Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun

Transkript

1 Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Bilden är ett fotomontage. Motala kommun Kommunledningskontoret Stadsbyggnad Handläggare: Alisa Basic, planeringsarkitekt Tel:

2 1 PROGRAMMETS SYFTE OCH HUVUDDRAG 1.1 Syfte Syftet med programmet är att utreda möjligheten att uppföra två vindkraftverk på fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2 söder om Motala. Parallellt med arbetet med detaljplaneprogrammet och detaljplanen kommer även en miljökonsekvensbeskrivning att upprättas som bland annat kommer att ligga till grund för miljöanmälan. 1.2 Bakgrund Eolus Vind AB har för avsikt att, i samarbete med markägarna, etablera och driva vindkraftverk på fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2 i Motala kommun. Eolus Vind AB projekterar, uppför och förvaltar vindkraftsanläggningar. 1.3 Kommande planläggning De föreslagna vindkraftverken avses planläggas efter genomfört programsamråd. Inriktningen är att marken omkring verken även fortsättningsvis ska nyttjas för jordbruksändamål, vilket får fastställas i planen. Förutom vindkraft ska marken få användas för erforderliga tillfartsvägar, kabeldragningar och eventuella komplementbyggnader. 1.4 Vindkraftverken De två vindkraftverken som föreslås inom programområdet har en navhöjd om maximalt 98 m och en rotordiameter om maximalt 90 m. Detta ger en maximal totalhöjd om 143 m. Vindkraftverkens maximala effekt är vardera 2 MW. Vindkraftverken bedöms kunna generera ca 5,1 miljoner kwh/verk under ett normalvindår. Sammanlagt innebär detta att de två verken skulle producera miljövänlig hushållsel för ca 5100 personer varje år. Området vid Lårstad/Fågelstad är intressant för vindkraftsetablering främst av fyra anledningar: Vindtillgången bedöms som god Det finns relativt få närboende inom 1 km Nära till befintlig infrastruktur såsom vägar och kraftledningar Få motstående intressen som inte kan kombineras med vindkraft Verken monteras på betongfundament, vars sidor är ca meter och djup ca 1-2 meter. Vid gjutning av fundament placeras fundamentets ovankant ofta i marknivån varefter det kan övertäckas. Det som då är synligt blir endast den i fundamentet ingjutna metallfläns som tornet skall fästa i. 2 LÄGESBESTÄMNING OCH AVGRÄNSNING Vindkraftverkens föreslagna placering grundar sig framförallt på fysiska förutsättningar. Det finns en del begränsningar för var framför allt det nordliga verket kan placeras. Söder och öster om nämnda verk finns en kraftledning där ett skyddsavstånd på 200 meter krävs. En flytt av verken i dessa riktningar är därför inte möjlig. I norr finns Västra Stenby kyrka och i väster den närmaste bebyggelsen. Det skulle vara möjligt att flytta det nordliga verket uppemot 100 meter mot nordväst. Det skulle dock innebära något minskad produktion eftersom en reducering av verkets effekt skulle vara nödvändig. Det sydliga verket är möjligt att flytta ca 100 meter åt alla håll. Den enda tydliga intressekonflikten som då skulle uppstå är ett ökat intrång på jordbruksmarken. Programområdet ligger ca 5 km söder om Motala. I öster och söder avgränsas området av den skogsbeklädda mossen Lårstad mosse/grepstadmossen. I väster bildar vägen mellan Fågelstad och Motala en naturlig avgränsning. På samma sätt bildar Västra Stenby och vägen som genomkorsar byn en na- 1

3 turlig avgränsning i norr. Detaljplaneområdet är tänkt att avgränsas med ett avstånd av 200 m från verken. Karta över programområdet med vindkraftverkens läge markerade som röda treben. 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3.1 Översiktsplanen Enligt översiktsplanen ställer sig kommunen positiv till etablering av vindkraftverk och till de miljöfördelar som vindkraft innebär. Samtidigt pekas på vindkraftens kraftiga lokala omgivningspåverkan, varför rätt lokalisering och utformning är viktigt. Vidare anser kommunen att varje plats bör utnyttjas maximalt och således är grupper av verk att föredra framför enstaka verk. Kommunen anser sig också ha goda förutsättningar att bidra till att nationella och regionala mål uppfylls. 2

4 Vidare pekas det i översiktsplanen ut områden där utbyggnad av vindkraft inte bör tillåtas då detta skulle komma i konflikt med andra allmänna intressen. Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2 ligger inte inom detta restriktionsområde. 3.2 Detaljplaner och områdesbestämmelser Inom eller i anslutning till programområdet finns inga gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser. Bygglov söktes för anläggningen under våren På grund av högt tryck på etablering av vindkraftsanläggningar i området beslutade plan- och miljönämnden att anläggningen skulle prövas i detaljplan och avslog därmed bygglovansökan. Vid sitt sammanträde beslutade nämnden att man är beredd att medverka till att lokalisering av vindkraftverk vid Lårstad prövas i detaljplan. 3.3 Miljöbedömning Konsekvenserna av planerad etablering beskrivs under särskild rubrik. Där konstateras att påverkan på det berörda områdets miljövärden, dess omgivningar eller på människors hälsa och säkerhet är liten. Detaljplaneförslaget bedöms således inte medföra en betydande miljöpåverkan som föranleder en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser. 3.4 Riksvägarna 50 och 32 Vägverket har upprättat arbetsplan för omläggning av riksväg 50 genom Motala i ny sträckning med högbro över Motalaviken. Objektet ingår i den fastställda nationella Vägtransportplanen och omfattar även en länk till nuvarande riksväg 32 söder om Motala. Vägverket har genomfört en vägutredning för riksvägarna 50 och 32 mellan Motala och E4. Enligt vägverkets inriktningsbeslut skall väg 32 ersätta väg 50 som nationell stamväg, efter bland annat ombyggnad i ny sträckning mellan Skänninge-Motala. Vägverket har här redovisat två alternativ, en västlig sträckning som följer järnvägen och en östlig som ligger närmare befintlig väg 32. Vägverket förordar det västra alternativet men oavsett valt alternativ bedöms vindkraftverken inte påverka eller komma i konflikt med vägprojektet. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 4.1 Natur och kultur Naturmiljö Marken kring etableringsplatsen består av jordbruksmark som nyttjas för storskalig spannmålsodling. Enligt Motala kommuns naturvårdsprogram finns det i anslutning till programområdet flera värdefulla naturområden, t.ex. kalktorrängar norr om Fågelsta, kalkkärret vid Fågelstad, träd- och buskbärande hage vid Sten. Vindkraftverken bedöms inte påverka dessa områden Kulturmiljö Inom de två föreslagna platserna för verken finns inga kända fornlämningar. I närområdet finns det dock ett antal fornlämningar enligt länsstyrelsens kulturmiljöenhet. 1. Fågelstad gamla tomt. Platsen är inte undersökt. 2. Lårstad gamla tomt. Platsen är inte undersökt. 3. Profan byggnad i två våningar, ca 16 x 7 m, rödfärgad lockribbspanel. Tegeltäckt sadeltak. Numera ombyggd till verkstad. 4. Vägsträckning. Kan idag ej skönjas då de ligger i dagens åkermark. Vägen har tidigare utgjort förbindelse mellan åkrarna vid Fågelstad och Tranbergsmossen. Ej undersökt. 5. Borttagen husgrund. Fornlämningen är förstörd. 3

5 6. Borttagna husgrunder. Fornlämningen är förstörd. 7. Hög som togs bort under 1900-talets första hälft. Inga fynd lär ha påträffats. 8. Vägsträckning. Inga lämningar finns idag kvar. Ingen av de ovan nämnda fornlämningarna bedöms påverkas av en vindkraftsetablering. Det kan inte uteslutas att det finns fornlämningar på platsen. Kartan redovisar kända fornlämningar i anslutning till etableringsplatsen. (Källa: Toll, 2007; Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2007) Landskapets karaktär Området ligger drygt 6 km öster om Vättern och består av jordbruksmark. Landskapets öppna karaktär och den relativa närheten till Vättern innebär att vindförhållandena på platsen tros vara gynnsamma för vindkraft. Se vidare 5.5 Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Eftersom etableringsplatsen är belägen i ett storskaligt odlingslandskap, används området inte för friluftsliv i någon större omfattning. 4

6 4.1.5 Geotekniska förhållanden Innan eventuell byggstart sker kommer en noggrannare geoteknisk undersökning att göras för att säkerställa att byggandet kan utföras på bästa sätt. Kända geotekniska förhållanden visar dock inte några svårigheter för den planerade vindkraftsetableringen. 4.2 Bebyggelseområden Inom 1 km från något av vindkraftverken finns drygt 20 bostadshus. Vindkraftverken påverkar de boende genom ändrad landskapsbild, buller och skuggeffekter från vindkraftverken samt innebär vissa säkerhetsrisker. Se vidare kapitel 5. Konsekvenser. Karta över etableringsområdet med bostäder inom ungefär 1 km från något av vindkraftverken markerade med röda cirklar. De båda bostäderna B och C ligger längre från närmaste verk (1,4 respektive 1,2 km). De har tagits med för att de är de närmaste bostäderna öster om verken. 5

7 Fastighet Avstånd till närmaste vindkraftverk A Lårstad 2:5 980 B Tranberga 1: C Tranberga 3: D Skaftesgärdet 1:5 580 E Fågelstad 1: F Fågelstad 6: G Fågelstad 3:7 810 H Fågelstad 7:2 830 I Fågelstad 2:2 910 J Fågelstad 1: K Långeryd 1: L Fågelstad 2:4 630 M Lårstad 4:1, västra 560 N Lårstad 4:1, mellersta 530 O Lårstad 4:1, östra 500 P Lårstad 2:6 510 Q Lårstad 2:1 510 R Lårstad 1:5, västra 470 S Lårstad 1:5, östra 390* T Lårstad 2:2 990 U Kälvsten 1:6 970 V Kälvsten 1:3 960 W Kälvsten 1:9 960 * Huset kommer att taxeras om till ekonomibyggnad eller rivas ifall vindkraftverken byggs. Idag utgörs etableringsplatsen av jordbruksmark där spannmålsodling bedrivs. Det finns ingen betesmark i den närmsta omgivningen. Med undantag för de markbitar som kommer att upptas av själva vindkraftverken med kranplatser, kommer marken även i fortsättningen att kunna nyttjas för spannmålsodling. 4.3 Tillfartsväg Som tillfartsvägar kommer till största delen befintliga markvägar att användas. De kan dock behöva viss förstärkning och breddning. Behovet av att anlägga nya vägar varierar beroende på slutgiltig placering av verken. Under själva byggfasen kommer en hel del tunga transporter att krävas. När vindkraftverken har tagits i drift genererar själva verken ett fåtal personbilstransporter i samband med service av vindkraftverken. Service sker normalt ungefär fyra gånger per år. Eventuella driftproblem kan ge upphov till fler transporter. 6

8 4.4 Teknisk försörjning I direkt anslutning till vindkraftverken kommer en transformatorstation att uppföras. Vindkraftverken ska anslutas till det allmänna elnätet på lämpligt ställe. Vid anslutningspunkten kan det eventuellt krävas ytterligare en transformatorstation. Inom programområdet finns två luftledningar. 5 KONSEKVENSER 5.1 Riksintressen och Natura 2000-områden Inom 5 km från programområdet finns följande riksintressen: Knappt 3 km norr om programområdet finns ett Natura 2000-område som även är av riksintresse för naturvården; Hilltorps kalkkärr. Det skyddsvärda ligger i det speciella djur- och växtliv som finns i området, i form av t.ex. en rik snäckfauna samt olika orkidéer. Drygt 3.5 km nordväst om programområdet ligger ytterligare ett Natura 2000-område; Långvråns naturreservat. Förekomsten av äldre lövträd samt död ved gör att området är artrikt både vad gäller flora och fauna. Drygt 4,5 km nordväst om området finns ännu ett Natura 2000-område; Hagalund. Området är en ädellövskogsrest helt omgiven av åkermark. Skogen är s.k. sekundär ädellövskog och inrymmer höga botaniska värden. Ungefär 3 km sydost om programområdet finns ytterligare ett Natura 2000-område; Götala kalkfuktäng. Området är en kalkrik så kallad fuktäng omgivet av åkermark. Väster om programområdet breder ytterligare ett riksintresse ut sig. Det är ett riksintresse för obruten kust och innefattar en 1 1,5 km bred landremsa närmast Vättern. Avståndet från programområdet till riksintresset är knappt 3 km. Vindkraftverken kommer att vara synliga från riksintresset. Med tanke på att det sedan tidigare finns vindkraftverk inom riksintresset borde denna nya påverkan anses vara ringa. Vindkraftverken bedöms inte påverka de beskrivna riksintressena. 5.2 Övriga natur- och kulturvärden Vindkraftverken bedöms inte påverka någon värdefull natur eller fornlämningar i området. Kulturlandskapet kommer att påverkas av en vindkraftsetablering främst genom att vindkraftverken blir väl synliga inslag i närmiljön. Området bedöms som tåligt på grund av sin storskalighet och att det redan är påverkat i hög grad av kraftledningar, vägar, bebyggelse etc. 5.3 Landskapsbild Vindkraftverk blir genom sin storlek och sina roterande blad ofta dominerande element i landskapet. En gråvit färgton med matt struktur mildrar verkens synlighet. Rotorn på större vindkraftverk roterar vid drift endast cirka 6-19 varv per minut, vilket ger ett mer rogivande intryck än ett högre varvtal som mindre vindkraftverk ofta har. Upplevelsen av vindkraftverks påverkan på landskapsbilden beror till stor del på betraktaren. Vindkraftverk upplevs antingen som fula och negativa för landskapsbilden eller som vackra symboler för miljövänlig energiproduktion. Undersökningar i Danmark visar att de flesta föredrar att vindkraftverk placeras i mindre grupper (upp till 20 verk), istället för att sprida ut samma antal verk i landskapet. Landskapsbildsfrågan behandlas översiktligt redan i kommunens översiktsplan där ställning tas till att grupper av verk är att föredra framför enstaka i landskapet spridda verk. Enligt översiktsplanen ska avståndet mellan grupper av verk vara ca 3 km, ett avstånd som gör att grupperna inte behöver konkurrera i samma landskapsbild. Samtidigt ska verken i en grupp stå på ett sådant avstånd från varandra att de tydligt läses ihop som en grupp. Det aktuella etableringsområdet är beläget i ett öppet jordbrukslandskap vilket förstärker den visuella påverkan som vindkraftverk innebär för landskapsbilden. För 7

9 att åskådliggöra hur en etablering av vindkraftverk enligt det beskrivna huvudalternativet kommer att påverka landskapsbilden, har ett antal fotomontage tagits fram från strategiska platser kring etableringsområdet. Karta över etableringsområdet med fotopunkterna markerade med gröna pilar. 8

10 Fotopunkt A. Norr om Västra Stenby Kyrka. Fotopunkt B. Infart till Säter. Fotopunkt C. Norra Fågelstad. Fotopunkt D. Mörby, öster om etableringsplatsen. 5.4 Buller från vindkraftverken Vindkraftverk alstrar dels mekaniskt ljud från maskinhus och dels aerodynamiskt ljud från roterande rotorblad. I vindkraftverkens omedelbara närhet kan även ljud från kraftelektroniken höras vid drift. På avstånd som överstiger cirka 200 meter från verket hörs i praktiken endast det aerodynamiska 9

11 ( svischande ) ljudet från rotorbladen. Rotorerna har skiftande varvtal, vilket innebär låg ljudnivå vid låga vindstyrkor och högre ljudnivå vid höga vindstyrkor. I Sverige bör, enligt Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller nattetid, ljud från vindkraftverk inte överstiga 40 db(a) vid bostäder (Naturvårdsverket, 2006). Ljudutredningskarta över vindkraftsetableringen. Ljudberäkningar för alla bostäder inom 1 km från något av vindkraftverken har utförts i beräkningsprogrammet WindPRO DECIBEL (EMD, 2007). Beräkningarna utgår från yttre förhållanden då det blåser 8 m/s på 10 meters höjd, eftersom detta anses vara då ljudet från vindkraftverk uppfattas som tydligast. Vid lägre vindhastigheter blir ljudnivåerna från vindkraftverken lägre. Vid högre vindhastigheter kommer ljudet från vindkraftverken att öka, men då maskeras det av det vindbrus som uppkommer i områdets vegetation. 10

12 Beräkningsprogrammet tar ingen hänsyn till bullerdämpande vegetation, byggnader etc., utan utgår från ett helt öppet landskap mellan vindkraftverk och bostadshus. Beräkningarna bygger också på att samtliga bostäder utsätts för maximal ljudnivå som följd av att vindriktningen är den mest ogynnsamma, sett från respektive bostad. Av dessa anledningar kan beräkningarna betecknas som värsta fallet - beräkningar. Beräkningsmodellen är baserad på rekommendationer av Naturvårdsverket (2001). I kartan nedan finns en ljudutbredningskarta och i Bilaga 1 finns fullständiga resultat från ljudberäkningarna för det redovisade huvudalternativet. Enligt resultaten kommer ljudet vid en bostad (S) att kunna överstiga det gällande riktvärdet 40 db(a). Detta hus tillhör fastigheten Lårstad 1:5 och kommer att rivas eller taxeras om till ekonomibyggnad ifall vindkraftverken byggs. Som framgår av kartan och Bilaga 1 kommer ingen av de övriga bostäderna att utsättas för ljudnivåer som överskrider gränsvärdet. Skulle ljudnivån vid närliggande bostäder ändå överstiga gällande riktvärden efter vindkraftverkens uppförande (vilket är mycket osannolikt), kommer åtgärder att vidtas för att minska ljudet. Den mest effektiva åtgärden är att utföra en så kallad ljudoptimering. Det innebär i korthet att styrdatorn i vindkraftverken programmeras att reducera ljudet genom att minska rotorns varvtal. Detta medför också att effekten minskas. Utvecklingen av vindkraftverk går fort framåt. Dessutom tar tillståndsprocessen ofta flera år. Det är därför inte möjligt att idag säga exakt vilket fabrikat eller vilken modell som kommer att uppföras vid Lårstad. Vilka verk som än väljs, så kommer källjudet att anpassas genom ljudoptimering så att ingen bostad erhåller ljud över 40 db(a). För att sedan säkerställa att verken drivs med rätt källjud kommer ett kontrollprogram att utformas i samarbete med Motala kommun. Ett förslag är att servicetekniker kontrollerar källjudet i samband med övrig service och kvitterar att verket drivs i enlighet med vad som getts tillstånd för. Med bakgrund av detta kan ljudpåverkan från vindkraftverken på kringliggande bostäder anses rimlig Infra- och ultraljud Vindkraftverk ger upphov till visst infra- och ultraljud. Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Exponering av höga infraljudsnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Ultraljud kan även vara störande för exempelvis hundar, som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Infraljud från moderna vindkraftverk ligger på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Naturvårdsverket, 2001). Det finns inte heller något dokumenterat fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats (Rudolphi, 2001). 5.5 Skuggeffekter När solen befinner sig bakom de roterade rotorbladen på ett vindkraftverk kan växlingar mellan ljus och skugga uppkomma i närområdet. I praktiken uppstår skuggeffekterna när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Detta inträffa främst dagtid under vintern, respektive morgon/kväll under sommaren. Skuggan blir mer diffus ju längre avståndet är till vindkraftverket. Skuggeffekter på bostäder inom 1 km från något av vindkraftverken har beräknats i beräkningsprogrammet WindPRO SHADOW (EMD, 2007). Skuggtider har beräknats på en 25 m² horisontell yta för varje bostad. Genom att beakta den statistiska sannolikheten för molnfrihet och vindriktning i det aktuella etableringsområdet, erhålls skuggtider som kan betraktas som förväntade värden. Beräkningsprogrammet tar dock inte någon hänsyn till hinder, som till exempel skog eller byggnader, vilket reducerar skuggpåverkan. Den verkliga skuggtiden är därför ofta lägre än den teoretiskt beräknade. Enligt Boverket bör vindkraftverket inte skugga mer än sammanlagt 8 timmar per år på en 25 m² horisontell yta vid en bostad. Se Bilaga 2 för fullständiga resultat från skuggberäkning för huvudalternativet. Enligt beräkningarna kommer bostäderna på 7 fastigheter att erhålla skuggtider som överskrider Boverkets riktlinjer. Det som kanske mest av allt avgör hur störande de rörliga skuggorna upplevs, är vid vilken tidpunkt skuggningen sker. Skuggning kvällstid på sommaren upplevs t.ex. ofta som mer störande än skuggning på morgonen under vinterhalvåret. Sammanfattningsvis kan sägas att skugg- 11

13 ningen på alla de berörda fastigheterna sker på förmiddagen under vinterhalvåret eller på morgonen sommartid. Detta är normalt tidpunkter då skuggningen normalt inte upplevs som störande. Om de rörliga skuggorna ändå skulle upplevas störande vid de bostäder där skuggnormen överskrids, kommer vindkraftverkens funktion för skuggurkoppling att utnyttjas. Verken programmeras då så att de stängs av vid vissa tidpunkter, under förutsättning att de yttre betingelserna är sådana att skuggor uppkommer. Denna programmering kan endast utföras av servicetekniker. Ett kontrollprogram kan därför enkelt utformas för att tillse att verken drivs i enlighet med tillstånden. Genom detta kan det säkerställas att inte gällande riktvärden överskrids. Vindkraftverken bedöms därför inte medföra påtagliga konsekvenser på boendemiljön med avseende på rörliga skuggor. 5.6 Risker Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator, rotorblad kan lossna och påväxt is glida av ett rotorblad och falla ned. Övervakning och regelbunden service gör dock sannolikheten för olyckor liten och så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges över 800 vindkraftverk. Avståndet till närmaste bostadshus är ca 470 meter. Eftersom etableringsområdet endast i mycket liten omfattning nyttjas för friluftslivsändamål, förväntas inga större ansamlingar av människor röra sig under eller i den direkta närheten av vindkraftverk. Därmed bedöms risken för skador till följd av haverier, isbildning etc. som mycket liten. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem så att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverken minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftsansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. I vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Dörren till tornet är alltid låst och endast behörig personal har tillträde. Det går endast att klättra upp i vindkraftverket på insidan av tornet. Vid servicearbeten ska alltid den säkerhetssele som finns i vindkraftverket användas Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält skapas varje gång elektricitet alstras, transporteras eller används. Fältet består av en elektrisk och en magnetisk del som har olika egenskaper. Magnetiska fält försvagas med avståndet till källan medan elektriska fält avskärmas eller försvagas av ledande föremål såsom träd och byggnader. De viktigaste källorna till elektromagnetiska fält i vår omgivning är mobiltelefoner och basstationer, kablar samt olika typer av elektriska apparater (Elforsk, 1998). I fallet med vindkraftverk bedöms endast påverkan på strålmiljön uppstå i den absoluta närheten av uppförda transformatorstationer samt till viss del även kring nedgrävda kablar. Samtliga materiel kommer vara utformade enligt gängse praxis för att säkerställa en säker strålmiljö. De elektromagnetiska fält som förväntas uppstå är mycket små, varför miljöpåverkan kan anses vara marginell. 12

14 5.7 Miljöbedömning 1 En framtida exploatering i enlighet med detta program bedöms utifrån nedan redovisade konsekvenser samt med hänvisning till bestämmelserna i 6 kap miljöbalken 11, 3 stycket, förordningen om MKB, 4 2 stycket och bedömningskriterierna i bilaga 4 till förordningen, inte medföra betydande miljöpåverkan, som föranleder en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser. Bestämmelserna i PBL 5 kap 18 tredje stycket, PBF 12 samt bedömningskriterierna i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ger inte skäl för någon annan bedömning. Eventuella intressekonflikter förutsätts få en närmare belysning under samrådsskedet. 6 MEDVERKANDE I PLANARBETET 6.1 Konsulter Detaljplaneprogrammet är upprättat av Thomas Nilsson och Henric Karlsson, Eolus Vind AB och Lisa Setterdahl, White arkitekter AB. 6.2 Tjänstemän Handlingen har utarbetats i samråd med berörda tjänstemän inom kommunen. Kommunen handläggare är Alisa Basic, planarkitekt, Kommunledningskontoret/Stadsbyggnad. 7 BILAGOR Bilaga 1. Ljudberäkningar Bilaga 2. Skuggberäkningar Bilaga 3. Planeringsmål för vindkraft Bilaga 4. Alternativ Bilagorna finns under kontorstid tillgängliga på Stadsbyggnadsenheten, plan 2 i kommunhuset, i kommunhusets foajé, Drottninggatan 2, Motala samt på kommunens hemsida. 1 Enligt plan- och bygglagen (PBL) 5 kap 18 2 stycket skall en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser göras när en detaljplan upprättas eller ändras om dess genomförande kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 miljöbalken. För kommunens bedömning av om genomförandet skall antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall kriterierna i bilaga 4, förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) tillämpas. Om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för vissa ändamål som anges i PBL 5 kap 18 3 stycket. Vid bedömning av om betydande miljöpåverkan skall anses föreligga i detta avseende skall kommunen enligt plan- och byggförordningen (PBF) 12 tillämpa de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. 13