Vindbruksplan Essunga Kommun. Underhandskopia och koncept. Henric Ernstson Konsult. Contekton Arkitekter Fyrstad AB

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindbruksplan Essunga Kommun. Underhandskopia och koncept. Henric Ernstson Konsult. Contekton Arkitekter Fyrstad AB"

Transkript

1 He Vindbruksplan Essunga Kommun Underhandskopia och koncept Henric Ernstson Konsult Contekton Arkitekter Fyrstad AB 0 04

2 Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

3 Sammanfattning Essunga kommun utgörs till stora delar av ett platt landskap med bostäder jämnt fördelat i större delen av kommunen, kommunen har en mycket levande landsbygd. Det finns fyra tätorter med detaljplaner utpekade i kommunen och genom kommunen rinner flera mindre vattendrag varav Nossan är dominerande. Det finns två huvudsakliga riktningar för fortsatt byggande och exploatering av boende i kommunen och detta är utmed vägarna mot Trollhättan väster ut från Främmestad och mot E20-Vårgårda från Nossebro. Utmed dessa stråk bör det lämnas relativt fritt för fortsatt exploatering av enstaka hus på landet. Vindbruksplanen är framtagen som ett underlag för den kommunala planeringen och i planen föreslås ett antal kriterier utifrån vilket framtida exploateringar skall bedömas. Under arbetets gång har 11 områden tagits fram som kan komma att passa för framtida exploateringar. Det är huvudsakligen i kommunens nordvästra hörn och utmed E20 som det kan rymmas framtida exploateringar. Kommunens sydvästra hörn föreslås bli ett oexploaterat område då det finns större sammanhängande naturområden och friluftsområden i dessa delar. De områden som endast rymmer ett enstaka verk är bortgallrade då ingreppet i miljön skulle bli högt i förhållande till den vunna energin. Kommunen har idag viss utbyggnad av vindkraft och tål inte allt för stor exploatering men skulle klara exploatering inom de föreslagna områdena med mindre parker eller grupper av verk. Miniverk kan dock accepteras inom kommunen om de anläggs i anslutning till befintlig gårdsmiljö. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

4 Sammanfattning... 2 Inledning... 5 Syfte... 5 Definitioner... 5 Bakgrund... 6 Allmänna avvägningar... 6 Ansökningsförfarande och lagar... 6 Förutsättningar för vindbruk... 8 Visuell miljö och buller... 8 Vind och lokalisering Infrastruktur Bebyggelse Jord- och skogsbruk Hälsa, säkerhet och totalförsvar Riksintressen Vindbruk i kringliggande kommuner Planeringsunderlag Metodbeskrivning Riksintressen och skyddade områden Naturmiljö Kulturmiljö Människors säkerhet och närhet till boende och annan infrastruktur Energi- och övrig resurshushållning Resultat Bedömning av landskapets tålighet Restriktionsområden Urval av områden Samlad bedömning Förslag utredningsområden Förslag till riktlinjer Miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

5 Referenser: Referenser internet: Copyright och licenser Kartor Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

6 Inledning Riksdagen har beslutat att energipolitiken skall utformas så att den underlättar en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Riksdagens målsättning från 2002 är att Sverige år 2015 skall producera 10TWh el från vindkraft. All energiproduktion kräver att markområden tas i anspråk och planeringen av hur mark och vatten ska användas är ytterst kommunernas ansvar. I detta sammanhang har detta underlag för Essunga kommun tagits fram. Vindbrukplanen är ett led i arbetet med att planera för en möjlig framtida vindkraftutbyggnad. I planen redovisas möjliga etableringar för vindkraften i Essunga kommun. Som utgångspunkt har ett antal kriterier använts för att utesluta mark som inte är lämplig för vindkraftetablering eller är i konflikt med andra intressen. Planen består av tre huvudkapitel Förutsättningar för vindbruk (bakgrundsteori), Planeringsunderlag (metodbeskrivning och analys av allmänna intressen) samt Resultat (föreslagna utvecklingsområden och riktlinjer). Syfte Syftet med planen är att ta fram riktlinjer för etablering och identifiera möjliga områden för framtida etableringar av vindkraftverk inom Essunga Kommun. Definitioner För att hantera frågan rationellt krävs det en samordnad syn och definition av vad som menas. Utifrån dagens kunskap och kända fakta redovisas här nedan en nomenklatur som används i denna rapport. I denna plan används följande definitioner: Större park: Två eller fler verk med en totalhöjd om 150 meter eller mer eller grupp om minst 7 verk högre än 120 meter. Mindre park: Ett verk med totalhöjden mer än 50 meter eller flera verk tillsammans. Gårdsverk: Totalhöjd om maximalt 50 meter och rotordiameter om max 3 meter. Miniverk: Verk med totalhöjd om max 20 meter och rotordiameter max 3 meter. Vid beräkning av buffertzoner har vindkraftverk med en totalhöjd om 150 meter varit normgivande. Som buffertzon kring verk har måttet 500 meter använts, som utgångspunkt används oftast en buffertzon om 3 gånger verkets totalhöjd. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

7 Bakgrund En utbyggnad av vindkraft i Essunga kommun har redan påbörjats med några få mindre och medelstora verk och det finns ett visst intresse för ytterligare utbyggnad. Det är viktigt för kommunen att få en samlad bild av förutsättningarna för vindbruksetablering och tydliga anvisningar om i vilka delar av kommunen och i vilken omfattning samt med vilka kriterier sådana etableringar ska kunna prövas. Ett antal intressen skall beaktas då ny etablering sker. I detta inledande kapitel beskrivs en del av den teori och det resonemang som ligger till grund för den samlade bedömningen. Ett verk eller en park av verk genererar sidoeffekter så som buller och ljus, infrastruktur vid byggnation och för eldistribution etc. Värden som vi ser är lättare att begripa och förstå medan påverkan på landskapet och naturvärden etc. är svårare att värdera. Det är viktigt för kommunen att handlingsfriheten för tätorternas utbyggnad bibehålls. Det är också viktigt att kulturvårdsintressen och naturvårdsintressen tillgodoses, samtidigt som vindkraftsresurserna utnyttjas på ett effektivt sätt. Gruppetableringar rekommenderas både av hushållningsskäl och för att minimera effekterna på natur- och kulturmiljöer. Kommunen värnar även intressanta områden för nya bostäder, särskilt i områden utmed pendlingsvägarna till omgivande tätorter. Allmänna avvägningar Bestämmelserna i Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Genom en utbyggnad av vindkraft skapas en absolut ren och utsläppsfri produktion av energi som inte bidrar till några utsläpp av växthusgaser. Enligt de livscykelanalyser som utförts på vindkraftverk tar det mellan 6 och 9 månader för ett vindkraftverk att producera lika mycket energi som det går åt för att tillverka, transportera, bygga, driftsätta och riva. Vindkraftverken utnyttjar vindens rörelseenergi och omvandlar den till elektrisk energi genom en generator. Som ett exempel på besparing kan nämnas att ett vindkraftverk på 2 MW som producerar MWh/år bidrar till följande minskning av utsläpp i jämförelse med om elen hade producerats med ett kolkraftverk: Sparade koldioxidutsläpp med ton/år Sparade utsläpp av svaveldioxid med 6 ton/år Sparade utsläpp av kväveoxider med 5 ton/år Sparad utvinning av kol med knappt 2000 ton/år (SOU 1999:75) Ansökningsförfarande och lagar För vindkraftsanläggningar krävs tillstånd eller anmälan enligt 9 kapitlet miljöbalken (MB). Nya regler infördes våren 2009 som bland annat medförde vissa förenklingar. De nya bestämmelserna innebär bland annat att tillstånd krävs för två eller fler vindkraftverk som är högre än 150 meter liksom för sju eller fler verk som är högre än 120 meter. Under dessa gränser räcker det med en anmälan. Detta regleras i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd, under rubriken El, gas, värme och kyla (40.90, 40.95, ). Enligt de nya bestämmelserna skall den samlade prövningen ske vid Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

8 miljötillståndsprövningen. De tidigare kraven enligt plan- och bygglagen (PBL) på detaljplan och bygglov slopas därför i huvudsak när en planerad vindkraftsanläggning fått tillstånd enligt miljöbalken (MB). För vindkraftverk som inte är så stora att de kräver tillstånd finns fortfarande kraven kvar på bygglov enligt PBL och anmälan enligt MB. Kravet på detaljplan finns även kvar när vindkraftverk avses uppföras i områden där det finns en stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Gränserna för bygglov har också ändrats. Nu krävs bygglov för bland annat vindkraftverk högre än 20 meter eller om vindturbindiametern är över 3 meter (se 5 kapitlet 1 andra stycket 2 resp. 8 kapitlet 2 första stycket 6, a och d samt andra stycket 2 PBL). Ändringarna som berör både exploatörer, kommuner och länsstyrelser trädde i kraft 1 augusti Syftet med ändringarna är att förenkla handläggningen för vindkraftsetableringar. Ändringarna i miljöbalken har genomförts genom SFS 2009:652. För prövning av vindkraftverk enligt reglerna om vattenverksamhet i 11 kapitlet MB gäller krav på tillstånd som tidigare. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

9 Förutsättningar för vindbruk Visuell miljö och buller Vindkraftsverkens placering i naturmiljön innebär en visuell påverkan men kan också i vissa fall påverka flora och fauna. Nära vindkraftverken uppkommer buller vilket gör att vindkraftverk inte kan placeras alltför nära annan bebyggelse. Verken placeras oftast inte närmare än meter från bebyggelse, men 300 meter ger för det mesta en acceptabel ljudmiljö utifrån miljölagstiftningens riktvärden. Hur landskapet uppfattas handlar om relationer mellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även om ljud, doft, känsla, minne och associationer. Landskapet är något som vi människor ständigt påverkar. Landskapet är komplext och många faktorer skall vägas in. Den europeiska landskapskonventionen definierar landskap som Ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Med en utbyggnad av vindkraft kommer landskapet att förändras. Landskapets tålighet för exploatering beror på flera sammanvägda faktorer som diskuteras nedan. Del av en park i ett större landskap, parken är grupperad och ses med olika landskapelement i förgrunden. Verken syns mycket långt i ett storskaligt öppet åkerlandskap. En grupp bör i sin helhet rymmas inom ett och samma landskapsrum och anpassas till landskapets skala. Grupper skall kunna uppfattas som sammanhållna enheter. En grupp kan upplevas för ögat som mönster. Då verk ligger långt bort eller högt upp i förhållande till betraktaren ges inte samma effekt med mönster. Forskning tyder på att människan i detta fall föredrar tydliga grupperingar. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

10 Landskapselement Landskapselement är delar som ger landskapet dess karaktär och innehåll. Element kan vara mindre områden eller objekt, t.ex. berg, dalgångar, fornlämning, bymiljöer, skogspartier, bäckfåror, enstaka byggnadselement etc. Vissa element spelar en viktig roll i upplevelsen av landskapets strukturer, medan andra har stor betydelse för hur vi uppfattar riktningar och gränser för landskapsrum. Skala Ett landskaps skala beror på storleken på de enskilda elementen eller den struktur de är en del av. Det är också så att de kan analyseras utifrån dess strukturella komplexitet, dvs. hur omväxlande och detaljrikt ett landskap är. Ett småskaligt landskap är oftast mindre tåligt för en storskalig vindkraftsetablering än ett storskaligt slättlandskap eller kustlandskap. Det är en fördel när det finns få referenser till den mänskliga skalan. Om landskapet är öppet är det svårt att relatera till djup och höjd och att få en storleksuppfattning. Komplexitet Ett landskap med stor variation är komplext och det kan innebära att en vindkraftsanläggning blir ett element i mängden. Det kan också innebära att landskapet blir överbelastat och rörigt. Rumslighet Landskapselement så som topografi etc. skapar större eller mindre rumsbildningar. En etablering med flera verk bör hållas inom ett sammanhållet landskapsrum för att göra lokaliseringen tydlig och inte splittra rumsbildningarna. Forskning har visat att människor föredrar enhetliga anläggningar med en tydlig avgränsning. Öppenhet slutenhet Öppenhet och slutenhet påverkar ofta den visuella tåligheten genom att de placerar vindkraftsanläggningar i bakgrunden eller förgrunden. Ju öppnare landskapet är desto längre syns vindkraftverken och desto större områden kan påverkas. Samtidigt kan sådana landskap, beroende på de ingående rumsliga elementen och komplexiteten, bidra till ett samspel mellan de ingående delarna där vindkraftverken inte uppfattas som dominerande. Vindkraftverk etablerade vid kusten och i vatten syns mycket väl över vatten och kan påverka stora avsnitt. De dominerar däremot inte landskapsrummet pga. skalan men kan upplevas som främmande inslag. Karaktärselement och landmärken Vindkraftverk kan genom sin stora skala och rörelse dominera över och konkurrera ut enskilda landmärken eller karaktärselement om de placeras för nära dessa. Det kan t ex vara kyrkor eller en tydlig allé i ett öppet landskap. Riktning I landskap med påtaglig riktning kan en lämplig anpassning vara att placera rader eller långsträckta grupper längs riktningen i landskapet. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

11 Avstånd När vindkraftverk t ex placeras på ett berg kan de skymmas av stup och skog i dalgången närmast berget. Däremot syns de från andra höjder. En placering i ett öppet landskap medför att verk syns långt samtidigt som det är mycket svårt att uppfatta dess storlek. Ett komplext landskap kan medföra att när verken väl syns finns referenser som medför att de upplevs som stora. Detta innebär att verk som på kartan finns mycket nära betraktaren kan vara dolda och kanske inte alls uppfattas, medan verk som finns på långt håll från samma plats kan uppfattas som störande om det finns konkurrerande landskapselement eller verken förekommer i en i övrigt ostörd vy. Tålighet Med tålighet menas en sammanvägd bedömning av hur mycket landskapet klarar av en förändring utifrån våra ögon. Eller med andra ord, hur ett landskap kan ta emot nya inslag utan att karaktär och utvecklingsmöjligheter påverkas på ett påtagligt sätt. Tåligheten för olika stora etableringar är givetvis helt olika och landskap tål förändringar på olika sätt. Tåligheten hänger mycket ihop med skala, synlighet och dominans m.m. Vind och lokalisering En grundläggande faktor för lokalisering av vindkraftverk är medelvindens styrka. Ju mer det blåser desto mer elektrisk energi kan ett vindkraftverk producera. En tumregel är att för varje procentenhet medelvinden ökar kommer årsproduktionen att öka med två procentenheter. Detta förhållande gör att medelvindens styrka är en viktig lokaliseringsfaktor vid val av plats för vindkraft. I dagsläget, med den teknik som finns idag brukar en etablering vara intressant vid en medelvind om 6 m/s. Infrastruktur Två typer av infrastruktur har stor inverkan på förutsättningarna för vindkraftsutnyttjande: kraftledningsnät och vägar. Kraftledningar för distribution av den producerade elenergin, vägarna för transport av de stora och tunga delarna till kraftverken. Elledningar är ofta luftburna fram till en park, men markförläggs inom området. Kostnaderna för att markförlägga elkabel är höga, 4-5 gånger kostnaden för luftburna ledningar. Möjligheterna att ansluta till elkraftnätet är en viktig lokaliseringsfaktor. Enskilda verk och mindre anläggningar (< 15 MW) kan oftast anslutas till lokalnätet, medelstora anläggningar (< 300 MW) till regionnätet och mycket stora till stamnätet. Elkraftnätets tekniska förutsättningar att ta emot ny elkraft är dock svåra att klarlägga i förväg, varför varje projekt måste prövas av nätägarna. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

12 Exempel på transport av delar till ett vindkraftverk, transporterna är tunga och stora och ställer höga krav på infrastrukturen vid montage. Bebyggelse Boende intill verk och parker påverkas, främst genom ljud, skuggor, reflexer och ljus, men också genom att landskapet förändrar utseende. Bebyggelse kan också ingå i ett sammanhang med kulturmiljövärden som man måste tas hänsyn till. För att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av tätorter är det viktigt att inte lägga eventuella exploateringar av parker och verk allt för nära dessa. Jord- och skogsbruk Vindbruk på landsbygden har en stor potential att komplettera andra näringar så som jord- och skogsbruk då dessa bruksvärden inte störs så mycket av en vindkraftetablering, medan upplevelsevärden som ofta utgörs av känslouttryck som historia, turism, kultur, fria horisonter etc. påverkas betydligt mer. Mindre vindkraftverk kan ofta ses som ett komplement till befintlig näringsverksamhet medan större verk och parker kräver stora kapitalinvesteringar och får en större areal som den påverkar. Kring alla verk finns både en störnings- och en säkerhetszon som låses, dock går dessa sällan i konflikt med andra areala näringar som jordoch skogsbruk. Ny byggnation skall dock generellt sett inte komma till inom det skyddsavstånd som rekommenderas intill ett verk. Hälsa, säkerhet och totalförsvar Kring verk finns alltid risk för fallande is och snö liksom lossnade delar vid ett eventuellt haveri. Verken upplevs också som störande och kan påverka människor psykiskt genom ljud och ljuspåverkan. Stora verk roterar långsammare än små verk och upplevs på så sätt som mindre Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

13 störande än de små som roterar snabbt. Finns ingen punkt att referera till kan de stora verken upplevas som lugnare, dock har alltid storleken betydelse. Totalförsvaret har ett mycket stort inflytande över var verk får byggas och i vissa områden råder i princip byggförbud. Riksintressen Ett riksintresse är ett geografiskt område som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen. Som exempel kan tas att Naturvårdsverket ansvarar för att peka ut områden som är av riksintresse för naturvården och friluftslivet. Det finns ett antal kriterier som ett område skall uppfylla för att väljas ut som riksintressant, områden väljs i samarbete med berörda länsstyrelser och kommuner. Riksintressen bevakas av respektive länsstyrelse och denna har till uppgift att se till att ett riksintresse inte påtagligt skadas eller intresset hamnar i konflikt med planerad verksamhet. Riksintressen vindbruk Energimyndigheten har angivit ett antal kriterier för avgränsning av riksintresseområden för vindbruk. Framförallt ska beräknad medelvind uppgå till 6,5 m/s på 71 m höjd. Bebyggelseområden m m är undantagna. I Essunga kommun finns inga riksintresseområden utpekade för vindbruk. Strax utanför kommungränsen i nordost finns dock ett utpekat riksintresseområde i Vara kommun. Områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk finns i Vara kommun och ansluter dikt an mot kommunen i de norra delarna. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

14 Vindbruk i kringliggande kommuner I de sex direkt angränsande kommunerna, Trollhättan, Grästorp, Vara, Herrljunga, Vårgårda och Alingsås finns antagna eller pågående vindbruksplaner. Några verk i grannkommunerna är uppförda relativt nära kommungränsen, dels två i Vara kommun (vid Tumleberg) och dels ett i Alingsås kommun (vid Gendalen väster om Nossebro). Ett område i nordvästra delen har tidigare projekterats för en vindkraftpark med verk i Trollhättan, Essunga och Grästorp, med tyngdpunkt på den senare. Inga verk har dock uppförts. Tumleberg Gendalen Angränsande kommuner och närliggande vindkraftetableringar idag Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

15 Planeringsunderlag I detta huvudkapitel beskrivs metod och de i kommunen utpekade allmänna intressen, områden och företeelser som måste beaktas. Metodbeskrivning Planen har utgått från kartanalys tillsammans med översiktligt landskapsanalys. Utifrån digitala kartor har ett antal typer av kriterier ställts och områden har buffrats bort. De kriterier och steg som har använts är följande: o Översiktlig landskapanalys av kommunen med indelning i 3 större typområden som har en varierande grad av tålighet för vindkraftutbyggnad o Områden inom en radie av 500 meter runt bostäder o Områden inom en radie av 700 meter runt kyrkor o Tätortsbebyggelse med 1000 meters omgivning o Allmänna vägar, befintliga (och planerade) med 200 meters säkerhetsavstånd o 200 meter kring större kraftledningar o Master 200 meter o Naturreservat o (Områden med skydd för landskapsbilden) o (Djurskyddsområden) o Natura områden o Områden av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv o Jämförelse med tillgängliga vinddata o Identifiering av potentiella områden som är tåliga för exploatering respektive områden som kommunen inte vill exploatera för vindkraftverk. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

16 Riksintressen och skyddade områden Karta över riksintresse natur i kommunen och dess närhet. Karta över riksintresse friluftsliv i kommunen och dess närhet. Ovan redovisas riksintresse natur samt riksintresse friluftsliv som finns i kommunen. Riksintressena sammanfaller delvis med Natura 2000 (nedan) samt tangerar tätorten Nossebro. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

17 Naturmiljö Karta över kommunen med Natura2000-områden markerade. I kommunen finns inga områden som är utpekade som Natura 2000-områden, dock finns det i direkt anslutning till kommunens södra gräns områden som är Natura 2000-områden. En vindkraftanläggning kan komma att påverka Natura 2000-områden, även om placeringen ligger utanför, därför måste hänsyn även tas till detta område. Karta över Naturreservaten i kommunens närområden. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

18 Naturreservatet söder om kommunen sammanfaller i stort sett med Natura 2000-området. Kulturmiljö I kommunen finns ett mindre område utpekat som riksintresse Kultur. Kommunen är dock i stor omfattning av kulturmiljöintresse med ett levande och rikt landskap med flera enskilda viktiga kulturmiljöer så som kyrkor, äldre vindmöllor, byggnader och fornlämningar m.m. I Nossebro tätort pågår det en inventering av byggnader och satsningar på Retro, 1950 till 1970-tal, med flera olika arrangemang och bevarandeåtgärder. Karta över riksintresse Kultur i kommunen och dess närområde. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

19 Människors säkerhet och närhet till boende och annan infrastruktur I kartbilden nedan redovisas vägar samt boende. En buffertzon om 500 meter är lagd till bostadshus och 1000 meter till tätorter. En buffertzon är också satt om 200 meter till större vägar. De större vägarna är markerade med rött och buffertzon kring bostäder är markerad med rosa. De tre tätorterna Främmestad, Nossebro och Jonslund är störst sett till antalet invånare, med Nossebro som kommunens centralort. Större samlad bebyggelse finns även i Essunga station, Essunga kyrkby och Fåglum. Dessa sex orter har undantagits från vindbruksexploatering med en skydds- och utvecklingszon på 1 km. Det finns inga större områden i kommunen som är helt opåverkade av bebyggelse. Områden som är röda och rosa är bortbuffrade då de ligger för nära bostäder, vägar etc. De grå ytorna inom kommunen är potentiella områden. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

20 Kraftledningsnät Genom kommunens sydostligaste del, som ligger som en ö separat från den övriga kommunen på gränsen mellan Herrljunga och Vara, löper en stamledning på 400 kv. I övrigt i kommunen finns några regionledningar på 130 kv, dels en i området mellan Nossebro och Främmestad i öst-västlig rikting, dels en omedelbart norr om Nossebro också i öst-västlig riktning med en förgrening ner mot Jonslund och vidare in i Vara kommun. Kartbild med stamledning markerad med blått, stamledningen går igenom i kommunens östra del. Vägar Riksväg E20 löper genom kommunens sydöstra del med god anslutning till vägnätet i övriga delar av kommunen via bl.a. länsväg 186 mellan kommunens norra och södra delar. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

21 Energi- och övrig resurshushållning Vindkraftetablering är intressant där det blåser mest, därför redovisas beräknade data från vindlov.se. Tre olika modeller är redovisade: 103 m ö h. 72 m ö h och 52 m ö h. Detta för att olika alternativ redovisas då det även finns möjligheter för enstaka intressenter som vill bygga lägre verk. Som tumregel går det att säga att för varje procentenhet medelvinden ökar kommer årsproduktionen att öka med två procentenheter. I dagsläget ligger gränsen för att ett verk skall vara lönsamt kring 6,5 m/s i medelvind. Dock sker det hela tiden en teknikutveckling med bland annat nya rotorer och med högre torn. En modellberäknig av medelvinden i kommunen på en höjd om 103 meter över havet. Dominerande medelvind 7,0 7,5 m/s. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

22 En modellberäknig av medelvinden i kommunen på en höjd om 72 meter över havet. Dominerande medelvind 6,0-6,5 m/s, i nordost 6,5-7,0 m/s. En modellberäknig av medelvinden i kommunen på en höjd om 52 meter över havet. Dominerande medelvind 5,5-6,0 m/s. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

23 Resultat Bedömning av landskapets tålighet Den översiktliga landskapsanalysen visar på ett fåtal plaster som klarar flera verk, lokalt kan det finnas utrymme för miniverk. Kommunen har delats in i tre huvudsakliga landskapstyper vilkas tålighet diskuteras nedan. Typbild av landskapstyp 1 Långsträckt slättlandskap med glesa skogsdungar. I bilden finns också en äldre väderkvarn vilket tyder på tidigare bruk av vindkraft i området. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

24 Typbild av landskapstyp 2 Sammanhängande åkerlandskap, med öppna områden och större landskapselement som bryter upp landskapet. Typbild av landskapstyp 3 Småkuperad skogsmark, med uppbrutet landskap, bitvis kuperat och småskaligt.. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

25 1. Långsträckt slättlandskap med glesa skogsdungar Landskapet är ett storskaligt levande jordbrukslanskap med glesa skogsdungar. Åkrarna är stora och utmed åkerlandskapet eller genom detta korsar vägar och vattendrag så som Nossan. Det finns två större områden, ett norr om Nossebro och ett Söder om Nossebro. De långsträckta slättlandskapen har mycket långa siktsträckor. Tåligheten är relativt stor för större exploateringar. Enstaka etableringar ska undvikas då det bidrar till en splittrad landskapsbild. 2. Sammanhängande åkerlandskap Sammanhängande åkerlandskap som saknar långa siktsträckor. Åkrarna är stora men avslutas med större skogspartier eller är avskärmade av topografin. Tåligheten är relativt stor för mindre exploateringar. 3. Småkuperad skogsmark I kommunen finns mindre områden av sammanhängande kuperade skogar. Dessa genomkorsas av vägar och bebyggelse. Stora höjdskillnader saknas i kommunen. Tåligheten bedöms som stor med bra slutenhet, gott om rumsliga element och lagom komplext landskap. De tre landskapstyperna markerade samt riktningar i landskapet markerade med pilar. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

26 Restriktionsområden Kommunen ligger inklämt mellan två stora restriktionsområden, dels finns Såtenäs flygflottilj i närheten och dels finns en väderradar från SMHI i närheten. Karta över restriktionsområde från SMHI:s väderradar. Den inre cirkeln motsvarar 5 km radie, den yttre 20 km radie. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

27 Karta över restriktionsområde från Såtenäs flygplats, området består av inflygningsstråk över större delen av kommunen. Urval av områden Urvalet bygger på de analyser som har skett tillsammans med kommunens mål och utvecklingsmöjligheter. 1. Långsträckt slättlandskap med glesa skogsdungar De långsträckta slättlandskapen har mycket långa siktsträckor. Tåligheten är relativt stor för större exploateringar dock finns det i kommunen mycket spritt med bostäder i detta landskap vilket gör att få områden utmed åkrarna är möjliga att exploatera i kommunen. 2. Sammanhängande åkerlandskap I detta landskap finnas en hel del landskapselement som hjälper till att tillåta mindre verk och skärma av verk. Kommunen har ett mycket utspritt boende, särskilt inom denna typ av landskap, vilket gör att inga områden här lämpar sig för exploatering. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

28 3. Småkuperad skogsmark De sammanhängande skogsområdena är oftast småkuperade, utan högre berg eller höjdskillnader. Tåligheten är stor. Få bostäder finns i området och sammanhängande skogsområden och skogsdungar begränsar verkens påverkan. I kommunen finns det också ett område i anslutning till ett natur- och friluftsområde i kommunens syd-västra hörn. Detta område rekommenderas inte för exploatering utan bibehålles som ett större tyst område. Bedömning av landskapets tålighet Den översiktliga landskapsanalysen visar på ett fåtal platser som klarar större verk eller parker, lokalt finns det utrymme för miniverk medan gårdsverk är relativt stora och begränsas bland annat av att större delen av kommunen ligger inom olika restriktionsområden. Gårdsverk, närmare 50 meter höga, syns långt och hörs långt och upplevs som relativt stora verk. Möjliga områden för exploatering Genom att kombinera de skikt och intressen som finns uppstår en råkarta med förslag på områden som inte är i konflikt med de viktigaste skyddsintressena, inklusive en utvecklingszon för tätorterna. De gröna områdena i kartan nedan skulle kunna vara möjliga att exploatera i dessa hänseenden. Buffringskarta för hälsa, säkerhet och restriktionsområden. Då områden som kommer i konflikt med dessa intressen är bortbuffrade uppstår denna kartbild där de gröna områdena är möjliga att utreda vidare. Kommunen består dock inte enbart av dessa intressen utan ett vidare resonemang måste föras för att inte förhindra fortsatt bostadsbebyggelse och god bebyggd miljö för invånarna. Nedan visas en principskiss som har använts för att gallra bort samt prioritera områden för vissa verksamheter. Fyra huvudområden är identifierade, ett större tyst naturområde i sydvästra hörnet med höga natur- och friluftsvärden, kommunikationsområden utmed Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

29 huvudsakliga kommunikationsstråk inom kommunen där också utbyggnad av bostäder kan vara av intresse, område med hög tålighet för exploatering och gles bebyggelse i kommunens nordvästra hörn och område med stor störning och viss möjlig utbyggnad i kommunens östra del, främst utmed E20. Föreslagna områden i samband med utveckling och kommunikation för kommunen. Fyra huvudområden är identifierade, ett större tyst naturområde i sydvästra hörnet med höga natur- och friluftsvärden, kommunikationsområden utmed huvudsakliga kommunikationsstråk inom kommunen där också utbyggnad av bostäder kan vara av intresse, område med hög tålighet för exploatering och gles bebyggelse i kommunens nordvästra hörn och område med stor störning och viss möjlig utbyggnad i kommunens östra del, främst utmed E20. Samlad bedömning Kommunen består av en mycket levande landsbygd där det finns bostäder jämnt fördelat i det öppna landskapet. Detta gör att endast en mindre del av kommunen återstår för användning till vindbruk. Kommunen har också i det distribuerade boendet, med inte långt till tätorten och nära till större städer som Trollhättan, Alingsås och Göteborg en potential att locka nya invånare och boende. I kommunens sydvästra delar finns ett större naturområde med tillhörande friluftsområde som kan användas som Tyst område av kommunen. Det finns två huvudsakliga riktningar för fortsatt byggande och exploatering av boende i kommunen. Det är utmed vägarna mot Trollhättan väster ut från Främmestad och mot E20- Vårgårda från Nossebro. Utmed dessa stråk bör det lämnas relativt fritt för fortsatt exploatering av enstaka hus på landet. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

30 Genom kommunen går också väg E20 som i sig skulle kunna innebära möjlig vindkraftutbyggnad utmed vägen, dock finns det boende i närheten och endast ett fåtal områden föreslås för möjlig exploatering. Områden som bara har plats för ett verk har valts bort, med undantag för område G (se nedan). Ett område längst i sydost har valts bort på grund av att det ligger till stor del över en sjö, som dessutom har en badplats. Kommunen har idag viss utbyggnad av vindkraft och tål inte alltför stor exploatering. Bedömningen är att kommunen skulle klara viss exploatering inom de föreslagna områdena med parker eller grupper av verk. Miniverk kan dock accepteras inom kommunen om de anläggs i samband med befintlig gårdsmiljö. Allmänna intressen och övriga ställningstaganden. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

31 Förslag utredningsområden De områden som är föreslagna är markerade på kartan nedan. Totalt rör det sig om 3,86 km² som föreslås som möjliga exploateringsområden, detta betyder dock inte att all denna mark är möjlig för exploatering då det kan röra sig om olämplig mark så som mosse, sjö etc. Vid optimala förhållanden skulle det kunna rymma verk inom föreslagen yta, det troliga är dock att en maximal etablering snarare hamnar vid verk, beroende på de fördjupade studier som krävs för vart och ett av områdena. Kommunen skulle även med en mindre utbyggnad och kapacitet ha en stor andel av vindkraftsenergi per invånare. Område A är ett större område i kommunens nordvästra hörn som ligger i anslutning till tidigare intresseområden från grannkommunerna. Område B ligger sydväst om befintliga verk vid Tumleberg i Vara kommun. Område C till J ligger i närheten av E20. Område K ligger i ett skogsparti i kommunens sydöstra hörn. I en egen kommundel mellan Vara och Herrljunga kommuner ligger område L, vilket i sin helhet måste analyseras utifrån grannkommunernas förhållanden och planer. Det gäller även område C, D, F och G som ligger helt eller delvis inom den hänsynszon till förhållanden i grannkommunen som behöver utredas ytterligare. Område F ligger relativt nära kommunikationsstråket mot Vårgårda/Göteborg och samhället Fåglum men bedöms likväl kunna vara kvar för exploatering. Det måste dock analyseras vidare extra noga vid en eventuell exploatering. Karta över föreslagna områden som kan prövas för grupper av vindkraftverk. De föreslagna områdena är benämda från A till L. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

32 De föreslagna områdena ligger utanför utpekade intressen men kan komma att vara svåra att bygga i beroende på lokala förhållanden. De bedöms dock teoretiskt kunna rymma mindre parker eller större enstaka verk inom sig. Den skrafferade ytan utmed kommungränsen är ytor där intilliggande kommun har stor påverkan och där det kan finnas andra intressen i grannkommunen som påverkar eller samverkar till exploatering. Samordning är ett måste inom dessa ytor. Områden som inte klarar fler än 1 verk är utgallrade och bör principiellt undvikas med avseende på hushållningseffekten gällande infrastruktur och naturpåverkan. I området kring Tumleberg kan två mindre områden som ligger relativt nära varandra sammantaget komma upp i 3-5 verk och fungera som en grupp. Det är dessutom i ett område där det finns befintliga verk både inom kommunen och på Vara-sidan av kommungränsen. Runt E20 finns några små områden som är bibehållna som förslag, de bör rymma 1-2 verk vardera och tillsammans bilda grupper av vindkraftverk. De ligger inom en zon som redan är störd av E20. Ett av områdena (G) kan bara rymma ett verk och är medtaget i utredningen eftersom det tillsammans med intilliggande områden kan bilda en större grupp och därmed effektivare utnyttja nödvändig ny infrastruktur samt upplevas som en enhetlig vindkraftpark. Sammanfattning utredningsområden Område Area Antal verk Land- Anmärkning (ha) (uppskattning) skapstyp A Djäknemossen Mossmark B Horsakullen Finns 2 bef verk C Örtesjön 6 1-2* 1 D Lekåsa E Bragnum F Tegaskogen G Nolängen 3 1* 1 H Nordskogen 6 1-2* 1 J Klevaberget 4 1-2* 1 K Laberget Salsberget /3 Gränsar till landskapstyp 3 L Älgaremossen Delvis mossmark * Endast lämpliga för etablering som del av större grupp. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

33 Förslag till riktlinjer Att de mått som ligger till grund för analysen används. o Skyddsavstånd till bostäder om minst 500 meter o Skyddsavstånd till kyrkor om minst 700 meter o Skyddsavstånd till samhällen om minst 1000 meter o Allmänna vägar, befintliga och planerade med 200 meters säkerhetsavstånd Att koncentrera byggandet till kommunens nordvästliga delar och utmed E20 i kommunens sydostliga delar. Att A-L på kartan är de områden som går att utreda och exploatera för parker av vindkraftverk inom kommunen Att enstaka mindre verk över 50 meter inte bör byggas om inte verket ingår i en grupp som i övrigt överensstämmer med de andra riktlinjerna. Att nya exploateringar inom landskapstyp 1 inte sker av några få verk utan av 5 eller fler. Detta kan kräva samordning mellan olika mindre områden vid handläggning och byggande. Befintliga verk samt utbyggnad i angränsande kommun kan tillgodoräknas om de på motsvarande vis finns inom ett samlat område som uppfattas som en enhetlig park. Att inga nya etableringar av större parker av vindkraftverk tillåts inom landskapstyp 2. (Restriktionszoner, närhet till bostäder m.m. utesluter även mindre parker.) Att ny exploatering inom landskapstyp 3 inte får ske av enstaka verk utan av 2 eller flera verk i en mindre eller större park. Att den första etableringen i ett område ska ta hänsyn till hela områdets potential, krav på samlokalisering genom lokaliseringsplan för området/områdena. Att freda området väster om Fåglum och kring det naturområde som finns i denna del av kommunen, trots att landskapet bedöms som tåligt. Området är ett relativt tyst område idag och i dess närhet finns områden för både natur- och friluftsliv. Att freda områden utmed kommunikationsstråken i kommunen för framtida exploatering av nya bostäder i en zon om minst 1000 meter utmed utpekade vägar. Att undvika etableringar eller grupper av etableringar som sammantaget medför att vissa bostäder blir helt kringbyggda av verk i alla väderstreck Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

34 Miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Vid en exploatering kommer landskapsbilden att förändras. Exploateringsgraden är dock koncentrerad till områden som bedöms ha stor tålighet och stora områden lämnas opåverkade. Konsekvenserna av enskilda vindkraftetableringar kan närmare klarläggas först när omfattningen av respektive projekt är mer specificerad. Den föreslagna exploateringsgraden anses rimlig när man tittar på hur stor yta som föreslås, dock låter den stor när det gäller totala antal möjliga verk som skulle kunna byggas. En stor positiv påverkan kan komma att ske i form av socioekonomiska aspekter så som markarrende, uppfyllande av miljömål och kommunalt uppfyllande av mer än sin del av den nationella vindkraftpolicyn etc. Inledning Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera, beskriva och ge underlag för en samlad bedömning av den planerade verksamhetens direkta och indirekta miljöeffekter. Processen med miljökonsekvensbeskrivningen är integrerad med analysprocessen och skriven i direkt samband med planförslaget. Miljöaspekterna skall ha vägts in i de olika ställningstagandena under processen. Avgränsning MKB-dokumentet belyser nuvarande förhållanden för kommunen och effekten av den föreslagna exploateringen. Processen och val av område Under hela arbetet har hänsyn tagits till miljöfrågorna och konsekvenserna för dessa har beaktats i hela processen. Urval av områden och kriterierna för urvalet och rekommendationer för framtida exploateringar har bland annat tagit utgångspunkt i miljöfrågorna. Processen med urval och utpekande av vissa områden beskrivs i kapitlet för föreslagen exploateringsgrad. Nollalternativ Som nollalternativ används situationen som den är i dag och att inte någon mer utbyggnad sker. Alternativ exploatering Som alternativ exploatering används en exploatering som inte tar hänsyn till de uppsatta målen vid ny exploatering så som skyddsavstånd till bebyggelse, kyrkor etc. Föreslagen möjlig exploatering I kommunen har det identifierats 11 områden som skulle tåla någon form av större utbyggnad av vindkraft. Antal verk per område måste utrönas efter lokala studier och analyseras var för sig. Områden som föreslås ligger utanför de områden som är satta som restriktionsområden av bland annat militär luftfart. Analysen för att få fram vilka områden som kan komma att bli aktuella är gjord utifrån ett antal urvalskriterier. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

35 Uppsatta kriterier för buffert är: Områden inom en radie av 500 meter runt bostäder/hus Områden inom en radie av 700 meter runt kyrkor Tätortsbebyggelse med 1000 meters omgivning Allmänna vägar, befintliga och planerade med 200 meters säkerhetsavstånd 200 meter kring större kraftledningar 200 meter kring befintliga master Naturreservat Natura områden Områden av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv Effekter vid olika byggnation Tabellen nedan visar påverkan på olika områden beroende på val av utbyggnadsgrad. Tabellen är upplagd så att positiv inverkan på intresset är markerat med +, negativ påverkan är markerat med och om påverkan är beroende av så många andra faktorer att en värdering är omöjlig är det den markerad med o. En gradering är också satt så att --- är mer negativ påverkan än - - respektive -. Intresse Exploatering Effekt vid gällande ÖP (nollalterna.) Föreslagen exploatering Alternativ exploatering, fri utbyggnad utan plan Påverkar natur Påverkar kultur o - -- Påverkar friluftsliv o Påverkar vatten o o o Påverkar strand o o o Påverkar landskap Påverkar socioekomiska asp Konsekvens nollalternativ Då ingen mer utbyggnad sker inom kommunen förekommer ingen ytterligare påverkan från vindkraftexploatering inom kommunen. Konsekvens alternativ exploatering En tänkbar alternativ exploatering är att inte sätta upp kriterier för var det är lämpligt att exploatera inom kommunen. Detta skulle kunna leda till att verk sätts upp närmare bostäder Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

36 eller samhällen så att vidare exploatering av mark till boende inte går, att landskapsbilden blir mycket mer påverkad om nya verk kommer upp allt för närma befintliga kyrkor etc. Alternativet innebär antingen risk för en ostrukturerad utbyggnad av vindkraftverk där spontant tillkomna enstaka verk motverkar effektivt nyttjande av tillgängliga vindresurser, eller att någon vindkraftutbyggnad inte sker. I fallet med ostrukturerad utbyggnad kan det bli så att det finns risk för en större påverkan på landskapsbilden än i föreslaget alternativ eftersom enstaka verk kan komma att spridas geografiskt istället för att vindkraftanläggningar koncentreras till vissa områden. Om däremot ingen vindkraftutbyggnad sker påverkas naturligtvis heller inte landskapsbilden av sådana anläggningar eller annan tillförd påverkan. Konsekvens föreslagen exploatering Den föreslagna exploateringen bibehåller de områden som är viktiga för fortsatt bostadsexploatering och att kommunen skall kunna ha en fortsatt expansion. De områden som föreslås för vidare exploatering ligger inom de zoner som hamnar mellan boende och annan ianspråktagen mark. En utbyggnad av mindre enstaka verk kan i sig generera större påverkan på ett område än att koncentrera ett antal stora verk till ett mindre område. För småskaliga verk, under 20 meter, krävs inte alltid bygglov. Vid anläggande av mindre verk måste hänsyn ändå tas till allmänna intressen som fornlämningar, naturvärden mm. En stor mängd småskaliga verk kan medföra stora negativ konsekvenser. Infrastruktur En utbyggnad enligt förslaget bör inte vara några problem för distrubitionen av elektricitet. Det är inte heller långt till användbar infrastruktur för en eventuell exploatering i form av vägnät. Kumulativ effekt Påverkan från ett verk blir stort, skuggning, avstånd till närmast boende, landskapsbild etc. Påverkan från flera verk blir inte proportionellt större, utan ökar i mindre grad om verken är rätt placerade i förhållande till varandra. Ett verk genererar skugga, behöver servicevägar, kopplas till elnät osv. Det finns en buffertzon kring vindkraftverk som är den zon där störst influens sker. I den analys som är gjord är de uppenbara konflikterna bortvalda. Naturmiljö och biologisk mångfald Inför en exploatering av större verk och parker skall inventering av häckande och sträckande fåglar samt fladdermöss ske. Undersökningarna bör ha tyngdpunkt på kartläggning av förekommande arter inom planerat område samt närområden, fortplantningsområden och viloplatser som kan beröras. Fladdermöss har en långsam reproduktion och en lång livslängd där varje hona bara föder en unge per år och där av är fladdermuspopulationer mycket känsliga för förändringar. Flera nyligen utförda svenska uppföljningar kring vindkraftsetableringar visar på en liten påverkan på fågellivet. Det är i dock allmänhet svårt att i förväg fullt ut bedöma eventuell påverkan på fågellivet av vindkraftverk. De effekter man funnit varierar och är beroende av art, årstid och förhållanden. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

37 Kulturmiljö Inom kommunen finns flera bevarandevärda kulturmiljöer så som kyrkor mm, detta måste beaktas vid varje enskild exploatering. Buller Konsekvensen av en byggnation kommer vara att det finns ett nytt bakgrundsljud. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från vindkraftverk så bör det max uppgå till 40,0 dba till omgivande bostadshus. Skugga Ett vindkraftverks rotorblad roterar lågintensivt och genererar en skugga, detta medför att den rörliga skuggan från vindkraftverkets rotorblad kan nå väldigt långt under en begränsad tid. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer så gäller max 8 timmar/år samt 30 minuter/dag av rörlig skuggkastning. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är styrmedel för att komma till rätta med diffusa utsläppskällor och regleras i miljöbalkens 5 kap. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Om en miljökvalitetsnorm riskerar att överskridas ställs krav på att åtgärdsprogram ska tas fram. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, omgivningsbuller, ytvatten, grundvatten samt fisk- och musselvatten. Den miljökvalitetsnorm som berörs i detta fall är buller, projektet medför inte att några miljökvalitetsnormer överskrids. Miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar bland annat till att: * främja människors hälsa * värna den biologiska mångfalden och naturmiljön * ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena * bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga * trygga en god hushållning med naturresurserna En ny målstruktur är under framtagande av Naturvårdsverket som är ny samordnande myndighet. Påverkan bedöms som Föreslagen exploateringsgrad anses inte påverka miljömålen negativt. Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

38 Regionala miljömål Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll i miljömålsarbetet som regionala miljömyndigheter. Länsstyrelserna ansvarar för att regionalisera miljömålen till regionen och konkritisera miljökvalitetsmål utom Levande skogar. Levande skogar har Skogsstyrelsen ansvar för. Lokala miljömål för Essunga Kommun. Essunga kommun har en miljöstrategi från där de olika miljömålen diskuteras och handlingsplan för hur kan verka för att de olika målen skall uppnås. Lokal elproduktion bedöms som positivt och utbyggnaden är liten och bedöms ha mycket liten negativ påverkan på natur, kultur och landskap. De 16 miljömålen I samband med planen detaljstuderas inte målen utan en tabell redovisar här nedan hur de olika miljömålen påverkas av en exploatering och de olika alternativa utbyggnaderna. Graderingen har skett med hjälp av = positiv påverkan, = negativ påverkan, - = påverkan är oförändrad Miljömål Nollalternativ Föreslagen exploateringsgrad Fri utbyggnad utan riktlinjer Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning - Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skog Ett rikt jordbrukslandskap - - Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö - - Ett rikt växt- och djurliv Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven: (38)

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Vindkraftsplan för Götene kommun

Vindkraftsplan för Götene kommun 2008-02-29 Fördjupad översiktsplan Vindkraftsplan för Götene kommun INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND 3 Sammanfattning Översiktsplanen / riktlinjer för vindkraft 2006 Planeringsprocessen Syfte 4 Dagsläget /

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO

Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO Vindbruksplan Osby kommun Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO Vindbruksplan Osby kommun Tillägg till översiktsplan 2009 Utkast till samrådshandling Beställare:

Läs mer

Landskapsbild vid förändrad layout på vindkraftpark Hultema. Komplettering av MKB för vindkraftpark Hultema i Motala kommun, Östergötlands län

Landskapsbild vid förändrad layout på vindkraftpark Hultema. Komplettering av MKB för vindkraftpark Hultema i Motala kommun, Östergötlands län 1(15) Komplettering av MKB för vindkraftpark Hultema i Motala kommun, Östergötlands län Landskapsbild vid förändrad layout på vindkraftpark Hultema 2015-02-24 Medverkande i MKB Hultema 2013-02-12 Beställare

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Edsbygdens Naturskyddsförening Färgelanda Naturskyddsförening Nordals Naturskyddsförening Skogsdals Naturskyddsförening Vänersborgs Naturskyddsförening

Läs mer

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.1 Inledning Gällande bestämmelser Miljöbalken och plan- och bygglagen föreskriver att miljökonsekvenserna av en översiktsplan och dess tillägg ska beskrivas. Processen att

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i:

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Utställningshandling - december 2009 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Helsingborgs stad Höganäs kommun Ängelholms kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se

Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se Karin Hammarlund karin.hammarlund@ltj.slu.se Vindkraft i människors Landskap Planeringsmålet Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka produktionen av vindkraftsel betydligt från 10 TWh år

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Naturskyddsföreningen Norrköping 1 maj 2016 Djurparkens utveckling Från början var Kolmårdens Djurpark en lugn anläggning som visade djur och hade

Läs mer

Vindpark Rata Storgrund

Vindpark Rata Storgrund Vindpark Rata Storgrund Samrådsunderlag Etapp2 Etapp 1 Bild 1. Vindpark Rata Storgrund, etapp 1 och etapp 2, består av tillsammans av ca 23 vindkraftverk 652 21 Karlstad Sida 1 ReWind Offshore AB ReWind

Läs mer

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010 Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen Lagstiftning Exempel JämtlandJ Vad göra? g Harry Westermark 29 sept 2010 Fysisk riksplanering riksintressen 1960 Lokala protester mot stora

Läs mer

Samrådsredogörelse 2011-12-19. Vindpark Östra Frölunda

Samrådsredogörelse 2011-12-19. Vindpark Östra Frölunda Samrådsredogörelse 2011-12-19 Vindpark Östra Frölunda Innehåll INNEHÅLL... 1 1. INLEDNING... 2 1.1. SAMMANFATTNING AV SAMRÅDSPROCESSEN... 2 2. TIDIGA REMISSFÖRFRÅGNINGAR... 3 3. SAMRÅD MED SVENLJUNGA KOMMUN

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson

KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson KLAGSHAMN Peter Byström, rik Jondelius, Hanna Olin Petersson Utredningsområdet Malmö Limhamn Öresundsbron Bunkeflostrand Hyllie Strandhem Skumparp Svågertorp Oxie Klagshamn Borrebacken Västra Klagstorp

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 av30 2 av30 Se även temahäfte 2 Byggande, boende, temahäfte 19 Energi, Innehåll Kommunala skäl för arbete med vindkraft 2 Kommunala mål 2 Vindkraft i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen

Läs mer

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och

Läs mer

LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN 2012-04-05 Södra Härene Innehåll INLEDNING 3 LANDSKAPSANALYS 4 LANDSKAPETS VILLKOR I VÅRGÅRDA 8 FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK 20 Kartor

Läs mer

MKB med Hållbarhetsanalys

MKB med Hållbarhetsanalys Översiktsplan Söderhamns kommun TEMA - VINDKRAFT Utgrunden vindkraftpark, Kalmarsund Källa:WPD Scandinavia AB MKB med Hållbarhetsanalys Söderhamn i juni 2009 KUS-förvaltningen Planerings- och utvecklingsavdelningen

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun) E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

Vindparken Gärdshyttan

Vindparken Gärdshyttan Vindparken Gärdshyttan Informations- och samrådsmöte den 5 september 2012 I Sörbygdsgården, Dalmark Alla Varmt Välkomna Gärdshyttan Vind AB www.gardshyttanvind.se Gärdshyttan Vind AB Projekteringsbolag

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Rapport 2008-12-02 Rapport 2008-12-02 Kommungemensamt projekt för lokalisering av vindkraft Planeringen

Läs mer

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN www.statkraftsodra.com Bilaga E Maj 2013 Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (9) Titel Författare Komplettering tillståndsansökan vindpark Örken Maj 2013 Martin Löfstrand och Hulda Pettersson, SWECO Uppdragsnummer

Läs mer

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk Vindkraftverk Fakta i kortformat Varför vindkraftverk är höga Korta fakta om vindkraftverk Ett högt vindkraftverk utvinner mer energi än ett lågt då höjden gör att markens eventuella ojämnheter spelar

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB)

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för områdesbestämmelse BESTÄMMELSE Inom planområdet skall vid bygglovsprövning av bebyggelseintressen, särskilt bostadsbebyggelse, dessa intressen underordnas

Läs mer

Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land

Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land ANTAGANDEHANDLING Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land UTLÅTANDE-ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNINGSFÖRFARANDE Kommunstyrelsen beslöt 2008-09-23 264 att ställa ut Vindkraften i Laholm tillägg

Läs mer

Teknik och samhällsbyggnadsnämnden. Stefan Björn, planeringschef (2013) Frida Johansson, markförvaltare

Teknik och samhällsbyggnadsnämnden. Stefan Björn, planeringschef (2013) Frida Johansson, markförvaltare Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Stefan Björn, planeringschef (2013) Frida Johansson, markförvaltare Jan Enarsson (Myndighetsnämndens vice ordförande 2014), Brith-Louise Fagerstrand (ledamot Teknik och

Läs mer

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 Gällande detaljplan för Vindkraftverk på Nöteberg 2:1 m.fl. Lysekils Kommun Närvarande: 23 berörda sakägare Måns Hagberg, planförfattare

Läs mer

MANNHEIMER SWARTLING

MANNHEIMER SWARTLING MANNHEIMER SWARTLING Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-1796-2013; angående tillstånd till att uppfora och driva en gruppstation för vindkraft inom Lycksele

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 598. Detaljplan för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun

ANTAGANDEHANDLING 598. Detaljplan för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun ANTAGANDEHANDLING 598 Handlingarna består av: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Samrådsredogörelse Utlåtande Detaljplaneprogram Detaljplan för vindkraftverk inom fastigheterna

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun 2016-05-16 KS/2016:130 Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun Bedömning Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD) Bygg-, trafik- och räddningsnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, kl 13.55-15.30 Ajournering 14.45-15.05 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Utses att justera Leif Hägg (M), ordförande

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Översiktsplan för Uddevalla kommun. Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. Utställningshandling november 2007

Översiktsplan för Uddevalla kommun. Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. Utställningshandling november 2007 Översiktsplan för Uddevalla kommun Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Utställningshandling november 2007 Miljö och Stadsbyggnad Kommunens första större vindkraftverk: Rålanda på Bokenäset. Ca 1

Läs mer

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen Jonny Fagerström 2011-04-04 Sid 1 (9) Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen 1. Bakgrund 1.2 Skara Kommun Skara kommuns översiktsplan, antagen 19 december 2005,

Läs mer

Vindbruksutredning för Trollhättans kommun. Del av Översiktsplan 2013: Plats för framtiden

Vindbruksutredning för Trollhättans kommun. Del av Översiktsplan 2013: Plats för framtiden Vindbruksutredning för Trollhättans kommun Del av Översiktsplan 2013: Plats för framtiden Reviderad samrådshandling november 2012 2 Uppdragsgivare: Håkan Falck, Chef Hållbart samhälle, Trollhättans Stad

Läs mer

Karlshamn 2030! Bilaga 1. Vindbruksplan. Tematiskt tillägg till översiktsplanen. Översiktsplan för Karlshamns kommun

Karlshamn 2030! Bilaga 1. Vindbruksplan. Tematiskt tillägg till översiktsplanen. Översiktsplan för Karlshamns kommun Karlshamn 2030! Översiktsplan för Karlshamns kommun Bilaga 1. Vindbruksplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Samrådshandling, april 2013 1 2 Karlshamns kommun 2013 Projetktledare: Emina Kovacic Handläggare:

Läs mer

Vindbruksplan 2010 med MKB

Vindbruksplan 2010 med MKB Vindbruksplan 2010 med MKB Vetlanda kommun Bilaga till Översiktsplan 2010 Tekniska kontoret 2010-06-14 Reviderad 2010-10-08 Antagen av kommunfullmäktige 2010-10-20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

Vindkraftsplan. Åtvidabergs kommun

Vindkraftsplan. Åtvidabergs kommun Vindkraftsplan Åtvidabergs kommun Samrådshandling februari 2010 1 Förord Åtvidabergs kommun har upprättat ett förslag till vindkraftsplan. Kommunstyrelsen tog 2009-08-12 (Ks 117) beslutet att arbeta fram

Läs mer

Vindkraftprojektet Kettstaka

Vindkraftprojektet Kettstaka Vindkraftprojektet Kettstaka Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2010 Kettstaka Vind AB www.kettstakavind.se Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 2 2 Redovisning av verksamhetens omfattning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun 2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Vindkraftsplan Ydre kommun

Vindkraftsplan Ydre kommun Vindkraftsplan Ydre kommun Antagandehandling Juni 2013 1 Förord I Ydre kommun har intresset för vindkraft historiskt varit litet. På senare år har dock vindkraftverken utvecklats och blivit större. Därmed

Läs mer

DOM 2009-12-07 Stockholm

DOM 2009-12-07 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1313 DOM 2009-12-07 Stockholm Mål nr M 9960-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2008-11-10 i mål nr M 1363-08, se bilaga B KLAGANDE

Läs mer

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1: HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning

Läs mer

Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun

Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun Färgelanda F1 Länsstyrelsen påpekar att norra delen av området bör utgå till förmån de mycket höga naturvärden som området representerar Den norra delen av område som Länsstyrelsen har synpunkter på ligger

Läs mer

Mellankommunalt och regionalt Planeringssamarbete för vindkraft Två exempel Öland och Kalmarsund

Mellankommunalt och regionalt Planeringssamarbete för vindkraft Två exempel Öland och Kalmarsund Mellankommunalt och regionalt Planeringssamarbete för vindkraft Två exempel Öland och Kalmarsund Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008 Bild 1: Vindkraft en mellankommunal

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

5. Lokala förutsättningar

5. Lokala förutsättningar 5. Lokala förutsättningar 5.1 Landskapets lokala förutsättningar I samband med framtagandet av vindkraftspolicy har även en gemensam kommunövergripande landskapsanalys för Hallstahammars och Köpings kommun

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14 Område 10 8 9 10 68 Översiktlig beskrivning av området Områdets area Vindförhållandena Terräng Vegetation Landskapets karaktär Visuell påverkan Markanvändningsintressen Särskilda värden Förekomst av landmärken

Läs mer

Ö V E R S I K T S P L A N

Ö V E R S I K T S P L A N Ö V E R S I K T S P L A N Fördjupad översiktsplan avseende vindkraft längs kommungränsen Gällivare och Jokkmokks kommun S A M R Å D S H A N D L I N G Beställare: Styrgrupp: Gällivare och Jokkmokks kommun

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701 TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701

Läs mer

Projektspecifikationer

Projektspecifikationer Projektspecifikationer Lantmäteriet Medgivande I2013/00189 Antal verk: Upp till 8 st. Installerad effekt per verk: 2,5-4 MW Total installerad effekt: 20-32 MW Totalhöjd: Max 200 m. Tornhöjd: Ca 94-144

Läs mer

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson

Läs mer

Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun

Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Bilden är ett fotomontage. Motala kommun Kommunledningskontoret Stadsbyggnad Handläggare: Alisa Basic,

Läs mer

VKS Vindkraft Sverige AB. Vindkraftsområde Breberg. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag

VKS Vindkraft Sverige AB. Vindkraftsområde Breberg. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsområde Breberg Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag Oktober 2012 Sammanfattning Sammanfattning Organisation VKS Vindkraft Sverige AB planerar att etablera

Läs mer

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län Godkänt av BN 2007-11-26 255 PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län Maj 2007, kompletterat i november 2007 1(5) Planprogram UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL I INSJÖN

Läs mer

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad.

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning. 2 Karta och koordinater. 2 Introduktion. 3 Redovisning av förkastade och accepterat alternativ till projekteringsplats. 3 Ansökan om tillstånd. 3 Samrådets

Läs mer

MKB till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk. Filipstads kommun. Antagandehandling

MKB till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk. Filipstads kommun. Antagandehandling MKB till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk Filipstads kommun Antagandehandling Förord Detta är en miljökonsekvensbeskrivning till ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Särskild sammanställning till ÖP 2010

Särskild sammanställning till ÖP 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2011-03-07 Särskild sammanställning till ÖP 2010 1. Inledning och bakgrund 1.1 Särskild sammanställning till ÖP 2010 I 6 kap 16 andra stycket i miljöbalken stadgas att kommunen,

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna

Läs mer

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars Rättspraxis avseende vindkraft Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars 1 Rättsfall om vindkraft Rättsfall i allmänhet Tillåtlighet Talerätt jämfört med samrådskretsen? Vindkraft och ÖP Vindkraft

Läs mer