Översiktsplan för Uddevalla kommun. Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. Utställningshandling november 2007

Transkript

1 Översiktsplan för Uddevalla kommun Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Utställningshandling november 2007 Miljö och Stadsbyggnad Kommunens första större vindkraftverk: Rålanda på Bokenäset. Ca 1 megawatts effekt. Uppfört i september

2 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Kort sammanfattning av förslaget...4 Bakgrund och utgångspunkter.4 Allmänt om vindkraft...5 Landskapets förutsättningar.6 Vindens energi Exempel på utformning av grupper av vindkraftverk i den inre kustzonens landskap Andra allmänna intressen än vindkraft.10 Bebyggelsens utveckling enligt kommunens gällande översiktsplan öp2002 Övriga allmänna intressen Områden utanför vissa tekniska begränsningar Försvarets intressen och restriktioner Avvägning mellan olika intressen..21 Allmänna riktlinjer för lokalisering, gruppering, utformning och prövning av vindkraftverk Områden som bedöms lämpliga för grupper av vindkraftverkt Olämpliga områden för vindkraft Övriga områden Områdesvisa riktlinjerna för utbyggnad av Vindkraftverk i Uddevalla kommun Möjlig effekt och energiproduktion...25 Aktuella vindkraftsprojekt 26 Konsekvenser av förslaget..29 Tillståndsprövning och genomförande 30 Miljöbedömning..31 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)..32 Litteraturlista och Internetlänkar 41 2

3 Inledning Uddevalla kommun har i samband med sin aktualitetsförklaring 2006 av kommunens översiktsplan beslutat att Förutsättningarna för etablering av vindkraftverk klargörs snarast i en sektoriell översiktsplan för kommunens hela yta. Föreliggande utställningshandling har utarbetats enligt reglerna i plan- och bygglagen. Riktlinjerna visar och motiverar kommunens vilja i fråga om vindkraftsetableringar i kommunen. De beskriver också vindkraftens konsekvenser ur socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Förslaget har upprättats av Miljö och Stadsbyggnads planavdelning med Sören Larsson som projektledare. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) som avslutar rapporten har upprättats av Lise-Lotte Boldt på bygg- och miljöavdelningen. Miljö och stadsbyggnadsnämnden har efter ett brett samråd under våren 2007 godkänt förslaget för utställning efter viss bearbetning och komplettering, vilken nu har gjorts. Ett allmänt utlyst samrådsmöte har därefter hållits i Stenshult om de områden i östra kommundelen som skulle kunna lämpa sig för grupper av vindkraftverk. Eftersom alla utpekade områden endast är ett förtydligande av förutsättningarna i vissa av de redan tidigare avgränsade områdena bedöms inget nytt formellt samråd om hela förslaget behövas. Efter utställningen, som bl.a. är en redovisning av resultatet från tidigare samråd, beslutar kommunfullmäktige om antagande av riktlinjerna som ett s.k. tematiskt tillägg till den obligatoriska översiktsplanen för kommunen. Översiktsplanen är inte bindande i juridisk mening men skall alltid beaktas vid detaljplanering och tillståndsprövning. Kommunens förvaltningar skall så långt som möjligt samordna prövning enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Kort sammanfattning av förslaget Nya verk samlas till sammanhållna grupper som inte skadar riksintressen eller ligger alltför nära bostadsbebyggelse: Två områden på Bokenäset: Höjdpartiet mellan Skredsvik, Hogstorp och Rålanda samt på Lejdebergen mitt på Bokenäset. Ett antal områden i kommunens östra delar. Inga anläggningar för vindkraftsproduktion förläggs till de båda större fjällområdena Herrestadsfjället och Bredfjället eller till kustzonen. Områdena är antingen stora, av exploatering opåverkade områden som i olika avseenden är av riksintresse för naturvården, friluftslivet, kulturminnesvården och försvaret eller väsentliga för kommunens bebyggelseutveckling. Vid all tillståndsprövning skall de allmänna riktlinjer för vindkraftverk som anges i denna rapport beaktas liksom övriga allmänna intressen som utpekats i kommunens tidigare antagna översiktplan. 3

4 Bakgrund och utgångspunkter Riksdagen beslöt 2006 att den förnybara elproduktionen i landet bör öka med 17 TWh per år till Vindkraften producerar för närvarande inte fullt 1 TWh. Ny kartering av vindenergin är mer gynnsam än vid tidigare beräkningar. Samtidigt har vindkraftverken ökat i höjd och effekt. Verken syns på längre håll. Rotationshastigheten har blivit lägre än tidigare vilket av många upplevs som positivt ur utseendesynpunkt. Detta förslag till riktlinjer grundar sig på en inventering och sammanvägning av följande faktorer: Vindenergin på ca 70 och 100 m höjd över markytan enligt senaste beräkningar Landskapsanalys som bygger på metodik och resultat från Energimyndighetens nationella pilotprojekt för vindkraftsplanering i en kustkommun (Tanums kommun) Bebyggelse och bebyggelseutveckling i kommunen enligt kommunens gällande översiktsplan, ÖP 2002 Övriga allmänna intressen inkl. riksintressen Störningskänsliga områden närmare bostadshus än 500 meter undantas liksom zoner som motsvarar verkens totalhöjd längs de större kraftledningarna, järnvägarna och de större vägarna. De militära övningsfälten samt inflygningsområdena runt sportflygfälten i Backamo och Bången undantas också. För att få en strukturerad vindkraftsutbyggnad, underlätta handläggning och planarbete samt förenkla tillståndsprocessen vid etablering av vindkraft i kommunen kommer riktlinjerna och rekommendationerna att antas av kommunfullmäktige som ett s.k. tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Planen anger områden som är lämpliga för vindbruk ur allmän synpunkt samt områden där det finns anledning att tills vidare avstå från vindkraftverk. Elkraftnätets tekniska och ekonomiska förutsättningar att ta emot ny elkraft är svåra att klarlägga i förväg. Varje projekt prövas av ägarna till ledningsnäten. Det övergripande regionala elkraftnätet redovisas nedan för att underlätta en tidig bedömning av kostnader för utbyggnad för vindbruk. Enligt dagens tekniska och ekonomiska förutsättningar och aviserade projekt kan det bli aktuellt med , kanske 120 meters navhöjd över mark och bortåt 100 meters rotordiameter. Vanlig effekt är 2 3 Mw per verk. Inverkan på den närmaste omgivningen i form av t.ex. störande ljud, skuggverkan, risk för skador av nedfallande is och föremål samt effekter av transportvägar kommer att redovisas och prövas i samband med eventuell detaljplanering och/eller tillståndprövning enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. Se vidare sid. 26. Rapportens kartor är översiktliga och inte avsedda att tolkas i detalj. 4

5 Allmänt om vindkraft Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som inte medför några utsläpp av miljöskadliga ämnen. Den är dessutom effektiv. Ett vindkraftverk har en energiåterbetalningstid på mindre än ett halvt år i bra vindlägen, vilket betyder att det inte tar längre tid innan det har producerat lika mycket energi som gått åt vid tillverkning, uppförande av verket och kommande nedmontering efter dess livslängd, som normalt bedöms till minst 25 år. Efter återbetalningstiden görs en ständig energivinst. Vindkraftverket fångar upp rörelseenergin i den omgivande luften. Vid bra placeringar kan man överslagsmässigt räkna med att verket ger full effekt cirka 2000 timmar om året. Det är vanligt att ett vindkraftverk dimensioneras för att nå full effekt vid m/s. Verken bedöms f.n. vara lönsamma redan vid 5-6 m/s. Vid mycket starka vindar brukar vindkraftverket stängas av och vridas ur vindriktningen av säkerhetsskäl. När vindkraftens miljöpåverkan ska bedömas är det viktigt att denna sätts i relation till annan elproduktion. Elproduktionen globalt grundas till övervägande del på förbränning av fossil energi i form av kol, olja eller gas. Elproduktionen förväntas också i framtiden tillsammans med transporterna stå för den största ökningen av koldioxidutsläpp. Den el som används i Sverige handlas upp på den nordiska elbörsen då de nordiska ländernas elsystem är sammankopplade med varandra och med övriga Europa. Elproduktion som tillkommer kan därför förutsättas ersätta el som producerats på marginalen, det vill säga den mest olönsamma elproduktionen, el som produceras med fossila bränslen. Denna el är samtidigt den med mest miljöpåverkande vilket gör det mycket fördelaktigt både ur miljösynpunkt och för att hålla nere elpriset att producera vindkraftsel. Utbyggnad av vindkraft i Uddevalla kommun bidrar till minskad användning av fossila bränslen samt därmed minskade utsläpp av kol- svavel- och kväveoxider. För att vindbruk ska kunna etableras som en långsiktigt hållbar näring krävs att utbyggnaden sker i balans med andra enskilda och allmänna intressen. Synligheten i det landskap, till havs eller på land, där vindkraftverken placeras är en av de största effekterna av vindkraft (Prop. 2005/06:143). Uppfattningen om vindkraftverk i landskapsbilden varierar från individ till individ. Vissa människor ser vindraftverken som en ren energikälla och som monument för ett hållbart användande av energin och betraktar dem som något som tillför landskapsbilden något positiv om de är rätt placerade. Andra människor uppfattar istället vindkraftverken som fula intrång som tillför landskapsbilden något negativt. I många fall minskar motviljan när verken är på plats. 5

6 Landskapets förutsättningar Huvuddelen av Uddevalla kommun är ett bergigt sprickdalslandskap i gränszonen mellan urbergsslätterna i öster och ytterskärgården i väster. Bergen är skogklädda medan de bördiga dalarna är uppodlade. Längst i öster är terrängen mindre kuperad, även om höjden över havet är betydande. I denna landskapstyp är samlade och väl utformade grupper av vindkraftverk av erfarenhet lämpligast. Några av höjdpartierna mellan sprickdalarna väljs ut där det är gynnsamma vindlägen och där inga väsentliga andra intressen skadas påtagligt. Reliefkarta från Sveriges Nationalatlas, Västra Götaland,

7 Kartan här visar hur landet stiger österut mot de båda högplatåerna Bredfjället och Herrestadsfjället. Höga partier finns också norr om Bredfjället upp mot Bäveåns dalgång och på vissa delar av Bokenäset. Höjder mellan 100 och 150 m över havet finns på många håll. 7

8 Vindens energi Hur man kan omvandla vindens energi till elkraft varierar med tekniska lösningar och vindförhållanden på olika höjd över mark. Landskapets topografi påverkar också vinden, särskilt på lägre höjd. Energimyndigheten har sammanställt beräknade genomsnittliga vindstyrkor på 71 och 103 meters höjd över markytan. Av de områden på 71 meters höjd som har mer än 6,5 m/s i genomsnitt har myndigheten pekat ut ett stort antal områden i landet som förslås vara av riksintresse för vindbruk. Fastställs detta förslag kommer de flesta av de områden som utpekas för vindbruk i detta tillägg till översiktsplanen för Uddevalla kommun också att vara av riksintresse för vindbruk. Dagens och morgondagens vindkraftverk har dock betydligt högre navhöjd än 71 m. Enligt Energimyndighetens karta över vindförhållanden 103 m har nästan hela södra Sverige gynnsamma vindar för lönsam produktion av vindkraft med dagens teknik. Följande schematiska karta visar beräknade vindar i Uddevallatrakten. Kartan visar beräknade, ungefärliga vindstyrkor m över mark, beroende på hur hög skogen i området är. Innan man beslutar om etablering bör dessa preliminaära beräkningar kontrolleras genom t ex mätningar på platsen. Källa: Uppsala universitet

9 Exempel på utformning av grupper av vindkraftverk i den inre kustzonens landskap Bilderna här är hämtade från det nationella pilotprojektet i en kustkommun, Tanum, vars landskapstyper har mycket gemensamt med Uddevalla kommun. Utspridd placering ger ett mer splittrat intryck än om verken grupperas t ex i en båge som understryker bergets form och betydelse i landskapsbilden. Fotomontage: Per Petersson, Healthy Graphics 9

10 Andra allmänna intressen än vindkraft Bebyggelsens utveckling enligt kommunens gällande översiktsplan ÖP2002 Kommunfullmäktige antog i november 2002 följande riktlinjer för bebyggelsens utveckling i Uddevalla kommun: Bostäder.. Huvuddelen av nybebyggelsen bör styras till serviceorterna Uddevalla och Ljungskile med hänsyn till kravet på allsidig service i närheten av bostäder, för att hushålla med mark- och energiresurser och för att hålla nere kostnader för transporter, teknisk försörjning och annan service. Hit styrs den övervägande delen av den utbyggnad av bostäder, verksamheter och service som sker i kommunens regi. Kommunen skall arbeta aktivt för att kunna erbjuda attraktiva områden med t.ex. kustboendets och landsbygdens kvaliteter där frågor kring service, avlopp, vattenförsörjning och båtplatser kan lösas. Områdenas natur- och kulturvärden är i detta sammanhang nödvändiga tillgångar som gör områdena attraktiva, tillgångar som bör förvaltas väl och utvecklas. Bebyggelsen i kustzonen bör kunna kompletteras med stor hänsyn till områdets natur- och kulturvärden samt vattentillgång, grundvattenkvalitet och möjlighet att lösa avloppsfrågan. Ingen skillnad görs vid lokaliseringsprövning mellan fritids- och åretrunthus. Verksamheter skall förläggas till lämpligaste lägen med hänsyn till transporter, kommunikationer, annonsläge och omgivningspåverkan. En god plan- och exploateringsberedskap för olika typer av verksamheter skall upprätthållas av kommunen. Lokalisering av mindre verksamheter som inte stör omgivningen lämplighetsprövas på liknade sätt som bostäder. Turismen och dess anläggningar, camping och enklare fritidsboende bör på ett långsiktigt hållbart sätt utnyttja fjordarnas och fjällens natur- och kulturvärden. Underlätta för utveckling av i första hand befintliga anläggningar.. Riksintressen och övriga allmänna intressen Nedan återges åtta kartor från ÖP2002 som visar de riksintressen och övriga allmänna intressen som skall beaktas vid bl.a. detaljplanering och lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen och vid tillståndsprövning av olika slag. En schematisk karta redovisas på nästa sida de områden i och intill kommunen som föreslagits av länsstyrelsen som riksintresse för vindkraftproduktion men ännu (okt. 2007) inte beslutats av Energimyndigheten. Några prioriteringar gentemot andra riksintressen inkl. försvarets har inte gjorts eller till vindar på högre höjd än 71 m. Riksintressen enligt miljöbalken är av två slag. Kustzonen är av riksintresse i sin helhet enligt balkens 4 kap., s.k. geografiska riktlinjer. Bebyggelse får inte tillkomma i kustzonen annat än som komplettering till befintlig fritidsbebyggelse. Annan exploatering får 10

11 inte ske som kan påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden. Förbudet gäller inte utvecklingen av det lokala näringslivet. I balkens 3 kap. anges ett antal olika sektorsintressen, t.ex. naturoch kulturminnesvård och rörligt friluftsliv, vilkas värden heller inte får påtagligt skadas. Områden av riksintresse lämpade för anläggningar för energiproduktion, t.ex. vindkraftverk, skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde. Kartor går att ladda ner separat. De är utdrag ur kommunens gällande översiktsplan. Här visas alla riksintressen och kommunens uppfattning om vilka allmänna intressen som skall beaktas vid planering och tillståndsprövning. Länsstyrelsens förslag till områden av riksintresse för vindbruk De bruna områdena är större än 1,5 ha och har en medelvind större än 6,5 m/s 71 m över mark 11

12 Områden utanför vissa tekniska begränsningar Kartan här på sidan visar schematiskt de områden där vindkraftverk inte bedöms som lämpliga av tekniska skäl: områden närmast bostäder (rött), sportflygplatser (grått), kraftledningar vägar och järnvägar av riksintresse. Alla områden inom en radie av 500 meter runt bostäder är undantagna enligt en schablonmetod, s.k. buffring, i GISprogrammet Mapinfo. Vissa hus som inte är bostadshus kan ha slunkit med p.g.a. brister i underlagsmaterialet. Vid närmare bestämning av masters läge måste mer detaljerade studier göras i respektive område. Gränsen för störande ljud ligger ofta närmare än 500 m. Avståndet påverkas av tekniskt utförande, terrängformer och vegetation. Hänsyn är inte tagna på denna karta till riksintressen för totalförsvar, kultur- och naturvård, friluftsliv eller till de andra allmänna intressen som kan påverka avgränsning av lämpliga områden för vindkraftproduktion. Försvarets intressen och restriktioner På en del platser är vindkraftverk inte lämpliga med hänsyn till totalförsvarets intressen. Dels är vissa större övningsområden och skjutfält utpekade som riksintresse där försvarets intressen har förtur 12

13 framför andra riksintressen enligt miljöbalken. Andra områden och stråk är viktiga för signalöverföring, radarspaning m.m. Av uppenbara skäl är dessa inte offentliga. Alla detaljplaner och projekt måste granskas av Försvarsmakten innan tillstånd kan ges. Avvägning mellan olika intressen Som utgångspunkt för avvägningar och prioritering föreslås följande riktlinjer gälla i Uddevalla kommun Allmänna riktlinjer för lokalisering, gruppering, utformning och prövning av vindkraftverk 1. Vindkraftverk skall placeras i grupper om minst tre verk. 2. Grupper av vindkraftverk skall lokaliseras så att anpassning till befintliga verk eftersträvas och så att tillkommande verk samverkar visuellt med befintliga vid upplevelsen av helheten. 3. Grupper av vindkraftverk som inte samlokaliseras enligt punkterna 1 och 2 ovan bör endast tillåtas med ett minsta avstånd av 3 km från varandra. Syftet är att tydliggöra de skilda grupperna och att undvika en orolig och splittrad upplevelse av landskapet. Mindre avstånd kräver tydliga studier av påverkan och utformning. 4. Verk i samma grupp bör ges samma utseende inom hela gruppen. 5. Vindkraftverk skall placeras och utformas teknisk så att den ekvivalenta bullernivån vid bostads fasad inte överstiger 40 db(a). 6. Verk bör färgsättas i ljusgrå eller vit kulör. Färgsättning skall redovisas och godkännas senast vid bygganmälan. 7. Text, logotyp eller annan reklam bör inte förekomma på torn. Tillverkarens och/eller ägarens namn kan lämpligen anges på turbinhuset. Områden som bedöms lämpliga för grupper av vindkraftverk Människors närmiljö och upplevelse av landskapet, olika bevarandeintressen, vikten av en förnybar och uthållig, icke förorenande elproduktion samt kommunens önskvärda bebyggelseutveckling är faktorer som vägts samman i detta förslag till områden, där vindkraftverk kan prövas lämpliga om de lokala förhållandena på platsen inte hindrar. Nyckelbiotoper, fornminnen, vissa våtmarker etc. måste vägas in i den slutliga, samordnade tillståndsprövningen liksom buller, reflexer, skuggbildning och landskapspåverkan. Lämpliga områden för vindkraftproduktion utmärks av att det finns god tillgång på vindenergi. Det är viktigt att så stora och effektiva vindkraftverk som möjligt uppförs i dessa områden för att ta till vara den fulla potentialen. 13

14 Placering av grupper av vindkraftverk bör av utseendeskäl och med hänsyn till vägsträckningar, underhåll och effektiv anslutning till elkraftnätet samlas till några höjdpartier i väl utformade, täta grupperingar som är tydligt avskilda från varandra i landskapsbilden. De allmänna intressena tillsammans med vindenergiförhållanden, kända anspråk samt viljan att samla utbyggnaden i några områden har lett fram till det förslag till riktlinjer som redovisas i denna rapport. I några av områdena finns förslag till projekt från intressenter, andra bedöms ur allmän synpunkt preliminärt vara lämpliga för vindbruk samtidigt som motstående intressen är begränsade. Med undantag av vissa mindre områden är de flesta av de utpekade områdena i denna översiktplan även utpekade som riksintressanta i länsstyrelsens förslag som redovisats på sid 10. I kommunens östra skogsbygder har det inte funnits möjligheter att göra en ingående landskapsanalys av varje delområde. De områden som pekas ut får därför ses som utgångspunkter för prövning när planerna för exploatering blir mer kända i sina detaljer. Utpekandet innebär ingen garanti för att alla områden kan bli aktuella. Etablering inom ett område kan komma att påverka möjligheterna inom ett annat. Vid den slutliga prövningen måste fotomontage och liknande visualiseringar visa hur de planerade verken kommer att upplevas i landskapet från olika platser där många vistas eller färdas. Olämpliga områden för vindkraftverk Områden som bör undantas från vindkraftsutbyggnad utöver de med tekniska begränsningar enligt ovan är: Fjällområdena, Herrestadsfjället och Bredfjället, med närmaste omgivningar där vindkraftverk kan påverka landskapsupplevelsen från friluftsområdena negativt. Naturvårdens, försvarets, kulturminnesvårdens och friluftslivets starka intressen prioriteras. Kustzonen som kan komma att bebyggas med bostäder eller bör sparas som närströvområde intill stränderna och mellan bebyggelsegrupperna bör inte exploateras för vindbruk annat än i undantagsfall där ingen påtaglig skada på riksintresset enl. miljöbalkens 4 kap. befaras. Motiv för föreslagna prioriteringar i vissa områden Ett av de utpekade områdena, den obebyggda högplatån Lejdebergen, är av lokalt allmänt intressen för friluftslivet. En grupp med vindkraftverk påverkar i viss mån förutsättningarna för friluftsliv i detta område men samtidigt ökas tillgängligheten. Ett nödvändigt villkor för alla områden som lämpar sig för grupper av verk är att de är högt belägna och obebyggda och därför oftast av lokalt värde som strövområden. De viktigaste områdena för det rörliga friluftslivet i kommunen, de båda fjällområdena, föreslås undantagna i sin helhet från vindbruk. 14

15 Ett annat område med överlagrande intressen ligger på bergen mellan Skredsvik och Hogstorp. Dess västligaste del omfattas av s.k. geografiska bestämmelser enligt miljöbalkens 4 kap som omfattar hela kustzonen i kommunen. Exploatering får enligt miljöbalken inte ske här på ett sätt som påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Enligt flera fotomontage från bl.a. Gullmarn blir påverkan på landskapsbilden från en lämpligt utformad grupp med vindkraftverk mycket begränsad varför någon påtaglig skada på riksintresset inte befaras. Se vidare nedan under rubriken Aktuella projekt och handläggningsreglerna i kapitlet om tillståndsprövning och genomförande. Vandringsleden Bohusleden (se karta sid 14) passerar på flera ställen genom eller intill de områden som föreslås lämpliga för vindkraftverk. Vid kommande prövning av lokalisering och tillstånd skall effekterna på leden redovisas, främst i form av buller. I något fall kan leden eller något verk behöva flyttas. 95 m höga verk utanför Jung på i Vara kommun 15

16 Områdesvisa riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk i Uddevalla kommun Inga anläggningar för vindkraftsproduktion förläggs till de båda större fjällområdena Herrestadsfjället och Bredfjället eller till kustzonen. Områdena är antingen stora, glest bebyggda områden som i olika avseenden är av riksintresse för naturvården, friluftslivet, kulturminnesvården och försvaret eller som är väsentliga för kommunens bebyggelseutveckling. Även enstaka nya vindkraftverk är olämpliga på grund av riksintressena och de övriga allmänna intressena. Områden för grupper av vindkraftverk under vissa förutsättningar 16

17 Kommunens allmänna riktlinjer för vindkraftverk skall beaktas vid lokalisering och utformning. Kommunens prövning av tillstånd kan ske när läge, utformning, miljöpåverkan m. m. redovisats i ansökan. Kommunen skall så långt som möjligt samordna prövningen enligt miljöbalken och plan- o bygglagen. Miljökonsekvensbeskrivning krävs oftast. Den sökande bör samråda med kommunen i ett tidigt skede Anläggningar med större effekt än 25 MW kräver även tillstånd av länsstyrelsen. Nya bostadshus är olämpliga inom dessa områden eller närmare gräns till områdena än 500 meter med hänsyn till allmänna intressen (vindkraftsintresset och risken för störningar). Vid prövning skall alla berörda markägare inom det aktuella R2-området höras. Detaljplan kan behövas för att reglera motstående intressen. Möjlig effekt och energiproduktion kommunen kan bli självförsörjande. Ett verk är nyligen uppfört på fastigheten Rålanda 1:2. De aktuella utpekade områdena på Bokenäset bedöms f n kunna inrymma sammanlagt drygt 20 nya verk vilka tillsammans skulle kunna producera minst MWh. Detta motsvarar två tredjedelar av den elenergi som samtliga hushåll i kommunen förbrukade De utpekade områdena i de östra kommundelarna rymmer minst lika många verk. Tas dessa i anspråk för vindbruk kommer det att på ett miljövänligt sätt lokalt produceras mer elenergi än den som i dag förbrukas i hela kommunen. 17

18 Aktuella vindkraftsprojekt Rålanda Under hösten 2006 togs kommunens första större vindkraftverk i bruk på fastigheten Rålanda 1:2 på norra Bokenäset. Effekten är strax under 1 MW. Se omslagsbilden till denna rapport. På samma höjdpartis södra del planeras ytterligare två verk. Höjderna mellan Skredsvik och Hogstorp Bergen mellan Skredsvik,Gunnarsby, Skaveröd, Kallsås, Hogstorp och Kolsby är obebyggda till största delen och har goda vindförhållanden. Ny 130 kv kraftledning med transformator till regionnätet på Herrestadsfjället kommer att behöva byggas. Inga detaljer om läge och kostnader har redovisats ännu. Här har bl a Triventus Cosulting AB förslagit en vindkraftspark med upp till 14 verk om vardera 2 MW Delförstoring av fotomontage från Skredsviks småbåtshamn i Gullmarn. Foto och montage: Triventus Consulting AB 18

19 Lejdebergen Några km sydväst om Berghogen på Bokenäset finns en stor obebyggd bergsplatå som höjer sig m över havet. Här föreslår Vindenergi Väst AB, Uddevalla, i samverkan med markägare och efter samråd med närboende en grupp om fyra verk om vardera 1,5-2 MW på m höga torn och med 82 m rotordiameter. Förväntad årsproduktion är MWh. Ur projektbeskrivningen visar vi här förslag till placering samt ett fotomontage Dessa verk kan anslutas till befintligt lokalt elnät. Foto och montage: Vindenergi Väst AB 19

20 Lillesjö, väster om lv 172 På kommunägd mark i höjd med Lillesjö industriområde, väster om Nordmannerödsvägen mot Dalsland, finns plats för ca. fem stora vindkraftverk i f.d. regementets övningsområde. Kartan ovan är ett exempel på placering. Här finns vägar, gynnsamma vindförhållanden, nära till kraftledningar och betryggande avstånd från bostäder ur störningssynpunkt. Möjligen behövs ny sträckning av Bohusleden genom området. Omgivande bergspartier skymmer verken på lite håll. De kommer att synas först på längre avstånd. Fotomontagen nedan visar siluetten av 100 meter höga master sett från Skogstorpsvägen ovanför Kapelle och från Femöringsgränd i Helenedal, det bostadsområde som ligger närmast. Från allra största delen av staden kommer de inte att synas alls. Fotomontage från Skogstorpsvägen ovanför Kapelle och från Femöringsgränd i Helenedal Triventus AB foto: Miljö o Stadsbyggnad, montage: Pininfarina Man Konsekvenser diskuterar att eventuellt av förslaget uppföra några vindkraftverk i skyddsområdet i anslutning till industrin, på höjderna upp mot Kurverödsleden. 20

21 Kommunens gällande översiktsplan Detta tematiska tillägg till översiktsplanen kommer om det antas att gälla som överlagrat skikt till den gällande översiktsplanen för kommunens landsbygd, ÖP Då vindkraftverk endast föreslås i områden som ligger länge än 500 m från bostäder är risken för konflikt med den gällande rekommendationen för bebyggelsens utveckling liten. Ny bostadsbebyggelse bör enligt ÖP 2002 tillkomma inom och i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper. Eventuella konflikter i fråga om markens exploatering i anslutning till områden lämpade för vindbruk bör regleras i detaljplan. Sociala konsekvenser -Landskapsbilden kan förändras mer eller mindre av vindkraftverk, enskilda eller i grupp. En del människor upplever detta som negativt när utsikten och upplevelsen av ett opåverkat landskap förändras. Det är viktigt att stor omsorg ägnas åt placering och gruppering samt att den som vill bygga visar i förväg med hjälp av t.ex. fotomontage hur landskapsbilden förändras från platser där många människor vistas eller färdas. -Risk och säkerhet (haverier, isnedfall m m) prövas närmare vid tillståndsprövningar. Knappast några risker för människor på längre avstånd än 500 m. -Störningar som buller, reflexer och skuggverkan prövas närmare vid tillståndsprövningar. Knappast några påtagliga effekter på längre avstånd än 500 m. Ev. skuggverkan på längre avstånd kan undvikas genom att enskilda verk stängs av när skuggan passerar bostäder när solen står lågt. -Vindkraftverken har också ett positivt symbolvärde. Verken visar tydligt hur en långsiktigt hållbar energiproduktion kan ske på ett sätt som inte släpper ut föroreningar. Ekonomiska konsekvenser -Vindkraft skapar arbetstillfällen. Anläggning av vägar, fundament m.m. ger tillfälliga jobb, främst för lokala entreprenörer. Under drifttiden krävs personal för underhåll och tillsyn, oftast samordnat i en större region än en kommun. -Elkraftförsörjning. El från vindkraftverk bidrar genom systemet med elcertifikat till att pressa elpriset på marknaden. -Radio- och telekommunikation, civil och militär Ev. störningar prövas från fall till fall. Ibland går nätverken för kommunikation att bygga om på exploatörens bekostnad. -Luftfarten och försvaret Luftfartsyrelsen och försvaret prövar lämpligheten av alla verk och föreskriver om t.ex. varningsljus. -Jord- och skogsbruket Nya vägar kan underlätta för skogsbruket. Jordbruket bedöms inte komma att påverkas. 21

22 Ekologiska konsekvenser Se avsnittet nedan om miljöbedömning och MKB på nästa sida. Tillståndsprövning och genomförande Alla idéer och projekt om vindkraft har i Uddevalla kommun hittills tillkommigt genom enskildas initiativ. Innan man beslutar om etablering bör vindenergin kontrolleras genom t ex mätningar på platsen. Detaljplan enligt PBL:s regler är lämpligaste sättet för att långsiktigt säkerställa rättigheter och inskränkningar i markanvändning. I avskilda lägen kan i detaljplanen föreskrivas att bygglov inte krävs om detaljplanens bestämmelser i övrigt följs. Bygglov krävs annars alltid, utom för mycket små verk. Om detaljplan behövs avgörs av kommunen från fall till fall enligt de regler som finns i PBL:s 5 kap. Bygganmälan till kommunen innan arbetena påbörjas krävs alltid liksom anmälan/tillstånd enligt miljöbalkens regler. Eventuella vindkraftverk inom eller i direkt anslutning till tätorterna Uddevalla och Ljungskile skall regleras i detaljplan. Om Miljö och stadsbyggnadsnämnden inte kräver detaljplan skall bygglovet prövas samtidigt och samordnat med prövning enligt MB för att undvika dubbla processer som drar ut på tiden. Lämpligheten kan också prövas som förhandsbesked om bygglov enligt PBL 8 kap 34 där villkoren för bygglov bestäms. Förhandsbeskedet om bygglov kan överklagas av berörda och är bindande för kommunen under två år. Om villkoren i förhandsbeskedet följs kan sedan inte bygglovet överklagas. Exploatören bör i förväg komma överens med ägare till fastigheter som till väsentliga delar hamnar inom bullerstört område där nya bostäder eller fler vindkraftverk är olämpliga. Helst bör avtalas om ersättning till sådana markägare för indirekt skada. Länsstyrelsens tillstånd enligt miljöbalkens 9 kap. krävs för samtidigt anläggande av grupper med större effekt än 25 MW. Tillstånd kan begäras av den byggande även för mindre grupper vilket kan vara förmånligt i vissa fall. Anmälningsplikt till kommunen gäller enligt miljöbalken för verk mellan 250 KW och 25 MW. Miljökonsekvensbeskrivning anpassad till projektets läge och omgivningspåverkan krävs alltid. Miljöbalken föreskriver att myndigheter och kommuner skall sträva efter att samordna arbetet med de bedömningar och beskrivningar som görs enligt bestämmelserna i detta kapitel (MB 6 kap) Miljöbedömning En miljöbedömning ska göras enligt miljöbalkens 6 kap. 11 i samband med att förutsättningarna för etablering av vindkraftverk 22

23 klargörs i kommunens översiktsplan. Syftet med denna miljöbedömning är att miljöaspekter vägs in i planen så att en hållbar utveckling främjas. Vindkraftverk kan medföra en betydande miljöpåverkan och därför krävs enligt miljöbalkens 6 kap både vid planering och etablering en miljökonsekvensbeskrivning. Som underlag för den obligatoriska miljöbedömningen skall därför en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas av kommunen. Dessutom måste den som avser att bygga vindkraftverk upprätta en egen miljökonsekvensbeskrivning i samband med prövning av länsstyrelsen enligt miljöbalkens 9 kap. när den sammanlagda effekten överstiger 25 megawatt. Även vissa projekt med mindre effekt som är anmälningspliktiga kan behöva särskild MKB (MB 9 kap. 25 och 6 kap. 1 ). I korthet bedömer kommunen att Betydande övergripande miljövinster görs av vindkraftsutbyggnad. Ingen störande bullerpåverkan på befintlig bostadsbebyggelse befaras. Landskapsbilden påverkas från vissa platser och stråk där människor vistas och färdas. Upplevelsen av sådan påverkan varierar över tid. Negativa känslor är ofta större innan verken kommit på plats. Området av riksintresse, högexploaterad kust, som enligt miljöbalkens 4 kap i sin helhet är av riksintresse berörs marginellt öster om Skredsvik men utan att påtagligt skada områdets naturoch kulturvärden. Det samma gäller upplevelsen av kulturmiljön av riksintresse enl MB 3 kap vid Gullmarsberg. Inga områden som ingår i nätverket Natura 2000 påverkas eller förutsättningarna för växt- och djurlivet i områden med strandskydd eller naturreservat. 23

24 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gällande förslag till översiktsplan för Uddevalla kommun, riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Inledning För att få en strukturerad vindkraftsutbyggnad samt underlätta tillståndsprocessen vid etablering av vindkraft i Uddevalla kommun inarbetas riktlinjer och rekommendationer för vindkraft i en översiktsplan för hela kommunens yta. Planen anger områden som är prioriterade och passar bra för vindkraft samt områden där det finns anledning att tills vidare avstå från utbyggnad. Planförslagets områden som är lämpliga för detaljerade studier beskrivs på sid i rapporten. Syfte och avgränsning Syftet med att klarlägga förutsättningarna för etablering av vindkraftverk är att öka och underlätta användningen av en förnybar energiresurs samtidigt som negativ miljöpåverkan minimeras. Miljökonsekvensbeskrivningen av planförslagets alternativa utformningar kommer att avgränsas till de övergripande frågorna eftersom den ingår i en översiktlig plan. Vid sidan av denna övergripande miljöbedömning måste en separat beskrivning av miljöpåverkan göras för varje enskilt verk eller grupp av verk när det gäller faktorer som buller, skuggbildning, landskapsbild, vägar, fundament, transformatorer och kraftledningar. En efterföljande planering och prövning sker därmed för att hindra och begränsa miljöpåverkan även i de områden som utpekats som prioriterade för vindkraft. Detta mer detaljerade underlag tas fram av exploatören i samband med tillståndsprövning och etablering. Allmän beskrivning av konsekvenser som kan uppkomma vid etablering av vindkraft. Lokalt kan vindkraftverk uppfattas som negativa för miljön eftersom de syns, hörs och påverkar landskapsbilden. I ett helhetsperspektiv där även regional och global påverkan vägs in så framträder vindkraftens fördelar tydligare. Utsläpp från förbränning av fossila bränslen ger långsiktiga och i vissa fall irreversibla förändringar på miljön men leder trots det inte till negativa reaktioner i motsvarande mån. Miljöbalkens första paragraf anger att balkens bestämmelser ska främja en hållbar utveckling med en hälsosam och god miljö för 24

25 nuvarande och kommande generationer. Den ska tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom hushållning med material, råvaror och energi främjas och kretslopp uppnås. Förnybara energikällor ska vidare användas i första hand. Vindkraft är en förnybar energikälla som hushåller med material och som har en mycket kort energiåterbetalningstid. Denna kraftkälla överensstämmer därmed helt med miljöbalkens syfte. I miljöbalken definieras vindkraft även som miljöfarlig verksamhet eftersom den innebär en användning av mark som kan medföra olägenhet genom buller, skakningar och ljuseffekter. Därmed tillämpas samma regler och krav som för andra typer av kraftverk och anläggningar med mer miljöpåverkande verksamhet. Vindkraft och miljökvalitetsmål Riksdagen har fastställt 16 övergripande miljökvalitetsmål med tillhörande delmål som preciserar hur vi ska nå en ekologiskt hållbar utveckling inom en generation. Dessa ska säkerställa en god hälsa och god miljö såväl nu som i framtiden. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är alla kopplade till vår användning av energi och de utsläpp som sker vid energiomvandlingen. Det är framförallt de fossila energikällorna som bidrar till dessa utsläpp men även biobränslen bidrar i viss mån till utsläpp som är miljöpåverkande men kanske inte klimatpåverkande. Förbränning orsakar utsläpp av oförbrända kolväten, ozon, partiklar och stoft som är hälsofarliga. Förbränningen kan också på grund av sina utsläpp orsaka skador på skörd och växtlighet samt orsaka att byggnadsmaterial vittrar sönder eller korroderar. Kärnkraft orsakar miljöproblem under hela sin livscykel och kan också leda till oöverskådliga konsekvenser vid ett haveri. Till och med vattenkraft som energikälla orsakar miljöpåverkan genom det ingrepp i landskapsbild som det medför samt genom sin påverkan på flora och fauna. Vindkraften som produktionskälla är tillsammans med vågkraften (som ännu inte är tekniskt färdigutvecklad) fri från utsläpp och kan därmed bidra till att nå de miljömål som förknippas med förbränning men även miljömålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård. 25

26 Några energikällors utsläpp vid drift samt annan miljöpåverkan Energikälla Energiråvara Utsläpp vid drift Annan miljöpåverkan Förbränning Kol, olja, gas Koldioxid, Kväveoxider, Svaveloxider, Flyktiga organiska föreningar, Stoft Förbränning Biobränslen Kväveoxider, Svaveloxider, Flyktiga organiska föreningar, Stoft Vattenkraft Strömmande Inga vatten Oljeutvinning, Gruvor, Råvarutransporter Skogsbruk, Transporter Exploatering av mark och vattendrag Vågkraft Vågrörelser Inga Ytanspråk hav/fjord Vindkraft Vind Inga Markanspråk, Buller Solvärme Solinstrålning Inga Markanspråk /Solceller Källa: Naturvårdsverket 1998 Miljömålet Levande sjöar och vattendrag innehåller ett delmål som innebär att särskilt värdefulla natur och kulturmiljöer skyddas långsiktigt. Detta delmål behöver vägas in i bedömningen av om ett område är lämpligt för vindkraftsetablering. Om det används ett restriktivt förhållningssätt till vindkraft i områden med värdefulla natur- och kulturmiljöer så bidrar detta till att uppfylla miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Enligt miljömålet God bebyggd miljö ska program och strategier tas fram för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara resurser ska tas tillvara och för utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft. Det arbete som görs för att klarlägga förutsättningarna för var vindkraft är lämpligt i kommunens olika delar kan därigenom sägas bidra till att uppfylla miljömålet om god bebyggd miljö. Boende och arbetsmiljö kan påverkas av skuggbildning, buller och av den förändring i landskapsbild som ett vindkraftverk ger upphov till på grund av sin storlek och ständiga rörelse när det är i drift. Dessa aspekter måste vägas in så att vindkraftverk inte motverkar målet om god bebyggd miljö. Till begreppet god bebyggd miljö hör också de tätortsnära rekreationsområden som ännu inte påverkats av exploateringar. 26

27 För fyra av de nationella miljömålen kan vindkraft bedömas ha en direkt positiv effekt och för ytterligare åtta av miljömålen finns en indirekt positiv effekt. Det krävs i vissa fall att hänsyn tas vid etableringen för att vindkraftverket eller gruppen av vindkraftverk inte ska ge en negativ effekt på miljökvalitetsmålet (SOU 1999:75). Vindkraftens positiva påverkan på miljökvalitetsmål 1. Frisk luft Direkt påverkan 2. Grundvatten av god kvalitet Indirekt påverkan 3. Levande sjöar och vattendrag Indirekt påverkan hänsyn krävs 4. Myllrande våtmarker Indirekt påverkan hänsyn krävs 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård Indirekt påverkan hänsyn krävs 6. Ingen övergödning Direkt påverkan 7. Bara naturlig försurning Direkt påverkan 8. Levande skogar Indirekt påverkan 9. Ett rikt odlingslandskap Indirekt påverkan hänsyn krävs 10. Storslagen fjällmiljö Indirekt påverkan hänsyn krävs 11. God bebyggd miljö Indirekt påverkan hänsyn krävs 12. Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Direkt påverkan 16. Ett rikt växt- och djurliv Hänsyn krävs Källa: (SOU 1999:75) med komplettering avseende miljökvalitetsmål 16 När det gäller miljökvalitetsmål 16, ett rikt växt och djurliv, finns i dagsläget inga säkra indikationer på att vindkraftsetableringar skulle ha en negativ påverkan på växt- och djurliv men forskning pågår kring vissa djurarters (främst fåglar och fladdermöss) känslighet för vindkraftsanläggningar. Ett vindkraftsverks direkta fysiska miljöpåverkan består av fundament, tillfartsväg, nedgrävda kablar till elnätet samt själva vindkraftverket som tar i anspråk en del av marken och luftrummet. Tillfartsvägarna kan liknas vid skogsbilsvägar och är inte tillståndspliktiga. Växtlivet på platsen där vindkraftverk och tillhörande anläggningar uppförs påverkas i viss mån under byggnadsfasen, vilket dock sällan betraktas som ett stort problem vid etablering såvida området inte är särskilt känsligt för påverkan på grund av skyddsvärda miljöer. Vindkraft kräver väsentligt mindre markareal än andra typer av kraftverk, vilket är viktigt att ha med i bedömningen. Ju bättre vindlägen som används desto färre vindkraftverk behövs och ju större verk som används desto mindre blir markbehovet beräknat i ha/mw. 27

28 I närheten av de platser där vindkraftverk etableras påverkas miljön visuellt eftersom dessa på grund av sin storlek syns i landskapet. Verken kan också höras på några hundra meters avstånd och skuggor från den snurrande rotorn kan upplevas som störande i de fall man söker sig till en naturmiljö för att uppleva stillhet och vila. Det är därför viktigt att verken placeras så att störningarna minimeras för dem som bor och vistas i området. Det rörliga friluftslivet kan ibland få en ökad tillgänglighet till ett naturområde genom de tillfartsvägar som anlagts i samband med vindkraftsetableringen och många uppfattar vindkraftverken som ett positivt inslag om de är rätt placerade. Vindkraftverk hörs bara under vissa förutsättningar. När det är vindstilla hörs de inte alls och när vindens hastighet överstiger 8 m/s så överröstas de vanligen av bakgrundsljudet. Det är oftast därför bara i intervallet 3-8 m/s som de hörs. I en bedömning av ljudpåverkan från vindkraftverket kan hänsyn tas till en hårt trafikerad väg eller andra lokala faktorer, vilket kan medge en flexiblare bedömning än rekommenderade riktvärden anger. Skuggstörningar kan uppkomma om bebyggelse ligger för nära vindkraftverk. Störningarna uppkommer strax efter soluppgång och strax innan solen ska gå ned. Om ett hus finns 500 meter ifrån verket så kommer det maximalt att skuggas 20 min per gång. Moderna vindkraftverk kan programmeras så att de stängs av under de minuter en närboende skuggas av vindkraftverket. Ett vindkraftverk påverkar landskapsbilden under sin livslängd (ca 25 år) men även utan att vindkraftverk uppförs kommer landskapet att påverkas av andra orsaker under denna tid. Det är därför viktigt att vindkraftverkens placering bedöms utifrån ett helhetsperspektiv i kommunens översiktsplanering. En enskild projektör har inte möjlighet att få med detta större perspektiv. I planeringen tas hänsyn till hur stor yta som påverkas visuellt och hur många människor som faktiskt kommer att se verket. I ett skogklätt, kuperat landskap som i Uddevalla kommuns syns verken på nära håll men en bit bort skymmer oftast skog och berg. På långt håll syns de från höjdpartier med fri sikt. När vindkraftens miljöpåverkan ska bedömas är det viktigt att denna sätts i relation till annan elproduktion. Globalt utgörs elproduktion till en mycket stor del av fossila energikällor. enligt Energimyndigheten förväntas sådan elproduktion i framtiden tillsammans med transporterna stå för den största ökningen av koldioxidutsläpp. Den el som används i Sverige handlas upp på den nordiska elbörsen då de nordiska ländernas elsystem är sammankopplade med varandra och övriga Europa. Elproduktion som tillkommer kan därför förutsättas ersätta el som producerats på marginalen, det vill säga den mest olönsamma elproduktionen, el som produceras med kolkraft eller oljekondenskraftverk. Denna el är samtidigt den med mest miljöpåverkan, vilket gör det mycket fördelaktigt ur miljösynpunkt att producera vindkraftsel lokalt. 28

29 Vindkraft i Uddevalla kommun innebär därför en minskad användning av fossila bränslen samt därmed minskade utsläpp av kol- svavel och kväveoxider. Planförslagets alternativa utformningar och riktlinjer Nollalternativet innebär att ingen ytterligare utbyggnad görs utöver de verk som redan finns i kommunen men kan också tolkas som att planförslaget om att utpeka områden som prioriterade, olämpliga eller övriga områden inte genomförs. Det innebär i så fall att varje förslag om etablering av vindkraftverk prövas för sig utan hänsyn till helheten. Riktlinjerna för vindkraft i ÖP-förslaget innebär en utbyggnad som koncentreras till de lämpligaste områdena där allmänna intressen inte riskerar att skadas påtagligt. Konsekvenser av utbyggnad Nollalternativet Ett nollalternativ i den meningen att områden inte pekas ut som prioriterade eller olämpliga för vindkraft skulle leda till negativa miljökonsekvenser eftersom varje ansökan då måste prövas för sig utan den helhetssyn som blir möjligt i och med att vissa områden prioriterats. Effektiviteten i utnyttjande av både mark och anläggningar riskerar att minska om vindkraftverken inte placeras på ett genomtänkt sätt. Det innebär också att vindkraftverk kanske placeras på ett sätt som för lång tid framöver innebär att mark blockeras för andra typer av markutnyttjande. Ett nollalternativ kan också innebära en större påverkan på landskapsbilden genom att enstaka verk sprids geografiskt istället för att de koncentreras till vissa platser medan andra får vara orörda. En konsekvens av ett nollalternativ i form av en utebliven utbyggnad av vindkraft i kommunen medför i ett globalt perspektiv en fortsatt miljöpåverkan från elproduktion. Till en stor del handlar detta om utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider, flyktiga organiska föreningar samt stoft men det handlar också om miljöpåverkan från kärnkraft och annan kraftteknik. Ett nollalternativ enligt denna definition innebär också att de naturresurser som finns tillgängliga inte används på ett optimalt sätt. Ett nollalternativ innebär en oförändrad situation så långt det går att bedöma för de närmaste 25 åren när det gäller ljudutbredning, säkerhet, kulturmiljö och fornminnen samt för det rörliga friluftslivet. Naturmiljön och landskapsbilden bedöms också vara oförändrad men miljöpåverkan från en fortsatt rovdrift på befintliga natur- och energiresurser kan under denna period också ge konsekvenser som förändrar naturmiljö och landskapsbild. 29

30 Utbyggnad enligt riktlinjerna Att etablera vindkraft där vindförhållandena är gynnsamma innebär i ett globalt perspektiv att miljöpåverkan från elproduktion minskar. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider, flyktiga organiska föreningar samt stoft minskar. I viss mån undviks även miljöpåverkan från kärnkraft och annan kraftteknik även om vindkraften inte i lika hög grad kan förutsättas ersätta dessa energikällor. De naturresurser som finns tillgängliga i kommunen används på ett bättre sätt om vindenergin tas tillvara ett optimalt sätt. Det är positivt för en hållbar utveckling och i linje med miljöbalkens bestämmelser då vindkraft är en förnybar energikälla som hushåller med material och energiresurser. Genom att vindkraften är fri från utsläpp kan den bidra till att nå miljömål som förknippas med förbränning, begränsad miljöpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning samt ingen övergödning samt miljömålen, hav i balans samt levande kust och skärgård. Vindkraftsverkens direkta fysiska miljöpåverkan i form av fundament, tillfartsväg, kablar för nätanslutning, buller och transporter bedöms inte innebära någon långsiktig påverkan på vare sig växt- eller djurliv i de områden som lyfts fram som prioriterade sedan hänsyn tagits till lokala förhållanden vid placering i detalj. I de områden som utpekats som prioriterade finns vissa till ytan begränsade kultur- och fornminnen som måste beaktas vid projektering och tillståndsprövning. Det rörliga friluftslivet kan få en ökad tillgänglighet i de områden som prioriteras för vindkraft med tanke på att det blir lättare att ta sig till dessa områden på grund av de tillfartsvägar som tillkommer samtidigt som vissa delar kan påverkas i någon mån av ljud som kan upplevas som störande. Vindkraftverk är inte inhägnade och utgör därför inget hinder för allmänhetens tillträde. Ett visst säkerhetsavstånd mellan verk och närmaste bostad krävs med tanke på säkerheten. Tillämpas riktvärden för buller så är risken liten för olyckor på grund av exempelvis isras. En visuell påverkan på miljön uppkommer genom att vindkraftverken på grund av sin storlek kommer att synas i landskapet. Flera fotomontage visar hur landskapet kan komma att förändras i de prioriterade områdena. Några visas under rubriken Aktuella projekt i rapporten. Utformningen av vindkraftsverksgrupperna har betydelse för hur anläggningen kommer att uppfattas. Det är därför viktigt att följa de allmänna riktlinjer som finns och bedöma alternativa utformningar i ett mer detaljerat planeringsskede för att minimera påverkan som kan upplevas som störande. 30