BILAGA 7 VINDBRUKSPLAN BILAGA 7 UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING TEMATISKT TILLÄG TILL ÖVERSIKTSPLAN EKSJÖ KOMMUN UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING

Transkript

1 BILAGA 7 UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING Dnr: 2015-Sbn0075/ VINDBRUKSPLAN BILAGA 7 UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING TEMATISKT TILLÄG TILL ÖVERSIKTSPLAN EKSJÖ KOMMUN 1(28)

2 LÄSANVISNING Detta dokument tillhör ett tillägg till översiksplan angående vindbruk med syfte att skapa planeringsförutsättningar vid en eventuell bygglov eller tillståndsprövning. Vindbruksplanen består av följande handlingar Del 1 Plan Del 2 (bilagor 1-4) Bilaga 5 Landskapsanalys Bilaga 6 Samrådsredogörelsen Bilaga 7 Detta dokument Del 1 Plan Planen är ett resultat av avvägning mellan olika intressen men också av politiska ställningstaganden. Vindbrukets förutsättningar liksom processen för urval och analys beskrivs kortfattat. För djupare information hänvisas till bilagorna. Klassificering och beskrivning av olika typer av vindkraftverksanläggningar finns här. Planen redovisar, på kartor och i text, de områden där vindkraftsanläggningar kan prövas och också var sådana inte ska tillkomma. I planen ges även riktlinjer och rekommendationer inför vidare prövningar av vindkraftsanläggningar i kommunen. Bilaga 1 Urval och analys Planeringsförutsättningarna analyseras. Analysen visar möjliga och olämpliga områden för vindkraftsanläggningar. Område som har goda förutsättningar för utbyggnad redovisas i vindbruksplanen. Bilaga 2 Planeringsförutsättningar I bilagan beskrivs förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft och olika aspekter som påverkar valet av vindbruksområden. Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvenserna samt de sociala och ekonomiska konsekvenserna redovisas översiktligt. Bilaga 4 Vindbrukets förutsättningar I bilagan beskrivs allmänt om vindbruk, tillståndsprocessen, hur vindkraftverk fungerar, energiproduktion samt olika former av påverkan på omgivningen. Bilaga 5 Landskapsanalys Landskapsanalysen beskriver allmänt hur vindkraft påverkar landskapet visuellt med exempel från olika landskapstyper. Därefter beskrivs översiktligt förutsättningar och tålighet för större vindkraftsanläggningar för landskapet i Eksjö kommun. Bilaga 6 Samrådsredogörelse Resultatet av samrådet som kommunen haft redovisas i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen dokumenterar kommunen de förslag och synpunkter som framkommit under samrådet och redovisar i vilken utsträckning de tillgodoses i det nya planförslaget. 2(28)

3 Innehåll LÄSANVISNING... 2 Del 1 Plan... 2 Bilaga 1 Urval och analys... 2 Bilaga 2 Planeringsförutsättningar... 2 Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning... 2 Bilaga 4 Vindbrukets förutsättningar... 2 Bilaga 5 Landskapsanalys... 2 Bilaga 6 Samrådsredogörelse PLANPROCESSEN SAMRÅD Utlåtande efter granskning SAMMANFATTNING AV FÖRESLAGNA REVIDERINGAR Ändringar inför antagande INKOMNA YTTRANDEN... 7 Inkomna yttranden som inte tillgodosetts YTTRANDE FRÅN LÄNSSTYRELSEN INKOMNA YTTRANDEN PÅ PLANFÖRSLAGET Trafikverket Försvarsmakten Nässjö kommun Vattenfall vindkraft E.ON Elnät Sverige AB Samrådsredogörelse Informationsmöte/ Samrådsmöte Områden Område B Område C Avstånd Projekt Bruzaholm Miljömål Jäv (28)

4 4.13 Förutsättningar för vindkraft Utbyggnadspotential Livslängd Arbetstillfällen Etablering Kumulativa effekter Skuruhatt Landskapsanalys Urvalsprocess Utbyggnad Medelstora anläggningar Vindkraftparker Stora opåverkade områden Miljökvalitetsnormer, hälsa och boende Konsekvenser för fastigheter Vind- och solkraft (28)

5 1.0 PLANPROCESSEN Översiktsplanen ska innehålla mål och riktlinjer för en lämplig mark- och vattenanvändning. I översiktsplanen görs en avvägning mellan olika allmänna och enskilda (privata) intressen och planen har ingen bindande verkan. Den är avsedd att vara ett vägledande beslutsunderlag för detaljplanering och prövningen av ansökningar om lov samt för beslutsfattande enligt miljöbalken och andra lagar. Översiktsplanering är i första hand en planläggning på lång sikt och kan ändras och fördjupas för delområden. När en översiktsplan upprättas omfattar samrådskretsen dels intressenter som kommunen ska samråda med (länsstyrelsen, regionplaneorgan, berörda kommuner), dels intressenter som ska beredas tillfälle till samråd (myndigheter, sammanslutningar, enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget). Översiktsplanen som inte har någon bindande verkan mot vare sig myndigheter eller enskilda kan endast överklagas på grundval av kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. Det betyder att den inte kan överklagas till sitt innehåll men att man kan överklaga den på grund av brister i handläggningen. 1.1 SAMRÅD Planförslaget till Vindbruksplan har varit ute på samråd mellan till Underrättelse om samråd har skett genom annonser i lokala dagstidningar Smålandstidningen, Vimmerbytidningen, kommunens hemsida samt annonsering på kommunens anslagstavla. Samrådshandlingar har funnits tillgängliga via kommunens hemsida, samhällsbyggnadsnämndens kontor samt skickats ut separat till myndigheter, grannkommuner föreningar etc. (enligt separat sändlista). Ett öppet samrådsmöte hölls den 20 september 2016 i Storegårdskyrkan. Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter gett anledning till (PBL 3 kap, 11 ). SAMRÅD Beslut SbN UTSTÄLLNING Beslut SbN ANTAGANDE Beslut Kf FIGUR 1: Planprocessen vid framtagning av översiktsplan 1.2 Utlåtande efter utställning I denna plan redovisar kommunen möjliga, såväl som olämpliga områden för vindkraft. I denna process tas inga beslut om byggnation av vindkraft och denna plan är inte juridiskt bindande utan en vägledning där områden pekas ut, som möjliga eller olämpliga. Utlåtandet svarar på de frågor som inkommit under utställningstiden. Det är vid en tillståndsprövning eller bygglov som det fattas beslut kring detaljfrågor. Det skulle vara ohållbart/orimligt att analysera alla aspekter i en kommuns vindbruksplan, därför är det just vid tillståndseller bygglovsprövning som frågor kring exempelvis arkeologi, det exakta avståndet till bostad/ fritidshus som är beroende av ljudet vid bostäder (max 40 dba), typen av vindkraftverk etc. tas upp för prövning av det aktuella projektet. Det är först då som alla förutsättningar finns och en djupare utredning kan göras. Vindbruksplanen syftar dock till att ge en vägledning inför en tillstånds- eller bygglovsprocess. 5(28)

6 1.3 SAMMANFATTNING AV FÖRESLAGNA REVIDERINGAR 1.4 Ändringar inför antagande o o o o o o o o o Området öster om vägen mellan Gullgärde och Hult inom område G utgår Avstånd mellan tätorterna Ormaryd och Stensjön till närmaste vindkraftverks ska vara 1 kilometer (del 1.s24.) Skurugata- Klinten beskrivs som ett riksintresse för friluftsliv (del 2 s.23). Skrivelse om, att ändras kriterier, som exempelvis avstånd till bostad under olika omständigheter är det inget hinder för en prövning. Vid en bygglovsansökan eller tillståndsansökan tas beslut utifrån den för tiden då kända förutsättningar (del 1 s.12). Skrivelse som förtydligar att det är verksamhetsutövaren som är skyldig för nedmontering och efterbehandling görs. Detta förenas med krav på att ekonomisk säkerhets ställs i samband med bygglov/ tillståndsansökan (del 1 s.16 och del 2 s.51). En exploatör ska kunna redogöra och visa vilka möjligheter det finns att sänka ljudnivåer efter att ett vindkraftverk har byggts (del 1 s.14 och del 2 s.55). Fritt avstånd till ledningsgator ändras och följer yttrande från E.ON (del 1 s.15 och del 2 s.57.) Förtydligande kring Trafikverkets yttrande som lett fram till redaktionella ändringar (del 2 s. 51 ff.). Redaktionella förändringar i handlingarna 6(28)

7 2. INKOMNA YTTRANDEN Utdrag ur yttranden har gjorts av redaktionella skäl för att ge ett bra läsvärde Många frågeställningar från privatpersoner är likartade och då har dessa sammanfattas under en övergripande rubrik i ett svar. Samtliga yttranden finns som bilaga till utlåtandet efter utställning. De yttranden som besvarat är de som har med sakfrågan att göra. Yttranden som inte kommenteras i detta dokument har dock noterats. Yttranden som redan har besvarats i samrådsredogörelsen besvarats inte igen om det inte är kopplat till någon förändring. Inkomna yttranden som inte tillgodosetts Ann- Charlotte Edlund Fastighetsägare Kongseryd 1:14, 1:22, 1:21, 1:20 & 1:26 Hembygdsgården Norrgårdens Skvalbäck Kongseryd 1:21 Boende Bondarp (otydliga avsändare) Boende Övrabo Cecilia Göransson Henrik Andersson Camilla Stubbe Teglbjaerg Jakob Thomsen Johanne Kristensson Stubbe Teglbjareg Karin Klintbäck Lars Emil Stubbe Teglbjaerg Mattias & Therese Gruselius Frid Mikael Sjökvist Helene Leander Ola Lager & Gunvor Gentzschein Peter Jansson Lars Stubbe Tegelbjaerg Peter Stubbe Teglbjaerg Karin Lasborg Sten Edlund Vattenfall vindkraft 7(28)

8 3. YTTRANDE FRÅN LÄNSSTYRELSEN 8(28)

9 Kommentar: Området öster om vägen mellan Gullgärde och Hult inom område G utgår. Skurugata- Klinten har nu pekats ut som ett riksintresse för friluftsliv detta skrivs in i Vindbruksplan. 9(28)

10 4. INKOMNA YTTRANDEN PÅ PLANFÖRSLAGET Där frågeställningarna är likartade har dessa sammanfattas i ett svar. Samtliga yttranden finns som bilaga till granskningsutlåtandet. De yttranden som besvarat är de som har med sakfrågan att göra. Yttranden som inte kommenteras i detta dokument har noterats. Yttranden som redan har besvarats i samrådsredogörelsen besvarats inte igen om det inte är kopplat till någon förändring. Utdrag av inkomna yttranden återges i svart ram i texten nedan. 4.1 Trafikverket Trafikverkets ärendenummer: TRV 2017/16624 Vindbruksplan- tematiskt tillägg till översiktsplan, Eksjö kommun Utställning Trafikverket har mottagit Vindbruksplan- tematiskt tillägg till översiktsplan, Eksjö kommun. Trafikverkets synpunkter Trafikverket har inget att erinra mot Eksjö kommuns vindbruksplan. Trafikverket anser att Eksjö kommun beaktat delar av Trafikverkets synpunkter, men att samrådsredogörelsen inte ger en tillfredställande bild av hur Eksjö kommun tagit ställning till samtliga av Trafikverkens synpunkter. Trafikverket anser att det är av största vikt att kommunen tydliggör vilka riktlinjer och regerverk som gäller vid planerande, bygglov och uppförande av vindkraftverk i enlighet med tidigare yttrande, TRV 2016/ Observera att detta yttrande endast skickas elektroniskt! Kommentar: Förtydligande kring detta sker i del 2 under bilaga 4 Vindbrukets förutsättningar. 4.2 Försvarsmakten Kommentar: I Vindbruksplan står att vid vindkraftsetablering måste samråd hållas med Försvarsmakten i samtliga planeringsskeden. Utifrån Försvarsmakten yttrande utgår delar av område G i planen enligt ovan. 10(28)

11 4.3 Nässjö kommun Kommentar: Ett avstånd mellan vindkraftverk och till tätorterna Ormaryd och Stensjön om 1 kilometer skrivs in i planförslaget. Övriga synpunkter noteras. 11(28)

12 4.4 Vattenfall vindkraft Kommentar: Synpunkt noteras, Eksjö kommun kommer inte ändra minsta avståndet på 1000 meter mellan närmsta bostad och vindkraftparker. Fler inkomna yttranden har påpekat en oro för de som bor i möjliga områden för vindkraftsparker, Eksjö kommun tar denna oro på allvar och är inte beredd att minska detta avstånd. Kommentar: Vindbruksplanen tar hänsyn till samtliga registrerade bostäder utifrån en nulägessituation samt planerad bostadsbebyggelse kopplat till tätorterna. Skulle en exploatör uppvisa att denna har förfoganderätt och det inte längre är en bostad så kan områden förändras. Om en exploatör skaffar sig förfoganderätt över en bostad och öppnar för en annan användning ändras förutsättningarna utifrån denna plan och detta bör tas i beaktning att Vindbruksplanen beskriver rådande kända förutsättningar. Detsamma gäller vid en analys av fauna eller djurlivet. Dock är det alltid minst 1000 meter till bostad som gäller för vindkraftsparker. Kommentar: Vindbruksplanen går inte in i detaljnivå, de lämpliga områdena har tagits fram genom generella riktlinjer och schablonvärden. Det är vid en tillståndsprövning som områden fastslås. En notering om detta skrivs in i planförslaget. 12(28)

13 Kommentar: Synpunkten ovan formuleras om och skrivs in i planförslaget. Nedan yttrande från privatperson: Kommentar: Minsta avstånd på 1000 meter till mellan närmsta bostad och vindkraftparker ligger kvar i planförslaget. 4.5 E.ON Elnät Sverige AB För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar enligt ovan anser Transportstyrelsen att ur flygsäkerhetssynpunkt master och vindkraftverk placeras minst 100 meter från kraftledning vid en totalhöjd under 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning vid en totalhöjd över 50 meter samt för master och vindkraftverk med stag. Avståndet för vindkraftverk beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. Vid uppförande av vindkraftverk anläggs också tillfartsvägar. Om en väg anläggs under en kraftledning gäller särskilda regler, varför det är viktigt att kontakta nätägaren i god tid. E.ON Elnät vill redan i ett tidigt skede bli kontaktade för samråd då master eller vindkraftverk uppförs inom 300 meter från våra luftburna kraftledningar. Samt även då regionnätledningarna har stor betydelse för regionen yrkar E.ON Elnät på att dessa ska redovisas såväl i planens verbala del som i dess kartdel, se bifogad karta över våra anläggningar i kommunen där röd heldragen linje är 40 kv luftledning och blå heldragen linje är 130 kv luftledningar. Kommentar: E.ON s synpunkter förs in i planhandlingarna, i del 1 samt del Samrådsredogörelse Kommentar: Under samrådet inkom det 661 sidor yttranden, utifrån en god läsbarhet och för att kunna hantera samrådsredogörelsen sammanfattades de inkomna synpunkter i olika ämneskategorier. En fråga kan ha 13(28)

14 slagits ihop med andra liknande frågor och fått ett generellt svar. Påstående och konstateranden har noterats men inte föranlett något svar. Frågor som inte är relevanta för en Vindbruksplan har även de lämnats utan svar. Samhällsbyggnadssektorn anser att dessa frågor har besvarats i samrådsredogörelsen. Kommentar: Enligt Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL) kan inte en kommun stoppa bygglov som uppfyller kraven enligt (PBL). Utanför detaljplanelagt område bedöms anläggningens lämplighet utifrån översiktsplanens riktlinjer samt de allmänna bestämmelserna i plan- och bygglagen och miljöbalken. Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. Även om kommunen behandlat vindkraftsfrågan i översiktsplanen, måste varje ansökan behandlas utifrån de specifika förutsättningar som gäller i varje enskilt fall. Det räcker inte att bara hänvisa till allmänna riktlinjer i översiktsplanen. För att bygglovbeslutet ska stå sig i en eventuell överprövning behöver kommunen utveckla sina sakskäl och motivera dem utifrån lagstiftningen, översiktsplanen och den aktuella platsen. Vindbruksplanen är en del av översiktsplanen och ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas med särskild inriktning på de lämpliga platserna för vindkraft. Frågor som tar sikte på prövning av den miljöfarliga verksamheten eller civilrättsliga frågor i anledning av detta hör inte hemma i vindbruksplanen. Se även rubrik 4.24 Stora opåverkade områden. Kommentar: I samrådsredogörelsen sida 18 redovisas nyttan med en mångsidig förnyelsebar energiproduktion. Vindbruksplanen kan på ett översiktligt stadie redovisa möjliga områden för storskalig vindutvinning i Eksjö kommun. Samhällsbyggnadssektorn anser att inneha möjligheten till en inomkommunal energibalans är eftersträvsam. Momentana energikällor såsom solkraft och vindkraft kan kombineras med lagringsbar energi t.ex. biobränslen och utgöra basen i kommunens totala förnyelsebara energiförbrukning i framtiden. Eksjö kommun kan med vindbruksplanen visa på möjligheten att dels kommunens förnyelsebara energihandel kan mångdubbleras men det ökar även region Jönköpings läns möjlighet att uppnå energimålet för 2025 om att bli ett plusenergilän. På sida 20 i samrådsredogörelsen beskrivs nyttan med att ha flera förnyelsebara energikällor. Att enbart förlita sig på en energikälla är inte hållbart för att möta de framtida energibehoven. Vi kommer behöva ha flera olika energikällor i framtiden. Samhällsbyggnadssektorn ser det positivt om flera förnyelsebara energikällor möjliggörs inom kommunen. Behovet av att kommunen blir självförsörjande och inte i beroende av andra kommuners energiproduktion anser samhällsbyggnadssektorn är något vi bör sträva efter. Kommentar: Klass 1 och klass 2 områden utgick inför utställning av Vindbruksplan Den nya klassificeringen blev Vindkraftparker, medelstora anläggningar och miniverk och gårdsverk. Denna klassificering följer vindlov.se (Vindlov.se är en webbplats om tillståndsfrågor för vindkraftverk som tagits fram i samarbete med omkring 20 offentliga myndigheter och organisationer. Samordnande myndighet för projektet är Energimyndigheten), vilket de flesta moderna vindbruksplaners klassificering utgår ifrån och följer. I 14(28)

15 samrådsredogörelsen redogörs för nyttan. Att enbart förlita sig på en energikälla är inte hållbart för att möta de framtida energibehoven. Vi kommer behöva ha flera olika energikällor i framtiden. Samhällsbyggnadssektorn ser det positivt om flera förnyelsebara energikällor möjliggörs inom kommunen. Behovet av att kommunen blir självförsörjande och inte i beroende av andra kommuners energiproduktion anser samhällsbyggnadssektorn är något vi bör sträva efter. För att ersätta elleveranserna från stamnätet som är ca: 190 GWh (25 % av den totala energi tillförseln inkl. transportbehovet) krävs drygt 20 vindkraftverk om 3 MW. Vindbruksplanen visar att en inomkommunal energibalans är möjlig och att energikällor såsom vindkraft kan kombineras med lagringsbar energi som t.ex. biobränslen och utgöra basen i kommunens totala energiförbrukning i framtiden. Med en inomkommunal energibalans menas att in och utflödet ger balans för att sedan dra nytta av den förnyelsebara elen krävs aktiva val vid köp av el. Eksjö kommun kan producera lika mycket förnyelsebar energi som kommunen förbrukar. Kommentar: Olika typer av kompensation framkommer i processen i samband med tillståndsansökan. Det är ett civilrättsligt avtal mellan en exploatör och markägare. Inget som behandlas i en Vindbruksplan. Kommentar: Uppdraget med vindbruksplan handlar inte om att utreda ja eller nej till vindkraft. Uppdraget gäller att ta fram en vindbruksplan. I en vindbruksplan redovisas olämpliga såväl som möjliga områden utifrån ett övergripande perspektiv i linje med en översiktsplan. 4.7 Informationsmöte/ Samrådsmöte Kommentar: Det är beklagligt att ni uppfattade situationen som ovan beskrivs. Ett samrådsmöte är ett vitt begrepp och i PBL 2010:900 finns inga bestämmelser eller former för omfattning av mötet. Kommunens avsikt var att redovisa planförslaget för att sedan avsluta med frågor, då detta inte följdes trots fler uppmaningar och föredragshållarna blev avbrutna flera gånger tillrättavisades detta. Efter föredraget fanns det möjlighet att ställa frågor vilket flertalet av de som var där gjorde. Anspelningar på att ett beslut och ställningstagande fattades där är obefogade påstående. 4.8 Områden Övergripande kommentar: Översiktsplanen går inte in i detaljnivå, de möjliga områdena har tagits fram genom generella riktlinjer och schablonvärden. Exploatörer är skyldiga att beräkna ljudnivåer och skuggtider för störningskänslig bebyggelse och har ansvar att klara de begränsningsvärden som miljöprövningsdelegationen beslutar om. 15(28)

16 Kommentar: Nej det är inte Vattenfall som begärt att område C ska förändras, det är Länsstyrelsen som i sitt yttrande ( ) skriver följande denna del av kommunen har bland de starkaste vindstyrkor och då är det viktigt att utnyttja så mycket potential som möjligt. Områden B och C skulle kunna närma sig varandra frånsett fastställda kriterier och få en större yta för vindbruket. Samhällsbyggnadssektorn delade den värdering därför föreslog att ett område skulle utökas. Vattenfall ville att områden mot öster skulle utökas något samhällsbyggnadssektorn inte ansåg lämpligt. Övriga områden har ändrats och minskat till följd av 1000 meter till bostad som tidigare var minimum 500 meter mellan bostad och vindkraftpark Område B Kommentar: Det är utsikten mot sydväst som är den som Skuruhatt är känt för och den som är värd att spara, det är i det vädersträcket som utsiktsplatsen är riktad mot. Området är idag utpekat som ett riksintresse för friluftsliv och är ett naturreservat vilket gör att det sköts genom en skötselplan av Länsstyrelsen Område C Kommentar: Påstående att Vattenfall fått något som helst förhandsgodkännande är felaktigt. Område C har fått sin form utifrån uppställda kriterier som redovisas i vindbruksplanen. 4.9 Avstånd 16(28)

17 Kommentar: Avstånden på 500 m respektive 1000 m har använts i planen som riktlinje men lokala förhållanden, typ av verk osv. är i varje enskilt fall avgörande. Planen säger inte att det per automatik blir tillåtet att bygga på 500 respektive 1000 m från vindkraftverk. Exploatören är skyldig att beräkna ljudnivån och redovisa detta i bygglov/ ansökan och har sen ansvar att klara de begränsningsvärden som fastställs i bygglovet/ tillståndet enligt gällande förordningar och lagar. I planen används samma schablonmässiga avståndskriterier och generella riktlinjer för hela kommunen. Områdesgränser får inte ses som absoluta gränser. En översiksplan är inte ett juridiskt bindande dokument, men kan användas som vägledning och beslutsunderlag i kommande processer. Detaljerade frågor hanteras i bygglov/ tillståndsprocess av enskilda projekt eftersom de faktiskt lokala förhållandena är avgörande. Kommentar: Avstånd till medelstora verk ansöks genom bygglov och faller då under Plan- och bygglagens (PBL 2010:900) lagrum. I detta lagrum har kommunen ingen möjlighet att ställa några krav kring avstånd till ett Vindkraftverk. Att skriva ut avstånd längre än 500 meter vore att återge en falskbild av avstånden då dessa enbart är beroende av ljudnivån vid husvägg enligt PBL. Men för att kunna klara ljudnivå vid bostäder kommer det krävas cirka 500 meter. Vid en tillståndsprövning (för verk över 150 meter och vindkraftsparker) har kommunen större möjlighet att ställa krav genom en Vindbruksplan och då främst genom sitt slutgiltiga kommunala veto. Vindbruksplanen följer Svensk lagstiftning och rekommendationer kring buller. Övriga synpunkter noteras. För att säkerställa att bullernivåer håller sig inom de riktlinjer som finns kommer Eksjö kommun ställa krav på vid ett bygglov- eller tillståndansökan att en exploatör kan redogöra vilka möjlighet det finns för att kunna sänka bullervärden. Det bör alltid finnas en buffert på 3-5 dba att kunna redovisa. Detta skrivs in i planförslaget. Provmätningar och uppföljning av ljudnivåer skall ske ett år efter byggnation och bekostas av exploatören. 17(28)

18 Kommentar: Avstånd till medelstora verk ansöks genom bygglov och faller då under Plan- och bygglagens (PBL 2010:900) lagrum. I detta lagrum har kommunen ingen möjlighet att ställa några krav kring avstånd till ett Vindkraftverk. Att skriva ut avstånd längre än 500 meter vore att återge en falsk bild av avstånden då dessa är beroende av ljudnivån vid husvägg enligt riktvärden från Naturvårdsverket. Kommunen kan således inte sätta något stopptecken över området som ovan beskrivs då det faller under Plan- och bygglagen som kommunen inte har rådighet över. Detta beskrivs mer ingående i Vindbruksplan del 2, s. 44. Övriga synpunkter har noterats Projekt Bruzaholm Kommentar: Vattenfalls ansökan om att bygga en vindkraftpark är en separat ansökan som inte behandlas i Vindbruksplanen. Vindbruksplanen tas fram för att kunna ge en vägledning och riktlinjer vid en ansökan. En ansökan från Vattenfall vind har inkommit till Eksjö kommun och kommunen har i ett tidigt stadie begärts att inkomma med synpunkter på ansökan, vilka undersökningar eller rapporter som Eksjö kommun anser saknas. Läs mer i nedan kommentar. Vindbruksplanen beräknas antagen innan ett beslut om projekt Bruzaholm kommer tas. Kommentar: Att en kommun och Vattenfall använder samma samhällsbyggnadstermer är inte ett belägg för att Eksjö kommun skulle ge Vattenfall någon form av förhandsbesked. Inom samhällsbyggnad finns ett visst språkbruk och termer på samma sätt som det gör inom exempelvis sjukvård. Vattenfall har lämnat in en tillståndsansökan till miljöprövningsdelegation vid länsstyrelsen i Östergötland. Eksjö kommun har svarat på ett kompletteringsyttrande där samhällsbyggnadsnämnden har svarat på vilka utredningar som saknas och vilka utredningar som behöver kompletteras för att kunna ha ett beslutsunderlag. När ett beslut väntas antas om projekt Bruzaholm bör det tematiska tillägget till Översiksplan vara antagen. Eksjö kommun gör en sammantagen avvägning av samtliga intressen. 18(28)

19 Kommentar: Områden som pekas ut i planen är utifrån dags dato kända förutsättningar. Ändras kriterier som exempelvis avstånd till bostad under olika omständigheter är det inget hinder i en prövning. De gränser som redovisas i planförslaget är alltså satta utifrån dagens kända förutsättningar. Vid en bygglovsansökan eller tillståndsansökan tas beslut utifrån den för tiden då kända förutsättningar Miljömål Utdrag ur inkomna yttranden kring miljömål Kommentar: Vid en bedömning av miljömålen ställs de mot nuvarande energikällor, det går inte att ställa vindkraften mot enbart miljömålen. Konsekvensen om man som i yttrandet ställer vindkraften mot enbart miljömålen får som resultat att det inte finns något energislag som kan uppfylla miljömålen. All tillverkning eller transport av material oavsett energislag kommer bidra till exempelvis koldioxidutsläpp. Här anser samhällsbyggnadssektorn att författaren av yttrandet misstolkat användningen av miljömålen. Bedömning som framförs i vindbruksplanen kvarstår. Kommentar: Nedan text är hämtad från Energikommissionen om sitt betänkande Kraftsamling för framtidens energi, statens offentliga utredningar (SOU 2017:2). Betänkandet baseras på den ramöverenskommelse om 19(28)

20 energipolitiken som slöts den 10 juni Fokus har varit på förhållandena kring elförsörjningen efter Vindkraft släpper ut cirka 11 g koldioxidekvivalenter per kwh under sin livscykel, vars främsta fördel ur ett miljöperspektiv är att det är en förnybar energikälla som vid produktion inte ger upphov till utsläpp av koldioxidutsläpp. För havsbaserade vindkraft är motsvarande siffra 12 g koldioxidekvivalenter per kwh under sin livscykel. Utsläppen kommer uteslutande från tillverkningen av vindkraftverk och byggnation av anläggningen. I jämförelse med solceller vars tillverkning är energikrävande där kiselsolceller släpper ut mellan g koldioxidekvivalenter per kwh under sin livscykel. Det är dock ett av de kraftslag som orsakar minst direkta miljöeffekter eftersom inga utsläpp av växthusgaser genererars under användning. Kärnkraft släpper ut cirka 12 g koldioxidekvivalenter per kwh under sin livscykel (risker och slutförvaring inte medräknat). Vattenkraft släpper ut 24 g koldioxidekvivalenter per kwh under sin livscykel (Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2). Kommentar: Se svar ovan. Eksjö kommun skriver följande i Vindbruksplan del 2 En vindkraftetablering innebär alltid en påverkan på natur- och kulturvärden. En etablering påverkar alltid miljön men en så liten påverkan som möjligt är att eftersträva, Vindbruksplanen är ett styrdokument, eller en strategi, på övergripande nivå inom kommunen för att minimera de negativa effekterna av vindkraftetablering inom kommunen. Kommentar: I samhällsbyggnadssektorns uppdrag ingår inte att utreda andra alternativa energikällor. Vindbruksplanen är bara inriktad på vindbrukets förutsättningar Jäv 20(28)

21 Kommentar: ÅF har getts möjlighet att besvara anklagelsen om jäv och skriver följande: Som svar på frågor kring jäv i samband med granskningen. ÅF-Infrastructure AB ( ÅF ) är införstådda med att detta svar kan delges allmänheten. Det är ÅFs bedömning att kommunal planering nästan alltid innebär att avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen måste beaktas, och detta görs på samma sätt, enligt plan- och bygglagen, i alla kommuner i Sverige. Det är också ÅFs bedömning att kommunala beslut tas av demokratiskt tillsatta politiker och bereds av kommunens tjänstemän enligt den lagstiftning som finns. De handlingar som tas fram inför beslut remitteras dessutom till berörda myndigheter som t.ex. länsstyrelsen som bevakar människors hälsa och säkerhet, riksintressen, miljökvalitetsnormer, strandskydd och frågor som rör flera kommuner i länet. I det aktuella fallet där ÅF har upphandlats som konsult gentemot kommunen, är konsulten tjänstemännens verktyg i arbetet med att ta fram ett rådgivande beslutsunderlag i form av en kommunövergripande översiktsplan. Här görs transparenta bedömningar som är granskade av tjänstemän och så småningom eventuellt beslutade av kommunens politiker Kommunerna är de enda aktörerna som har detta avvägande mandat som innebär att alla intressen ska företrädas samtidigt. ÅF är ett stort professionellt, börsnoterat bolag med en mycket stor bredd på verksamheten. En anledning till bolagets bredd är just att ÅF blir anlitat av och samarbetar med väldigt många olika parter, det gäller både företag, kommuner och statliga förvaltningar och bolag. ÅF har t.ex. avtal med många av de stora vindbruksbolagen (Statkraft, IKEA, EON, Vattenfall etc.) och de stora byggbolagen (Skanska, Peab, JM etc.) likväl som med de flesta kommuner där ÅF bl.a. utför tjänster inom samhällsbyggnadssektorn. En sådan portfölj kräver ett absolut oberoende. Det är självklart för ÅF att vara oberoende i förhållande till den enskilda leverantören eller lösningen. Kundens behov avgör alltid lösningen. ÅF går gärna in i strategiska samarbeten, men vi väljer alltid det som är bäst för kunden. Kommunen ska företräda alla intressen och Eksjö kommun har ingen anledning att ifrågasätta att ÅFs rådgivning utgår från kommunens och plan- och bygglagens givna ramar och förutsättningar om oberoende. Samhällsbyggnadssektorn anser vidare att utifrån de givna riktlinjer som tagits fram i den politiska styrgruppen så hade resultatet inte skiljt sig om en annan konsult anlitas. Relationen mellan Vattenfall och ett ÅF-bolag kan inte utgöra jäv i kommunalrättslig bemärkelse. Uppdraget att ta fram underlag som tilldelats ÅF i upphandling har upprättats utifrån de parametrar som finns framtagna för denna typ av underlag och publicerade på Vindlov.se. Anklagelsen om någon form av förhandsbesked till Vattenfall är grundlös och onyanserad och saknar samtidigt sakliga skäl för påståendet. Område C är identifierat område utifrån vindförutsättningar, kriterier och urvalsprocess om framgår av Vindbruksplan del 1 s Förutsättningar för vindkraft 21(28)

22 Kommentar: Påståendet ovan att Eksjö kommun skulle använda sig av Vattenfalls uppgifter är helt felaktiga. Mätningar som kommunen lutar sig emot är framtagna av Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten. Det är en nationell vindkartering som är en kartläggning av vindförhållandena i Sverige genom en modellberäkning av vindhastigheten. Den senaste vindkarteringen togs fram 2011 enligt MIUUmodellen och de metoder som utvecklats vid Uppsala universitet (Energimyndigheten 2017). En vindkartering ger ingen 100 %-ig bild över området utan ska ses som ett schablonmässigt- verktyg för att kunna visa på intressanta områden för vindkraft. En Vindbruksplan ska på ett övergripande sätt redovisa möjliga användningsområden för vindbrukets förutsättningar. Övriga synpunkter noteras. Kommentar: Om vindresursen inte är tillräckligt kan man anta att ingen etablering kommer att ske inom de områden som påstås ha låg vindresurs. Kommentar: I Vindbruksplan del 1 s.7 står det att Eksjö kommun inte har några områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk Utbyggnadspotential Kommentar: Sverige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion För att uppnå det behövs bland annat en utbyggnad av vindkraften. Vindbruksplanen pekar ut potentiella områden för vindkraftsparker. Dessa har en total yta på cirka 9,3 km 2., det motsvarar en yta på cirka 1 % av Eksjö kommun. 22(28)

23 4.15 Livslängd Kommentar: Artikeln som ovan referats till är från 2012 utvecklingen och livslängden för ett vindkraftverk har förändrats. Utvecklingen går framåt. Enligt vindlov.se bedöms livslängden på vindkraftverk till minst 20 år, därav rekommenderas även att arrendeavtalet bör ligga på minst 25 år Arbetstillfällen Kommentar: I Vindbruksplan del 2 s.39 beskrivs övergripande vilka konsekvenser en etablering kan få. Denna rubrik om sysselsättning beskriver ett hypotetiskt förlopp. Därför används ord som kan, en del av stycket hänvisar till en vindkraftturism vilket samhällsbyggnadssektorn anser kan ge en missvisande bild och föreslår att detta stycke utgår Etablering Kommentar: Ett modernt vindkraftverk är oftast mellan cirka 150 och 180 meter i totalhöjd. I framtiden kan det komma att det bli vanligare att bygga ännu högre vindkraftverk. Skillnaderna på en väg för ett vindkraftverk med en totalhöjd i storleksordningen meter jämfört med meter är inte så stor. Vägens bredd och bärighet påverkas sannolikt inte av en ökad totalhöjd. Vägens kurvradie och mängden avverkad skog i anslutning till kurvan kan behöva ökas på grund av en längre rotor. Den största skillnaden blir sannolikt kranplatsens storlek eftersom kranen som behövs för att resa turbinen behöver större utrymme. 23(28)

24 Ett större vindkraftverk innebär fler transporter. Tornen är sektionerade och ett högre torn ger fler sektioner som ska transporteras. Det kan tillkomma transporter med maskinhusdelar. Det kan bli fler transporter med material till fundamenten men det beror på hur det är designat. Materialåtgång/antal transporter per fundament för vindkraftverk i samma storleksordning men av olika modell/tillverkare kan skilja sig ganska mycket eftersom olika tillverkare har olika designlösningar och krav för sina vindkraftverk. Kommentar: Se kommentar ovan. Påståendet om att medvetet felaktigt redovisa information är en felaktig anklagelse. Bilden har för avsikt att visa hur naturen sakta tar tillbaka landskapet efter en etablering. Bildtexten föreslås förtydliga för att påvisa detta. Kommentar: Det är verksamhetsutövaren som är skyldig att se till att nedmontering och efterbehandling genomförs. Tillstånd till vindkraftsverksamhet kan enligt miljöbalken förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs. Syftet med att ställa ekonomisk säkerhet är att skapa trygghet för samhället att inte behöva stå för kostnaden för nedmontering och efterbehandling om bolaget skulle gå i konkurs eller av andra skäl inte kan genomföra efterbehandling. Detta förtydligas i planhandlingen Kumulativa effekter Kommentar: I vindbruksplan del 1 s.14, beskrivs vikten av att de kumulativa effekterna läses som en helhet, Vid ett scenario som beskrivs ovan ligger Vindbruksplanen till grund för tolkningar av att säga nej till en sådan utveckling. 24(28)

25 4.19 Skuruhatt Kommentar: Att en handling under samråd och utställning förändras är en del i processen, ny fakta och nya värderingar kan ligga till grund för revideringar och förändringar i ett förslag. Idag syns det redan vindkraftverk i horisonten från Skuruhatt, avsikten med bevarande kring Skuruhatt var att säkerställa den utsikten som finns sydväst om den blåa siktlinjen som skär genom Skuruhatt Landskapsanalys Kommentar: En landskapsanalys har inte till uppgift att testa eller analysera hur vindkraftverk av en viss modell ser ut i landskapet, utan är en inventering av landskapet och dess tålighet för vindkraftverk Urvalsprocess Kommentar: Urvalsprocessen har utgått från de statliga intressena som finns öppet redovisade. Yttranden som lokalinvånare har tillgodosetts med ett minsta avstånd som omnämns som trygghetsmått. Ett avstånd som innebär att inga vindkraftsparker ska ligga närmare än 1000 meter från bostad. Eksjö kommun har valt att inte göra någon skillnad på fritidsboende och permanent boende som en del andra vindbruksplaner gör. Eksjö kommun anser att ingen ska behöva ha en vindkraftpark närmare än 1000 meter oavsett om det är permanent boende eller fritidsboende. 25(28)

26 4.22 Utbyggnad Kommentar: Vindbruksplan syftar inte till att ställa olika energikällor mot varandra, det handlar om att endast redovisa vindbrukets förutsättningar. Planen är ett underlag för att redovisa och synliggöra de olika intressen som finns för att kunna ta ett välgrundat beslut. Planen tar ingen ställning för eller emot vindkraft utan redovisar möjliga och olämpliga områden Medelstora anläggningar Kommentar: Nej, detta öppnar inte för en brutal exploatering. Genom de ställningstagande som finns på s.11 del 1 i Vindbruksplan motverkar det just detta påstående. Det tematiska tillägget Vindbruksplan är mer restriktiv mot en storskalig etablering än Översiktsplan från 2013 är. Konsekvensen av Vindbruksplanen blir att färre vindkraftverk kan uppföras än med tidigare plan Vindkraftparker Kommentar: Figur 15 visar MIUU- modell från 2011, påståendet ovan är felaktigt. Däremot kan olika data redovisats på olika sätt. Vindkarteringen fyller dock sin funktion och pekar ut de områden där det finns bäst förutsättningar för vindkraft inom Eksjö kommun. 26(28)

27 4.25 Stora opåverkade områden Kommentar: Stora opåverkade områden redovisas inte som riksintressen i miljöbalken utan berörs där endast av de grundläggande hushållningsbestämmelserna. Liksom i hushållningsaspekten är detta något som skall prövas varje gång ett område planeras tas i anspråk för ny bebyggelse eller ny anläggning- oavsett om större område har pekats ut i förväg i översiktsplan eller inte. En bedömning måste göras i det enskilda fallet utifrån den tänkta lokaliseringen påverkar det skyddade intresset. Dessa områden är inte fredade från etablering eller exploatering. Bestämmelsen blir aktuell att tillämpa i ärenden som avser nyetableringar av större anläggningar och andra ingrepp av betydande storlek som trafikleder, fritidsbebyggelse av större omfattning, industrianläggningar och motsvarande. (ur prop till Miljöbalken, 97/98:45 del 2). Det är alltså i varje tillståndsprocess som detta tas i beaktning om en påverkan på ett stort opåverkat område anses leda till en betydande inverkan på landskapsbilden samt vad detta får för konsekvenser. Då vägs även de kumulativa effekterna in om det finns andra verk eller parker i omgivningen som påverkar Miljökvalitetsnormer, hälsa och boende Kommentar: Som framgår av Länsstyrelsen senaste yttrande ( ) redovisas miljökvalitetsnormer på ett godtagbart sätt och på den nivå som kan förväntas på ett tematiskt tillägg till en Översiksplan. Påverkan på människors hälsa och andra risker uppmärksammas och redovisas på ett tillfredställande sätt med hänsyn till tilläggets tematiska innehåll enligt yttrande från Länsstyrelsen Konsekvenser för fastigheter Kommentar: Riktvärdet utgår från 40dBA till bostäder. Det är endast byggnader avsedda för bostadsändamål som avses. Byggande av komplementbyggnader påverkas inte. Tillbyggnad av ett befintligt bostadshus även om 27(28)

28 det tangerar 1000 meter kurvan ska tillåtas men i en bygglovprövning för nybyggnad av ett nytt solitärt bostadshus på samma tomt eller fastighet inom avståndet 1000 meter kommer vindbruksplanen ange en restriktiv hållning. Samtidigt ska framhållas att vindbruksplanen inte skapar några juridiska hinder eller förbud mot bostadsbyggnation inom avstånden utan en vägledning för kommande beslut och vindbruksplanen visar kommunen viljeinriktning i denna typ av framtida ärenden. I en tillståndsprövning anser Eksjö kommun att frågor som ovan blir av en stor vikt för en exploatör att lösa och kommer ligga till grund för kommunens beslut att neka eller tillstyrka en etablering Vind- och solkraft Kommentar: I det svenska kraftsystemet används huvudsakligen vattenkraft för att upprätthålla en energibalans. I elsystem utan vattenkraft får andra kraftslag anta balansollen. Då måste bränslebaserad elproduktion anpassa driften efter tidsfrågan. Sverige har sådan reglerkapacitet i t.ex. gasturbiner. Dessa ingår i störningsreserven och används vid störning, inte vid hög efterfrågan eller höga elpriser (Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2). Övriga synpunkter noteras. 28(28)