Underlag inför samråd enligt 6 kap. miljöbalken Sakägare, allmänheten, föreningar och organisationer Oktober 2011

Transkript

1 Underlag inför samråd enligt 6 kap. miljöbalken Sakägare, allmänheten, föreningar och organisationer Oktober 2011 Gruppstation för vindkraft inom projektområde Näsudden i Gotland kommun och län Vattenfall Vindkraft Sverige AB

2 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer SAMRÅDSUNDERLAG Författare Rebecca Palmgren Uppdragsnamn Ansökan om generationsskifte av vindkraftverk på Näsudden, Gotlands kommun och län. Beställare Vattenfall Vindkraft AB Granskad av Anders Jansson, Agneta Wieslander Godkänd av Staffan Snis Delgivning Antal sidor Antal bilagor 24 Underlag inför samråd enligt 6 kap. miljöbalken INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ÄRENDET Bakgrund Miljöprövning, samråd och miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövning och samråd Miljökonsekvensbeskrivning PLANERAD VERKSAMHET Lokalisering Alternativ lokalisering Teknisk beskrivning Vindkraftverk Fundament Parklayout Ljud Infrastruktur/markförhållanden OMRÅDESBESKRIVNING Närliggande bostäder Påverkan på landskapsbild Riksintresseområden Skyddade områden enligt miljöbalken Naturreservat Fågelskyddsområde Strandskydd Övriga naturvårdsintressen Länsstyrelsens inventeringar Jordbruksverkets inventeringar Skogsstyrelsens inventeringar Kulturmiljö och fornlämningar PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Region Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN SAMRÅDSUNDERLAG 1 (24)

3 FIGURER Figur 1: Samrådsprocessen...6 Figur 2: Etableringsområdet, pilen visar var på Gotland Näsudden är lokaliserad...7 Figur 3: Projektområde Näsudden med dagens befintliga vindkraftverk, samt de under uppförande på västra sidan...9 Figur 4: Exempel på parklayout med tre vindkraftverk...11 Figur 5: Ljudutbredningen runt de planerade vindkraftverken...12 Figur 6: Riksintressen och Natura 2000-områden på Näsudden...15 Figur 7: Skyddade områden enligt Miljöbalken på Näsudden...17 Figur 8: Länsstyrelsens våtmarksinventering samt Jordbruksverkets ängs- och betesinventering Figur 9: Skogsstyrelsens identifierade områden Figur 10: Kulturhistoriska lämningar. Kartan visar de fornlämningar som finns registrerade söder om Olsvenne...20 Figur 11: Områden för vindbruk på Gotland...22 SAMRÅDSUNDERLAG 2 (24)

4 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Vattenfall Vindkraft Sverige AB Organisationsnummer: Platsnamn: Verksamhet enligt: Län Kommun: Näsudden B Ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades Gotlands län Region Gotland Kontakta sökanden Ägarrepresentant: Ansvarig för MKB och mottagare av handlingar: Staffan Snis staffan.snis@vattenfall.com Rebecca Palmgren rebecca.palmgren@poyry.com Pöyry SwedPower AB Box GÖTEBORG Fastigheter inom projektområdet: Sigvards 1:8/3 Olsvenne 1:11/2 Olsvenne 1:13/3 SAMRÅDSUNDERLAG 3 (24)

5 2 ÄRENDET Vattenfall Vindkraft Sverige AB (nedan kallat Vattenfall) undersöker möjligheten att generationsskifta ett antal av Vattenfalls vindkraftverk på Näsudden, Gotland. Området som avses ligger på den västra delen av Näsudden och Vattenfall innehar arrendeavtal på detta markområde. Vattenfall har för avsikt att söka tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra upp till tre vindkraftverk med en totalhöjd som inte överstiger 150 meter. Vattenfall bedriver idag en testverksamhet men önskar att efter generationsskiftet bli produktionsinriktade. Syftet med generationsskiftet är att öka produktionen på Näsudden och ta till vara de goda vindförhållanden som råder på platsen. Detta kommer att ske genom att plocka ner äldre och mindre vindkraftverk och upprätta moderna och effektivare maskiner. Vattenfalls vindkraftverk på västra sidan av Näsudden, bedöms kunna producera upp till ca 20 GWh, vilket motsvarar hushållsel till ca hem under ett år (5 000 kwh/år). Detta kan jämföras med att den aktuella produktionen för Vattenfalls verk på den västra sidan som idag är cirka 4 GWh. Detta samråd omfattar även miljödelen för det interna elnätet. Vattenfall gör i detta skede bedömningen att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, så kallat IKN. För den händelse det senare skulle visa sig att det krävs en ansökan om koncession enligt ellagen, kommer detta samråd att åberopas. 2.1 Bakgrund I sin proposition (2008/09:163) En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi bedömer regeringen att andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och har föreslagit att ett nytt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen bör sättas upp i nivå med 25 TWh till år I samma proposition bedömer regeringen att 30 TWh är en lämplig planeringsram för vindkraft. Riksdagen antog propositionen den 16 juni Att använda vindkraft för att producera el är ett bra komplement till basen i det svenska kraftsystemet, till största delen bestående av vattenkraft och kärnkraft. År 2010 producerades cirka 5 TWh el med vindkraft i Sverige. Lite förenklat kan man säga att 1 TWh vindkraftproducerad el kräver vindkraftverk (beroende på installerade storlekar och vindförhållanden). Planeringsmålet kräver således att över vindkraftverk installeras till Vindkraft är en av hörnstenarna i Vattenfallkoncernens satsning på förnybar elproduktion. Under perioden 2009 till 2011 investerar Vattenfall närmare 20 miljarder kronor i att bygga åtta vindkraftsparker i sex länder. Tillsammans kommer de att fördubbla företagets årliga elproduktion från vind, från 2 till 4 TWh, vilket motsvarar förnybar hushållsel till hem (baserat på kwh per hushåll). Vattenfalls investeringar i vindkraft sker på kommersiella grunder vilket innebär att de projekt som har den bästa potentialen prioriteras. Generationsväxling på Näsudden bedöms i detta skede ha en bra potential med goda vindförhållanden, bra anslutningsmöjligheter till elnätet och få identifierade motstående intressen. SAMRÅDSUNDERLAG 4 (24)

6 Energi och effekt är två termer som hör intimt samman men är två helt olika enheter. Energi kan beskrivas som effekt gånger tid. Elenergi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme (MWh); MWh = 1 gigawattimme (GWh); GWh = 1 terawattimme (TWh) Elektrisk effekt mäts i kilowattimmar per timme (kwh/h), vilket uttrycks som kilowatt (kw) och dess multipelenheter: kw = 1 megawatt (MW); MW = 1 gigawatt (GW) 2.2 Miljöprövning, samråd och miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövning och samråd Att producera el med hjälp av vindkraftverk klassas som miljöfarlig verksamhet och för att upprätta en vindkraftpark behöver verksamhetsutövaren söka de tillstånd som krävs och i slutändan få ett godkännande av myndigheterna. Till en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas. Arbetet med att upprätta en MKB inleds med en samrådsprocess som präglas av en stor öppenhet. Samrådet syftar till att ge berörda möjlighet att påverka projektet. Detta samrådsunderlag upprättas inför samrådet med berörda enskilda, andra sakägare, allmänheten samt lokala föreningar och organisationer i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap 4 miljöbalken. Den som avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet t ex vindkraftpark, ska samråda om sina planer och MKB med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, övriga statliga myndigheter samt de kommuner, enskilda, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda. Vattenfall har startat denna samrådsprocess genom att samråda med länsstyrelsen på Gotland samt Region Gotland. Nu fortsätter Vattenfall samrådsprocessen genom att samråda med berörda sakägare, allmänheten och organisationer. Syftet med detta samråd är att alla som berörs av planerad verksamhet i ett tidigt skede, innan planeringen kommit för långt, ska få möjlighet att påverka projektet och innehållet i MKBn. För schematisk bild över samrådsprocessen, se Figur 1. Förutom att informera via detta samrådsunderlag kommer Vattenfall att bjuda in till ett samrådsmöte, i form av öppet hus, om vindkraftprojektet. Vid samrådet kommer Vattenfall att informera om projektet och de miljö- och hälsokonsekvenser som kan uppkomma vid en vindkraftetablering. Avsikten är att deltagarna ska delge Vattenfall kunskap och upplysningar om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål inför det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Du kan lämna dina synpunkter på samrådsmötet. Det är också möjligt att senast den 30 november 2011 inkomma med kommentarer, synpunkter och information via brev, telefon eller e-post till Rebecca Palmgren, se kontaktuppgifter på sidan 3. MKB är en del av ansökan om miljötillstånd som kommer att inges till Miljöprövningsdelegationen hos länsstyrelsen, som är den myndighet som kommer att pröva ansökan och fatta beslut. När länsstyrelsen fått ansökan och anser att den är komplett kommer den att kungöras och de som är berörda har möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter i ärendet. SAMRÅDSUNDERLAG 5 (24)

7 Figur 1: Samrådsprocessen Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en verksamhet eller åtgärd alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan, om verksamheten eller åtgärden omfattas av verksamhetsbeskrivningen enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan har, enligt 6 kap. 4 och 7 miljöbalken, betydelse för omfattningen av samråd och MKB: - Utöver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. - Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall alltid innehålla: 1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds, 3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4. SAMRÅDSUNDERLAG 6 (24)

8 3 PLANERAD VERKSAMHET Vattenfall undersöker möjligheten att generationsskifta och därmed upprätta upp till tre nya vindkraftverk, med en totalhöjd på högst 150 meter, inom det område på västra Näsudden som Vattenfall har arrendeavtal med. Näsuddens lokalisering på Gotland kan ses i Figur 2. Vattenfall önskar att ändra sin verksamhet från testverksamhet till produktionsverksamhet. Vattenfall skapar ledig kapacitet genom att montera ner motsvarande effekt som skall upprättas. Detta kommer att ske på det område som berörs i ansökan men även på Vattenfalls område på östra Näsudden. På detta sätt kan generationsskiftet genomföras innan den gotländska sjökabeln är på plats, vars syfte är att öka kapaciteten i nätet på Gotland som idag är fullt. Figur 2: Etableringsområdet, pilen visar var på Gotland Näsudden är lokaliserad. SAMRÅDSUNDERLAG 7 (24)

9 3.1 Lokalisering Vattenfall innehar arrendeavtal med de fastigheter inom projektområdet, som är markerat i Figur 3. Ytan omfattar cirka 0,5 km 2, är placerad mitt på Näsudden och det pågår vindkraftverksamhet söder, norr och öster om Vattenfalls område. Idag har Vattenfall två stycken två-bladiga vindkraftverk av fabrikatet Nordic Windpower, modell NWP1000 respektive NWP1000s. Dessa verk är mellan 10 och 15 år gamla och har en installerad effekt om 1 MW per verk. Norr om området generationsskiftar nu NVA, Näsudden Väst Administration AB, och upprättar 12 vindkraftverk och söder om området upprättar Stugyl AB 9 vindkraftverk. Alla dessa vindkraftverk är av fabrikatet Vestas V90 3 MW med en totalhöjd på 125 meter. 3.2 Alternativ lokalisering Den kommande MKBn ska innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga. Vattenfall har på ett systematiskt sätt studerat hela Sverige i syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraft. Denna studie bygger på en uteslutningsprocess med ett antal obligatoriska villkor som grundförutsättningar: 1. Bra vindförhållanden 2. Möjlighet att ansluta till elnät 3. Tillgång till marken Förutom dessa grundförutsättningar bedöms lokaliseringens lämplighet utifrån ett antal ytterligare kriterier. Dessa avser bland annat avstånd till bostäder, områden skyddade ur natur- och kultursynpunkt, försvars- och flygplatsintressen samt andra motstående intressen. SAMRÅDSUNDERLAG 8 (24)

10 Figur 3: Projektområde Näsudden med dagens befintliga vindkraftverk, samt de under uppförande på västra sidan. Copyright Lantmäteriet MS2008/08151 SAMRÅDSUNDERLAG 9 (24)

11 3.3 Teknisk beskrivning Vindkraftverk Inom området kommer upp till tre vindkraftverk att placeras. Typ av vindkraftverk kan inte bestämmas förrän i samband med upphandling. Vattenfalls bedömning är att vindkraftverkens totalhöjd (torn plus bladlängd) kommer att uppgå till högst 150 m Fundament Det finns två olika principer för fundament; 1. Gravitationsfundament, som utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egen tyngd och underliggande mark upptar alla laster från vindkraftverket. 2. Bergförankring, som innebär att verken förankras i berggrunden med förspända kablar i borrhål. Ett enkelt betongfundament ger en avvägd yta för tornet. Vilken typ av fundament som slutligen väljs kommer att avgöras senare i projektet och kan komma att variera från verk till verk beroende på markförhållandena Parklayout På den större delen av västra Näsudden pågår just nu en generationsväxling av vindkraftverk där man genom denna lever upp till kommunens önskemål om en mer ordnad struktur. Vindkraftverken på Vattenfalls område på västra sidan kommer att följa den satta strukturen och placeras in i dessa två rader. Därmed blir dessa rader kompletta och ger en ordnad struktur, se Figur 4. Exakta positioner samt fabrikat av vindkraftverken kommer att avgöras i ett senare skede i projektet. Utplaceringen av verk i exemplet är baserad på följande kriterier: Ett inbördes avstånd mellan vindkraftverken på cirka 5 rotordiametrar om möjligt i den förhärskande vindriktningen så att inte verken hamnar i vindskugga för varandra. Kommunens önskan i sin översiktsplan om en ordnad struktur Den struktur som redan nu föreligger på västra Näsudden. Befintlig infrastruktur såsom vägar ska nyttjas i så stor utsträckning som möjligt för minsta möjliga intrång i naturmiljön. Hänsyn har tagits till övrig terräng vid undvikande av nu kända motstående intressen, t ex fornminnen, naturskydd, strandskydd och naturvärden. En maximal ljudimmissionsnivå vid omkringliggande bostadshus som inte överstiger dagens ljudnivå. Ingen hänsyn har tagits till skuggeffekter vid utplacering av vindkraftverken då eventuella negativa effekter av skuggkast kan regleras. SAMRÅDSUNDERLAG 10 (24)

12 Figur 4: Exempel på parklayout med tre vindkraftverk Ljud Ljudsituationen på Näsudden är mycket speciell. Näsudden är en av de första platserna där vindkraftverk uppfördes i Sverige och här har vinden under en lång tid utnyttjats för energiproduktion. På Näsudden har det och pågår än idag testverksamhet för vindkraftverk för att gynna en positiv utveckling för vindkraftsbranschen. Det finns idag en vilja från kommunen att Näsudden fortsätter att vara i framkant när det gäller produktion av vindkrafts-baserad el och därmed anser kommunen att det vid en generationsväxling bör godtas att ljudnivåerna utomhus vid bostadshus överstiger 40 db(a). Detta gäller så länge rådande ljudnivå inte försämras. Vattenfalls befintliga vindkraftverk bidrar SAMRÅDSUNDERLAG 11 (24)

13 tillsammans med NVA, Stugyl och Gans till den gemensamma ljudbilden på Näsudden. Efter generationsskiftet kommer detta förhållande att kvarstå och den samlade ljudbilden kommer inte att försämras för de närboende. Figur 5 visar ljudutbredningen runt de vindkraftverk som Vattenfall avser att ansöka om tillstånd för, dock kommer en noggrann utredning avseende ljud att genomföras under hösten. Denna kommer att väga in de kumulativa effekter som skapas då det står ett större antal vindkraftverk runt projektområdet. Figur 5: Ljudutbredningen runt de planerade vindkraftverken. Beräknad i WindPRO på tre stycken Vestas V90, 3 MW, oreducerad effekt och källjud. SAMRÅDSUNDERLAG 12 (24)

14 3.3.5 Infrastruktur/markförhållanden Markförhållandena på Näsudden är goda. Marken är flack och området är redan exploaterat med bra infrastruktur. Vägprojektering till de nya verkspositionerna kommer att ske vid ett senare tillfälle i projektet. Det befintliga vägnätet kommer att utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt för att minimera påverkan på naturen i området. Projektområdet består av ängs- och betesmark samt åker. Inga våtmarker finns inom projektområdet, se avsnitt för mer information om våtmarker på Näsudden. SAMRÅDSUNDERLAG 13 (24)

15 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Närliggande bostäder De närmsta bostadshusen ligger på cirka 770 meters avstånd från det vindkraftverk som enligt exempellayouten ligger närmast. Dessa bostadshus har varit utsatta för ljud från vindkraftverk under lång tid och i och med generationsskiftet ska de boendes ljudsituation inte försämras. 4.2 Påverkan på landskapsbild Vindkraftverken på Näsudden har haft en obefintlig struktur vilket har genererat ett plottrigt synintryck. Verken har även varit små och många. Kommunen har som önskan att vindkraftverken på Näsudden skall få en mera ordnad struktur och detta har det tagits fasta på i den generationsväxling som nu pågår på den västra sidan av Näsudden. Därmed etableras det nu på västra Näsudden tre nord-sydliga rader med färre och större vindkraftverk. Vattenfall önskar att med sin layout falla in i dessa rader och därmed skapa kompletta rader, se Figur 4. Denna mer ordnade struktur kommer att förbättra synintrycket för de närboende. Även valet att uppföra större vindkraftverk skapar ett lugnare synintryck då dessa verk roterar långsammare än de mindre vindkraftverken. 4.3 Riksintresseområden Alla riksintressen på Näsudden kan ses i Figur 6. På Gotland finns det två riksintressen som täcker större delen av ön. Dessa är riksintresset Turism och fritid som avses i 4 kap 2 miljöbalken och Högexploaterad kust enligt 4 kap 4 miljöbalken, som täcker den gotländska kustremsan. På Näsudden finns förutom dessa två även flertalet andra riksintressen utsedda. Området i mitten på Näsuddens spets är av Energimyndigheten klassat som riksintresse för energiproduktion. Detta riksintresse sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Riksintresse för vindbruk är en del av riksintresse för energiproduktion. Projektområdet ligger till större delen inom riksintresse för vindbruk. Riksintresset för naturvård Näsuddens kust är beläget som ett band utmed kusten och omfattar ungefär samma ytor som riksintresset för friluftsliv Gotlandskusten, dock har riksintresse för naturvård en större utbredning. I projektområdet sträcker sig riksintresset för naturvård drygt 400 meter in från kusten och riksintresse för friluftsliv drygt 500 meter in. Längre norr ut på Näsudden, vid Näs kyrka är ett område klassat som riksintresse för kulturmiljövård. Detta område ligger på cirka 4 km avstånd från projektområdet. På Näsudden finns två områden som vilka avses i 7 kap. 28 a miljöbalken (Natura 2000). Dessa områden är även riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken. Natura 2000-området Näsudden är beläget på östra sidan av Näsudden och inte i etableringsområdet. Området är förklarat som både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. De naturtyper som skall bevaras är ler- och sandsediment med glasört och SAMRÅDSUNDERLAG 14 (24)

16 andra ettåriga växter samt Havsstrandängar av Östersjötyp. De fåglar som avses att skyddas är fisktärna, silvertärna, skärfläcka och småtärna. Natura 2000-området Näsrevet är beläget utanför Näsuddens sydvästra spets och är ett fågel- och sälskyddsområde. Området är av både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. De livsmiljöer som avses att skyddas i området är rev, flerårig vegetation på steniga stränder, havsstrandängar av Östersjötyp, kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler). De arter som avses att skyddas är gråsäl, silvertärna, skärfläcka och mellanskarv. Detta område berörs heller inte av det planerade projektet. Figur 6: Riksintressen och Natura 2000-områden på Näsudden. Källa: Länsstyrelsens karttjänster SAMRÅDSUNDERLAG 15 (24)

17 4.4 Skyddade områden enligt miljöbalken Förutom nedanstående nämnda områden finns inga områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken i eller nära projektområdet Naturreservat Naturreservatet Gotlandskusten berör den strandskyddade delen av hela Gotlands kust och varierar mellan 100 till 300 meter. Syftet med naturreservatet är att hindra att karaktären hos väsentligen obebyggda delar av Gotlandskusten förändras genom ny bebyggelse, att begränsa störningar av fågellivet och att bevara för naturvården särskilt värdefulla strandavsnitt med grusformationer och begränsa inverkan av täktverksamhet. Kustremsan inom etableringsområdet är beläget inom naturreservatet, se Figur Fågelskyddsområde Näsrevet är ett fågelskyddsområde på Näsudden och området omfattar Näsuddens sydvästspets samt öarna Storgrunn, Flisen och Näsrevet med omgivande vattenområde. Fågelskyddsområdet ligger 1 km från etableringsområdet. Mellan etableringsområdet och fågelskyddsområdet ligger idag Stugyls Vindkraftspark. Inom området finns en gråsälskoloni bestående av några tiotal individer. På Storgrunn häckar bl.a. skärfläcka Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag råder generellt strandskydd enligt 7 kap. 13 miljöbalken. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. I Figur 7 sammanfaller strandskyddet med naturreservatet Gotlandskusten, som täcker strandskyddet på hela Gotland. SAMRÅDSUNDERLAG 16 (24)

18 Figur 7: Skyddade områden enligt Miljöbalken på Näsudden. Källa: Länsstyrelsens karttjänster 4.5 Övriga naturvårdsintressen Länsstyrelsens inventeringar Våtmarksområde Ett större våtmarksobjekt är beläget på östra Näsudden, se Figur 8. Detta är ett våtmarkskomplex med naturvärdesklass 1, vilket innebär att objektet har höga naturvärden. Våtmarksobjektet sammanfaller med ängs- och betesmarksobjekten som redovisas i nästa SAMRÅDSUNDERLAG 17 (24)

19 avsnitt. Utmed kusten på den västra sidan är ett annat våtmarksobjekt beläget. Detta är ett topogent kärr med naturvärdesklass 3 och som gränsar mot projektområdet i nordväst. Figur 8: Länsstyrelsens våtmarksinventering samt Jordbruksverkets ängs- och betesinventering. Källa: Länsstyrelsens karttjänster Jordbruksverkets inventeringar Ängs- och betesmarker Den östra delen av Näsudden utgörs i princip i sin helhet av betesmarker som ingår i ängsoch betesmarksinventeringen. I projektområdet är ett ängs- och betesmarksobjekt registrerat. Resterande delen av Näsudden består av åkermarker och före detta SAMRÅDSUNDERLAG 18 (24)

20 betesmarker där skog delvis har tagit över. De av Jordbrukverket registrerade ängs- och betesmarksobjekt ses i Figur Skogsstyrelsens inventeringar Sumpskog och naturvärden Projektområdet är beläget i ett odlingslandskap med betesmarker, strandängar och åkermarker. Det förekommer också insprängda skogsdungar som är eller har varit betade. Inom projektområdet finns inga av Skogsstyrelsen registrerade värden. På norra delen av Näsudden finns naturvärdesobjekt registrerade vid Gans och Lingsarve. Sumpskogar finns registrerade vid Olsvenne och Lingsarve. De skogliga objekten redovisas i Figur 9. Figur 9: Skogsstyrelsens identifierade områden. Källa: Skogsstyrelsen SAMRÅDSUNDERLAG 19 (24)

21 4.6 Kulturmiljö och fornlämningar Genom tjänsten Fornsök kan kända fornlämningar identifieras i ett specifikt område. Som kan ses i Figur 10 förekommer det inga registrerade fornlämningar inom projektområdet. De närmsta fornlämningarna ligger runt Olsvenne på ett avstånd om 2 km. Dessa fornlämningar är främst fasta fornlämningar i form av hällristningar samt husgrunder av historisk tid. Figur 10: Kulturhistoriska lämningar. Kartan visar de fornlämningar som finns registrerade söder om Olsvenne. Källa: FMIS SAMRÅDSUNDERLAG 20 (24)

22 5 PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Region Gotland Den 14 juni 2010 antog kommunfullmäktige Bygg Gotland översiktsplan för Gotlands kommun Planen vann laga kraft den 15 juli Översiktsplanen är en övergripande handling som spänner över de flesta kategorier så som vatten och avlopp, närings- och bebyggelseutveckling m.m. Vindbruket är ett särskilt kapitel som ingående förklarar kommunens intentioner med utveckling av vindkraft på Gotland. Gotland har satt som mål att vara självförsörjande när det kommer till energi och vill se att vindkraften har en årsproduktion på 2,5 TWh var den gotländska elproduktionen från vindkraft 0,2 TWh. Näsudden är utpekat som område för Vindbruk, område typ 1, vilket innebär områden som ligger inom riksintresse för vindbruk, se Figur 11. Inom planen är det även specificerat vilka avsikter som myndigheterna har med Näsudden. Näsudden är en av de bästa landbaserade vindbruksplatserna i Sverige och är den idag mest etablerade platsen på Gotland. Dock poängterar kommunen att Näsudden inte lever upp till sin potential då många av de vindkraftverk som står här idag är av äldre fabrikat och innehar låg effekt. En generationsväxling på Näsudden innebär att vindenergin skulle kunna utnyttjas 3-4 gånger mer effektivt. På Näsudden har det förkommit testverksamhet av vindkraftverk men myndigheterna vill nu att en generationsväxling på Näsudden i första hand ska vara produktionsinriktad. Dock kommer det även i framtiden att tillåtas att testverksamhet bedrivs men inom vissa ramar. I och med att det finns och under årens lopp funnits flertalet aktörer på Näsudden är strukturen rörig eller rättare sagt det finns ingen struktur. Kommunen önskar att vid en generationsväxling så ska vindkraftverken placeras i en huvudstruktur för att skapa en bättre ordning och anpassning till landskapet. SAMRÅDSUNDERLAG 21 (24)

23 Figur 11: Områden för vindbruk på Gotland. Källa: Bygg Gotland översiktsplan för Gotlands kommun SAMRÅDSUNDERLAG 22 (24)

24 5.2 Länsstyrelsen i Gotlands län På Gotland har kommunen och länsstyrelsen tagit fram ett regionalt utvecklingsprogram, Vision Gotland Där beskrivs mål för miljö och klimatfrågor och Gotland har som ambition att bli världsledande som ö-region inom dessa frågor. För att uppnå det övergripande målet har delmål och en strategi utformats. Strategin går ut på att energianvändningen ska baseras på hög andel lokala förnybara energislag samt att energiförsörjningen ska vara effektiv och klimatneutral. De delmål som har arbetats fram rör energianvändning och utsläpp av växthusgaser. - Utsläppen av koldioxid (en växthusgas) till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri, exklusive Cementa AB, ska efter år 2010 vara minst 15 procent lägre än utsläppen år Detta motsvarar en minskning från ton år 2000 till ton år Användning av fossil energi ska år 2010 utgöra högst 55 procent av den totala energianvändningen. Båda målen har inte kunnat uppnås och utformningen av nya delmål, efter 2010, är under utredning. SAMRÅDSUNDERLAG 23 (24)

25 6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN I Naturvårdsverkets Branschfakta Vind på land anges följande som förutsebara miljöaspekter för vindkraft: Visuell påverkan Ljud Skuggor och reflexer Påverkan på mark och hydrologi Påverkan på fauna Utsläpp och avfall Haverier och driftstörningar I miljökonsekvensbeskrivningen kommer miljöaspekterna att belysas mer detaljerat, bl a med utgångspunkt från den information som kommer fram i samrådet. Det aktuella projektområdet är relativt fritt från kända naturvärden, med undantag av exempelvis angränsande våtmarksområde. Det visuella intrycket av parken kommer att redovisas vid samrådsmöte för närmast berörda, allmänheten med flera. En undersökning av fladdermusförekomst inom området kommer att genomföras under hösten Inventering av fåglar genomfördes i under våren 2011 och kommer att åter studeras under hösten I början av sommaren 2011 genomfördes en naturvärdesbedömning och dess resultat kommer att beaktas i den framtida parklayouten. Ljudberäkningar har genomförts med programmet WindPRO men kommer att djupare utredas inför miljökonsekvensbeskrivningen. Inga bostäder kommer att beröras av en högre ljudnivå än de har idag. Näsudden är en plats som har varit exploaterad med avseende på vindkraftproduktion i drygt 30 år. De förändringar som nu sker med generationsskifte kommer att skapa en mer ordnad struktur och därmed ett bättre alternativ för det kringboende. Genom en generationsväxling kommer Näsudden att öka sitt bidrag med förnybar energi. SAMRÅDSUNDERLAG 24 (24)