ANTAGANDEHANDLING 598. Detaljplan för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun

Transkript

1

2 ANTAGANDEHANDLING 598 Handlingarna består av: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Samrådsredogörelse Utlåtande Detaljplaneprogram Detaljplan för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Bilden är ett fotomontage MOTALA KOMMUN NORMALT PLANFÖRFARANDE STADSBYGGNAD PMN beslut, samråd Handläggare: PMN beslut, utställning Alisa Basic, planeringsarkitekt PMN beslut, antagande Tel Laga kraft

3 Detaljplan för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2 Motala kommun P L A N B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning med genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse och utlåtande Planen grundas på ett program med tillhörande samrådsredogörelse. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syfte Planens syfte är att möjliggöra en etablering av två vindkraftverk på fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, ca 5 km söder om Motala. Möjligheten att uppföra nödvändiga tekniska anläggningar och körbara tillfarter till vindkraftverken ska säkras. Planområdet ska även fortsättningsvis gå att nyttja för jordbruksändamål. Annan verksamhet eller markanvändning som medför stadigvarande vistelse ska inte uppmuntras. Huvuddrag Markanvändningen inom planområdet blir LE 1 (jordbruksmark där vindkraftverk får uppföras). Uppförandet av två vindkraftverk möjliggörs genom att en egenskapsbestämmelse vindkraftverk införs för en del av planområdet. I planen regleras vindkraftverkens storlek och utseende med beaktande av landskapsbilden. Högsta totalhöjden begränsas till 150 m. Kraftverken ska anslutas till det allmänna elnätet. BAKGRUND Eolus Vind AB är ett svenskt bolag som projekterar, uppför och förvaltar vindkraftsanläggningar. Företaget levererar också färdiga vindkraftverk till andra intressenter. Eolus Vind AB avser att i samarbete med markägarna uppföra och driva två vindkraftverk på fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2. 1

4 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte medför en betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Planen anses därför förenlig med 3, 4 och 5 kapitlen i miljöbalken. Konsekvenserna av den planerade vindkraftsetableringen kan kopplas till skuggverkan, ljudpåverkan och landskapspåverkan. Dessa konsekvenser beskrivs under en särskild rubrik. Där konstateras att den sammantagna påverkan på närområdets miljövärden samt människors hälsa och säkerhet är liten. PLANDATA Lägesbestämning och avgränsning Planområdet ligger ca 5 km söder om Motala mellan gårdarna Lårstad och Fågelstad längs länsväg 987. Planområdet sträcker sig från åkermarken öster om Lårstad gård söderut till i höjd med Fågelstad gård. Planområdesgränsen följer i öster en kraftledningsgata längs ett skogsområde. I väster löper plangränsen parallellt med länsväg 987 på ett avstånd av ca m. Orienteringskarta som visar planområdets läge. Areal Planområdet omfattar ca m². 2

5 Markägoförhållanden Planområdet omfattar följande fastigheter; Fastighet Lårstad 1:5 (del av) Fågelstad 2:2 (del av) Fågelstad 2:4 (del av) Fågelstad 3:3 (del av) Fastighetsägare privatägd privatägd privatägd privatägd TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖP 06 Översiktsplan för Motala kommun Motala möter framtiden Kommunen ställer sig enligt översiktsplanen positiv till vindkraftsetableringar och de miljövinster denna energikälla har. I översiktsplanen uppmärksammas dock den omgivningspåverkan som vindkraftverk medför. Med anledning av detta redovisar kommunen i översiktplanen bland annat riktlinjer för prövning av vindkraftverk. I översiktsplanen tas ställning för att vindkraftverk företrädesvis bör placeras i grupper istället för som enstaka solitärer. Motivet för ställningstagandet är att etableringsplatserna och därmed omgivningspåverkan då kan begränsas. Kommunen betonar också vikten av omsorgsfull utformning och väl övervägd lokalisering. Vidare pekas det i översiktsplanen ut områden där utbyggnad av vindkraft inte bör tillåtas då detta skulle komma i konflikt med andra allmänna intressen. Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2 ligger inte inom detta restriktionsområde. Detaljplaner och områdesbestämmelser Aktuellt planområde berörs sedan tidigare inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Bygglov söktes för två vindkraftverk under våren På grund av högt tryck på etablering av vindkraftsanläggningar i området beslutade plan- och miljönämnden att anläggningen skulle prövas i detaljplan och avslog därmed bygglovansökan beslutade nämnden att pröva en lokalisering av vindkraftverk vid Lårstad i detaljplan. Riksintressen och Natura 2000-områden Flera naturområden i vindkraftverkens närhet omfattas av det för EU gemensamma nätverket Natura I Sverige är Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och alla är klassade som riksintresse. Flera riksintressanta naturområden finns i planområdets närhet. En sammanfattande beskrivning av områdena finns under avsnittet Konsekvenser/ Naturmiljö. Program för planområdet För planområdet finns ett detaljplaneprogram Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun godkänt

6 Nationella och regionala planeringsmål för vindkraft Riksdagen antog våren 2002 energiproposition 2001/02:143. Propositionen innehåller ett produktionsmål för förnyelsebar el på 10 TWh fram till 2010 och ett specifikt mål för vindkraft på 10 TWh fram till Planeringsmålet har också fördelats till länsnivå, vilket innebär att elproduktionen från vindkraft i Östergötland ska öka med 56 GWh mellan 2001 och För att uppnå målet krävs i dagsläget ytterliggare ca 3 stora vindkraftverk (effekt 2-3 MW). Miljöbedömning Kommunen bedömer att följderna av detaljplanens genomförande utifrån redovisade konsekvenser samt med hänvisning till bestämmelserna i 6 kap miljöbalken 11, 3 stycket, förordningen om MKB, 4 2 stycket och bedömningskriterierna i bilaga 4 till förordningen, inte medför betydande miljöpåverkan, som föranleder en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser. Konsekvenserna av den planerade vindkraftsetableringen kan kopplas till skuggverkan, ljudpåverkan och landskapspåverkan. Dessa konsekvenser beskrivs under en särskild rubrik. Där konstateras att den sammantagna påverkan på närområdets miljövärden samt människors hälsa och säkerhet är liten. 4

7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Planområdet består av öppen jordbruksmark som nyttjas för spannmålsodling. Även efter vindkraftverkens uppförande ska nuvarande markanvändning kunna fortgå. Markanvändningen i planområdet blir därför LE 1 (Jordbruksmark där vindkraftverk får uppföras). Vindkraftverken kommer att kräva nödvändiga tillfartsvägar över åkermarken. Komplementbyggnader kan bli aktuella i direkt anslutning till vindkraftverken. Geotekniska förhållanden Under oktober 2008 genomförde Tyréns en geoteknisk undersökning i planområdet. Resultatet från undersökningen redovisas i en rapport med tillhörande teknisk beskrivning, daterad Enligt undersökningen består marken under ett 3 dm tjockt mullhaltig jord av lermorän ner till ca 14 m djup (norra verket) respektive ca 9-15 m djup (södra verket). Grundvattennivån ligger 2-2,5 m under markytan. I rapporten konstateras att båda verken kan grundläggas med plattor ovanpå ett dränerande lager. Vid bygget kommer tunga transporter och uppställning av kran kräva att marken tillfälligt förstärks med t.ex. körplåtar. Förorenad mark Inga tecken tyder på att jordbruksmarken skulle innehålla föroreningar. Kultur Fornlämningar Inom planområdet finns fem registrerade fornlämningar enligt riksantikvarieämbetets digitala arkiv. Av fornlämningarna (husgrunder, en hög och en äldre vägsträckning) finns idag inga synliga spår. Lämningarna bedöms inte påverkas av vindkraftsetableringen. En utförligare redovisning av fornlämningarna finns i detaljplaneprogrammet. En arkeologisk undersökning har genomförts av Riksantikvarieämbetet UV Öst under december Inga fornlämningar eller spår av fornlämningar hittades i samband med undersökningen Om fornlämningar, såväl fasta som lösa, påträffas i samband med kommande markingrepp ska länsstyrelsen omedelbart underrättas. Landskapskaraktär Landskapet präglas av ett öppet mjukt böljande slättlandskap med inslag av åkerholmar och skogspartier som sammanfaller med höjder i landskapet. Alléer är ett vanligt inslag som bryter slättlandskapet i mindre delar. Det öppna åkerlandskapet mellan dessa element ger vida vyer där gårdar och annan bebyggelse syns på långt håll. Bebyggelsen är ofta ordnad i mindre grupper vilka, liksom dungar och åkerholmar, ligger som öar i det öppna landskapet. 5

8 Vindkraftverk är idag vanligt förekommande i det östgötska slättlandskapet. Den övergripande landskapskaraktären påverkas därför mycket litet. För närområdet kommer vindkraftverken däremot att bli en mer påtaglig visuell förändring. Se vidare avsnitt Konsekvenser/Landskapsbild. Bebyggelseområden Bostadsbebyggelse Inom ett avstånd om 1 km från något av vindkraftverken finns ca 20 bostadshus. Vindkraftverken kommer att påverka vissa av bostäderna genom förändringar av landskapsbild, ljudpåverkan och skuggeffekter. En utförligare beskrivning av vindkraftverkens omgivningspåverkan finns under rubriken Konsekvenser. Vindkraftverk Planen kommer att medge byggrätt för två vindkraftverk. Kraftverkens storlek regleras i planbestämmelserna genom en högsta tillåten totalhöjd på 150 m. I planbestämmelserna regleras även utformningen av kraftverken med beaktande av landskapsbilden. Bestämmelserna grundar sig på de riktlinjer som kommunen tagit fram i gällande översiktsplan. Vindkraftverk inom planområdet ska ha en sammanhållen utformning avseende storlek, proportioner och färgsättning. Verken ska ha ljus neutral kulör och vara fria från reklam, etc. Rotorbladen ska vara antireflexbehandlade och gå åt samma håll på båda verken. Tillåten variation i navhöjd begränsas till +/-3 m. Avsikten är att en betraktare ska uppleva verken som lika stora. Vindkraftverken ska utformas så att ljudnivåerna inte överstiger riktvärdet 40 dba vid intilliggande bostäder. Gator och trafik Tillfartsväg Planområdet ligger drygt 200 m öster om länsväg 987 mellan Motala och Skänninge. Planområdet nås inte med bil från det allmänna vägnätet. Enskilda vägar som leder till området nås finns från Lårstad gård och från länsvägen i höjd med Lårstad gård. Nödvändiga körbara tillfarter till och från vindkraftverken tillåts inom planområdet. Avsikten är att utnyttja befintliga mindre vägar och traktorstigar så långt som möjligt för att undvika att nya vägar ska behöva anläggas. Teknisk försörjning Anslutning till det allmänna elnätet Vindkraftverken kommer att anslutas till det allmänna elnätet via markförlagda kablar. Exakt dragning av dessa anslutningar är inte fastställd. I planbestämmelserna har en bestämmelse införts som anger att marken inom hela planområdet ska vara tillgänglig för nödvändiga jordkablar för anslutning av vindkraftverk till det allmänna elnätet. Ledningsreservatet får inte 6

9 nyttjas för andra ledningar än dessa. Dock kan det bli aktuellt att samordna anslutningen av vindkraftverken med närliggande etableringar som då ges möjlighet att nyttja samma kablar. För varje vindkraftverk erfordras en transformator som om möjligt placeras i tornet. Alternativt får transformatorn uppföras separat, men ska då utformas så diskret som möjligt med hänsyn till landskapsbilden. Elledningar Genom planområdet löper idag två starkströmsledningar tillhörande Vattenfall. En av dessa två kommer enligt fattat rivningsbeslut att tas bort och får därför inget skydd i detaljplanen. Den andra ledningen löper längs planområdets östra gräns och viker sedan av åt sydväst. Denna ledning skyddas med en planbestämmelse om att området ska vara tillgängligt för luftledningar. Teleledningar En markförlagd ledning finns i planområdets västra del. Ett ledningsreservat för underjordiska teleledningar (u-område) har tagits ut på plankartan för att skydda ledningen. 7

10 KONSEKVENSER Ljudpåverkan Bullernivåerna från vindkraftverk vid bostäder bör som riktvärde inte överstiga den ekvivalenta ljudnivån 40 dba någon tid under dygnet. Denna nivå har tidigare accepterats av miljööverdomstolen i en dom från Vindkraftverken ska utformas så att ljudnivåerna inte överstiger riktvärdet 40 dba vid intilliggande bostäder. Vindkraftverk alstrar dels ljud från maskinhus och kraftelektronik och dels aerodynamiskt ljud från rotorbladen. På avstånd över ca 200 m hörs i praktiken endast det ljud som uppstår till följd av rotorbladens rörelser. Detta ljud varierar med vindstyrkan som ger verket olika varvtal. Inför planarbetet har bullerberäkningar utförts. Kalkylerna baseras på en källbullernivå på 102,8 dba vid vindkraftverken. Beräkningarna har i övrigt utgått från sådana förhållanden då ljudet från vindkraftverken uppfattas som tydligast. Ingen hänsyn till bullerdämpande vegetation, byggnader etc. har tagits. Beräkningarna har gjorts utifrån förhållanden med en vindhastighet på 8 m/s på 10 m höjd och en vindriktning rakt mot beräkningspunkten. Detta innebär att resultatet visar en maximal ljudpåverkan. Vid svagare vind blir ljudnivån från kraftverken lägre. Vid starkare vind ökar ljudet från vindkraftverken men samtidigt maskeras ljudet av ökat vindbrus i vegetation m.m. Beräkningarna visar att gällande riktvärden kan överskridas vid en bostad i planområdets närhet (inom fastigheten Lårstad 1:5). För denna bostad ska bygglov sökas för annan användning, eller alternativt rivas. I övrigt visar genomförda beräkningar att gällande riktvärden klaras för alla närliggande bostäder. Skulle ljudnivån trots allt överstiga gällande riktvärden ska ägaren vidta åtgärder för att sänka ljudnivån. Detta görs lämpligen genom en så kallad ljudoptimering där verkets varvtal och därmed ljudnivån kan regleras. I samband med miljöanmälan ska exploatören tillsammans med kommunen utarbeta ett kontrollprogram för att säkerställa att verken drivs i enlighet med detaljplanen. Det är verksamhetsutövaren själv som ansvarar för kontrollen av den egna verksamheten enligt miljöbalken. Anmälningspliktiga verksamheter omfattas dessutom enligt miljöbalken även av Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Utöver de ljud som människan uppfattar kan vindkraftverk alstra ljud i icke hörbara frekvenser. Infraljud är ljud med frekvens lägre än 20 Hz. Infraljud från moderna vindkraftverk ligger på så låga nivåer att de anses vara helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor. Ljud med frekvens över Hz kallas ultraljud och kan i viss mån påverka människor, främst genom ökad trötthet. Ljudet kan också påverka t.ex. hundar som har förmåga att uppfatta andra frekvensområden än människor. Några dokumenterade fall där vindkraftverk givit upphov till betydande ultraljudsnivåer finns dock inte. Med bakgrund av de beräknade ljudnivåerna i vindkraftverkens omgivning samt möjligheten att i efterhand justera källjudet bedöms ljudpåverkan från vindkraftverken vara rimlig. 8

11 Skuggeffekter Störande skuggverkan från vindkraftverk uppstår när rotorbladen bryter solljuset och en rörlig skugga uppstår. Skuggan blir naturligt som störst när solen står lågt och skuggan faller långt från verket. Sådana situationer inträffar vanligen under vinterhalvåret då solen står lågt på himlen. Boverket rekommenderar att rörlig skuggpåverkan ska ligga under 8 timmar per år för bostäder. Skuggberäkningar har genomförts för närliggande bostäder. Skuggtiderna har beräknats på en 25 m² stor horisontell yta. Ingen hänsyn har tagits till hinder i terrängen som t.ex. hus, träd m.m. De beräknade värdena visar således mesta tänkbara påverkan. Skuggornas störande verkan beror till stor del på när effekterna uppstår. Generellt kan skuggor under sommarkvällar antas vara mer störande än skuggor under vintermorgnar. Rörliga skuggor som överskrider Boverkets rekommendationer kommer att beröra 10 närliggande bostäder (7 fastigheter). Överskridandet varierar från 28 min till som mest 6 h och 23 min. De perioder då fastigheterna berörs av rörliga skuggor inträffar för 7 av bostäderna främst under vinterförmiddagar och för 3 under tidiga sommarmorgnar. Om de rörliga skuggorna trots allt skulle uppfattas som störande vid de bostäder där rekommenderad norm överskrids ska åtgärder vidtas. För att garantera att gällande riktvärden inte överskrids kan verken programmeras så att de stängs av om de aktuella tidpunkterna sammanfaller med väderbetingelser som ger skuggverkan. Exploatören ska tillsammans med kommunen utarbeta ett kontrollprogram för att säkerställa att verken drivs i enlighet med detaljplanen och de av plan- och miljönämnden utfärdade försiktighetsmåtten. Det är dock verksamhetsutövaren själv som ansvarar för kontrollen av den egna verksamheten enligt miljöbalken. Anmälningspliktiga verksamheter omfattas dessutom enligt miljöbalken även av Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Den begränsade skuggverkan samt möjligheten att säkerställa att gällande riktvärden följs gör att skuggpåverkan från verken inte anses medföra påtagliga konsekvenser för boende i närområdet. Risker Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan medföra säkerhetsrisker. Under kraftiga oväder kan till exempel rotorblad lossna och under vissa väderförhållanden kan is växa på rotorbladen och falla till marken. En överhettning kan dessutom leda till brand. Regelbunden skötsel och övervakning gör dock att sannolikheten för olyckor av nämnt slag anses vara liten. Människor väntas inte röra sig intill eller under vindkraftverken i någon stor omfattning. Risken för personskador i samband med isbildning eller haverier bedöms därför som mycket liten. Vindkraftverken ska utrustas med övervakningssystem så att de stannar om t.ex. temperaturen blir för hög. Åskledare ska finnas så att olyckor i samband med åska elimineras. Vid ett automatiskt driftstopp ska driftsansvarig undersöka verket innan det får startas på nytt. 9

12 Den enda möjligheten att klättra upp i verket är invändigt i tornet. Dörren till tornet ska alltid hållas låst och endast behörig personal ska ha tillträde. Vid alla servicearbeten ska säkerhetssele användas Utöver vindkraftverken och nödvändiga tekniska anläggningar (transformatorstation etc.) tillåts ingen byggnation inom planområdet. Från etableringszonen till plangräns är avståndet som minst 200 m. Intentionen är att verksamheter som innebär stadigvarande vistelse inte ska förekomma i vindkraftverkens närhet. Med stadigvarande vistelse avses här sådan verksamhet eller vistelse där människor dagligen uppehåller sig under sammanhängande veckolånga perioder eller mer. Elektromagnetiska fält Strålmiljön väntas inte förändras annat än i den absoluta närheten av uppförda transformatorstationer och intill nedgrävda kablar. Då de elektromagnetiska fält som uppstår väntas bli mycket små anses miljöpåverkan ur denna aspekt marginell. Vid projektering ska tillses att utformning sker enligt gängse praxis för att säkerställa en säker strålmiljö. Naturmiljö Riksintressen och Natura 2000 Ca 3 km norr om planområdet ligger Hilltorps kalkkärr. Området är både Natura 2000-område och riksintresse för naturvården. Områdets värden är främst kopplade till det speciella djuroch växtlivet med bland annat sällsynta snäckarter och orkidéer som är beroende av den kalkhaltiga miljön. Drygt 3,5 km åt nordväst ligger Långvråns naturreservat. Detta Natura 2000-område hyser en artrik flora och fauna som främst är kopplad till ett bestånd av äldre lövträd och död ved. Götala kalkfuktäng är ett annat Natura 2000-område ca 3 km åt sydost. Området har en speciell flora till följd av den kalkrika miljön. Hagalund är ytterliggare ett Natura 2000-område beläget ca 4,5 km åt nordväst. Området består av en ädellövskogsrest omgiven av åkermark. Skogspartiet rymmer höga botaniska värden. Ovan nämnda riksintresse-/natura 2000-områden bedöms inte påverkas av vindkraftverken. Vättern och dess stränder är utpekat som riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken (så kallad obruten kust). Vindkraftsetableringen som ligger ca 3 km från riksintresset kommer att vara synlig från riksintresseområdet, men påverkan bedöms vara godtagbar med tanke på att vindkraftverk sedan tidigare finns både inom och intill riksintresseområdet. Övrig natur Vindkraftverken bedöms inte påverka ekosystem eller naturmiljö i eller runt planområdet. En begränsad påverkan kan uppstå vid byggnation av verken. 10

13 Kulturmiljö Påverkan på kulturmiljön kan främst kopplas till den visuella påverkan på kulturlandskapet. Påverkan på landskapsbilden beskrivs närmare i avsnittet Landskapsbild. De kända fornlämningar som finns inom planområdet bedöms inte ta skada av anläggningen. 11

14 Landskapbild Vindkraftverkens påverkan på landskapet blir visuellt påtaglig. Åsikterna om vindkraftverk som inslag i det öppna landskapet går isär och är till stor del en subjektiv bedömning. Avsikten är dock att minimera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Vindkraftverk är idag ett tydligt och vanligt inslag på östgötaslätten. Nya etableringar påverkar därför den övergripande landskapsbilden marginellt. Dock kan många solitära etableringar utspridda i landskapet anses ha större påverkan än om kraftverken grupperas. Kommunen har i likhet med länsstyrelsen tagit ställning för att företrädesvis samlokalisera vindkraftverk i mindre grupper. På detta sätt koncentreras den visuella påverkan till färre platser än vad som blir fallet med fristående etableringar. Vindkraftverkens läge i förhållande till omgivande bebyggelse och vägar gör att vindkraftverken i första hand kommer att betraktas från norr, nordväst, väst eller sydväst med en skogsridå i fonden. Skogsridån utgör en begränsning av det visuella landskapsrummet, medan landskapet är mera öppet åt andra väderstreck. Läget kan anses mer lämpligt än om vindkraftverken hade stått i vägen, framför en öppen landskapsvy. Fotomontage: Vy mot etableringsplatsen från norr. Fotomontage: Vy mot nordost, från Fågelstad. Krav ställs på utformningen för att göra vindkraftverken så diskreta som möjligt. Färgsättning och ytbehandling anpassas för att undvika skarpa silhuetter och blixtrande reflexer från rotorbladen. Utformningskraven och vindkraftverkens samlokalisering i landskapet gör att påverkan på landskapsbilden anses vara rimlig. 12

15 Bilden visar vilka vyer/siktlinjer som påverkas mest av vindkraftverken. 13

16 Förhållande till andra vindkraftsetableringar Samlokalisering av vindkraftverk i grupper ska begränsa visuell påverkan till vissa platser, vilket kommunen också tagit ställning för i översiktsplanen. En förutsättning för att detta fungerar är att grupperna lokaliseras på ett sådant avstånd från varandra att de inte läses ihop och uppfattas som en stor samling utspridda verk. Risken att två grupper uppfattas som en stor ökar när avståndet mellan grupperna är litet och betraktaren befinner sig långt bort. Avstånden till andra omkringliggande verk är här ca 2 km eller mer. Mellan Götala och Styra planeras dessutom en grupp om fyra verk (ca 2,3 km bort). Det öppna landskapet på östgötaslätten gör att vindkraftverk på olika platser ibland hamnar i samma siktlinje. Detta kommer i vissa specifika vinklar och från vissa avstånd även att kunna ske vid denna etablering. Framförallt kan etableringen komma att läsas samman med vindkraftverken vid Långeryd vid betraktning på långt håll från nordost eller sydväst. Avstånden till de övriga grupperna samt siktbarriärer i landskapet gör att planerad etablering svårligen läses samman med någon av dessa. Avstånden till omgivande etableringar bedöms vara acceptabla. Grupper kommer endast att läsas samman då de betraktas i samma siktlinje och på långt håll. Ju närmre betraktaren kommer desto tydligare blir avståndet mellan grupperna. De närmst belägna vindkraftsanläggningarna i omgivningen är följande: (Se även illustration på nästa sida.) Plats Antal (+planerade) Avstånd, ca 1. Långeryd 3 3 km 2. Götala 1(3) 2,3 km 3. Stenkilsvarv 4 4 km 4. Börstad 1(1) 6 km 5. Bränna 1 6 km 14

17 Bilden visar de siktbarriärer i landskapet som definierar ett visuellt landskapsrum som omger de planerade vindkraftverken vid Lårstad. Närliggande vindkraftsetableringar är numrerade (1-5) 15

18 MEDVERKANDE I PLANARBETET Konsult Detaljplanen är upprättad av Erik Adolfsson, White arkitekter AB på uppdrag av Eolus Vind AB. Tjänstemän Ansvarig för planärendets handläggning inom kommunen är planeringsarkitekt Alisa Basic, Kommunledningskontoret/Stadsbyggnadsenheten. Samråd har skett med övriga berörda tjänstemän inom kommunen 16

19 Detaljplan för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2 Motala kommun G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Planarbetet genomförs med normalt planförfarande och beräknas i huvudsak kunna följa nedanstående tidplan. Beslut om samråd PMN 25 september 2008 Samråd 6 oktober-17 november 2008 Beslut om utställning PMN 18 december 2008 Utställning 19 januari -16 februari 2009 Beslut om antagande PMN 19 mars 2009 Laga kraft april 2009 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft eller från den dag dessförinnan, då del av planen kan genomföras med stöd av förordnande enligt PBL 13 kap 8 andra stycket. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kvartersmark Fastighetsägaren är ansvarig för kvartersmarken och de åtgärder som enligt detaljplanen skall genomföras. Vägar inom området är privata och ligger inom kvartersmark. Avtal Ett planavtal finns upprättat mellan Eolus Vind AB och Motala kommun. Se Ekonomiska frågor/planekonomi. 17

20 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Markägoförhållanden Planområdet omfattar följande fastigheter; Fastighet Lårstad 1:5 (del av) Fågelstad 2:2 (del av) Fågelstad 2:4 (del av) Fågelstad 3:3 (del av) Fastighetsägare privatägd privatägd privatägd privatägd Servitut/ledningsrätt Två luftburna högspänningsledningar (130 kv) löper genom planområdet. För dessa liksom för en nu borttagen 20 kv ledning finns ledningsrätter. Vattenfall som äger ledningarna planerar att ta bort den ena högspänningsledningen. Ett upphävande av ledningsrätterna för denna och den redan borttagna kraftledningen bör begäras av ledningshavaren. Även för den markförlagda teleledning som finns i planområdets västra del har erforderligt u-område uttagits på plankartan. Vindkraftverkens anslutning till det allmänna elnätet ska ske via markförlagda kablar för vilka ledningsrätt ska sökas. Exakt dragning av dessa anslutningar är inte fastställd. I planbestämmelserna har en bestämmelse införts som anger att marken inom hela planområdet ska vara tillgänglig för nödvändiga jordkablar för anslutning av vindkraftverk till det allmänna elnätet. Ledningsreservatet ska inte nyttjas för andra ledningar än dessa. Dock kan det bli aktuellt att samordna anslutningen av vindkraftverken med närliggande etableringar som då ges möjlighet att nyttja samma kablar. Bilden visar luftburna kraftledningar i området. De överkryssade ledningarna är borttagna, eller kommer att tas bort. Skala 1:

21 För varje vindkraftverk erfordras en transformator som om möjligt placeras i tornet. Alternativt får transformatorn uppföras separat, men ska då utformas så diskret som möjligt med hänsyn till landskapsbilden. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Ett planavtal finns upprättat mellan Eolus Vind AB och Motala kommun. I avtalet regleras ansvar och kostnader för planens upprättande. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Under oktober 2008 genomförde Tyréns en geoteknisk undersökning i planområdet. Resultatet från undersökningen redovisas i en rapport med tillhörande teknisk beskrivning, daterad I rapporten konstateras att båda verken kan grundläggas med plattor ovanpå ett dränerande lager. Vid bygget kommer tunga transporter och uppställning av kran kräva att marken tillfälligt förstärks med t.ex. körplåtar. Detaljerad grundundersökning kommer att utföras i samband med projektering. ÖVRIGT Före uppförande av verken, när exakta lägen är fastställda, ska exploatören (Eolus Vind AB) underrätta försvarsmakten om exakta positioner och höjder. Dessutom ska en flygsäkerhetsanmälan skickas in till Försvarsmakten senast 30 dagar före uppförande. MEDVERKANDE I PLANARBETET Konsult Detaljplanen är upprättad av Erik Adolfsson, White arkitekter AB på uppdrag av Eolus Vind AB. Tjänstemän Ansvarig för planärendets handläggning inom kommunen är planeringsarkitekt Alisa Basic, Kommunledningskontoret/Stadsbyggnadsenheten. Samråd har skett med övriga berörda tjänstemän inom kommunen. 19