm av ftmntage kmmer att redvisas vid samrådsmöte för närmast berörda, allmänheten med flera. 6.4 Ljudutbredning En ljudberäkning för redvisat exempel på parklayut för Prjekt Trittebda redvisas i Figur 8. Enligt rättspraxis gäller 40 db(a) vid bstadshus sm högsta tillåtna ljudnivå. Beräkningen är baserad på ett maximalt källjud av 103,8 db(a). Tre verk är i beräkningen nedreglerade vilket innebär att effekten ch därmed energiprduktinen minskas så att inte ljudnivån överskrider 40 db(a) vid någt bstadshus. I samband med vidare prjektering av vindkraftparken kmmer en eknmisk bedömning att genmföras för att se m nedregleringen är eknmiskt rimlig. Om så inte är fallet innebär det t ex att färre verk kan kmma att sättas upp så att riktvärdet uppfylls. SAMRÅDSUNDERLAG 19 (21)

21 Figur 8: Ljudkurva (brun linje), 40 db(a) Områdena innanför ljudkurvan har en ljudnivå över 40 db(a) ch utanför ljudkurvan är nivån lägre än 40 db(a). 6.5 Skuggr Då ett vindkraftverk är i drift då slen skiner, uppkmmer från rtrn en rörlig skugga sm kan uppträda på stra avstånd från verket. Skuggan blir dck mer diffus ju längre avståndet är till vindkraftverket ch på ett avstånd av ca två kilmeter från verken bedöms ingen störning uppkmma. Skuggberäkning kmmer att redvisas i miljöknsekvensbeskrivningen. Den förekmmande skuggtiden vid bstäder får enligt rättspraxis inte överstiga åtta timmar per år. Skulle skuggtiden riskera att överskrida åtta SAMRÅDSUNDERLAG 20 (21)

22 timmar per år vid någt bstadshus kan vindkraftverken regleras så att riktvärdet inte överskrids. 6.6 Miljöpåverkan under byggtiden Under byggtiden kmmer vägar, mnteringsplatser, fundament att byggas, kablar kmmer att förläggas samt vindkraftverken kmmer att mnteras. Det innebär att ett antal transprter med material ch arbetsmaskiner kmmer att ske. Transprter med tunga frdn på grusvägar kan rsaka damning ch buller. SAMRÅDSUNDERLAG 21 (21)