5. Lokala förutsättningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5. Lokala förutsättningar"

Transkript

1 5. Lokala förutsättningar 5.1 Landskapets lokala förutsättningar I samband med framtagandet av vindkraftspolicy har även en gemensam kommunövergripande landskapsanalys för Hallstahammars och Köpings kommun tagits fram. Landskapsanalysen och vindkraftspolicyn ska användas parallellt vid planering och prövning av vindkraftsetableringar inom kommunerna. Analys/Beskrivning av landskapets övergripande förutsättningar för vindkraft I landskapsanalysen förs ett resonemang om hur tåliga de olika landskapskaraktärerna i analysområdet är för vindkraftsetableringar och vilka typer av etableringar som passar. Tåligheten beskrivs utifrån gårdsverk, enstaka större verk och grupper av större verk. Landskapets tålighet för vindkraft beskrivs i landskapsanalysen utifrån skala och komplexitet samt hur vindkraft samverkar med de olika värdeaspekterna och den samlade karaktären. Bedömningen är en generalisering och inom varje karaktär kan det finnas områden som är känsliga. Vid en eventuell framtida etablering av vindkraft bör en fördjupad utredning, analys och konsekvensbeskrivning göras för det specifika området. Här redovisas landskapsanalysens bedömning och karaktärsområdenas tålighet för olika typer av vindkraftsanläggningar. Utförligare beskrivning av landskapet, motivering m.m. återfinns i landskapsanalysen. Beskrivning av landskapet i Hallstahammars och Köpings kommuner Översiktligt kan landskapet i de båda kommunerna beskrivas sträcka sig från de mer tätbebyggda Mälarnära strandområdena med ängar, hagar, herrgårdar etc. och de mellanstora jordbrukslandskapen med åar, åsar och svallade moränhöjder centralt i kommunerna, där bl.a. de större orterna, väg E18 och flera större kraftledningar finns, till de högre belägna skogsklädda, mer glest bebyggda områdena i norr med sina sjöar och dalgångar. Landskapsanalysen delar översiktligt in kommunerna i sju olika kategorier (se karta). De olika landskapskaraktärerna beskrivs utförligare i landskapsanlysen. 29

2 1 Vindkraft i Mälarnära herrgårdsslätt och skärgård Gårdsverk Landskapskaraktären bedöms tåla en mindre omfattning av utbyggnad av gårdsverk. Enstaka gårdsverk kan placeras i denna karaktär under förutsättning att de placeras intill en gård eller en verksamhet och dess ekonomibyggnader. De bör placeras på avstånd som gör att de inte inverkar på kustlandskapet närmast Mälaren. I de delar av landskapskaraktären som utgörs av skärgård bör verken samordnas och inte spridas över ett större område för att minimera påverkan i det öppna landskapet. Enstaka större verk Karaktären bedöms generellt som känslig för etableringar av enstaka större verk om dessa blir för många till antalet. Tålighet bedöms dock finnas för ett fåtal enstaka större vindkraftverk om dessa lokaliseras med omsorg. En förutsättning för att enstaka större verk ska passa in är att de placeras intill en större gård eller verksamhet med tillhörande ekonomibyggnader. De bör placeras på avstånd som gör att de inte inverkar på kustlandskapet närmast Mälaren. Mest tåligt för enstaka verk är de mer storskaliga delarna inom landskapskaraktären. I ett eller några enstaka öppna landskapsrum kan det vara relevant med ett större verk där det kan bli ett nytt landmärke. Grupper av större verk Karaktären bedöms i huvudsak vara mycket känslig för etablering av grupper av större verk. En mycket liten utbyggnad kan vara aktuellt där kulturoch naturvärden inte utgör ett hinder och där landskapsrummen är av storskalig karaktär. Om en etablering av vindkraftsgrupper i Mälarområdet blir aktuellt bör en samordnad planering ske med samtliga kommuner runt Mälaren så att lokalisering och gruppering kan ske med god hushållning av Mälarlandskapet som en gemensam resurs. Antalet grupper som kan bli aktuellt är beroende av varje grupps storlek men totalt handlar det om kanske 2 grupper för Mälaren i stort. Vindkraftverken blir synliga på långt håll men då man ofta är i rörelse på sjön byts utblickarna ständigt mot nya. En större grupp av verk blir något man ser på håll, kommer närmare och sedan passerar förbi. Det är av stor vikt att utbyggnaden sker så att dessa delar av Mälaren fortfarande utgör en attraktiv miljö ur frilufts- och rekreationssynpunkt. På herrgårdsslätten blir grupper av vindkraftverk allt för dominerande i de förhållandevis öppna men intima landskapsrummen. Verken når högt över moränkullar och glesa strukturer av vegetationsridåer och gör sig ständigt påminda oavsett var man befinner sig. De förvränger skalan och påverkar den harmoni som har utvecklats i dessa kulturmiljöer, starkt präglade av våra förfäder. 2 Vindkraft i mellanstort jordbrukslandskap Gårdsverk och enstaka större verk Landskapet tål etablering av gårdsverk och enstaka större verk. Placering ska med fördel ske intill en gård eller verksamhet och dess ekonomibyggnader så att verket upplevs som en del av produktionsenheten. Om flera verk placeras i ett landskapsrum är det viktigt att de är av samma typ och har samma höjd. Grupper av större verk Karaktären tål grupper av större verk. Vindkraftverken bör orienteras efter landskapsrummens nord-sydliga riktningar där dessa är tydliga eller placeras i anslutning till befintliga storskaliga verksamhetsområden. De kan med fördel placeras i redan befintliga korridorer som kraftledningar och större vägar utgör. En rad av vindkraftverk förstärker riktningarna i ett flackt landskap. Innan tillstånd ges till storskaliga anläggningar är det av största vikt att identifiera verkens stora påverkansområde. Landskapsrum som redan påverkas av storskaliga moderna inslag ska med fördel nyttjas för grupper av större verk. Stora vindkraftverk kan ändra upplevelsen av skalan av andra element i landskapet och det krävs stor omsorg för att hitta en lämplig placering. Tänkbar etablering kan vara på den mellanstora jordbruksmarken i anslutning till industrilandskapet i Köping. 3 Vindkraft i skogsbygd Gårdsverk och enstaka större verk Landskapet tål etablering av gårdsverk och enstaka större verk. Dessa anläggningar fungerar i skogsbygdens öppna landskapsrum i anslutning till en gård eller verksamhet där verken blir en del av produktionsenheten. I övrigt bedöms inte skogsbygden vara aktuell för etablering av denna typ av verk. Gårdsverk når inte tillräckligt högt över trädtopparna för att vara effektiva. Enstaka större verk bör inte spridas ut i den större sammanhängande skogsbygden utan snarare samlas i grupper så intrånget i skogen inte blir onödigt stort, se nedan. Grupper av större verk Skogsbygden bedöms tåla etablering av grupper av större verk. Skogslandskapets skala tål storskaliga verk utan alltför stor påverkan på sin omgivning. Det är dock viktigt att Köpings och Hallstahammars kommuner värnar om inte tysta, så näst intill tysta områden, dit människor kan söka sig för att uppleva tysthet. Verken placeras med fördel i den nordligaste skogsbygden där det är längre till angränsande öppna marker. Det gör att påverkan på intilliggande landskapskaraktärer minimeras. I det storskaliga skogslandskapet är det ur flera aspekter lämpligare med grupper av större verk. En grupp ger ett samlat intryck och fungerar bättre i skala men också ur aspekten att 30

3 intrånget i skogsmarken blir mindre då vägar och ledningsstråk kan samutnyttjas. 4 Vindkraft i Bergsslagens skogsbygd Gårdsverk och enstaka större verk Landskapet bedöms tåla etablering av gårdsverk och enstaka större verk. Se etablering i skogsbygd. Grupper av större verk Bergslagens skogsbygd bedöms tåla etablering av grupper av större verk. Se etablering i skogsbygd. 5 Vindkraft i öppen skogsbygd kring sjöar Gårdsverk Etablering av gårdsverk kan vara aktuellt i mindre omfattning i öppna skogsbygder kring sjöar. Placering ska med fördel ske intill en gård eller verksamhet och dess ekonomibyggnader så att verket upplevs som en del av produktionsenheten. Verk på olika gårdar inom samma landskapsrum bör vara av samma typ för att skapa en enhetlighet. Enstaka större verk Karaktären bedöms tåla en begränsad etablering av enstaka större verk. Placering kan vara aktuell både intill en gård likt ovan eller som enstaka i ett skogsområde. Placerade som enstaka i skogen kan det endast bli aktuellt att uppföra ca 1-3 stycken inom samma avgränsningsområde. Dessutom bör vissa områden helt avstå från etableringar. Grupper av större verk Karaktären bedöms tåla utbyggnad av grupper av större verk i mycket begränsad omfattning. Placering är endast aktuell i de delar som utgörs av skog. De övriga landskapstyperna som finns inom karaktären är för småskaliga och tål inte denna storskalighet utan att det får stora negativa konsekvenser för landskapsbilden. I ett skogsområde ska placering ske utmed en långsida av landskapsrummet så att gruppen förstärker känslan av en vägg mot rummet. Det ger ett samlat intryck. Denna typ av utbyggnad är inte självklar då denna karaktärstyp endast finns på två ställen inom analysområdet. Detta bör beaktas vid en eventuell etablering av grupper av storskaliga verk och det kan endast bli aktuellt för en plats totalt sett. 6 Vindkraft i skogsområde i jordbrukslandskap Gårdsverk Gårdsverk bedöms inte bli aktuellt i skogsområde i jordbrukslandskap. Gårdsverk når inte tillräckligt högt över trädtopparna för att vara effektiva. Enstaka större verk och grupper av större verk Etablering av enstaka större verk och grupper av större verk bedöms vara begränsad i skogsområden i jordbruksmark. Främst beror det på att dessa skogsområden är förhållandevis små och etablering här får konsekvenser för omgivningarna. Genom att placera enstaka verk eller grupper av verk inne i skogen efter den nordsydliga riktningen som skogen och landskapet utanför har följer man den överordnade riktningen i stort. Verken kommer att bli synliga från omgivande landskapsrum och det måste beaktas. Etableringar kan vara lämpliga utmed E18 eller längs järnvägen då dessa redan utgör tydliga korridorer och intrång i landskapskaraktären. Denna placering kan upplevas kontroversiell då den inte följer det övergripande landskapets nordsydliga riktning, men kan känna logisk om utbyggnaden i de närliggande karaktärerna är liten. 7 Vindkraft i dalgångar kring vattendrag Gårdsverk Dalgångar kring vattendrag tål viss etablering av gårdsverk. Gårdsverk placeras lämpligast i anslutning till en gård eller verksamhet då vindkraftverket kan ses som en del av produktionsenheten. Enstaka större verk och grupper av större verk Bedöms inte bli aktuellt i dalgångar, då både vindförhållandena och den känsliga landskapsbilden talar emot det. Se vidare karaktären skogsbygd. 31

4 5.2 Topografi Även topografin har betydelse för vindkraftsförutsättningar. Ofta finns de bästa vindlägena på högre belägna platser. Topografin i sig samt eventuell skog kan också påverka vindens turbulens. Ur landskapsbildssynpunkt kan topografin både framhäva och i andra fall skymma vindkraftsetableringar i närliggande lägre områden. I Hallstahammars och Köpings kommuner är landskapet som lägst söder närmast Mälaren. Det höjer sig sedan gradvis för att i dess norra delar uppnå höjder upp till meter över havet. Sprickdalarna i landskapet syns tydligt på den topografiska kartan. Längs Hedströmmens dalgång och kring Lundbysjön tas nivåskillnader på omkring 60 meter upp på relativt kort sträcka och dessa uppfattas tydligt i landskapet. kombination med att de bästa vindlägena tas i anspråk medför att även lägen med inte fullt lika bra vindförhållanden kan bli intressanta för vindkraftsetableringar. I Västmanland är det de sjönära områdena vid Mälaren och Hjälmaren samt områdena norr om Västerås mot Sala, nordösta Sala kommun, nordvästra Skinnskattebergs kommun, delar av Hallstahammars och Köpings kommuner och södra delarna av Kungsörs och Arbogas kommuner som har de översiktligt bästa vindförutsättningarna. De sjönära områdena omfattas dock samtidigt av de största motstående intressena i form av natur, kulturmiljöintressen och tätare bebyggelse. 5.3 Övergripande vindkraftsförutsättningar Vindförutsättningar Tillgången på bra vind är naturligt en av de mest avgörande faktorerna för lokaliseringen av vindkraftsanläggningar. Den utvunna vindkraften är direkt beroende av medelvindens storlek, det vill säga ju mer det blåser desto mer energi producerar kraftverket. I ett europeiskt perspektiv har Sverige goda vindförutsättningar. I ett nationellt perspektiv finns det dock många delar av landet som har bättre vindförutsättningar än Västmanlands län. De områden i Sverige med god vindtillgång är av naturliga skäl de som utnyttjas först. T.ex. längs västkusten, på Öland och Gotland samt på andra blåsiga platser har vindkraftsutbyggnaden kommit relativt långt. En pågående snabb teknikutveckling och ökande energipriser i 32

5 Länsstyrelsen gör i rapporten Klimatoch energistrategin för Västmanlands län (2008) bedömningen att den storskaliga vindkraften i länet med nuvarande teknik kommer att byggas ut i blygsam omfattning samt att potentialen för småskalig vindkraft i form av gårdsverk utan anknytning till elnätet bedöms finnas. Rapporten beskriver dock även att den regionala vindkraftskartering som finns behöver kompletteras med mera detaljerade, lokala studier för att bedöma var vindkraftsetablering kan vara lönsamt samt förutsättningarna för småskalig vindkraftsbyggnad undersökas. Idag behövs ungefär vindhastigheter på ca 6,5-7 m/s för att det ska vara kommersiellt intressant för vindkraftsetableringar. Dock står behovet av vindenergi i relation till övriga anläggningsförutsättningar och kostnader, som t.ex. behovet av höjd på verken, ledningsdragningar och anläggandet av nya tillfartsvägar. Även vindens kvalité, d.v.s. turbulens och jämnhet, har stor betydelse för hur mycket energi som går att utvinna och därmed för hur intressant en plats är för en vindkraftsetablering. Generellt är turbulensen ofta högre i skogsklädda kuperade områden än i flackare öppna landskap, vilket kan kräva högre verk för att nå jämnare vind i skogsområden. Uppsala universitet har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram en nationell vindkartering. Vindkarteringen är en modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer, enligt MIUU-modellen som utvecklats vid Uppsala universitet. Under andra halvan av 2011 publicerades nya uppdaterade vindkarteringar enligt MIUU-metoden framtagna av Energimyndigheten. De vindkarteringarna har en högre upplösning än tidigare version samt redovisas på fler höjder än tidigare. En annan skillnad är att de nya vindkarteringarna redovisar höjder ovan mark (enligt modell beräkning) istället för höjd över nollplaneförskjutningen som tidigare vindkartering. Vindkraftspolicyn har efter samrådet uppdaterats med dessa nya vindkarteringar. I samrådshandlingen redovisades vindkartering på 72 respektive 103 meter över nollplaneförskjutningen. Nu redovisas istället vindkartering på 90, 100, 110, samt 120 meter över markplanet (enligt modellberäkning). Redovisningen på 90 respektive 120 meters höjd 33

6 ovan markplanet motsvarar ungefär de tidigare redovisade höjderna på 72 respektive 103 meter ovan nollplaneförskjutningen. Se även under kapitel 3. Tekniska krav Vindenergi. Generellt så visar den nya vindkarteringen något högre årsmedelvindhastigheter i Hallstahammars och Köpings kommuner jämfört med tidigare vindkartering. Förutom i de Mälarnära områdena redovisar vindkarteringen årsmedelvindar på; m/s för större delar av kommunerna och 7-7,5 m/s för enstaka mindre områden vid 90 meters höjd - 6,5-7 m/s för större delar av kommunerna och 7-7,5 m/s för flera mindre och större områden vid 100 meters höjd - 6,5-7,5 m/s för större delar av kommunerna och >7,5 m/s för enstaka mindre områden vid 110 meters höjd - 7-7,5 m/s för större delar av kommunerna och >7,5 m/s för flera områden vid 120 meters höjd För utbyggnad av större kommersiella vindkraftsgrupper i Hallstahammars och Köpings kommuner är det i dagsläget sannolikt att det krävs verk som kan tillgodogöra sig årsmedelvindar på meters höjd ovan mark, vilket kan innebära vindkraftverk med 150 m totalhöjd och mer. Innan en vindkraftsetablering blir aktuell bör noggrannare vindmätningar göras för att försäkra sig om att de lokala vindförutsättningarna är tillräckligt bra och för att kunna placera verken i bästa vindläge. 34

7 35

8 Buffertavstånd till bebyggelse, vägar, kraftledningar m.m. Vid uppförande av vindkraftverk finns behov av lämpliga skyddsavstånd till bl.a. vägar, järnvägar, kraftledning, bebyggelse m.m. Behovet av skyddsavstånd är beroende av det aktuella verkets utformning och storlek samt de lokala förutsättningarna. För att kunna bedöma de övergripande vindkraftsförutsättningarna i Hallstahammars och Köpings kommuner har en karta med buffertzoner tagits fram baserat på schablonavstånd till befintlig bostadsbebyggelse, infrastruktur m.m. Speciellt bostadsbebyggelse har en avgörande roll för vilka områden som kan vara lämpliga för grupper med storskaliga vindkraftverk. 500 m har bedömts som lämpligt schablonskyddsavstånd till befintlig bostadsbebyggelse respektive till kyrkor. Fastighetskartans redovisning av bostadshus respektive kyrka har använts vid buffringen. (rosa ytor i kartan) Det faktiska behovet av skyddsavstånd till bostäder och annan störningskänslig bebyggelse behöver avgöras från fall till fall vid prövning av vindkraftsärenden. I praktiken styrs avståndet, när det gäller bostadsbebyggelse, oftast av Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller på 40 db(a) vid fasad, vilket ofta kräver avstånd på 500 m och uppåt. Dock kan det i enskilda fall vara möjligt att uppnå riktlinjerna även på kortare avstånd. En särskild markering har även gjorts för områden som omfattas av gällande detaljplaner (gul) respektive av kommunernas redovisning av samlad bebyggelse (mörkrosa), som underlag för fortsatt prövning och planering av vindkraft. Ofta sker nybyggnation av bostäder i anslutning till befintliga bostadsområden, varför dessa områden är viktiga att beakta. Uppförande av vindkraft får heller inte ske i strid med gällande detaljplan. I kartan med buffertzoner redovisas även schablonavstånd på 1000 m från tätorter, enligt vägkartans definition för bebyggt område (mörkröda streckade linjer). Inom 1000 m-zonerna bedöms lämpligheten att uppföra grupper med storskaliga vindkraftverk som begränsade. Dock kan det finnas lägen där enstaka vindkraftverk kan uppföras utan konflikt med befintlig bebyggelse men intresset av framtida bebyggelseutveckling i anslutning till orten bör beaktas vid fortsatt prövning och planering av vindkraft. Vid uppförande av vindkraftverk krävs även erforderliga skyddsavstånd till vägar, järnvägar och kraftledningar. De lokala förutsättningarna samt det aktuella verkets utformning och storlek är avgörande för vilket skyddsavstånd som är lämpligt. Avståndet till allmän väg bör enligt Trafikverket dock vara minst totalhöjden (d.v.s. tornhöjden plus halva rotordiametern), dock minst 50 m oavsett vägtyp. Även för järnvägar bör avståndet mellan spårmitt och vindkraftverk vara minst verkets totalhöjd plus 20 m, dock alltid minst 50 m. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda. Vid rangerbangårdar bör skyddsavståndet studeras extra. Vid vindkraftsutbyggnad behöver det prövas i varje enskilt fall om det finns risk för störning av radiotrafiken vid järnvägar. Alla översiktsplaner, detaljplaner och bygglov rörande vindkraftverk behöver också remitteras till Trafikverket för granskning (se även under avsnittet Generella förutsättningar, riktlinjer, konsekvenser m.m.). Eftersom de storskaliga vindkraftverken som uppförs idag ofta har höjder upp mot 150 m har ett schablonskyddsavstånd på 150 m använts som buffertzon till vägar, järnvägar och kraftledningar vid utsökningen av vindkraftsintressanta områden. (rosa ytor i kartan) Boverket anger att när man planerar att uppföra vindkraftverk, ska samråd alltid ske med LFV/ ANS i Norrköping om verket ska uppföras närmare än 60 km från en instrumentflygplats. I kartan med buffertzoner redovisas därför schablonavstånd 60 km till Västerås respektive Örebro flygplats (röd taggade linjer). Flygplatserna kan även ha utrustning utanför själva flygplatsen som påverkar behovet av samråd med flygplatsägaren. Schablonområdena berör tillsammans i princip hela ytan av de båda kommunerna, varför samråd med flygplatsen lämpligen bör ske oavsett var i kommunerna det aktuella vindkraftverket avses att placeras. Flygplatsägaren är sakägare och har överklaganderätt när det gäller bygglov, detaljplaner m.m. som på något sätt berör flygplatsen. I anslutning till norra delen av Köpings tätort finns även ett mindre sportflygfält, som dock inte är någon instrumentflygplats. För flygplatsen finns angivna uppgifter om höjdbegränsade områden och samråd med flygplatsägaren bör ske vid fortsatt planering av vindkraft. Se även under rubriken Luftfart och hindermarkering - Civil luftfart. Buffertzonskartan ska läsas som ett översiktlig underlag för vindkraftsplanering och det faktiska behovet av skyddsavstånd, samråd m.m. behöver vid fortsatt planering och prövning av vindkraftsärenden avgöras ifrån fall till fall. 36

9 VINDKRAFTSPOLICY, HALLSTAHAMMARS OCH KÖPINGS KOMMUNER Buffertzoner m.m. Vindkraftspolicy, Hallstahammars och Köpings kommuner Vågsjön Näverkärret Stora Vålen Bernshammar Gryten Ire Björken Iresjön Ulbosjön Gisslarbo Lärsäter Kölsta 252 Duvhällarna Oppäsen Alvesta Kolsva bruk Kolsva Lundbysjön Förunda NorrbySvenby Tibble Lustigkulla Hallstahammar Näs Rallsta Skällby Västra Skedvi Rölen Guttsta Kindbro Häggsta Sörstafors E 18 Buffertzoner Skedvisjön Bjurnäsviken Näsviken Kila Buffertzon 60 km, Västerås flygplats Buffertzon 60 km, Örebro flygplats Buffertzon 1000 m från bebyggt område (Vägkartan) Buffertzon 150 m från kraftledningar (Fastighetskartan) Buffertzon 150 m från allmänna vägar och järnvägar (Fastighetskartan) Buffertzon 500 m från kyrkor (Byggnadsymboler,'kyrka', Fastighetskartan) Buffertzon 500 m från bebyggelse Samlad bebyggelse och gällande detaljplaner Samlad bebyggelse (Kommunerna) Detaljplaner Västlandaholm Sundänge (Bostads- eller fritidshus, offentlig byggnad eller annan byggnad som inrymmer handel, kontor eller liknande enlligt Fastighetskartan) Tveta Övrigt _ Valla 250 Sticklinge Hedströmmen Barkstalund E 18 Kyrka Befintligt vindkraftverk (gårdsverk) Valsta Hedströmmen 250 Grönö Östtuna Borsingby Köping Köpingsån Jägaråsen E 18 Malmön Stäholm Stäudd Galten Munktorp Sorby Dåvö Stenby Vallby Vänsta Kolbäck Kyrkbyn Mölntorp 252 Herrskogen Strömsholm Mälaren Borgåsund Galten Mälaren o 0 6 km 37

10 5.4 Bevarandeintressen I nedanstående avsnitt samt efterföljande karta beskrivs utpekade allmänna intressen av bevarandekaraktär som kan ha betydelse för lokaliseringen av vindkraftsanläggningar. Kartdata har hämtats dels från länsstyrelsen, riksantikvarieämbetet och skogsstyrelsen samt tillhandahållits från respektive kommun under pågående översiktsplanering våren/sommaren Översiktligt sett är merparten av de starka bevarandeintressena i form av riksintressen, Natura 2000-områden, fågelskyddsområden etc. koncentrerade till landskapsområdena vid Mälaren, Billingen, Strömsholm samt till dalgångarna kring de större åarna och vattendragen. Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten har nationellt pekat ut områden som är av riksintresse för vindbruk. Nuvarande avgränsning av riksintresseområdena gjordes år 2008 efter en nationell översyn. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från Karta på byggnadsfri höjd för Köping/Gålby flyplats. Källa: Transportstyrelsen. 38 vindkraft utifrån vissa bestämda kriterier, bl.a. en årsmedelvind på minst 6,5 m/s på 72 m höjd. Inom Hallstahammars och Köpings kommuner har inga sådana områden pekats ut. En revidering av riksintresseområdena för vindbruk genomförs under år Riksintressen I 4 kap. miljöbalken (MB) anges särskilda hushållningsbestämmelser för geografiska områden som med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet är av riksintresse. I 3 kap miljöbalken (MB) anges grundläggande hushållningsbestämmelser för mark- och vattenområden. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål de är mest lämpade. Vissa områden är av så stor betydelse att de klassats som riksintresse. Mälaren med öar och strandområden omfattas i sin helhet av de geografiska riksintressebestämmelserna enligt 4 kap MB. Inom området skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen, särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön (4 kap 2 MB). De Mälarnära områdena i Hallstahammars och Köpings kommuner omfattas även av flera, ibland överlappande riksintressen enligt 3 kap MB. Strömsholms kanalmiljö utgör riksintresse för kulturmiljön då den är landets näst äldsta kanal med stor betydelse som järnbruks- och kommunikationsmiljö. Strömsholmsområdet utgör även ett riksintresse för naturmiljön genom sitt kontinuerliga odlingslandskap med betesmarker, strandängar och ädellövskogar. För fågellivet är främst ädellövskogar, strandängar och vassar av mycket stort intresse. Även Kungs-Barkaröområdet i Köpings kommun är ett riksintresse för naturmiljön genom sitt värdefulla odlingslandskap. Området är mycket fågelrikt och kring Strömsholm finns många kända rastplatser för fåglar. Området runt Strömsholm utgör också riksintresse för friluftsliv av värde för bl.a. naturoch kulturstudier, båtsport, kanoting och ridsport. I nordvästra Köpings kommun omfattas även området runt Havregärdet-Kaxmossen av riksintresse för naturvården med hänsyn till värden i myrkomplex, sumpskog och fauna. Närliggande våtmarkskomplex, på gränsen mot Skinnskattebergs kommun, utgör också riksintresse för naturvård. Hedströmmens dalgång omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Området utgörs av järnbruksmiljöer i dalgångsbygd med goda exempel på brukens lokalisering till områden utanför de medeltida Bergslagsområdena här betingad av vattenkraftstillgång och bra kommunikationsmöjligheter med Mälaren. Områden längs Hedströmmen, norr om Kolsva, utgör även riksintresse för naturvård som outbyggd fors. Mälaren är också av Fiskeriverket klassat som riksintresse för yrkesfisket (3 kap 5 MB) och Köpings hamnområde samt farleder i Mälaren omfattas av riksintresse för sjöfart/hamn. Väg E18 och väg 56 är av riksintresse som vägar samt även U580 Vallby/Ängebyleden/250/ Nya Hamnvägen i Köping är av riksintresse, då vägen förbinder E18 med hamnen som i sig är av riksintresse för sjöfart. Mälarbanan, järnvägssträckorna Kolbäck-Fagersta och Kolbäck-Eskilstuna samt godsstråket genom Bergslagen är av riksintresse som järnvägar. Växelbangården i Köpings hamn ingår också i riksintresset för järnvägar. Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap MB behöver inte alltid innebära ett absolut hinder för vindkraftsetableringar i eller i anslutning till

11 39

12 områdena, men samtidigt ska riksintressena skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Inriktningen i vindkraftspolicyn är att lämpliga lägen för vindkraftsetableringar i första hand ska sökas utanför de områden som omfattas av riksintressen av bevarandekaraktär. Natura 2000 och Naturreservat De flesta naturreservat (NR), se 7 kap. 4 8 och Natura 2000-områden (Natura 2000), se 4 kap. 8 och 7 kap b miljöbalken, har ett starkt naturskydd. Etablering av vindkraft är vanligen inte förenlig med syftet och föreskrifterna för respektive område. Natura 2000 innebär att Sverige åtagit sig att långsiktigt bevara områden för att skydda bland annat känsliga arter och den biologiska mångfalden. Natura 2000 ingår i EU:s nätverk av skyddade områden och utgör riksintressen enligt 4 kap 8 MB. Tillståndsplikt med mera regleras i 7 kap MB. Om störande anläggningar, till exempel vindkraft, ska uppföras i närheten av dessa områden ska en särskild prövning göras. För Natura 2000-områden gäller enligt 7 kap. 28 a miljöbalken att det inte är tillåtet med verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i området. Detta gäller även sådana åtgärder som görs i områdets omland, t.ex. vägbyggen och dräneringar, som kan förändra förutsättningarna inom Natura 2000-området. Det kan vara aktuellt med relativt långa skyddsavstånd från Natura 2000-områden som berörs av fågeldirektivet. Exempel finns på kommuner där bedömningen gjorts att vindkraftverk inte bör tillåtas närmare än 2 km från ett Natura 2000-område som skyddas enligt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (senast ändrat genom 97/49/EG), så till vida det inte kan anses vara säkerställt att anläggningen inte kan medföra någon negativ påverkan på Natura 2000-området. Det kan även krävas särskild prövning om etableringen föreslås i närheten av ett Natura 2000-område eller om arter berörs som är skyddade enligt artskyddsförordningen (2007:845). Sex områden är av riksintresse som Natura 2000 områden i Hallstahammars kommun. Samtliga Natura 2000-områden utgör även naturreservat. Bland dessa kan Strömsholm nämnas. Området sammanfaller i princip med riksintresse för naturvård och är skyddsområde enligt habitatdirektivet. I området finns bl.a. elva fågelarter upptagna i fågeldirektivet. I Köpings kommun finns nio områden som är av riksintresse som Natura 2000-områden. Sex av dessa utgör även naturreservat och tre är särskilda vattensamlingar med biotopskydd. Bland Natura 2000-områdena i Köpings kommun kan nämnas Tängsta som bl.a. utgör särskilt skyddsområde för fåglar och i området finns t.ex. bivråk, järpe, tjäder, pärluggla, spillkråka och tretåig hackspett. Syftet med naturreservat är generellt att bevara biologisk mångfald, skydda värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Det kan även utgöras av ett område som behövs som miljö för skyddsvärda arter. Naturreservat skyddas genom 7 kap 4-8 miljöbalken. För att de värden som finns i naturreservatet ska kunna bevaras finns reservatsföreskrifter. I områden med mycket höga naturvärden är vindkraft inte lämpligt med hänsyn till naturvårdens intressen, vilket innefattar merparten av naturreservaten i Sverige. I Hallstahammars kommun finns följande sju naturreservat; Strömsholm, Strömsholms kungsladugård, Ekholmen, Häggholmen, Lindholmen, Sörkvarnsforsen och Kyrkbyåsen. I Köpings kommun finns åtta naturreservat; Venabäcken, Gråtbron, Tängsta, Lindöberget, Näs, Lindreservatet, Hedströmmen och Strömsholm (liten del ligger i kommunen). Inriktningen i vindkraftspolicyn är att vindkraftsetableringar i Natura 2000-områden och naturreservat ska undvikas. Biotopskydd, Djur- och växtskyddsområden, Naturminnen Biotopskydd utgörs av mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom områdena råder förbud mot att bedriva verksamhet eller utföra åtgärder som kan skada dessa miljöer (såsom schaktning, utfyllning, grävning, igenläggning av öppna diken m.m.). Generellt biotopskydd gäller för: alléer och åkerholmar samt källor med omgivande våtmarker, odlingsrösen, öppna diken, småvatten, våtmarker och stenmurar i jordbruksmark. Alla slags vindkraftverk som kan skada naturmiljön (7 kap. 11 miljöbalken) berörs av dessa bestämmelser. Länsstyrelsen kan medge undantag från det generella biotopskyddet om särskilda skäl finns. Dispens kan inte ges på skogsmark. Djur- och växtskyddsområden (7 kap. 12 MB) är områden med särskilda djur- eller växtarter som omfattar en större areal. Det vanligaste syftet är att skydda fåglar under deras häckningstid. Det kan innebära tillträdesförbud och förbud mot jakt och fiske men inga andra inskränkningar av rätten att bruka mark eller vatten. Skogsstyrelsen har hittills inrättat arton biotopskydd och fem naturvårdsavtal i Köpings kommun och två biotopskydd och två naturvårdsavtal i Hallstahammars kommun. 40

13 I kommunerna finns även två djur- och växtskyddsområden utpekade. Naturminnen regleras i (7 kap. 10 MB) och utgörs av enskilda föremål såsom flyttblock, jättegrytor eller gamla och storvuxna träd eller mycket små områden med intressanta naturföreteelser. Vid planering och projektering av eventuella vindkraftsetableringar i närheten av områden med skyddad natur är det viktigt att hänsyn tas till det aktuella skyddsområdets värden, så att inte vindkraftverken i sig eller följdföretag som vägar eller ledningsdragningar skadar värdena i området. Inriktningen i vindkraftspolicyn är att fortsatt planering och projektering av vindkraftsetableringar ska ske med särskild hänsyn till biotopskydd, djur- och växtskyddsområden samt andra skyddade eller värdefulla naturområden och arter så att negativ påverkan undviks. Fornminnen, byggnadsminnen etc. Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. innehåller bestämmelser om fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och ortnamn. Enligt 1 kap. 1 är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Vid planering och/eller prövning av vindkraftsanläggningar är det viktigt att i ett tidigt skede ta kontakt med länsstyrelsen angående fornlämningar och byggnadsminnen. Då en vindkraftsanläggning planeras i närheten av, men utanför skyddsområdet till ett byggnadsminne eller skyddad kyrkomiljö kan ärendet inte prövas enligt KML. Däremot kan lämpligheten prövas enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Fornlämningar kan ofta bevaras genom en noggrann lokalisering av verk och anläggningar. Förutom de fornlämningar som idag redan är kända och registrerade kan det finnas ännu ej upptäckta lämningar, som kan komma att påverkas vid uppförande av vindkraftverk, anslutningsvägar och elledningar. Strandskydd Det generella strandskyddet gäller normalt inom 100 m från strandlinjen men är vid Mälaren utökat till 300 m. Enligt beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län omfattas dock vattendrag av generellt strandskydd endast 25 meter från strandlinjen. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt även att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djuroch växtlivet. För att uppföra vindkraftverk inom strandskydd krävs dispens (7 kap MB). Bestämmelserna gäller alla slags vindkraftverk. Om aktuellt verk tillståndsprövas enligt miljöbalken på annat sätt, t.ex. som miljöfarlig verksamhet bedöms strandskyddsfrågan inom ramen för prövningen. Fågelskyddsområden I Hallstahammars kommun finns ett fågelskyddsområde vid Strömsholm. I detta område finns även ett stort antal punktrutter för fågeltaxering. I Köpings kommun finns två fågelskyddsområden, båda belägna i Mälarområdet. Boverket uppger i sin handbok för vindkraftsplanering att inventeringar av t.ex. flyttstråk, häckningslokaler och födosöksområden i och omkring en föreslagen vindkraftspark alltid bör redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. Vid vindkraftsetablering på land bör man tills vidare undvika lokalisering nära fågelskyddsområden och de viktigaste rast- och födosökområdena, t.ex. IBA-områden, längs de viktigaste flyttfågelstråken och i områden som är kända för stora flyttfågelsträck. Kulturminnesvårdsprogram Ett stort antal områden i både Hallstahammars och Köpings kommuner omfattas av kulturminnesvårdsprogram. Områdena varierar i storlek och värdena som kulturminnesvårdsprogrammet avser att skydda kan skilja sig mycket åt mellan de olika områdena. En betydande del av dessa är lokaliserade till dalgångar där begränsade vindförutsättningar råder och är därför inte så intressanta för vindkraftsetableringar. Inriktningen i vindkraftspolicyn är att särskild hänsyn kan behöva tas till områden som berörs av kulturminnesvårdsprogram vid fortsatt planering och prövning av vindkraftsärenden. Naturvårdsprogram Flera områden i både Köpings och Hallstahammars kommuner finns omnämnda i naturvårdsprogram, vilket visar på att området har en eller flera naturvärden som bedömts viktiga att vårda. Om vindkraftsetableringar blir aktuellt i eller i närheten av dessa områden är det viktigt att planering och projektering görs med hänsyn till de i naturvårdsprogrammen beskrivna värdena, så att inte vindkraften i sig eller följdföretag som vägar eller ledningar skadar naturvärdena. 41

14 Myrskyddsplan, våtmarksinventering, biotopkarterade vatten Myrskyddsplanen för Sverige redovisar landets mest värdefulla myrar som ännu inte har något långsiktigt skydd. I Köpings kommun är Kaxmossen-Dundermossen en sådan myr, tack vare dess storlek och orördhet. Lämpligheten av större vindkraftsetableringar i och i anslutning till sådana områden kan vara begränsad. Hallstahammars kommun har inga våtmarker som ingår i myrskyddsplanen för länet. Våtmarksinventeringen i Sverige är en landsomfattande kartering av våtmarker och utgör ett planeringsunderlag för att kunna bevara och arbeta strategiskt med våtmarkerna som nationell naturresurs. Ca 5 % av landytan är täckt av våtmarker, vilket internationellt sett är en förehållandevis stor andel. Våtmarker omfattas av generellt biotopskydd. Att uppföra vindkraftverk direkt i en våtmark kan bl.a. av anläggningsskäl ha begränsad lämplighet. Vindkraftsetableringar i eller i anslutning till ett område med förekomst av våtmarker eller biotopkarterade vatten kan dock vara fullt möjligt. Det är dock viktigt att hänsyn tas till våtmarkernas och vattenområdenas värden samt att bl.a. vattenföringsaspekter beaktas vid projektering av vägar och andra följdföretag. 5.5 Pågående och planerad markanvändning m.m. I nedanstående avsnitt samt efterföljande karta beskrivs utdrag av pågående och planerad markanvändning inom kommunerna som kan ha betydelse för lokaliseringen av vindkraftsanläggningar. Generellt kan sägas att norra delarna av kommunerna samt östra delen av Köpings kommun utgörs av större relativt opåverkade områden, frånsett jord- och skogsbruk. Markanvändningen i de centrala delarna av kommunerna, runt omkring E18 och tätorterna, är mer präglade av mänsklig påverkan med större vägar, kraftledningar, järnväg etc. I de södra delarna mot Mälaren återfinns, som beskrivits tidigare, en koncentration av värden för natur, kultur, friluftsliv och turism. I större delen av kommunerna bedrivs även jord- och skogsbruk, vilket oftast inte utgör någon direkt konflikt med, utan snarast gynnas av, eventuella vindkraftsetableringar. Markanvändning med positiva lokaliseringsaspekter för vindkraft Större vägar, järnvägar, kraftledningar, industrimiljöer, täkter, grus- och sandtag, avfallsanläggningar, skjutbanor, motorbanor m.m är ofta bulleralstrande i sig och områdena dit dessa är lokaliserade är att betrakta som redan påtagligt påverkade av människan. Därför kan dessa områden utgöra en positiv lokaliseringsaspekt vid planering och prövning av vindkraftsanläggningar, förutsatt att erforderliga skyddsavstånd kan hållas. Planerade vägsträckningar Norr om Hallstahammars tätort samt öster om Köpings tätort finns korridorer för nya planerade vägsträckningar, vilka behöver beaktas vid lokaliseringen av eventuella vindkraftsanläggningar. Flygfält I anslutning till norra delen av Köpings tätort finns ett mindre sportflygfält, som dock inte är någon instrumentflygplats. För flygfältet finns angivna uppgifter om höjdbegränsade områden och samråd med flygfältsägaren bör ske vid fortsatt planering av vindkraft. Stora opåverkade områden En stor del av Hallstahammars och Köpings kommuners norra och östra skogsområden ligger inom områden som av kommun och länsstyrelse angetts som Stora opåverkade områden. Även ett i södra delarna (från Mälaren, Dåvö och Billingen upp mot Köpingsåns inlopp, Munktorp och Herrskogen/Strömsholm) har angetts som Stort opåverkat område. I 3 kap 2 miljöbalken anges att: Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Vad som avses i miljöbalken är områden som inte redan är sönderskurna av exempelvis trafikleder, kraftledningar och externa etableringar eller påverkade av buller eller andra miljöstörningar. Vindkraftsetableringar kan beroende på sin storlek, omfattning och placering i olika grad ha en inverkan på upplevelsen eller karaktären av ett områdes orördhet. Att etablera grupper 42

15 43

16 med större verk inom eller i närheten av Större opåverkade områden innebär ett större exploateringsingrepp och förändrar områdets karaktär - visuellt, med ljud från rotorbladen och till viss del med nya ingrepp i naturen för vägar, fundament etc. Ofta sammanfaller dock relativt orörda områden med områden som ur andra aspekter kan vara de mest lämpliga lokaliseringarna för vindkraft. Inte minst då lokalisering långt från befintlig bebyggelse minskar risken för att verken kommer i konflikt med befintliga eller kommande bostäder. Samtidigt är tillgången på sammanhängande relativt opåverkade områden, även från vindkraft, av värde för både djur, natur och friluftsliv och ska beatraktas som en ändlig resurs att hushålla med. Boverket anger i sin handbok för vindkraftsplanering att betydande arealer av skogs- och odlingslandskap ofta utgör stora opåverkade områden, vilket ger ett visst skydd enligt miljöbalken (se 3 kap. 2 miljöbalken). Boverket menar dock att det inom den typen av områden inte generellt sett bör finnas ett hinder mot vindkraftsutbyggnad, men naturvärdena måste dock beaktas. Etableringar av vindkraftsanläggningar inom en del av de stora opåverkade områdena kan dock öka behovet och värdet av att bevara andra sådana områden som fortsatt opåverkade även från större vindkraftsetableringar. Skogar med socialt värde, närströvområden, friluftsområden, vandringsleder m.m. Både i Köpings och Hallstahammars kommuner har skogsområden som fyller ett speciellt värde för friluftsliv och rekreation identifierats, både i tätortsnära lägen och i perifera lägen. Dessa områden benämns som skogar med socialt värde eller närströvområden i kommunernas pågående översiktliga planering. Även friluftsområden av regionalt intresse, enligt naturvårdsplanen, finns redovisade i kommunernas översiktliga planering. I båda kommunerna finns ett antal vandringsleder. Bland dessa kan nämnas Bruksleden (Hallstahammar), Romboleden (Köping) och Mälardalsleden (Köping/ Hallstahammar). Utöver detta finns även ett flertal planerade vandringsleder, ridvägar och cykelleder med i den översiktliga planeringen. I utställningshandlingen för Hallstahammars kommun översiktsplan anges även viktiga områden med utvecklingspotential för turism/ kultur och friluftsliv/rekreation vid områdena kring Billingen och Strömsholm samt för kultur/ turism längs Kolbäcksån i Hallstahammars tätort. Vindkraftsetableringar vid områden som är viktiga för friluftsliv, rekreation och turism kan, beroende på storlek, omfattning och placering, i olika grad påverka upplevelsevärdet visuellt och genom buller. Även vid specifika idrotts- eller fritidsanläggningar, som t.ex. campingstugor, sportanläggningar m.m. kan vindkraftverk påverka lokala upplevelsevärden. Lämpligheten bör dock avgöras i relation till anläggningens karaktär och den aktuella vindkraftsetableringens storlek och läge. Tillgången till bra och attraktiva områden för friluftsliv och rekreation är viktigt både för människors hälsa, boendekvalitén och kommunernas attraktivitet som besöksmål. Vindkraftspolicyns inriktning är att en restriktiv hållning ska gälla till större vindkraftsetableringar i områden med utpekade höga värden för friluftsliv, rekreation och turism. Att passera ett enstaka verk eller väl avgränsade grupper av verk längs en vandringsled behöver dock inte betyda en konflikt med upplevelsevärdet längs leden som helhet, men ledens värden samt behovet av skyddsavstånd bör beaktas. Kommunintressanta naturområden och utredningsområden för skydd av naturen I Köpings kommuns pågående (2011) översiktliga planering anges totalt 25 kommunintressanta naturområden som ännu inte är skyddade på något sätt. Värdena som finns inom dessa kan dock ändå behöva visas särskild hänsyn vid eventuell vindkraftsetablering. Planering för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden). I Hallstahammars kommun pågår planering för LIS-områden. Lokaliseringen av LISområden, i låglänta områden invid Kolbäcksån och Mälaren, gör att risken för konflikt med eventuella vindkraftsetableringar bedöms som liten. Vid fortsatt planering och prövning av vindkraftsetableringar är det viktigt att beakta behovet av avstånd till befintliga och planerade boendemiljöer. 44

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land

Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land ANTAGANDEHANDLING Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land UTLÅTANDE-ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNINGSFÖRFARANDE Kommunstyrelsen beslöt 2008-09-23 264 att ställa ut Vindkraften i Laholm tillägg

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO

Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO Vindbruksplan Osby kommun Tillägg till Översiktsplan för Osby kommun Utkast till samrådshandling, 100326 SWECO Vindbruksplan Osby kommun Tillägg till översiktsplan 2009 Utkast till samrådshandling Beställare:

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i:

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Utställningshandling - december 2009 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Helsingborgs stad Höganäs kommun Ängelholms kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

Vindbruksplan Essunga Kommun. Underhandskopia och koncept. Henric Ernstson Konsult. Contekton Arkitekter Fyrstad AB

Vindbruksplan Essunga Kommun. Underhandskopia och koncept. Henric Ernstson Konsult. Contekton Arkitekter Fyrstad AB He Vindbruksplan Essunga Kommun Underhandskopia och koncept Henric Ernstson Konsult Contekton Arkitekter Fyrstad AB 0 04 Q:\henric\ARBETE\HEKonsult\7306\Vindkraftplan Essunga Kommun_v102.docx / utskriven:

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Vindkraftsplan för Götene kommun

Vindkraftsplan för Götene kommun 2008-02-29 Fördjupad översiktsplan Vindkraftsplan för Götene kommun INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND 3 Sammanfattning Översiktsplanen / riktlinjer för vindkraft 2006 Planeringsprocessen Syfte 4 Dagsläget /

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.1 Inledning Gällande bestämmelser Miljöbalken och plan- och bygglagen föreskriver att miljökonsekvenserna av en översiktsplan och dess tillägg ska beskrivas. Processen att

Läs mer

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Vindkraftsutredning 2010

Vindkraftsutredning 2010 Vindkraftsutredning 2010 Sotenäs kommun - Underlag till ÖP-2010 Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 5 1.1 - Sammanfattning 5 1.2 Bakgrund 5 Vindkrafts utbyggnad i Sverige

Läs mer

Vindbruksplan 2010 med MKB

Vindbruksplan 2010 med MKB Vindbruksplan 2010 med MKB Vetlanda kommun Bilaga till Översiktsplan 2010 Tekniska kontoret 2010-06-14 Reviderad 2010-10-08 Antagen av kommunfullmäktige 2010-10-20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck

Läs mer

FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER

FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER Denna redovisning visar förslag till och exempel på sådana underlag som länsstyrelsen kan/bör kunna leverera i samband med kommunernas aktualitetsförklaringar.

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1: HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Karlshamn 2030! Bilaga 1. Vindbruksplan. Tematiskt tillägg till översiktsplanen. Översiktsplan för Karlshamns kommun

Karlshamn 2030! Bilaga 1. Vindbruksplan. Tematiskt tillägg till översiktsplanen. Översiktsplan för Karlshamns kommun Karlshamn 2030! Översiktsplan för Karlshamns kommun Bilaga 1. Vindbruksplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Samrådshandling, april 2013 1 2 Karlshamns kommun 2013 Projetktledare: Emina Kovacic Handläggare:

Läs mer

Vindkraftsplan Ydre kommun

Vindkraftsplan Ydre kommun Vindkraftsplan Ydre kommun Antagandehandling Juni 2013 1 Förord I Ydre kommun har intresset för vindkraft historiskt varit litet. På senare år har dock vindkraftverken utvecklats och blivit större. Därmed

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening

Sveriges Ornitologiska Förening s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö 2009-03-19 Dnr: 2008/0303-15 RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 Postadress Besöksadress S. Åsgatan Telefon 0297-55500 Telefax 0297-55510 Postgiro

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas

Läs mer

DOM 2013-06-03 Stockholm

DOM 2013-06-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2013-06-03 Stockholm Mål nr P 1574-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-04 i mål nr P 4923-11, se bilaga

Läs mer

BESKRIVNING. Bakgrund Förutsättningar Förslag. sida: Innehåll: Sammanfattning. Syfte. Process

BESKRIVNING. Bakgrund Förutsättningar Förslag. sida: Innehåll: Sammanfattning. Syfte. Process BESKRIVNING Innehåll: Sammanfattning Syfte Process Bakgrund Förutsättningar Förslag sida: 7 8 8 11 27 53 SAMMANFATTNING Öland är ett av Sveriges blåsigaste landskap. På 71 meters höjd blåser det i genomsnitt

Läs mer

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad.

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning. 2 Karta och koordinater. 2 Introduktion. 3 Redovisning av förkastade och accepterat alternativ till projekteringsplats. 3 Ansökan om tillstånd. 3 Samrådets

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen Jonny Fagerström 2011-04-04 Sid 1 (9) Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen 1. Bakgrund 1.2 Skara Kommun Skara kommuns översiktsplan, antagen 19 december 2005,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Naturskyddsföreningen Norrköping 1 maj 2016 Djurparkens utveckling Från början var Kolmårdens Djurpark en lugn anläggning som visade djur och hade

Läs mer

KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3

KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3 TECKENFÖRKLARING KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3 PLANKARTOR 4 Bebyggelse 4 Infrastruktur 5 Grönstruktur 6 Naturmiljö 7 Vatten 8 Teknisk försörjning 9 Areella näringar 10 Ljudmiljö 11 Mellankommunala frågor

Läs mer

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Ny lagstiftning: Huvudsakliga Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer

Läs mer

Vindkraft i Malå och Norsjö

Vindkraft i Malå och Norsjö Granskningsredogörelse Vindkraft i Malå och Norsjö Tillägg till översiktsplaner för Malå och Norsjö kommuner Antagandehandling 2015-11-30 186 Kommunfullmäktige Malå 2015-12-07 150 Kommunfullmäktige Norsjö

Läs mer

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM God hushållning med mark och vattenresurser är ett nyckelbegrepp i den lagstiftning som reglerar markanvändningen. Den fysiska

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Kapitel 10. Riksintressen

Kapitel 10. Riksintressen Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 av30 2 av30 Se även temahäfte 2 Byggande, boende, temahäfte 19 Energi, Innehåll Kommunala skäl för arbete med vindkraft 2 Kommunala mål 2 Vindkraft i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

Karlshamn 2030 Översiktsplan för Karlshamns kommun

Karlshamn 2030 Översiktsplan för Karlshamns kommun Karlshamn 2030 Översiktsplan för Karlshamns kommun Vindbruksplan TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLANEN Bilaga 1. Vindbruksplan 1 Översiktsplan för Karlshamns kommun antagen av kommunfullmäktige 2015-05-04.

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun 2016-05-16 KS/2016:130 Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun Bedömning Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att

Läs mer

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun 2016-03-10 1(10) Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt Enligt sändlista Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt

Läs mer

Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen

Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen 2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig:

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun 2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell

Läs mer

LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN 2012-04-05 Södra Härene Innehåll INLEDNING 3 LANDSKAPSANALYS 4 LANDSKAPETS VILLKOR I VÅRGÅRDA 8 FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK 20 Kartor

Läs mer

Vindbruk. Tematiskt tillägg till översiktsplan. Mariestad: 2010-06-21 Töreboda: 2010-09-27 Gullspång: ej antagen

Vindbruk. Tematiskt tillägg till översiktsplan. Mariestad: 2010-06-21 Töreboda: 2010-09-27 Gullspång: ej antagen Vindbruk Tematiskt tillägg till översiktsplan Antagen Mariestad: 2010-06-21 Töreboda: 2010-09-27 Gullspång: ej antagen Beställare: Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Projektledare: Kristofer

Läs mer

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län Kombiterminal, logistikföretag Indalsälven Upplagsytor gods Torsboda E4 Norrån Kråkholmen Söråker Natura 2000-område Utredningsområde för eventuell framtida utbyggnad till containerhamn FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult

Läs mer

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Edsbygdens Naturskyddsförening Färgelanda Naturskyddsförening Nordals Naturskyddsförening Skogsdals Naturskyddsförening Vänersborgs Naturskyddsförening

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Landskapsbild vid förändrad layout på vindkraftpark Hultema. Komplettering av MKB för vindkraftpark Hultema i Motala kommun, Östergötlands län

Landskapsbild vid förändrad layout på vindkraftpark Hultema. Komplettering av MKB för vindkraftpark Hultema i Motala kommun, Östergötlands län 1(15) Komplettering av MKB för vindkraftpark Hultema i Motala kommun, Östergötlands län Landskapsbild vid förändrad layout på vindkraftpark Hultema 2015-02-24 Medverkande i MKB Hultema 2013-02-12 Beställare

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Vindbruksplan - tematiskt tillägg till Översiktsplan 2003, Lidköpings kommun. Utlåtande

Vindbruksplan - tematiskt tillägg till Översiktsplan 2003, Lidköpings kommun. Utlåtande Vindbruksplan - tematiskt tillägg till Översiktsplan 2003, Lidköpings kommun Utlåtande Hur utställning/granskning genomförts. Vindbruksplanen har varit utställd för allmän granskning fr o m den 15 februari

Läs mer

5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT

5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT 5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT 5.1 Vindkraftverket Teknisk utformning och produktion Ett vindkraftverk består av ett torn med maskinhus, rotor och rotorblad. Tornet förankras med ett fundament

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

Ö V E R S I K T S P L A N

Ö V E R S I K T S P L A N Ö V E R S I K T S P L A N Fördjupad översiktsplan avseende vindkraft längs kommungränsen Gällivare och Jokkmokks kommun S A M R Å D S H A N D L I N G Beställare: Styrgrupp: Gällivare och Jokkmokks kommun

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse.

Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse. 3.3 Svedala kommun strävar efter att behålla landsbygden levande med ett hållbart jordbruk och ett öppet landskap. Samtidigt ska natur- och kulturvärden bevaras och utvecklas. Tysta områden av orörd och

Läs mer