Tematiskt tillägg för Vindkraft till Översiktsplanen

Transkript

1 Tematiskt tillägg för Vindkraft till Översiktsplanen Utställningshandling Utställningstid

2 Detta tematiska tillägg har utarbetats av Hörby kommun genom: Ingmar Tykesson, projektledare och Maria Löfgren, planeringsarkitekt. Tillägget är en utveckling av den Vindkraftspolicy för Hörby kommun som antogs av kommunfullmäktige Tilläget har varit ute på samråd under 2011 och bearbetats med hänsyn till inkomna yttrande. Kommunstyrelsen beslutade att ställa ut förslaget under tiden Har du frågor kan du vända dig till Hörby kommun Ingmar Tykesson, tel , 2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 INLEDNING Syfte 6 Avgränsning 6 Bakgrund 6 Planprocessen 6 Miljöbedömning 6 Ny prövningsprocess för vindkraft 8 Ringsjöbygden 22 Mellanbygden 24 Slättbygden 28 UTREDNINGSOMRÅDEN 31 Förslagets konsekvenser 36 ANSÖKNINGSHANDLINGAR Bygglov 37 Anmälan 37 VINDKRAFTVERK Funktion och uppbyggnad 10 Vindkraftens omgivningspåverkan 10 Buller, skugga och ljus 12 Risker och säkerhet 12 HÖRBY KOMMUNS FÖRUTSÄTTNINGAR Vindkraftsetableringar 15 Vindförhållande 15 Hörbys fyra bygder 16 Gemensamma förutsättningar för de 16 fyra bygderna SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE FYRA OLIKA BYGDERNA MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bakgrund och syfte 38 Avgränsning 38 Sammanfattning av det tematiska 38 tillägget Nollalternativ 38 Konsekvenser av det tematiska tillägget 38 Natur-, kulturlandskap och friluftsliv 38 Hälsa och säkerhet 39 Förnyelsebar energi 39 Riksintressen 39 Uppföljning 40 KÄLLOR 41 Hörby centralort 22 3

4 SAMMANFATTNING Intresset för att etablera vindkraft i Hörby kommun har ökat de senaste åren samtidigt som Riksdagen anser att det år 2020 ska vara möjligt att ha byggt vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 terawattimmar som vindkraften producerade under 2010 är det en kraftig utbyggnad som det är nödvändigt att planera för. Vindkraften utgjorde ca 2,4 procent av Sveriges elproduktion år Det fanns cirka 1655 vindkraftverk i Sverige i slutet av Detta dokument är utställningsmaterial enligt Plan- och bygglagen, PBL, och kommer sedan att följas av antagande. Sammanställning av förutsättningar Hörby kommun har begränsade möjligheter för vindkraftsutbyggnad även om kommunen ser positivt på en utbyggnad under ordnade former. Det ökade intresset för etablering innebär att vissa områden kan bli starkt präglade av vindkraften. För att en långsiktig utbyggnad ska kunna ske med rimlig omgivningspåverkan och i samförstånd med andra allmänna intressen har vindkraftens generella omgivningspåverkan beskrivits och motstående intressen i kommunen kartlagts. Utifrån detta görs bedömningen att vindkraftsetableringar bör kunna prövas framförallt på Linderödsåsen i kommunens östra delar. I övriga delar har de motstående intressena ansetts vara av det slag att en utbyggnad av kommersiella vindkraftverk inte är förenlig med allmänna intressen. De områden som identifierats som känsligast är av riksintresse för kulturmiljövården eller naturvården och i vissa fall både och. Dessutom är Ringsjön riksintresse för yrkesfiske och delar vid Ludvigsborg och område på Linderödsåsen Natura 2000-områden. Områdena har särskilt stort värde för turism, besöksnäring och rörligt friluftsliv och är känsliga för ingrepp. Det bör framhållas att även platser som inte omfattas av riksintressen kan ha stora lokala värden som kräver hänsyn och som ska hanteras i eventuella prövningar. Detta kan till exempel vara biotopskyddade miljöer, fornlämningar med mera som inte är så geografiskt omfattande att de kan redovisas i översiktsplanen samt områden där verken kan störa häckningsområden och områden som pekas ut i kommunens naturvårdsplan. Slättbygden Slättbygden, i sydvästra delen av kommunen, utgörs av stora landskapsrum som tål större skala på infrastruktur. På slätten tillåts stora vindkraftverk men mängden bostadsbebyggelse innebär att möjligheterna för ytterligare etablering är mycket små. Mellanbygden Den nordöstra delen av kommunen består av skogsbygd och mosaiklandskap. Landskapet är småskaligt med små rum och förhållandevis flackt. Större element såsom vindkraftverk bryter upp skalan och syns på långt håll men intresset att etablera större vindkraftverk anses överväga. Norr om Hörby tätort finns ett större regionalt rekreationsområde, Fulltofta, som är olämpligt för utbyggnad av vindkraftverk då det är ett stort sammanhängande naturområde samt riksintresse för naturmiljö. I mellanbygden är det lämpligt med utbyggnad av större vindkraftverk i anvisat område på Linderödsåsen med mycket bra vindförhållande. Bebyggelse För uppförande av vindkraftverk i närhet till bostadsbebyggelse gäller bland annat följande restriktioner: Minimiavstånd mellan bebyggelse och verk som har en totalhöjd på över 50 meter skall vara minst 500 meter och för övriga vindkraftverk skall avståndet vara minst fem gånger verkets totalhöjd, undantaget verk i anslutning till den egna bostadsfastigheten. Uppförande av vindkraftverk med en totalhöjd högre än 50 meter får inte ske närmare än 1 km från tätorternas framtida gräns och inte heller uppföras närmare än 1 km från de mindre byarna. Placering av vindkraftverk i närheten, inom 1 km, av byggnader med kulturhistoriska värden är olämplig. Avslutningsvis Vid exploatering av vindkraft är grupper att föredra men enskilda verk tillåts. Verk högre än 150 meter skall placeras i grupp. En individuell prövning skall göras av varje vindkraftsetablering enligt ovan angivna begränsningar. 4

5 Tematiskt tillägg för Vindkraft till Översiktsplanen Hörby kommun Sammanfattande karta som visar de olika bygderna i kommunen, motstående intressen samt befintliga vindkraftverk. 5

6 INLEDNING Syfte Syftet med ett tematiskt tillägg för vindkraft till översiktsplanen är att sammanställa förutsättningarna för vindraftsetablering i Hörby kommun och underlätta för framtida bedömning enligt Plan- och bygglagen, PBL, och Miljöbalken. En tillämpning av det tematiska tillägget ska underlätta en utbyggnad av vindkraften där hög energiavkastning och liten omgivningspåverkan förenas. En tydlig redovisning av olika förutsättningar förbättrar möjligheterna till effektiv handläggning och konsekventa prövningar, eliminera målkonflikter och ger vindkraftsintressenter tydligare insyn i kommunens bedömningsgrunder. Avgränsning Det tematiska tillägget omfattar hela Hörby kommun inklusive de delar av Ringsjön som ligger inom Hörby kommun. Storleksmässigt kan vindkraft delas in i två storleksklasser, gårdsverk och kommersiella verk där kommersiella verk vanligen har en effekt från 600 kw och uppåt. Detta tillägg behandlar främst de kommersiella verken. Bakgrund Intresset för att etablera vindkraft i Hörby kommun har ökat de senaste åren samtidigt som Riksdagen har satt upp en planeringsram att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade under 2010 är det en kraftig utbyggnad som det är nödvändigt att planera för. Vindkraften utgjorde ca 2,4 procent av Sveriges elproduktion år Det fanns cirka 1655 vindkraftverk i Sverige i slutet av Det råder också en snabb teknikutveckling som har gett större och effektivare vindkraftverk som bland annat kan utnyttja vinden på högre höjder vilket i sin tur skapar ett ökat intresse att etablera vindkraft i skogsområden. Kommunfullmäktige antog 2009 en vindkraftspolicy och policyn utgör den politiska grunden för detta tematiska tillägg till översiktsplanen. Planprocessen Planprocessen för upprättande av en översiktsplan regleras i Plan- och bygglagens 4 kapitel. För en fördjupad översiktplan eller ett tematiskt tillägg gäller samma process. I processen ingår 3 steg, samråd, utställning och antagande. Samråd När förslaget till plan/tillägg upprättas ska kommunen samråda med berörda kommuner, länsstyrelsen, andra myndigheter, organisationer, enskilda medborgare med flera. Utställning Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Planen/tillägget bearbetas och kompletteras sedan där hänsyn tas till inkomna synpunkter. Utställning sker sedan under minst två månader och under denna tid kan skriftliga synpunkter lämnas. Länsstyrelsen framför sina synpunkter i ett särskilt granskningsyttrande som skall bifogas antagandehandlingen. Antagande Efter utställning sammanställs de nu inkomna synpunkterna i ett utlåtande och planen/tillägget överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Miljöbedömning En översiktsplan antas alltid medföra en betydande miljöpåverkan varför planens konsekvenser skall redovisas enligt bestämmelser i Miljöbalken. Konsekvensanalysen skall behandla hela hållbarhetsbegreppet, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. 6

7 Tematiskt tillägg för Vindkraft till Översiktsplanen Hörby kommun Hörby Tomelilla Hörby kommun gränsar mot Höör, Hässleholm, Kristianstad, Tomelilla, Sjöbo samt Eslöv kommun. 7

8 Prövningsprocess för vindkraft Miniverk Ett så kallat miniverk definieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 20 m och med en rotordiameter på maximalt 3 m. Det krävs inte bygglov enligt plan- och bygglagen med tillhörande förordning för att bygga ett sådant vindkraftverk om inte verket ska monteras på en byggnad eller kommer uppföras på ett närmare avstånd från tomtgränsen än verkets höjd. Definitionen av ett så kallat miniverk har sin grund i plan- och bygglagens regler om bygglov. En sådan verksamhet som definieras nedan behöver inte bygglov enligt plan- och byggförordningen (2011:338) om det: a) är 20 meter eller lägre över markytan, b) placeras på ett avstånd från gränsen som är större än kraftverkets höjd över marken, c) inte monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är mindre än tre meter. Med höjd över marken avses den högsta höjd som anordningen uppnår, inklusive mast eller torn. Diametern på vindturbinen beräknas på den största cirkel som turbinen beskriver runt sin axel. Se illustrationer på sidan 10 för ett horisontalaxlat vindkraftverk. Om något av ovanstående krav inte uppfylls är verksamheten bygglovspliktig, läs mer om detta under klassen Gårdsverk. Om två eller fler vindkraftverk ska stå tillsammans omfattas verksamheten av anmälningsplikt enligt miljöbalken, läs mer om detta under klassen Medelstora anläggningar. Även om inte bygglov behövs för miniverk krävs det anmälan enligt 6 kap. 5 pkt 7 plan- och byggförordningen. Anmälan ska innehålla underlag för att kommunen ska kunna granska om vindkraftverken uppfyller de tekniska egenskapskraven som anges i 8 kap. plan- och bygglagen. Uppförande av vindkraftverk får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Innan vindkraftverket får tas i bruk ska ett slutbesked erhållas. För närmare information se och på PBL kunskapsbanken. Gårdsverk Ett så kallat gårdsverk definieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd på m eller ett verk vars rotordiameter överstiger 3 m. För att bygga ett sådant vindkraftverk krävs bygglov enligt plan- och bygglagen med tillhörande förordning. Bygglov handläggs av kommunens byggnadsnämnd. Definitionen av ett så kallat gårdsverk har sin grund i plan- och bygglagens regler om bygglov. En sådan verksamhet som definieras nedan är bygglovspliktig enligt plan- och byggförordningen (2011:338). Bygglov krävs för att uppföra vindkraftverk som: a) är högre än 20 meter över markytan, b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. Med höjd över marken avses den högsta höjd som anordningen uppnår, inklusive mast eller torn. Diametern på vindturbinen beräknas på den största cirkel som turbinen beskriver runt sin axel. För vindkraftverk som kräver bygglov skall även en bygganmälan göras. Vindkraftverk som är högre än 50 meter är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Om två eller fler verk ska stå tillsammans omfattas verksamheten även av anmälningsplikt enligt miljöbalken, läs mer om detta under klassen Medelstora anläggningar. Medelstora anläggningar För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av kommunen. Definitionen av en så kallad medelstor anläggning har sin grund i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), kod C En sådan verksamhet som definieras nedan är anmälningspliktig enligt miljöbalkens 9 kapitel. Verksamhet med (kod C i FMH-bilagan): 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är 8

9 högre än 50 meter, 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig. Se under Stora anläggningar när tillstånd av länsstyrelsen krävs. Exploatören har också möjlighet att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen för en anmälningspliktig verksamhet, oavsett om den förväntade miljöpåverkan är betydande eller inte (9 kap. 6 miljöbalken). Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) krävs bygglov för att uppföra vindkraftverk som är högre än 20 meter över markytan. En vindkraftsanläggning som motsvarar definitionen av en medelstor anläggning är därmed bygglovspliktig. För vindkraftverk som kräver bygglov ska även startbesked och slutsamråd erhållas av byggnadsnämnden innan anläggningen kan börja byggas respektive tas i drift. Stora anläggningar För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. Definitionen av en så kallad stor anläggning har sin grund i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), kod B och B En sådan verksamhet som definieras nedan är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken. Verksamhet med (kod B i FMH-bilagan): 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Alternativt Verksamhet med (kod B i FMH-bilagan): 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt verksamhetskod B Bygglov krävs ej enligt plan- och byggförordningen (2011:338) för att uppföra en sådan tillståndsgiven verksamhet enligt 6 kap. 2 pkt. 2. En anmälan måste dock göras, enligt 6 kap. 5 pkt. 7 plan- och byggförordningen, även om anläggningen inte kräver bygglov. ( Lagar, förordningar & föreskrifter Det finns många lagar att ta hänsyn till inför och vid uppförande av vindkraftverk Vissa lagar är dock mera centrala, som miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL). Men tillståndsprövning eller samråd kan krävas även enligt annan lagstiftning. Om t.ex. fornminnen kan komma att ändras eller skadas krävs det tillstånd av länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. Skyddsavstånd till en fornlämning regleras i 2 kap 2 KML, Kulturminneslagen. Det är viktigt att man inför en utbyggnad tidigt definierar skyddsområdet till fornlämning. Detta genomföras av Länsstyrelsen. För att bygga elektriska starkströmsledningar krävs det tillstånd enligt ellagen. Vilka beslut som aktualiseras enligt olika författningar varierar beroende på det enskilda fallet: vindkraftsanläggningens utformning, lokaliseringen och ibland kommunens vilja att planlägga det aktuella området. ( 9

10 VINDKRAFTVERK Funktion och uppbyggnad Detta tematiska tillägg behandlar så kallade horisontalaxlade verk, vilka är de klart vanligast förekommande i Sverige och världen i stort. Horisontalaxlade verk kännetecknas av att de vertikala rotorbladen som sätts i rörelse av vinden roterar runt en horisontell axel. Kommersiella verk Stora kommersiella vindkraftverk producerar normalt el vid vindhastigheter mellan 3 och 25 meter per sekund. Vid svagare och starkare vind stoppas verket. Den maximala effekten, den så kallade märkeffekten på verket, uppnås vanligtvis vid vindstyrkor på meter per sekund. Om vindhastigheten är högre låter man bladen släppa förbi en del av vinden för att anpassa vindens kraft till maxeffekten på verkets generator. Vindkraftverk kan vid optimala förutsättningar producera el under mer än 98 procent av årets timmar. Det är viktigt att vindkraftverk placeras där det blåser mycket. Det blåser mer under vinterhalvåret, vilket gör att vindkraftverkens produktion följer elbehovet under året. Vindkraftens omgivningspåverkan Landskapsbilden Med en navhöjd på ca 100 meter tillhör vindkraftverk de större byggnadsverken. Att verken dessutom rör sig gör dem till ett påtagligt inslag i landskapet oavsett om det uppfattas som positivt eller negativt. Att påverkan på landskapsbilden tillhör de faktorer som är svåra att mäta gör den inte mindre viktig. Ett konstaterande i sammanhanget är att det finns både bra och dåliga sätt att placera vindkraftverk. Vindkraften kan betraktas utifrån olika infallsvinklar. Markägare kan se sina ägor som en produktionsresurs som bör tillvaratas effektivt, medan allmänhet och besökare ser landskapet som en rekreativ upplevelse. Mått och begrepp Vindkraftens existens i landskapet jämförs ofta med historiens föränderliga kulturlandskap. Tore Wizelius, som är ämnesansvarig för vindkraftsutbildningen vid Högskolan på Gotland, jämför till exempel vindkraftverken med människans historiskt kontinuerliga sätt att utnyttja vinden som drivkraft för båtar till väderkvarnar och senare elproduktion. (Wizelius s. 23) Boverket gör liknande jämförelser i förordet till Vindkraftshandboken. En mer lokalt förankrad parallell kan göras när vi ser till det skånska kulturlandskapets utveckling. Karaktärsförstärkande byggnader knutna till produktionslandskapet, som till exempel väderkvarnar, ensilagesilos med mera förändras och byts ut mot nya anläggningar som speglar dagens behov och jordbruk. Med åren har byggnader av detta slag vuxit in i och blivit en naturlig del av jordbruket. På samma sätt kan vindkraftverk ses som vår tids bidrag till kulturlandskapet. Konstateras kan dock att vindkraftverk på grund av sin storlek och rörelse på ett annat sätt än andra nämnda karaktärsanläggningar på landsbygden har en förmåga att dominera stora områden. Därmed kan de konkurrera med exempelvis kyrktorn som de starkast framträdande landmärkena. 10

11 Även när vindkraftverk placeras med relativt stora avstånd mellan varandra kan de bli ett påtagligt inslag i landskapet. Särskilt gäller detta vid betraktelse på avstånd, då grupper av vindkraftverk blir svåra att skilja för ögat och kan dominera horisonten. Detta är ett viktigt motiv för att reglera hur stort avståndet mellan olika etableringar bör vara. Bedömning av påverkan på landskapet Det finns olika metoder att analysera och mäta vindkraftverks landskapspåverkan. Påverkan kan uppskattas med utgångspunkt från den areal inom vilken vindkraftverket är synligt. En annan metod innebär att antalet boende räknas inom det område där vindkraftverket syns. (Wizelius s ) Genom att både se till den teoretiska synbarheten och till hur många människor som verkligen ser verket från sin bostad kan alltså påverkan mätas. Wizelius nämner dessutom en metod att bedöma hur vindkraftverkens landskapspåverkan avtar med avståndet och delar då in påverkan i tre påverkanszoner. (Wizelius s.212) Påverkanszonerna har nedan översatts till en enkel formel: 1. Navhöjden x 10: Ett vindkraftverk bedöms dominera sin omgivning. 2. Navhöjden x 30: Ett vindkraftverk syns tydligt utan att dominera. 3. Navhöjden x 150: Ett vindkraftverk uppfattas som en del i landskapet. För ett normalstort vindkraftverk med en navhöjd på ca 100 m innebär detta att verket dominerar landskapet inom ca 1 km radie, att verket syns tydligt utan att dominera inom ca 3 km radie och att verket blir en mindre framträdande del av landskapet först på ca 15 km avstånd. Viktigt är här att ta hänsyn inte bara till boende, utan också till andra platser där människor ofta passerar och uppehåller sig som till exempel vägar, rekreations och naturområde. Placeringen av vindkraftverk kan ha stor betydelse för hur stor den visuella påverkan på landskapet blir. En och samma grupp av vindkraftverk kan upplevas väldigt olika beroende på varifrån man ser verken. Grupper av vindkraftverk Boverket anser att om alla synriktningar upptas av vindkraftverk kan landskapet upplevas som industriellt och intaget och menar vidare att detta motverkar hushållningen med utrymmet för vindkraft. Därför anser Boverket att det är viktigt att hålla avstånd mellan grupper av vindkraftverk och nämner vidare 3-5 km som rekommenderade minsta avstånd från flera länsstyrelser. (Vindkraftshandboken s.52) I Rätt plats för vindkraft (SOU 1999:75) omnämns två olika studier som båda lett till principiella råd angående utformning av grupper av verk. En gemensam uppfattning är här att vindkraftsgrupper ska utformas så att verken står i enkla och tydligt avläsbara geometriska formationer. Det råder också samstämmighet om att verkens navhöjder bör vara i stort sett de samma inom en grupp. En intressant slutsats i en dansk studie som omnämns är dessutom att det inbördes avståndet mellan verk i en grupp inte bör överstiga 5 rotordiametrar för att verken ska upplevas som samlade i grupp. (SOU 1999:75, s 87-89) Det avstånd mellan verk i samma grupp som grundats på säkerhetsmässiga faktorer och det faktum att verk som placeras tätare riskerar att stjäla vind från varandra ryms då inom måttet 5 x rotordiametern. Även Tore Wizelius tar upp ämnet grupper av verk. Danska attitydunderökningar visar enligt honom att människor i allmänhet föredrar vindkraftverk samlade i smågrupper men ogärna ser stora parker med 20 verk eller fler. Wizelius menar vidare att en människa från marken i princip inte har möjlighet att avläsa andra geometriska formationer på vindkraftsgrupper än räta linjer. (Wizelius s. 214) Även Boverket stödjer denna uppfattning. I Vindkraftshandboken står bland annat följande att läsa: Det är allmänt konstaterat att gruppformationer med enkelt uppfattad geometri (t.ex. rader, raster eller liksidiga trianglar) ger en mindre visuell störning, oftast på grund av att sådana formationer tillför landskapet minsta möjliga komplexitet (Vindkraftshandboken s.51) 11

12 Buller, skugga och ljus Buller Vindkraftverk ger upphov till ljud som kan verka störande för människor. Vindkraftverk alstrar dels ljud från maskinhus och kraftelektronik och dels aerodynamiskt svischande ljud från rotorbladen. Det är framförallt det sistnämnda som är märkbart i vindkraftverkets närhet. Detta ljud varierar med vindstyrkan som påverkar varvtalet. Lokala förhållanden som till exempel vegetation gör att ljudpåverkan kan variera från fall till fall. Vid stark vind ökar visserligen ljudnivån från verket men maskeras å andra sidan av rasslande lövverk och liknande. Bullernivån från vindkraftverk bör vid bostäder som riktvärde inte överstiga den ekvivalenta ljud -nivån 40 dba utomhus vid bostäder. (Vindkraftshandboken s. 35) Skuggning Rörliga skuggor uppstår då rotorbladen solbelyses under rörelse och kastar en svepande skugga över marken. Vanligen medför det minimiavstånd som rekommenderas från vindkraftverk till bostäder att rörliga skuggor endast berör bostadshus under korta stunder vissa tider på året. Dock kan rörliga skuggor nå områden betydligt längre bort än så om förhållandena är optimala. Den mest påtagliga skuggeffekten uppstår i gryning och skymning när solen står lågt i sydost eller sydväst. Skuggningen blir också större under vintern då solen står lågt under längre tid på förmiddag och eftermiddag. Andra faktorer som påverkar skuggans utbredning är lokal topografi, vegetation med mera. Dessutom spelar väderlek och vindförhållanden stor roll. Vid tät molnighet kastas inga uppfattbara slagsuggor och vid svaga vindar står rotorbladen stilla liksom skuggan. Genom att beräkna den teoretiskt maximalt möjliga skuggeffekten och sedan väga in statistik över sannolika väderförhållanden kan en sannolik skuggeffekt beräknas. Moderna vindkraftverk kan programmeras med en automatisk frånkoppling. Detta gör det möjligt att stänga av verk under vissa tider eller förhållande för att undvika oönskade störningar. Skuggtiden får inte överstiga 8 timmar per år. Störande reflexer Vid starkt solsken kan blanka ytor ge starka reflexer. Svepande rotorblad kan då upplevas som blixtrande. Idag utformas ytan på de flesta vindkraftverk så att de undviker reflexer. Flygsäkerhetsljus Luftfartsstyrelsen har fastslagit regler för hur vindkraftverk ska markeras med tanke på flygsäkerheten. Detaljerade anvisningar om hur hindermarkering och belysning skall utformas framgår av Luftfartsstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47. Risker och säkerhet Säkerhetsrisker med vindkraftverk kan främst kopplas till olyckor med nedfallande föremål och flygsäkerhet. Även om ingen aktuell statistik finns över vindkraftsolyckor i Sverige anses nedisning och fallande isbitar vara den mest påtagliga risken. (Vindkraftshandboken s. 32) Nedisning Risken för nedisning är som störst vid fuktigt och kallt väder. De största nedisningsriskerna i Sverige finns på västkusten och i fjällen, men nedisning kan förekomma överallt i landet. (Elforsk, rapport 04:13) Elforsk AB skriver i sin rapport Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast (Elforsk, rapport 04:13, s 59) att ivägslungad is hittats inom en radie motsvarande rotordiameterns längd från tornets bas. I fjällvärden finns uppgifter om ännu längre kast. Risken för långvarig nedisning anses vara liten i vår del av landet, varför några speciella avisningssystem inte anses nödvändiga. Moderna vindkraftverk kan programmeras med en automatisk frånkoppling. Detta gör det möjligt att stänga av verk under vissa tider eller förhållanden för att undvika oönskade störningar. Elforsk AB redovisar i samma rapport en beräkningsmodell för lämpligt riskavstånd. Beräkningsmodellen utgår från vindkraftverkets storlek. Rekommenderat riskavstånd skulle då bli 1,5 x (navhöjd +rotordiametern). I praktiken allt- 12

13 så ca 300 m för ett 2 MW-verk med en navhöjd respektive rotordiameter på 100 m. Boverket har ingen egen riktlinje för riskavstånd men omnämner ovan nämnda studie i Vindkraftshandboken. Där konstateras också att ett riskavstånd enligt ovanstående beräkningsmodell ligger under rekommenderade avstånd på grund av buller. (Vindkraftshandboken s.32) Beräkningsmodellen 1,5 x (navhöjd + rotordiameter) är i dagsläget alltså inte den faktor som i första hand står i konflikt med bostadsbebyggelse. Beräkningsmodellen bör dock omnämnas som ett lämpligt minimiavstånd till bostäder om teknikutveckling skulle möjliggöra så tysta verk att rekommenderat avstånd till följd av buller underskrider riskavståndet. Haverier Det finns flera uppmärksammade fall där vindkraftverk löpt amok och i mycket hög rotationshastighet havererat helt eller tappat rotorblad. Dessa olyckor är omskrivna främst i media och populärvetenskapliga tidskrifter. Svenska myndigheter är sparsamma när det gäller information om haverier. Enligt Boverket förs ingen regelbunden statistik över sådana olyckor. Däremot visar en holländsk studie att sannolikheten att ett vindkraftverk någon gång ska tappa en bladdel (del av rotorbladen) är ca 1/4200. Boverket skriver vidare att personskador förenade med vindkraftverk i Sverige främst handlat om olyckor i samband med service, reparation etc. (Vindkraftsboken s. 32) Räddningsverket och Energimyndigheten skriver följande: Kraftverken i sig kan knappast betraktas som riskabla, möjligen för de servicetekniker som i en framtid skall genomföra underhåll. Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm, men det bedöms som en synnerligen osannolik händelse. (Nya olycksrisker i ett framtida energisystem, ISBN ) Flygsäkerhet Vindkraftverk kan utgöra säkerhetsrisker för lågflygande helikoptrar och flygplan. Sedan hösten 2008 ska Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) tillämpas. Enligt föreskrifterna ska alla föremål över 20 meter utanför tätort respektive 45 meter i övrigt meddelas Transportstyrelsens luftfartsavdelning som beslutar om och hur föremålet ska markeras. Vindkraftverk kan ge upphov till störningar för navigerings- och inflygningshjälpmedel samt radar genom att utsända signaler reflekteras mot vindkraftverkens torn och rotorblad. Detta gäller även i områden långt från de höjdbegränsande områden som omger flygplatser. För att flygplatsernas intressen ska kunna tillvaratas måste flygplatser delta i den aktuella prövningsprocessen. Skyddsavstånd till vägar, järnvägar och elledningar Begränsande faktorer för vindkraftsetableringar är också andra tekniska anläggningar och infrastruktur som är ytkrävande och som behöver någon form av respektavstånd. Exempel på sådana anläggningar och infrastruktur är vägar, järnvägar och ledningsstråk. Avståndet till sådana anläggningar styrs främst av säkerhetsaspekter. Vägar Enligt Trafikverket bör vindkraftverk hålla ett säkerhetsavstånd till vägar som är proportionellt mot verkets storlek. Avståndet bör vara minst verkets totalhöjd, dock minst 50 meter. När vindkraftverk planeras inom vägområde ska samråd alltid ske med Trafikverket. För riksvägar och primära länsvägar bör hänsyn tas till vägarnas långsiktiga utrymmesbehov. Även längs enskilda vägar kan ovanstående riktlinjer användas enligt Boverket. I dessa fall bör dock en bedömning göras utifrån bland annat trafikintensitet. (Vindkraftshandboken s. 76) Järnväg Enligt Trafikverket bör avståndet till järnväg vara minst vindkraftverkets totalhöjd +20 meter. Avståndet bör mätas från närmaste spårets mitt. Tågtrafikens radiokommunikation kan störas av yttre betingelser och därför ska alla prövningar av vindkraftverk remitteras till Trafikverket. Elledningar Rekommendationer för säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och elledningar varierar mellan elbolag och myndigheter. Elsäkerhetsverket tar 13

14 upp vindkraftverk i sin skrift Byggnader nära kraftledning. Av säkerhetsskäl rekommenderas därför att minsta avstånd mellan vindkraftverk och högspänningsledning (ledning med spänning över 1 kv) ska vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Vattenfall Eldistribution AB, rekommenderar ett horisontellt säkerhetsavstånd på 200 m till högspänningsledningar. Även Svenska kraftnät som ansvarar för stamnätet i landet rekommenderar ett avstånd på 200 m mellan kraftledningar och hinder högre än 50 m. Detta för att uppfylla Transportstyrelsens säkerhetsrekommendationer för besiktning med flyg. För att tidigt klargöra förutsättningarna vid etableringar i närheten av kraftledningar bör berörda ledningsägare kontaktas i ett tidigt skede. Avfall och föroreningar Vindkraft är överlag en ren energikälla som inte genererar avfall. Till vindkraftverkens turbiner används dock oljor som byts med jämna mellanrum. Påverkan på flora och fauna De störningar av naturmiljön som främst förknippas med vindkraftverk är kollisionsrisken för fåglar. Totalt sett anses olycksrisken för fåglar vara liten. Det finns dock flera dokumenterade fall där rovfåglar dödats av rotorbladen. I de flesta fall har man i efterhand kunnat konstatera att vindkraftverken hade olyckliga konstruktioner eller var fel placerade. Till exempel har det funnits utrymmen för småfåglar att bygga bon i torn eller maskinhus, vilket i sin tur har lockat rovfåglar som kolliderat med rotorbladen. Andra vindkraftverk har varit placerade i anslutning till viktiga födo- eller häckningsplatser, vilket har förhöjt kollisionsrisken betydligt. (Wizelius s.199) Studier vid SLU visar att insekter har en förmåga att attraheras av vindkraftverken, vilket i sin tur lockar till sig fladdermöss och insektsfångande småfåglar, vilka löper större risk än andra arter att kollidera med verken. (Vindkraft på land s.11) Påverkan på grundvatten Vid etablering av vindkraftverk finns risk för negativ påverkan på grundvattnet om inte hänsyn tas till detta vid anläggningen. Störst risk är vid schaktningsarbete för grundläggning, tillfartsvägar och elledningar till vindkraftverk. Schaktning innebär att en del av det jordlager som utgör ett naturligt skydd mot föroreningar tas bort vilket ökar risken för förorening av grundvattnet. Vindkraftverk och transformatorstationer innehåller olja. Viss risk finns för läckage som kan förorena grundvattnet. 14

15 HÖRBY KOMMUNS FÖRUTSÄTTNINGAR Vindkraftsetableringar I Hörby kommun finns det idag förhållandevis få vindkraftverk. På slättbygden som hittills varit mest intressant för utbyggnad av vindkraft, finns det mycket bostäder och dessa begränsar möjligheterna till vindkraftsetablering. I kommunen finns nu nio kommersiella vindkraftverk. Intresset för etablering i skogsområdena ökar som en följd av att vindkraftverken blir större och högre. Områden med skog och kuperad terräng skapar en turbulent vind strax över skogen och här ger vinden för låga effekter för att det skall vara intressant med vindkraftverk. Men genom användning av högre verk kommer man över denna turbulenta zon. Vindförhållande Energimyndigheten har tagit fram en vindkartering som redovisas på kartor. Kartmaterialet ger endast en översiktlig bild av möjligheten att utvinna vindenergi i kommunen. Noggrannare studier av klimatförhållandena krävs därför inför nyetablering av vindkraftverk. Karteringen i Hörby kommun gjordes 2010 och redovisar medelvindar på för vindkraft intressanta höjder. Ett modernt 2 MW-verk har idag en navhöjd på ca 100 m. Nedan visas årsmedelvinden i m/s på 120 och 130 meters höjd. Mer information om vindkarteringen finns på Energimyndighetens hemsida. Vindhastighet m/s Vindhastighet m/s på 120 meters höjd. Källa: Energimyndigheten Vindhastighet m/s på 130 meters höjd. Källa: Energimyndigheten 15

16 Hörbys fyra bygder Hörby kommun består av fyra urskiljbara delar, bygder, som tillsammans utgör kommunen. De är: Hörby centralort, Ringsjöbygden, Mellanbygden som också omfattar skogsbygden, samt Slättbygden. De har var för sig olika karaktär och olika förutsättningar. I detta tillägg till översiktsplanen beskrivs förutsättningarna för vindkraftsetablering för varje bygd, undantaget centralorten som inte är möjlig för vindkraftsetablering. Gemensamma förutsättningar för de fyra bygderna Översiktsplan 2005 Många ställningstagande till olika typer av riksintressen och annat är gjort i kommunens översiktsplan Under respektive bygd redovisas de ställningstagande som har relevans mot uppförande av vindkraftverk. Bostäder Rekommenderat minimiavstånd till bostadshus från vindkraftverk ska styras av vindkraftverkets bullernivå och upphov till rörliga skuggor. En annan aspekt är rent säkerhetsmässig. Om ett vindkraftverk på något sätt skulle haverera bör avståndet vara så stort att nedfallande delar med mera inte kan nå bostadshus. Enligt Boverket bör bullernivån från vindkraftverk vid bostäder som riktvärde inte överstiga den ekvivalenta ljudnivån 40 dba utomhus vid fasad. Den teoretiska skuggtiden bör inte överskrida 30 h per år och den faktiska skuggtiden bör inte överskrida 8 h per år för störningskänslig bebyggelse. (Vindkraftshandboken s ) Boverket omnämner också en beräkningsmodell för säkerhetsavstånd:1,5 x (navhöjd + rotordiameter). (Elforsk rapport 04:13 s 51) För vindkraftverk med en navhöjd på ca 100 m och effekt på ca 2 MW kan ovan nämnda riktvärden för buller och skugga i dagsläget klaras vid ca 500 m. Utvecklingen går mot allt större och högre verk varför respektavståndet till bostäder skall vara minst 700 m. Hörbys fyra bygder 16

17 Tematiskt tillägg för Vindkraft till Översiktsplanen Hörby kommun Kommunens inställning är att minimiavstånd mellan bebyggelse och verk som har en totalhöjd på över 50 meter skall vara minst 500 meter, för verk med en totalhöjd över 150 meter minst 700 meter och för övriga vindkraftverk skall avståndet vara minst fem gånger verkets totalhöjd, undantaget verk i anslutning till den egna bostadsfastigheten. Samlad bebyggelse och tätorter Vindkraftverk kräver ett respektavstånd till bostäder. Detta innebär också att nya etableringar för lång tid framåt släcker ut möjligheten att uppföra ny bostadsbebyggelse i närområdet. Enligt kommunens översiktsplan 2005 antas tätorten växa med 5% under planperioden. Tillväxten planeras att ske i mot öster, sydost och söder. En ny väg, Sydostleden, förläggs utanför de tänkta bostadsområdena. För att säkerställa möjligheten till kvalitativ god tätortsutveckling anser Hörby kommun att det skall finnas en buffertzon utanför Sydostleden på ca m. Enligt översiktsplanen vill kommunen skapa förutsättningar för verksamhetsområden vid Osbyholm, trafikplatserna Norrehe, Hörby och Stavröd. Här behöver också finnas en buffertzon så att vindkraftsetablering inte hindrar verksamhetsetablering. Det i översiktsplanen angivna verksamhetsområdet väster om tätorten är nu exploaterat. Ludvigsborg och området kring Osbyholm med Ringsjöstrand och mot golfbanan vid Elisefarm är de områden i kommunen som, förutom tätorten, växer snabbast. Området Osbyholm-LybyElisefarm-Ringsjöstrand pekas ut i översiktsplanen som ett område där det skall upprättas en fördjupad översiktsplan I avvaktan på denna plan undantas området, med en hänsynszon, från vindkraftsetableringar. Natur, kultur, fritid och rekreation Natur, kultur, fritid och rekreation är områden som står i nära relation till varandra. Inte sällan är det kombinationen av natur- och kulturmiljö som gör en plats eller ett område till ett intressant rekreationsmål. Det är viktigt, även ur ett näringslivsperspektiv, att bevara dessa värden och deras attraktionskraft. Vindkraften berör förutom bostäder, främst natur - och kulturmiljöer på landsbygden. I Hörby kommun finns en mängd natur- och kulturmiljöer med stor variation Ringsjön med sina stränder, de djupa skogarna och det småbrutna landskapet på Linderödsåsen samt det rika kulturlandskapet på slätten. De många naturvärdena stärker kommunens konkurrenskraft och erbjuder attraktiva boendemiljöer. Fulltofta är ett populärt rekreationsområde med skiftande natur och rik kulturmiljö. 17

18 Naturvårdsplanen Kommunen har utarbetat en naturvårdsplan i syfte att visa hur natur och kulturmiljöer ska bevaras och utvecklas. Naturvårdsplanen beskriver kommunens förhållande till naturen och naturvärdet hos olika områden inom kommunen. Ett område kan vara intressant ur flera aspekter, t.ex. naturvärden, friluftsliv eller landskapsbild. Naturvårdsplanen utgör en samlad redovisning av naturvårdens bevarandeintressen och är kommunens långsiktiga program avseende bevarandet av dessa värden. Naturvårdsplanen ska ha en sådan ställning att den ger riktlinjer för naturvårdsarbetet, samt utgör en viktig del av beslutsunderlag vid vägning mellan naturvårdsintressen och andra intressen rörande markoch vattenanvändningen. Eftersom vindkraftsetableringar oftast görs på landsbygden är bedömningar av påverkan på naturmiljön en väsentlig del av prövningen. Vid tillståndsansansökning och anmälan skall därför kommunens naturvårdsplan tillämpas jämte detta tematiska tillägg. Rekreationsvärden Flera av de värdefulla natur- och kulturmiljöerna har också höga rekreativa värden. Vissa av dessa är utpekade som riksintresseområden medan andra kan kopplas till specifika attraktioner. Några högt värderade besöksmål redovisas i gällande översiktsplan. Utöver natur- och kulturvärden kopplade till platserna har flera av dem dessutom sådana attraktionskvalitéer att de är av stor ekonomisk betydelse för näringslivet och besöksnäringen. Kulturhistoriska landmärken Kyrkor och kyrkbyar är historiskt sett landmärken och mötesplatser, i synnerhet på landsbygden där de under lång tid saknat verklig konkurrens om uppmärksamheten från andra byggnadsverk. Utöver kyrkomiljöer finns det andra byggnader som också fungerar som blickfång och har en stor del av sitt värde knutet till sin plats i landskapet. Sådana byggnader är till exempel slott och andra iögonfallande kulturhistoriska miljöer. För att värdefulla byggnader helt skall kunna behålla sin särställning som landmärken skall stora respektavstånd krävas. En jämförelse kan göras med metoden att mäta påverkanszoner runt vindkraftverk och respektavstånd mellan grupper. (se kap. Bedömning av påverkan på landskapet). Så stora respektavstånd till kyrkor och andra miljöer har inte ansetts rimligt, eftersom mycket stora arealer då skulle släckas ut som möjliga vindkraftsområden. Ett minsta respektavstånd på 1 km anses dock nödvändigt kring värdefulla byggnader/miljöer. Ett flexibelt sätt att förhålla sig till skyddsvärda byggnader i landskapet är att alltid analysera hur vindkraftverk kommer att påverka upplevelsen. En sådan bedömning ska alltid göras om vindkraftverk planeras inom synhåll från, eller i siktlinjen mot en kyrka eller annan skyddsvärd bebyggelse. Något bestämt avstånd för när en sådan analys ska göras är svårt att ta fram eftersom till exempel ett kyrktorn kan vara ett markant inslag i landskapet på långt avstånd från ett håll, medan det kan vara helt skymt från ett annat. Vid en lokaliseringsutredning bör tillses att negativa effekter inte uppstår från de vanligaste betraktelsehållen. Om vindkraftverken placeras sidoorienterat ifrån en siktlinje undviker man onödigt stor påverkan på landskapet. Fornlämningar Hörby kommun rymmer flera kända fornlämningsrika områden med fornlämningar från järnåldern främst i de norra delarna av kommunen. Samtidigt finns stora outforskade områden där många lämningar sannolikt finns dolda. Fornlämningar skyddas genom Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (Kulturminneslagen, KML). Genom KML har fasta fornlämningar ett automatiskt skydd utan att något myndighetsbeslut fattats. Om en fornlämning påträffas under till exempel ett grävarbete måste arbetet avbrytas och länsstyrelsen underrättas. Vindkraftverk bör undvikas på eller i direkt anslutning till synliga fornlämningar. Vid projekteringen ska behovet av arkeologi utredas. För ingrepp i fornlämningar krävs tillstånd från Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. Kända fornlämningar finns redovisade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Skyddsavstånd till en fornlämning regleras i 2 kap 2 KML. Till en fornlämning hör ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att 18

19 Tematiskt tillägg för Vindkraft till Översiktsplanen Hörby kommun Gravfält i Äspinge socken från brons- och järnåldern bevara den och ge den tillräckligt med utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta kallas fornlämningsområde. Syftet med ett sådant område är bland annat att en fornlämning skall kunna bevaras i så långt som möjligt i ursprunglig miljö. Det är viktigt att, innan det utförs en utbyggnad, kontakt tas med länsstyrelsen för att tidigt definiera skyddsområde. Riksintresse för kulturmiljövården, naturvården och det rörliga friluftslivet samt naturreservat Natura 2000-områden Natura 2000 är ett EU-nätverk med syfte att bevara den biologiska mångfalden i medlemsstaterna. Alla Natura 2000-områden i Sverige är klassade som riksintressen enligt 4 kap miljöbalken. Ett Natura 2000-område har ett mycket starkt skydd som också är direkt fastslaget i lagtext. I 7 kap. 27 Miljöbalken står att ett område som har tagits upp i förteckningen skall prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet. I Naturvårdsverkets allmänna råd till samma paragraf vidareutvecklas formuleringen: Med att ett område skall prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet bör avses att Natura 2000områdena skall prioriteras i alla berörda statliga myndigheters och kommuners skyddsarbete. Med skyddsarbete bör avses skydd i en vidare bemärkelse än endast i form av områdesskydd enligt 7 kap miljöbalken. Här avses alla lämpliga åtgärder, även avtal av olika slag och planer, som innebär att gynnsam bevarandestatus kan upprätthållas eller återställas. (Handbok 2003:9, Naturvårdsverket) Riksintressen enligt 3 kap. Miljöbalken Mark- och vattenområden som har nationell betydelse för kulturmiljövården, naturvården och det rörliga friluftslivet kan pekas ut som riksintresse av Riksantikvarieämbetet respektive Naturvårdsverket. Syftet är att hävda det nationella intresset i fysisk planering och andra beslut om markanvändning. I dessa områden anses vindkraftverk generellt sätt olämpliga eftersom riksintresset har direkt koppling till områdenas upplevelsevärden. För riksintressena gäller att de ska skyddas från åtgärder som påtagligt skadar värdena. Detta innebär att vindkraftverk trots allt inte är helt uteslutet. För varje aktuell etablering måste det dock tydligt kunna visas att ingen påtaglig skada 19

20 uppkommer på värden kopplade till riksintressen. Naturreservat Varje naturreservat har unika specificerade föreskrifter för att bevara naturvärdena. Syftet med reservatet avgör vilka begränsningar som gäller i reservatet. Genom Miljöbalken, lokala föreskrifter mot markanvändning och de ersättningar som utgår till markägaren är naturreservat ett starkt skydd för de naturmiljöer som omfattas. (Naturreservat Sverige, Naturvårdsverket) Kulturmiljöprogram Kulturmiljöprogram för Skåne är det gällande regionala kunskapsunderlaget alltsedan 13 december Programmet är i första hand ett regionalt och skånskt kunskapsunderlag för samhällsplanerare i kommuner, på Vägverket, Banverket med flera. Kulturmiljöprogram för Skåne är även ett underlag för museer, hembygdsförbund med flera samt en del av Länsstyrelsens strategiarbete för kulturmiljövården. Areella näringar Vindkraftverk har inte bara en visuell påverkan. I vissa fall kan ianspråktagande av mark för vindkraftsändamål påverka möjligheten att bruka eller nyttja marken till annat. Med genomtänkt placering finns det dock goda möjligheter att samutnyttja marken med annan användning. Fiske I Hörby kommun är Ringsjön utpekad som riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kapitlet Miljöbalken. Specifikt faktaunderlag för vindkraftens påverkan på fiskbestånd och fiskerinäring i Ringsjön är knapphändigt. Både Fiskeriverket och kunskapsprogrammet Vindval, som är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten har dock gjort studier av vindkraftens påverkan på marina ekosystem i Östersjön och Bottenviken. Vindkraften har enligt dessa studier en begränsad påverkan på det marina livet och fiskens livsbetingelser. Fundament till havsbaserade vindkraftverk kan i viss mån ha en så kallad reveffekt och bli en positiv livsmiljö för marint liv och fisk. Buller från vindkraftverk tycks inte ha någon omfattande påverkan på fisken (Vindval, Rapport 5924, Mars2009). En betydelsefull och direkt ekonomisk konsekvens för fiskerinäringen är dock de fiskerestriktioner som etableringar till sjöss skulle medföra. Riksintresseområdena för yrkesfisket har koppling till det ekonomiska värdet på fångsterna. Enligt Fiskeriverket sammanfaller riksintresseområdena därför med de områden där restriktioner skulle medföra störst ekonomisk betydelse (Fiskeriverket, Revidering av kunskapsläget för vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden, ). Jord- och skogsbruk Vindkraftverk i kombination med jord- och skogsbruk är en relativt vanlig företeelse. Vindkraftverken tar liten plats på marken och medger till exempel odling alldeles intill och mellan verk som står i grupper. Ofta är markägaren ägare eller delägare i vindkraftverken och ser detta som ett komplement till jordbruksverksamheten. Den för vindkraftverken nödvändiga infrastrukturen, i form av kablar, transformatorer och tillfartsvägar, innebär oftast en relativt liten markförlust, vilket ger goda möjligheter att kombinera jordbruk med vindkraft. En ofta effektiv lösning är att tillfartsvägar till vindkraftverk samnyttjas med behovet av transportvägar för skogs- eller jordbruksmaskiner. Vindkraften är ibland en viktig del och en stor investering för enskilda jordbruksföretagares verksamhet. Intressekonflikter kan uppstå när verk etableras i områden där det råder stort etableringstryck och en etablering släcker ut möjligheten för andra att uppföra vindkraftverk. För att undvika konflikter bör möjligheter till andelsägande bland närboende uppmuntras och samordning av etableringar mellan markägare eftersträvas. Ett brett ägande och delaktighet på lokal nivå är också ett sätt att skapa större acceptans för vindkraft. Jord och skogsbruk i Hörby kommun omfattar inte enbart odling eller djurhållning som produktionsverksamhet. Många lantbruksföretagare börjar också driva verksamheter och anläggningar med inriktning mot upplevelser, turism och rekreation där till exempel en orörd natur är en viktig förutsättning. Olämpligt placerade vindkraftverk kan inverka negativt på etablering av sådana verksamheter. För att undvika sådana 20

21 situationer är det viktigt med lokal förankring i närområdet. Totalförsvar Riksintresset för totalförsvarets militära del Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap andra stycket Miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. I hela kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför ska Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana ärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 50 m inom tätort. Information om remissblanketter med mera finns att hämta på försvarsmaktens hemsida, Forsvarsmakten/Remisser/ Försvaret har också anläggningar på mark. På kartan sidan 5 visas det område som är samverkansområde för markbundna objekt. Revinge Revinge ligger söder om Hörby kommun och verksamheten innebär begränsningar på möjligheten att uppföra högre vindkraftverk i de sydligare delarna. Luftfart Kommunen påverkas av flygverksamheten på Sturups flygplats i Lunds kommun och hela Hörby kommun ligger inom inflygningszonen. Kommunen ligger också inom restriktionsområde för Ljungbyheds flygplats, Klippans kommun och Everöds flygplats, Kristianstad kommun. Vidare berörs kommunen också av Sebbarps flygfält i Eslövs kommun. En flygplats influensområde har en radie från flygplatsen på 55 km. För att kunna ge ett definitivt besked om vindkraftverkens eventuella påverkan på flygsäkerheten måste position, markhöjd och höjd på vindkraftverk vara känt. För att flygplatsernas intressen ska kunna tillvaratas måste flygplatser som berörs av nya vindkraftsetableringar ges möjlighet att delta i prövningsprocessen. Vattentäkter och vattenskyddsområden I Hörby kommun används sex grundvattenverk för produktion av dricksvatten. Hörby tätort, Svensköp, Önneköp, Oderup, S Rörum och Gummastorp För vissa vattentäkter finns vattenskyddsområde som är baserat på tillrinningsområdet till vattentäkten. Skyddsföreskrifterna kan innehålla olika krav för respektive zon, vattentäktszon, primär och sekundär skyddszon. Vattentäktszonen utgörs av området närmast vattenuttaget. Ingrepp och företag som kan påverka grundvattnet bör undvikas i vattenskyddsområdena. För ytterligare information om vattentäkter och vattenskyddsområden hänvisas till kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Mellankommunala intressen Den översiktliga planeringen för vindkraft i Hörby kommun påverkar även omgivande kommuners vindkraftsutbyggnad. De administrativa gränserna rår inte över landskapets förutsättningar för vindkraft vilket motiverar samarbete över gränser. I områden nära kommungränserna påverkas möjligheterna att bygga ut vindkraft på andra sidan gränsen. Särskilt påtagligt blir detta i gränstrakterna mot Sjöbo och Kristianstad kommuner där etableringstrycket är relativt högt. Hörby kommuns inställning är att vindkraftsutbyggnad om så är möjligt ska ske samordnat över administrativa gränser för att uppnå ett effektivt markutnyttjande. Samråd ska alltid ske med berörd grannkommun vid etableringar närmre än 5 km från kommungräns. 21

22 Hörby centralort Översiktsplan 2005 SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE FYRA OLIKA BYGDERNA Hörby har en gedigen och gripbar småstadsprägel med starka historiska rötter där hälften av kommunens invånare bor. Det finns höga natur- och kulturvärden i landskapet alldeles in på samhället. I direkt anslutning till tätorten finns Hörby fälad med stora naturintressen. Nya bostäder planeras öster, sydost och söder om tätorten. En förbifart i sydost planeras för att avlasta trafiken i centrum och denna kommer under en överskådlig tid att bli en yttre avgränsning för samhället och samtidigt utgör en yttre gräns för etablering av vindkraftverk. Kommunens inställning. I tätorten är det inte möjligt att etablera vindkraft på grund av närheten till bebyggelse. Ringsjöbygden Översiktsplan 2005 Ringsjöbygden utgör i sin helhet en samlad miljö med stor särprägel, en resurs värd att värna om och att utveckla. Denna del av Hörby kommun har höga landskapliga kvaliteter med förhistorisk kontinuitet, både i de öppna hävdade jordbruksmarkerna och i skogsområdena. Från stora avstånd finns utsikt över Ringsjön. Här finns också de mest attraktiva platserna för ny bebyggelse inom kommunen. Det är de sammanhängande landskapliga natur- och kulturvärdena som utgör de stora kvaliteterna i bygden. Riksintressen m.m. Stora delar av Ringsjöbygden utgör riksintresse både för natur- och kulturmiljövård och här finns följande riksintressen: Riksintresset N 34 f, Fulltofta, som del av Äldre odlingslandskap på Linderödsåsen. Riksintresset N 34 i, Lyby, har blivit naturreservatet Askebacken med Lyby stubbskottsäng (Lst ). För Riksintresset N34 gäller att områdets förutsättningar för bevarande är fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets värden kan bland annat påverkas negativt av bebyggelse, luftledningar och vägdragningar. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot riksintresset Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i Riksintresseområdet N34. Riksintresse kulturminnesvård K 67 (M67) Fulltofta Osbyholm Nunnäs i södra delen av Ringsjöbygden utgörs av ett kuperat slotts och odlingslandskap med förhistorisk kontinuitet och omfattande allé och vägsystem. Uttryck för riksintresset. Omfattande koncentration av fornlämningar med anknytning till förhistorisk jakt och fiske i Ringsjön, järnåldersgravfält vid Nunnäs och Hästäng med domarringar, skeppsättningar, resta stenar, treuddar och stensättningar, talrika stengärdesgårdar, äldre hägnadssystem och bevarat vägsystem - kyrkvägen Fulltofta- Hästäng-Äspinge. Fulltofta herrgård med bebyggelse från 1800-talets mitt med tillhörande park. Fulltofta kyrka av medeltida ursprung, S:t Magnhilds källa, torp, och ensamliggande gårdar. Osbyholms slott av medeltida ursprung med talsbebyggelse som omgestaltats under talet, vallgravar, park, ekonomibebyggelse i gråsten, stenvalvsbroar och grindstuga. Vid Hörbyån Osbyholms vattenkvarn från 1800-talet. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot riksintresset Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i Riksintresseområdet K67. 22

23 Riksintresse för yrkesfiske, utgörs av östra och västra Ringsjön samt Sätofta sjön. Det finns även områden med skydd enligt Natura 2000 (Fulltofta - Ringsjön, Fulltofta och Östra Fulltoftaområdet), som till stor del överlappar ovan nämnda riksintressen. I området kring Ringsjön utgörs stora delar av riksintresse N 34 och K 67 av Fulltofta naturreservat. Riksintresse väg E22. Ingår i det nationella stamvägnätet. Riksintresse väg 13. Vägen är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Ringsjöbygden har vidsträckta vyer med stora kulturhistoriska värden och upplevelsevärden. Området har stora unika natur- och kulturmiljövärden samtidigt som det är attraktivt som bostadsområde. I Ringsjöbygden finns följande regionala bevarandeintressen som omfattas av Skånes Kulturmiljöprogram: Kulturmiljöprogram Nunnäs-Fulltofta-Osbyholm- Lyby. Området visar en kontinuerlig utveckling av kulturlandskapet från förhistorisk tid över medeltid till nutid med värde av betydelse för landskapsbilden. De riksintressen och andra restriktioner som finns i området innebär i sig inte något förbud mot vindkraft men gör att det ofta uppstår intressekonflikter. För att utläsa om ett riksintresse riskerar att skadas till följd av en vindkraftsetablering krävs att riksintressets värden och skyddsbehov identifieras. (SOU:1999:75, s71) Eventuella etableringar i eller intill Ringsjön kräver sannolikt särskilt tillstånd enligt 7. kap. 28a Miljöbalken. Dessutom kan det krävas dispens från strandskydd vid anmälningspliktig verksamhet samt i vissa fall tillstånd för vattenverksamhet. Ringsjöbygden är en av arton värdetrakter för ädellövskog i Skåne. I Ringsjöbygdens värdetrakt är de största naturvärdena knutna till gamla ekar och ekbestånd. Kommunens inställning. Kommunens inställning är att det är viktigt att behålla Ringsjöns karaktär och att de konkurerande intressena i området ges högre prioritet jämfört med vindkraftsintresset varför kommunen inte tillåter etablering av större vindkraftverk i området. Kartor över Ringsjöbygden som visar motstående intressen 23

24 Mellanbygden Översiktsplan 2005 I mellanbygden, dit också skogsbygden i Hörby räknas, finns ett typiskt Hörbylandskap, ett småskaligt böljande mosaiklandskap med öppna betesmarker, stengärdsgårdar, blandskogar och våtmarker. By- och odlingsmarksstrukturerna är av gammalt ursprung och byarna har aktivt föreningsliv. Befolkningsmängden har inte ändrats mycket under senare tid. Tysta områden är en av mellanbygdens främsta tillgångar. Riksintressen m.m. I Mellanbygden finns följande riksintressen: Riksintresset N 34 f, Fulltofta, som del av Äldre odlingslandskap på Linderödsåsen. För Riksintresset N34 gäller att områdets förutsättningar för bevarande är fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets värden kan bland annat påverkas negativt av bebyggelse, luftledningar och vägdragningar. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot riksintresset Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i Riksintresseområdet N34. Riksintresset N 57, Kvarnberga-Härröd-Östra Sallerup-Gummarp-Sniberup som del av Äldre odlingslandskap på Linderödsåsen. För Riksintresset N57 gäller att områdets förutsättningar för bevarande är fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets värden kan bland annat påverkas negativt av bebyggelse, luftledningar och vägdragningar. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot riksintresset Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i Riksintresseområdet N57. Riksintresset N 58, Fjällmossen, ett representativt odlingslandskap, Ingmanstorp Harphult, I skogs- och mellanbygd. Fjällmossen är ett värdefullt myrkomplex med en högt värderad platåformigt välvd mosse För Riksintresset N58 gäller att områdets förutsättningar för bevarande är fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets värden kan bland annat påverkas negativt av bebyggelse, luftledningar och vägdragningar. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot riksintresset Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i Riksintresseområdet N58. Riksintresse K 67, Fulltofta-Osbyholm-Nunnäs i västra delen av Mellanbygden utgörs av ett kuperat slotts och odlingslandskap med förhistorisk kontinuitet och omfattande allé och vägsystem. Uttryck för riksintresset. Omfattande koncentration av fornlämningar med anknytning till förhistorisk jakt och fiske i Ringsjön, järnåldersgravfält vid Nunnäs och Hästäng med domarringar, skeppsättningar, resta stenar, treuddar och stensättningar, talrika stengärdesgårdar, äldre hägnadssystem och bevarat vägsystem - kyrkvägen Fulltofta-Hästäng-Äspinge. Fulltofta herrgård med bebyggelse från 1800-talets mitt med tillhörande park. Fulltofta kyrka av medeltida ursprung, S:t Magnhilds källa, torp, och ensamliggande gårdar. Osbyholms slott av medeltida ursprung med 1600-talsbebyggelse som omgestaltats under 1930-talet, vallgravar, park, ekonomibebyggelse i gråsten, stenvalvsbroar och grindstuga. Vid Hörbyån Osbyholms vattenkvarn från 1800-talet. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot riksintresset Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i Riksintresseområdet K67. Riksintresse väg E22. Ingår i det nationella 24

25 Karta över Mellanbygden som visar motstående intressen samt befintliga vindkraftverk 25

26 stamvägnätet. Riksintresse väg 13. Vägen är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Riksintresse kulturminnesvård K 67 (M67) Fulltofta Osbyholm Nunnäs I Mellanbygden finns följande regionala bevarandeintressen som omfattas av Skånes Kulturmiljöprogram: Kulturmiljöprogram Östra Sallerup-Sniberup- Hörby rundradiostation. Området präglas av mellanbygdens specifika näringsstruktur. Motiv för bevarande: Området är präglat av mellanbygdens specifika näringsstruktur där djurhållning och animalieproduktion utgjorde den ekonomiska basen. Laga skifte anpassades till de lokala förhållandena, vilket gav upphov till ett landskap med tydliga kopplingar bakåt i tiden, till det äldre odlingslandskapets markanvändning, bebyggelsestruktur och ägoförhållande. Sniberups fälad bevarar särdragen av en landskapstyp som var karaktäristisk för det inre av Skåne i äldre tid. Samtidigt har landskapet förändrats i takt med att de ekonomiska, tekniska, sociala och politiska förhållandena ändrats. Exempel på detta är parken med Karl XI:s stenar, 1800-talets nya vägdragningar, radiostationen och Östra Sallerups folkskola som blivit kulturhus. Karaktäristiskt för området är att dagens landskap så tydligt är besläktat med talets, som i sin tur har rötter i det landskap som fanns före den agrara revolutionen. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot motiven för bevarande. Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i området. Kulturmiljöprogram Önneköp. Önneköp är en mindre by belägen i kanten av Linderödsåsen och representerar ett mindre lokalcentrum där offentliga inrättningar är av stor betydelse. En vindkraftsetablering i Önneköp är inte möjlig på grund av befintlig bebyggelse. Kulturmiljöprogram Äspinge. Fornlämningsområde i ett för Mellanskåne typiskt småbrutet odlingslandskap med en bebyggelsekontinuitet sedan järnåldern. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området inte får ske så att det påverkar fornlämningsområdet. Natura 2000-område I Mellanbygden finns två Natura 2000-område enligt EU:s habitatsdirektiv (psci). Fjällmossen samt Sniberups fälad, bestående av gammal fäladsmark. Natura 2000-områden är ett mycket starkt skydd. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering inte får ske i eller inom 1000 meter från Natura 2000-områden. Naturreservat Timan Reservatet skall långsiktigt bevara och utveckla den värdefulla naturmiljön som bokskogen utgör. Bibehålla och utveckla dess skiktade karaktär och säkerställa kontinuiteten av gamla grova träd och död ved. Långsiktigt bevara och utveckla den på artnivå biologiska mångfalden i området och upprätthålla ett gynnsamt tillstånd för hotade arter. Bidra till att i den kontinentala regionen upprätthålla och utveckla gynnsam bevarandestatus för förekommande arter och livsmiljöer enligt EU:s mtoch habitatdirektiv samt bidra till friluftslivet. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering inte får ske i eller inom 700 meter från området. Området norr om Hörby tätort Området norr om Hörby tätort avgränsas av Ringsjöområdet i väster och väg E22 i öster. Inom detta område finns riksintresset väg 13, riksintresset väg E22, Riksintresset N 34 f, Riksintresse kulturminnesvård K 67 (M67) Fulltofta Osbyholm Nunnäs. Förutom ovan angivna riksintressen finns ett större regionalt rekreationsområde, Fulltofta. Fulltofta rekreationsområde är ett stort sammanhängande naturområde och en del av detta omfattas av riksintresse för naturmiljö. I området norr om Hörby tätort finns också flera stora fritidshusområde. Kommunens inställning är att det är viktigt att behålla detta områdes karaktär och användning för friluftsliv och att detta överväger intresset att etablera vindkraft i området. 26

27 Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i området norr om Hörby tätort. Övrig del av mellanbygden I skogsbygden finns de ur vindkraftsynpunkt mest intressanta platserna på de högre partierna. Här krävs högre vindkraftverk för att undvika den turbulens som förekommer närmast trädtopparna. Då verken placeras högt och samtidigt är höga syns de på långt håll. På Linderödsåsen med sitt småbrutna landskap kommer verken att synas väl och samtidigt bli ett främmande inslag i den småbrutna landskapsbilden genom sin storlek. I området finns stora sammanhängande riksintresse för naturmiljö, N57 och N58, ett Natura 2000 område, Fjällmossen, naturreservat Timan samt områden som omfattas av kulturmiljöprogram, Kulturmiljöprogram Östra Sallerup- Sniberup-Hörby rundradiostation och Kulturmiljöprogram Äspinge. Vindkraftsetablering i området är ett främmande inslag i det småbrutna landskapet men här anses vindkraftsintresset vara överordnat störningen i landskapbilden. En vindkraftsetablering kan ske utanför områden med riksintresse, Natura 2000 och kulturmiljöprogram. En etablering skall ske så att det uppfattas som att verken tillhör en grupp. Verken i gruppen bör ha samma utseende och samma rotordiameter. Vindkraftverken i en gruppformation bör stå med ett inbördes avstånd på minst 4-6 gånger rotordiametern eftersom ett vindkraftverk tar upp energin från sin närmaste omgivning. Avstånd mellan grupperna bör vara 2-5 km så att de tydligt kan särskiljas. Kommunens inställning På Linderödsåsen kan det medges etablering av vindkraftverk. Kommunen anvisar ett samlat område där etablering kan ske och samtidigt accepteras ingen etablering i övrigt i mellanbygden. Etablering inom det anvisade området skall ske i enlighet med reglerna för vindkraftsetablering. 27

28 Slättbygden Översiktsplan 2005 Slättbygden domineras av aktivt lantbruk med inriktning på växtodling och djurhållning. De flesta gårdarna är heltidsjordbruk. Lantbrukssektorn svarar för 13 % av den totala näringen i Hörby, vilket kan jämföras med 2-3 % i hela riket. Det svagt böljande landskapet, där fälten är inramade av vegetation, är bygdens kännetecknande särprägel och viktig att bevara. Riksintressen m.m. I Slättbygden finns följande riksintressen: Riksintresse väg 13. Vägen är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Riksintresse för kulturmiljövård, Östra Sallerup (M 72), ett sockencentrum med karakteristisk och välbevarad bebyggelse, märklig parkanläggning i småbrutet odlingslandskap med förhistorisk bosättningskontinuitet. Längst i söder gränsar kommunen till riksintresset, Natura 2000-området Borstbäcken (N 84), vars huvudsakliga utbredning ligger inom Sjöbo och Eslövs kommuner. Eftersom avrinningsområdet finns inom Hörby kommun, redovisas den del som ligger uppströms Borstbäcken. I bygden finns det även en fyndighet för kvartsrik sandsten vilket utgör ett riksintresse för värdefulla ämnen. I Slättbygden finns följande regionala bevarandeintressen som omfattas av Skånes ulturmiljöprogram: Askeröd. Litet samhälle format av järnvägen präglat av en småskalig bebyggelse. Motiv för bevarande: Askeröds lilla samhälle är helt format av järnvägen. Även om banan är nedlagd och rälsen borta syns banvallen tydligt, med stationshus och lagerhus på var sin sida om den före detta järnvägen. Bostäder av typen gathus och egnahem ligger på rad längs landsvägen, endast där vägen korsade banan finns en mer samlad bebyggelse. Askeröd präglas av en småskalig bebyggelse med tillhörande trädgårdar enligt trädgårdsstadsideal. Västerstad. Åskådliggör de landskaps- och bystrukturförändringar som är specifika för talet. Av speciell betydelse för landskapsbilden är allén och de öppna och relativt småskaliga odlingsfälten Området åskådliggör mycket av de landskapsoch bystrukturförändringar som är specifika för 1800-talet. Skiftesreformerna, befolkningsökningen, den ekonomiska och agrara utvecklingen medverkade då till att omforma det gamla odlingslandskapet och bymönstret. Av speciell betydelse för landskapsbilden är allén och de öppna och relativt småskaliga odlingsfälten. Kommunens inställning Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot motiven för bevarande. Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i området. Östra Sallerup-Sniberup-Hörby rundradiostation. Området präglas av mellanbygdens specifika näringsstruktur. Motiv för bevarande: Området är präglat av mellanbygdens specifika näringsstruktur där djurhållning och animalieproduktion utgjorde den ekonomiska basen. Laga skifte anpassades till de lokala förhållandena, vilket gav upphov till ett landskap med tydliga kopplingar bakåt i tiden, till det äldre odlingslandskapets markanvändning, bebyggelsestruktur och ägoförhållande. Sniberups fälad bevarar särdragen av en landskapstyp som var karaktäristisk för det inre av Skåne i äldre tid. Samtidigt har landskapet förändrats i takt med att de ekonomiska, tekniska, sociala och politiska förhållandena ändrats. Exempel på detta är parken med Karl XI:s stenar, 1800-talets nya vägdragningar, radiostationen och Östra Sallerups folkskola som blivit kulturhus. Karaktäristiskt för området är att dagens landskap så tydligt är be- 28

29 Karta över Slättbygden som visar motstående intressen samt befintliga vindkraftverk 29

30 släktat med 1800-talets, som i sin tur har rötter i det landskap som fanns före den agrara revolutionen. Kommunens inställning är att en vindkraftsetablering i området strider mot motiven för bevarande. Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i området. Revingehed I sydligaste delarna begränsas utbyggnad av vindkraftverk av försvarets intressen. I Revingehed finns Försvarsmaktens övningsfält, Revingefältet. I kap MB framgår det att områden med betydelse för totalförsvaret ska skyddas så långt det är möjligt. Gårdsvindkraftverk (upp till 30 meters höjd) invid brukningsenhet kan inom detta område uppföras under förutsättning att samråd sker med Försvarsmakten. Större vindkraftverk är oförenliga med riksintresset för totalförsvaret. Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk i området. Flygplatser Hela Hörby kommun ligger inom inflygningszonen för Sturups flygplats och väster om kommungränsen ligger Sebbarps flygfält. Kommunen ligger också inom restriktionsområde för Ljungbyheds flygplats, Klippans kommun och Everöds flygplats, Kristianstad kommun. En flygplats influensområde har en radie från flygplatsen på 55 km. Sebbarps flygplats som är ett mindre fält har ett influensområde på 27 km. Om ett vindkraftverk planeras inom en flygplats influensområde är det viktigt att kommunen vänder sig till berörd flygplats. Kommunens inställning till Sebbarps flygplats är att detta är en liten flygplats med gräsbanor där det bland annat bedrivs flygning med veteranplan. Dessa plan har begränsningar i navigationsutrustning varför det är befogat att ett område på 27 km från flygplatsen är fritt från högre hinder. Vidare att intresset att behålla flygfältet för nuvarande verksamhet överstiger intresset att etablera större vindkraftverk i området. Kommunen tillåter inte etablering av större vindkraftverk inom 27 km från Sebbarps flygfält. Om ett byggnadsverk är eller överstiger 40 meter skall detta anmälas till Luftfartsstyrelsen samt att en hindersprövning behöver genomföras. Utformning av hindermarkering framgår Detaljerade anvisningar om hur hindermarkering och belysning skall utformas framgår av Luftfartsstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47. I norra hälften av området finns konflikt med totalförsvarets intressen. Närmare teknisk analys i samarbete med försvaret behövs för att visa i vilken omfattning en utbyggnad kan bli möjlig. Vid analysen behövs detaljerade uppgifter om markhöjd, tornhöjd, diameter och tjocklek på rotorn och materialspecifikationer. I slättbygden är landskapet öppet, med vida vyer och få siktbarriärer. Detta gör att byggnader överlag syns på mycket långt håll och därmed påverkar landskapsbilden. Vindkraften kan ändå upplevas som ett naturligt inslag i landskapsbilden som redan innehåller stora byggnader i form av lantbrukets ekonomibyggnader. För att få begränsad störning i landskapsbilden skall vindkraftverk uppföras i grupper om minst tre verk. Slättlandskapet är tätt bebyggt och av kommunens övergripande analys över området framkommer inga platser som går att peka ut som lämpliga för etablering av vindkraftverk. Detta innebär att det ändå kan finnas områden lämpliga för vindkraftsetablering som framkommer efter en fördjupad analys av området. Det sker även en ständig förändring av boendet vilket innebär att bostäder kan komma att tas bort och därigenom ge nya möjligheter för vindkraftsetablering i enlighet med ovan angivna riktlinjer. Kommunens inställning Kommunens inställning är att det ur landskapsbildssynpunkt är möjligt med etablering i området, att dessa skall ske i grupper om minst tre verk samt att hänsyn till övriga aspekter naturligtvis måste tas. 30

31 UTREDNINGSOMRÅDEN Med hänsyn till de motstående intressen och en önskvärd utveckling av vindkraft i kommunen har ett sammanhängande område identifierats som lämpligt för etablering av större vindkraftverk. Inför en etablering måste en djupare analys göras för varje plats med hänsyn till alla krav som ställs. På nedanstående kartor visas en sammanställning av föreslagna utredningsområden samt exexempel på hur placering av vindkraftverk kan ske. Förslaget innebär att upp till 21 verk kan etableras i området. Sammanställning av utredningsområden Exempel på placering av vindkraftverk 31