Miljökonsekvensbeskrivning för Perstorps kommuns översiktsplan 2030

Transkript

1 Uppdragsledare Peter Håkanssn Tel +46 (0) Handläggare Karin Peterssn Tel Mbil E-pst Datum Prjekt-ID Kund Perstrps kmmun Miljöknsekvensbeskrivning för Perstrps kmmuns översiktsplan 2030 Perstrps kmmun ÅF Infrastructure AB Karin Peterssn Madelaine Lapajne Hellbrg My Björk Granskad Therese Eklund ÅF Infrastructure AB, Hallenbrgs gata 4, Bx 585, SE Malmö Telefn , Org.nr , VAT nr SE Sida 1 (56)

2 Sammanfattning Förslag till ny översiktsplan för Perstrps kmmun Perstrp är Skånes minsta kmmun till beflkningsantalet ch en av de minsta när det gäller ytstrlek. Översiktsplanen är kmmunens viktigaste strategiska dkument för att skapa en helhetsbild över den fysiska miljön, bebyggelseutvecklingen ch mark- ch vattenanvändningen samt är ett handlingsprgram för att förverkliga kmmunens visin Översiktsplanen fkuserar på förtätning inm befintliga servicerter ch tätrter. Det handlar även m att kncentrera bebyggelsen längs större stråk samt att främst bygga ut där infrastruktur redan idag finns helt eller är delvis utbyggd. Miljöknsekvenser av planförslaget Naturmiljö Planförslagets inverkan på naturmiljön bedöms sm måttlig. Föreslagna utvecklings- ch verksamhetsmråden samt infrastrukturförändringar medför vissa fysiska ingrepp sm främst påverkar naturvärdena lkalt där utbyggnad sker. Samtidigt kan planförslaget medföra indirekt påverkan på mgivande naturmråden genm ökad störning (dagvattenpåverkan, buller, ökat slitage då fler människr utnyttjar naturen för rekreatin). Indirekt kan även ianspråktagande av jrdbruksmark leda till att jrdbrukshävden upphör men vid byggande av bstadshus med tillhörande stall kmmer marken istället att betas av hästar vilket kan ge ett psitivt inslag. I översiktsplanen pekas mråden för fristående bebyggelse ut invid naturreservatet Mulleskgen ch Natura 2000-mrådet Uggleskgen vilket kan leda till negativ påverkan för de skyddade mrådena ch naturmiljön runtmkring. Dessutm kan planförslaget ge negativa knsekvenser för de naturvärdesklassade mrådena närmast industriparken vars mråde ska utökas. Vid närmare planering av mrådet bör naturvärdena i mrådet beaktas ch hänsyn måste vidtas vid anläggningen. Kulturmiljö Kulturmiljön i Perstrps kmmun påverkas relativt lite till måttligt av planförslaget. Det berr på hur väl planerade utbyggnader anpassas till mgivande kulturvärden. I anslutning till föreslagna utvecklings- ch verksamhetsmråden kan kulturlandskap, frnlämningar ch kulturmiljöer påverkas negativt av utbyggnader. Även från kulturmiljösynpunkt är det viktigt att ta hänsyn till de lkala förhållandena vid detaljplanering. Friluftsliv ch rekreatin Friluftslivet bedöms sammanlagt påverkas i liten till måttlig utsträckning ch påverkan är i huvudsak psitiv. Detta genm att grönmråden i ch kring utvecklingsmrådena föreslås säkras ch tillgängliggöras. Det finns dck en risk för att en ökad mängd besökande i mrådet medför ett ökat tryck på de känsliga miljöerna vilket utan styrning riskerar att påverka natur-, kultur- ch rekreatinsvärden negativt. Landskapsbild Påverkan på landskapsbilden i utvecklingsmråden berr i str utsträckning på hur väl ny bebyggelse passar in i samhällenas befintliga karaktär. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli försumbar av planförslaget. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 2 (56)

3 Vattenförhållanden Planförslaget ger ökad belastning på mrådets avlppshantering ch dagvattensystem från föreslagna utvecklings- ch verksamhetsmråden samtidigt sm förbättring ch mbyggnatin av befintliga dagvattensystem, utbyggnad av ch ökad anslutning till spillvattennätet möjliggörs. Planförslaget kmmer medföra att dagvattenmängder ch flöden kmmer öka på grund av att hårdgjrda ytr kmmer att utökas. Planförslaget kan ge negativa knsekvenser för vattenskyddsmrådet i Perstrps tätrt med avseende på den bebyggelseutveckling samt verksamhetsutveckling sm planeras i mrådet. Dck kan nya dricksvattentäkter ge psitiva knsekvenser för dricksvattenförsörjningen i kmmunen. Planförslaget bedöms inte i strt försvåra möjligheterna att uppnå gd eklgisk status i berörda ytvatten- ch grundvattenförekmster. Markförhållanden Sammantaget bedöms påverkan på markförhållanden bli måttlig vid genmförande av planförslaget. Vid detaljplaneringen är det viktigt att utreda förekmsten av markförreningar i förslagna mråden för bebyggelseutveckling, särskilt i Perstrps tätrt. Planförslaget föreslår explatering av jrdbruksmark vilket kan ge en negativ effekt på markförhållandena. Att bygga bstadshus med tillhörande stall ch betesmarker kan dck ge en viss psitiv effekt för det öppna landskapet. Trafik ch farligt gds Farligt gds transprteras till Perstrps industripark med framförallt lastbilstransprter via väg 21 ch väg 108. Betydande mängder farligt gds transprteras även via järnväg till industriparken. Planförslaget innebär en utbyggnad av industriparken västerut. En del av de vägarna sm är pririterade för gdstrafik ch farligt gds befinner sig inm vattenskyddsmrådet i Perstrps samhälle. Planförslaget kan få en negativ effekt med avseende på ökade transprter av farligt gds på grund av industriparkens utökning. Hälsa ch säkerhet Flera åtgärder för att öka kmmunens trafiksäkerhet ska vidtas enligt översiktsplanen. Två förslag till skyltad hastighet år 2030 har tagit fram, förslag A ch förslag B. Enligt förslag A ska hastigheten sänkas på flera gatr ch gatr inm Perstrps tätrt ska avlastas från tung trafik. Förslag B bygger på dagens skyltade hastigheter. Genm att implementera målbild A ökar tryggheten ch säkerheten hs ftgängare, cyklister ch medtrafikanter. Målbild B kmmer trligen inte att förbättra trafiksäkerheten i lika str utsträckning. Förutm ändrade hastigheter ska det även satsas på åtgärder sm ska minska bilberendet genm utbyggd kllektivtrafik ch gång- ch cykelvägar. Översvämningsrisk I planförslaget föreslås bebyggelseutveckling genm förtätning av Perstrps centrum med bstäder i lika strlekar ch prisnivåer. En förtätning av staden innebär större andel hårdgjrda ytr ch färre infiltratinsmöjligheter för dagvattnet än idag. Det kan resultera i att stadens vattenresurssystem måste dimensineras upp. Planförslaget kan ge negativa knsekvenser avseende översvämningsrisker m inte åtgärder för ökade vattenflöden implementeras i planeringen av de aktuella mrådena. Energi ch klimat Planförslaget medför att energiförbrukningen inm planmrådet ökar någt främst till följd av ökade uppvärmningsbehv, transprter samt planerad utbyggnad av industriparken, samtidigt sm kntinuerliga förbättringar sker inm energibesparande åtgärder ch metder. Kmmunen har pekat ut utredningsmråden för förnyelsebar energiprduktin med fkus på sl ch vind, vilket kan bidra till en psitiv effekt för Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 3 (56)

4 neutralisering av kmmunens energibalans. Planförslaget kan ge vissa negativa effekter avseende eventuell ökad energiförbrukning i samband med utökning av industriparken. Hushållning med naturresurser Påverkan på riksintressen för naturvård, friluftsliv ch Natura 2000-mråden bedöms bli små till måttliga, främst till följd av den belastning sm beflkningsökningen har på miljön (bl.a. avlpps- ch dagvatten) ch ökat nyttjande av naturmråden för friluftsliv ch rekreatin. Men de skyddade mrådena kan även påverkas negativt av de föreslagna mrådena för fristående bebyggelse invid naturreservatet Mulleskgen ch Natura mrådet Uggleskgen. Enligt planförslaget har Perstrp inlett en utredning för att trygga dricksvattenförsörjningen i kmmunen ch letar därför efter nya vattentäkter. Kmmunen letar efter en ny reservvattentäkt vilket är en psitiv effekt av planförslaget för dricksvattenförsörjningen i kmmunen. Samlad bedömning Sammanfattningsvis bedöms knsekvenserna av föreslaget till ny översiktsplan för Perstrps kmmun huvudsakligen sm små eller måttliga. Påverkan på natur, kultur ch friluftsliv bedöms sm liten till måttlig berende på hur väl föreslagna utbyggnader anpassas till de lkala förhållandena i utvecklings- ch verksamhetsmrådena. Planförslaget medför små knsekvenser för landskapsbilden. I övrigt berr påverkan på landskapsbilden på hur väl ny bebyggelse passas in i samhällenas befintliga karaktär. Riskerna med befintliga verksamheter, farligt gds, trafiksäkerhet m.m. bedöms sm små m utbyggnader sker i enlighet med gällande riktvärden etc. För övriga miljöfaktrer bedöms mgivningspåverkan vara relativt liten både i psitiv samt negativ riktning. Miljöpåverkan av översiktsplanen bedöms dck inte sm betydande vare sig ttalt eller för någn enskild miljöfaktr. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 4 (56)

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning m miljöknsekvensbeskrivning ch bedömning av betydande miljöpåverkan Avgränsningar Nivåavgränsning Gegrafisk ch tidsmässig avgränsning Behandlade miljöfaktrer Studerade alternativ Miljökvalitetsnrmer ch miljömål Miljökvalitetsnrmer Miljökvalitetsmål Knsekvenser för miljön av nllalternativet Miljöknsekvenser av planförslaget Natur- ch kulturmiljö Natura Naturreservat Naturvärdesklassning Kulturmiljö Riksintresse Friluftsliv ch rekreatin Rekreatin Ökad tillgänglighet Landskapsbild Vattenförhållanden Vattenförekmster ch vattenskyddsmråden Avlppsvatten Dagvatten Markförhållanden Trafik ch transprt av farligt gds Hälsa ch säkerhet Trafiksäkerhet Buller ch vibratiner Luftkvalitet Djurhållning Översvämningsrisk Energi ch klimat Energianvändning Alternativ energiprduktin Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 5 (56)

6 5.9.3 Växthusgaser Hushållning med naturresurser Rullstensåsar ch grundvatten Uppfyllelse av miljömål ch miljökvalitetsnrmer Natinella miljökvalitetsmål Reginala miljömål Miljökvalitetsnrmer Samlad bedömning Uppföljning Referenser Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 6 (56)

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Översiktsplanen är kmmunens långsiktiga bedömning av hur mark- ch vattenmråden bör användas ch hur bebyggelsen kan utvecklas i stra drag, se Figur 1. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men är ett viktigt strategiskt verktyg där framtida behv vägs mt de resurser sm finns. Översiktsplanen är ckså en redvisning av de allmänna intressen sm kräver hänsynstaganden vid användning av lika mråden ch hur kmmunen avser hantera reginala ch statliga intressen (riksintressen). Planens tidsperspektiv är cirka 15 år, fram till år En ny översiktsplan är det viktigaste instrumentet för den långsiktiga planeringen av de fysiska strukturerna i kmmunen. Arbetet visar en önskvärd riktning för kmmunens utveckling ch hur den fysiska miljön, mark- ch vattenmråden ch infrastrukturen ska dispneras hur vill vi att Perstrp ska utvecklas? Översiktsplanen ligger till grund för att reglera mark- ch vattenanvändningen i detaljplaner ch är ett underlag för beslut m bygglv där detaljplan saknas. Översiktsplanen ligger ckså till grund för annan planering ch beslut, t.ex. inm trafikmrådet. Översiktsplanering regleras i lag genm plan- ch bygglagen (2010:900) ch bestämmelserna i miljöbalken (1998:808). När ett planförslag är framtaget ska det enligt plan- ch bygglagen frmellt samrådas med bl.a. Länsstyrelsen, Reginen ch andra berörda kmmuner. Kmmunen ska ckså ge invånare, lika myndigheter, föreningar ch enskilda i övrigt, sm har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag sm möjligt ch att ge möjlighet till insyn ch påverkan. Efter samrådet bearbetas planen delvis utifrån inkmna synpunkter, ch den bearbetade versinen, utställningshandlingen, presenteras under utställningsskedet återigen för berörda innan planen antas plitiskt. I lagstiftningen finns möjlighet för staten att kräva att en reginplan tas fram sm styr den kmmunala planeringen. Den reginala planeringen i Skåne är endast vägledande. För att lcka fler invånare till Perstrp behövs möjligheter till bende för hela livet, möjligheter att byta bende efter lika skeden i livet ch en utveckling av attraktiva miljöer utifrån Perstrps kmmuns förutsättningar. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 7 (56)

8 Figur 1. Nuvarande planförslag. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 8 (56)

9 1.2 Lagstiftning m miljöknsekvensbeskrivning ch bedömning av betydande miljöpåverkan Gällande bestämmelser m bedömningen av m en översiktsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ch m en miljöknsekvensbeskrivning ska upprättas, redvisas i plan- ch bygglagen. kapitel 3 8 ch i miljöbalkens kapitel Enligt Förrdning m miljöknsekvensbeskrivningar (1998:905) ska genmförandet av en översiktsplan eller ändringen av en översiktsplan generellt antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat m planen anger förutsättningarna för sådana kmmande tillstånd eller åtgärder sm anges i förrdningen. När kmmunen upprättar en plan sm kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kmmunen göra en miljöbedömning av planen. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Perstrps kmmun har fattat beslut m att genmföra en miljöbedömning parallellt med kmmunens arbete med översiktsplanen. Miljöbedömningen dkumenteras i denna miljöknsekvensbeskrivning. Miljöknsekvensbeskrivningen beskriver ch bedömer den betydande miljöpåverkan sm planens genmförande kan antas medföra. 2 Avgränsningar De viktigaste förutsättningarna för de avgränsningar sm gjrts i denna miljöknsekvensbeskrivning behandlas nedan. Varje miljöaspekt sm bedömts vara betydande beskrivs i avsnitt 5 Miljöknsekvenser av planförslaget. 2.1 Nivåavgränsning De knsekvenser av planförslaget sm kan medföra betydande påverkan på miljön ska miljöbedömas ch redvisas i en miljöknsekvensbeskrivning. Inm ramen för en miljöknsekvensbeskrivning avseende en översiktsplan är möjligheten att beskriva miljöeffekterna på lkal nivå inm respektive utvecklingsmråde begränsat. Miljöknsekvensbeskrivningen kmmer att beskriva de övergripande miljöeffekterna sm översiktsplanen ger upphv till. För de mer lkala miljöeffekterna i de lika utvecklingsmrådena inm översiktsplanen ska frtsatta undersökningar ch bedömningar ske i samband med kmmande detaljplanering. Miljöpåverkan sm kan antas bli föremål för bedömning i senare planskede kan ckså antas ha mindre betydelse för miljöbedömningen av översiktsplanen. Det gäller t.ex. bedömning av miljöstörande verksamhet eller andra verksamheter sm kräver miljötillstånd ch därför kmmer att miljöprövas i samband med dem. 2.2 Gegrafisk ch tidsmässig avgränsning Miljöknsekvensbeskrivningen är gegrafiskt avgränsat till fysiska ingrepp inm planmrådet, det vill säga Perstrps kmmuns administrativa gränser. Översiktsplanen har en visin fram till år 2030, vilket är samma tidsmässiga avgränsning sm miljöknsekvensbeskrivningen innehar. 2.3 Behandlade miljöfaktrer Miljöknsekvensbeskrivningen behandlar miljöfaktrerna Natur- ch kulturmiljö, Friluftsliv ch rekreatin, Landskapsbild, Vattenförhållanden, Markförhållanden, Trafik ch transprt av farligt gds, Hälsa ch säkerhet, Översvämningsrisk, Energi ch klimat ch Hushållning med naturresurser. Miljöknsekvensbeskrivningen till översiktsplanen Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 9 (56)

10 behandlar även uppfyllelsen av de natinella ch reginala miljökvalitetsmålen samt miljökvalitetsnrmerna. 2.4 Studerade alternativ Enligt miljöbalkens kapitel 6 12 ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte ch gegrafiska räckvidd identifieras, beskrivas ch bedömas. Nllalternativet är enligt miljöbalkens kapitel 6 en beskrivning av miljöförhållandena ch miljöns sannlika utveckling m planen inte genmförs. Nllalternativet, m ny översiktsplan inte antas, innebär att samhällsutvecklingen sker enligt nu gällande översiktsplan, Översiktsplan I översiktsplanen från 2006 är utvecklingsmråden utpekade inm Perstrps tätrt ch till viss del i Oderljunga ch Häljalt. Sedan Översiktsplan 2006 antgs har ny lagstiftning inm t.ex. plan- ch bygglagen tillkmmit samt nya ch utvecklade natinella ch reginala mål sm gäller bl.a. miljö ch trafik. Dessutm har nytt kunskapsunderlag avseende bl.a. hushållning med mark, klimatanpassning ch vattenförvalting tillkmmit. Översiktsplan 2006 saknar en miljöknsekvensbeskrivning sm visar hur avvägningar mellan lika intressen är gjrda. Det leder till att vägledning för den fysiska markanvändningen vid lv- ch tillståndsprövningar saknas för kmmunen inm ramen för Översiktsplan Kmmunen bedömer ändå att nllalternativet är ett realistiskt scenari av samhällsutveckling, särskilt när det gäller trafikstrukturer ch utbyggnadsmråden för bstäder ch verksamheter. Nllalternativet ställer dck högre krav på ställningstaganden ch andra kmmunala dkument sm har betydelse för den fysiska planeringen m utvecklingen ska ske enligt Översiktsplan Huvudalternativet är föreslagen översiktsplan, Framtidsbild Den övergripande visinen för framtida utbyggnadsstruktur bygger på rter i pärlband ut från Perstrp där tätrtsutveckling ch kllektivtrafik kncentreras. Huvudalternativet utgår från nu gällande lagstiftning både avseende plan- ch bygglagen ch miljöbalken, dessutm har natinella ch reginala mål inarbetats i förslaget. Översiktsplanen innehar en miljöknsekvensbeskrivning sm beskriver de knsekvenser ch avvägningar mellan lika intressen sm gjrts för att kunna utveckla kmmunen enligt föreslagna åtgärder i översiktsplanen. Sammantaget har huvudalternativet mer fkus på klimatförutsättningar, energi ch markanvändning än nllalternativet sm saknar utförligare beskrivning av de faktrernas påverkan av samhällsutvecklingen. Även vattenhantering i kmmunen beskrivs tydligare i huvudalternativet. Det gäller främst hantering av dagvatten, utsläpp till vatten från industriparken samt dricksvattenhantering. 3 Miljökvalitetsnrmer ch miljömål 3.1 Miljökvalitetsnrmer Enligt miljöbalkens kapitel 5 1 får regeringen för vissa gegrafiska mråden eller för hela landet meddela föreskrifter m kvaliteten (miljökvalitetsnrmer) på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt m det behövs för att skydda människrs hälsa eller för att avhjälpa skadr på eller lägenheter för människrs hälsa eller miljön. Vid all bebyggelseplanering ska gällande miljöknsekvensnrmer beaktas. Vatten EU:s ramdirektiv för vatten antgs år 2000 ch anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet ch tillgång på vatten. Syftet med direktivet är att skydda ch förbättra EU:s alla vatten. I svensk lagstiftning översattes direktivets mål till Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 10 (56)

11 miljökvalitetsnrmer i frm av kvalitetskrav för yt- ch grundvatten. Det grundläggande kravet är att alla grundvattenförekmster ska uppnå gd kemisk ch kvantitativ status ch alla ytvattenförekmster ska uppnå gd kemisk ch eklgisk status senast vid utgången av Det finns möjlighet för vattenmyndigheten att besluta m undantag från detta krav sm antingen avser ändrad tidpunkt för uppfyllandet eller mindre strängt krav. Vid all bebyggelseplanering ska gällande miljökvalitetsnrmer beaktas. Bedömning av planens påverkan på miljökvalitetsnrmerna finns under avsnitt 6.3 Miljökvalitetsnrmer. 3.2 Miljökvalitetsmål Enligt miljöbalken ska en miljöknsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål ch miljöhänsyn beaktas i översiktsplanen. I detta avsnitt listas Sveriges natinella miljömål, se Tabell 1, samt Skånes reginala miljömål. Miljökvalitetsmålen skildrar det tillstånd i den svenska miljön sm miljöarbetet ska leda till. Bedömning av planens påverkan på de natinella miljömålen finns under avsnitt 6.1 Natinella miljökvalitetsmål. Tabell 1. Sveriges natinella miljökvalitetsmål. De natinella miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av gd kvalitet 2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust ch skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skg 5. Skyddande znskikt 13. Ett rikt dlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Strslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. Gd bebyggd miljö 8. Levande sjöar ch vattendrag 16. Ett rikt växt- ch djurliv I Skåne finns reginala miljömål sm är skapade utifrån de natinella miljömålen men anpassade efter reginala förhållanden i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne följer årligen upp de reginala miljömålens måluppfyllelse. Länsstyrelsen i Skåne har upprättat ett åtgärdsprgram sm syftar till att förbättra förutsättningarna för kmmuner inm länet att nå miljökvalitetsmålen samt ge vägledning ch stöd i det reginala miljöarbetet. Fem pririterade mråden inm det skånska miljöarbetet har pekats ut ch de pririterade mrådena i åtgärdsprgrammet ses i Tabell 2. Tabell 2. Skånes reginala miljömål. Skånes reginala miljömål Hållbara transprter i Skåne Hänsyn till Skånes hav, sjöar ch vattendrag Hushållning med Skånes mark- ch vattenresurser Skydd av Skånes natur- ch kulturvärden Hållbar knsumtin i Skåne Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 11 (56)

12 Det har inte tagits fram lkala miljömål i Perstrp men det pågår ett arbete med att ta fram det inm ramen för det nya naturvårdsprgrammet, i dagsläget finns det ett miljöprgram ch ett miljömålsprgram. Naturvårdsprgrammet syftar till att agera sm riktlinje för hur det frtsatta naturvårdsarbetet inm kmmunen ska bedrivas. Miljöprgrammet utvärderar Perstrps ch Bjuvs kmmuns uppfyllande av de reginala miljömålen. I miljömålsprgrammet utvärderas måluppfyllelsen av de natinella miljökvalitetsmålen i Perstrp. I avsnitt 6.2 Reginala miljömål följer en bedömning av planens påverkan på målen. 4 Knsekvenser för miljön av nllalternativet En miljöknsekvensbeskrivning ska enligt miljöbalkens kapitel 6 12 innehålla en beskrivning av miljöförhållandena ch miljöns sannlika utveckling m planen, prgrammet eller ändringen inte genmförs. Beskrivningen ska inte avse nuläget utan en framtid utan ett genmförande av planen, ett nllalternativ. Eftersm varje kmmun är skyldig att ha en aktuell översiktsplan är en framtid helt utan översiktsplan inte sannlik. Om planen inte skulle genmföras är det därför trligt att nuvarande översiktsplan får frtsätta att gälla ch att samhällsutvecklingen i Perstrp då i större utsträckning kmmer att ske utan stöd från översiktsplanen. Explateringsch bebyggelsetrycket inm kmmunen kmmer sannlikt vara någt lägre utan ny översiktsplan. Detta till följd av en lägre attraktivitet sm bstadskmmun. Utan en ny översiktsplan kmmer den kmmunmfattande översiktsplanen, Översiktsplan 2006, att frtsatt utgöra det övergripande, styrande dkumentet i Perstrps kmmun. Men då verkligheten i vissa fall kan kmma att springa ifrån dessa styrande dkument kmmer ett framtida nllalternativ sannlikt att mtsvara en kmbinatin av den allmänna samhällsutvecklingen ch detta bitvis föråldrade styrdkument. Nllalternativet innebär även att kmmunen i viss mån väljer brt möjligheten att aktivt styra utvecklingen ch istället låter marknaden sköta lkalisering ch mfattning av ny bebyggelse. Översiktsplan 2006 saknar en miljöknsekvensbeskrivning sm visar hur avvägningar mellan lika intressen är gjrda. I nllalternativet förväntas bebyggelsen i större utsträckning lkaliseras utifrån kmmersiella utgångspunkter då den befintliga översiktsplanen inte på samma sätt sm den föreslagna verkar för en bebyggelseförtätning. Givna förutsättningar för såväl nllalternativet sm för en utveckling enligt den nya översiktsplanen är bland annat att de pågående klimatförändringarna kan antas kmma göra sig allt mer påminda de kmmande decennierna. Vissa samhällsbeslut sm påverkar miljöns utveckling är berende av planens tillkmst. Dit hör exempelvis de åtgärdsprgram för luft- ch vattenkvalitet sm är fastställda. Ytterligare sådana prgram eller andra ingripande samhällsbeslut kan ckså tillkmma under planperiden. Gällande översiktsplan för Perstrp skiljer sig en del från aktuellt planförslag framförallt vad avser hur mfattande bstadsbebyggelse sm föreslås samt hur tydligt planen styr upp var bebyggelse kan tillåtas. Gällande översiktsplan anger att bebyggelse helst ska ske inm befintliga rter men ser psitivt på enstaka nybebyggelse i hela mrådet med syftet att behålla en levande landsbygd. Jämfört med nllalternativet bidrar därmed förslaget till ny översiktsplan till att minska miljöpåverkan genm att ny bebyggelse inte får ske i mråden sm saknar fungerande VA, vägstruktur ch service. Skapandet av ett tydligare gång- ch cykelvägnät medverkar ckså till en möjlig minskning av biltrafiken i mrådet, särskilt av de krta bilresrna. Aktuellt planförslag bidrar även till att tydligare värna ch tillgängliggöra natur-, kultur- ch Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 12 (56)

13 rekreatinsvärden genm att sammanhängande bebyggelse endast får tillkmma i utpekade utvecklingsmråden. Därmed minskar risken för att dessa värden explateras. Aktuellt planförslag har samma strategi sm gällande översiktsplan att främst bygga inm servicerter längs med ett utbyggt kllektivtrafikstråk ch i övrigt ha mer restriktiv hållning till nybebyggelse i övriga delar av mrådet för att värna natur- ch rekreatinsmråden. Jämfört med gällande översiktsplan bidrar dck aktuellt planförslag till att minska miljöpåverkan dels genm att explatering förhindras inm mråden med höga natur-, rekreatins- ch kulturvärden, dels genm en mer restriktiv hållning till bebyggelse utanför utpekade utvecklingsmråden ch tydliga krav på utbyggd teknisk infrastruktur, vägnät etc. 5 Miljöknsekvenser av planförslaget 5.1 Natur- ch kulturmiljö Natura 2000 Natura 2000-mråden syftar till att bevara värdefulla naturmråden med arter eller naturtyper sm är särskilt skyddsvärda ur ett eurpeiskt perspektiv. I Sverige finns cirka Natura 2000-mråden ch många av dem är ckså naturreservat eller natinalpark. Natura 2000-mråden utses med stöd av två EU-direktiv: fågeldirektivet ch habitatdirektivet. Fågeldirektivet består av en lista med skyddsvärda fågelarter medan habitatdirektivet listar skyddsvärda naturtyper ch arter. De mråden där sådana naturtyper ch arter återfinns ska bevaras. I Perstrp kmmun finns idag två Natura 2000-mråden enligt habitatdirektivet: Uggleskgen ch Varshultamyren. Uggleskgen är ett tätrtsnära mråde sm till största del består av bkskg ch i den nrdvästra delen finns en damm, se Figur 2. Syftet med att peka ut mrådet enligt Natura 2000-bestämmelserna är att bevara bkskgen då flera av bkarna är gamla ch ihåliga vilket gynnar ett antal sällsynta arter i mrådet. Uggleskgen är förutm ett Natura 2000-mråde ckså utpekat i Skgsvårdsstyrelsens nyckelbitpsinventering på grund av dess sällsynta arter. Uggleskgen är idag ett ppulärt rekreatinsmråde för kmmunens invånare med bra elljusupplysta mtinsspår ch strövstigar sm löper genm mrådet. Uggleskgen gränsar i söder mt Ugglebadet, ett strt friluftsbad med camping- ch parkeringsmöjligheter. Reservatet mges av vägar ch bebyggelse, förutm i nrdst där dlingsmark dminerar landskapet. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 13 (56)

14 Figur 2. Karta över det tätrtsnära Natura 2000-mrådet Uggleskgen. Varshultamyren är beläget i nrdöstra Skånes barrskgslandskap ch är ett myrkmplex bestående av ett strt msseplan, se Figur 3. Mssen är idag lkalt påverkad med dikning ch delas på mitten av en överkrsande markväg. Myren mges av skgsmark vilken till större del utgörs av planterad granskg ch små partier med lövskg. Varshultamyren är idag mycket lite expnerat för allmänheten då markerade stigsystem saknas. Miljöerna kan nås från öster via den enskilda väg sm krsar myrens mellersta del. Målet med Natura 2000-mrådet är att hejda utrtningen av arter ch livsmiljöer. Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla Varshultamyrens lika naturtyper ch typiska arter ch säkerställa dess gynnsamma bevarandestatus. De naturtyper sm är pririterade enligt Natura 2000 i Varshultamyren är högmssar, lövsumpskgar av fennskandisk typ samt skgbevuxen myr. Figur 3. Karta över naturreservatet ch Natura 2000 mrådet Varshultamyren. Naturreservatets indelning är markerat med mörkgrön markering ch Natura 2000 mrådet är ljusgrönt streckat. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 14 (56)

15 Översiktsplanens påverkan på Natura 2000-mråden Enligt Perstrps översiktsplan planeras fristående bebyggelse med eller utan stall i direkt närhet till Uggleskgen. Den nära anslutningen till Uggleskgen gör att naturmrådet ch de sm utnyttjar rekreatinsmrådena kan påverkas av vibratiner, buller ch ökade trafikmängder under anläggningsperiden. I översiktsplanen planeras ett cykelstråk fram till Varshultamyrens södra del. Cykelstråket ska leda fram till myren ch därmed öka framkmligheten till reservatet. Ett cykelstråk ger psitiva effekter för kmmuninvånarna ch andra persner sm får ökad möjlighet till att besöka ch njuta av rekreatinsmrådet. Vid val av placering för fristående bebyggelse ch eventuella stall ch dess inhägnade hagmarker bör avståndet till Uggleskgen beaktas. All hantering av gödsel ska ske enligt miljöbalkens krav. Cykelstråkets placering ch utfrmning bör beaktas med hänsyn till mrådets naturvärden. Den samlade bedömningen är att planförslaget kan få en negativ påverkan på Natura 2000-mråden men att det kan undvikas genm val av placering av den fristående bebyggelsen samt cykelstråk. Planförslaget ger även psitiva knsekvenser genm att tillgängliggöra Varshultamyren med ett cykelstråk fram till mrådet. Nllalternativ Nllalternativet innebär ingen direkt förändring för Natura 2000-mrådena i kmmunen. Nllalternativet bidrar inte till att öka tillgängligheten till Natura mråden i lika str utsträckning sm huvudalternativet vilket kan ses sm en negativ påverkan Naturreservat I Sverige finns drygt 4000 naturreservat vars syfte är att bevara ch återskapa värdefulla miljöer för htade växter ch djur. Dessutm ska naturreservat ge människr möjlighet till att uppleva relativt rörd natur. Bildandet av naturreservat är ett av de vanligaste sätten att långsiktigt skydda värdefull natur eftersm reservaten då mfattas av regler ch skötselplaner. Naturreservat upprättas enligt miljöbalken men kan även skyddas av Naturvårdslagen m de är upprättade innan miljöbalken infördes. Perstrp kmmun har tre naturreservat: Uggleskgen, Varshultamyren ch Mulleskgen. Uggleskgen är ett välutnyttjat tätrtsnära rekreatinsmråde för prmenader, mtin ch sklverksamhet. Särskilt betydelsefullt är närheten till tätrten, den sammanhängande bkskgen ch mrådets naturkvalitéer. Reservatets skötselplan har mål ch riktlinjer sm bland annat beskriver att reservatets lövskg ska vara tilltalande för rekreatin ch inneha str bilgisk variatin. Htade ch andra skyddsvärda arter ska kunna leva kvar ch utvecklas dessutm ska frnlämningar ch kulturhistriska värden mhändertas ch tydliggöras. I Uggleskgen finns bland annat sällsynta kryptgamer, häckande rödlistad skgsduva ch blåmssa. Varshultamyrens är ett värdefullt naturreservat vars syfte är att bevara mrådets myrkmplex sm till största delen består av mssbildning. Mssen har en reglerande effekt när det gäller avrinningen i de natinellt värdefulla vattendragen Bäljane å ch Rönne å. Dagens markanvändning kring myren utgörs främst av skgsbruk med inriktning mt granprduktin. Enligt reservatets skyddsplan är målet att bevara mssens öppna arealer genm att utföra restaureringsåtgärder. Efter restaurering bör planeringsmrådet i huvudsak lämnas rört. Mulleskgen är ett tätrtsnära reservat beläget nrr m Perstrp centrum ch i sydöst gränsande till Uggleskgen, se Figur 4. Området söder m skgen är bebyggt medan den nrra sidan av reservatet dmineras av öppna betesmarker. Mulleskgen består till str del av lika vattenmiljöer ch dmineras av bk, ek, björk samt al-sumpskg. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 15 (56)

16 Reservatets karpdammar räknas sm kulturhistrisk värdefulla inslag ch ska skyddas mt ingrepp då de utgör viktiga livsmiljöer för sländr ch sjöfåglar. Mulleskgens naturreservat bidrar till att uppnå lkala ch natinella miljömål sm Levande skgar ch Ett rikt djur ch växtliv samt Myllrande våtmarker. Det finns ett förslag till skötselplan sm inte är antaget än. Den föreslagna skötselplanens mål är att bevara ch underhålla den varierade trädppulatinen, karpdammarna ch skgens friluftsvärden. Figur 4. Karta över de tätrtsnära naturreservaten Mulleskgen i nrr ch Uggleskgen i söder. Uggleskgen är även skyddat sm Natura 2000 mråde. Översiktsplanens påverkan på naturreservaten Explatering inm ch i anslutning till naturreservaten Uggleskgen ch Varshultamyren kan påverka dess syften negativt. Framförallt påverkas mrådena av buller, vibratiner ch luftförreningar under anläggningsperiden. Cykelstråket sm planeras fram till Varshultamyren påverkar naturmiljön i princip endast under anläggningsperiden ch avger därefter endast ett avtryck i mgivningen. Cykelstråket ska inte asfalteras eller få belysning. I kmmunens översiktsplan är mrådet söder m Mulleskgen markerat för bebyggelseutveckling. Dessutm är ett mråde väster m Mulleskgen markerat sm mråde för fristående bebyggelse. I det mrådet ska det vara tillåtet att bygga fristående bebyggelse, bendet kan då bestå av enbstadshus med eller utan stall. Att bygga stall för att hålla hästar kan bidra till lkal miljöpåverkan. Vid det utpekade mrådet där det kan vara tillåtet att bygga bstadshus med tillhörande stall finns risk för näringsläckage från gödsel till mark ch vatten. Nya benden ökar behvet av dagvattenhantering. Om dagvattnet hanteras lkalt finns en risk att närliggande naturreservat påverkas av de förreningar sm dagvattnet för med sig från bstadsmrådet. Dessutm kan de människr sm vistas i reservatet påverkas av buller, vibratiner ch luftförreningar sm uppstår under anläggningsperiden ch i mindre utsträckning när bebyggelsen tas i bruk. Under anläggningsperiden för alla tre naturreservaten uppstår i lika mfattning störningar sm buller, vibratiner ch luftförreningar. För att visa hänsyn mt det djurliv sm finns inm naturreservaten ch för de människr sm vistas där bör val av tid på dygnet, val av utrustning ch tydlig infrmatin m bebyggelseperiderna finnas med i planeringen. Vid bebyggelse sm innebär att tidigare gröna ytr asfalteras ch Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 16 (56)

17 andelen hårdgjrda ytr ökar ska åtgärder för att minska risken för översvämning ch spridning av förreningar vidtas. Exempelvis kan sådana åtgärder vara att gynna grönytr sm innehåller växter med långa rtsystem. För att förhindra näringsläckage från gödsel behöver gödsel förvaras på en tät plats. Det finns riktlinjer sm anger vilket avstånd sm bör respekteras mellan stall ch gödselanläggningar samt bende vilket bör beaktas vid detaljplaneringen av mrådena. Vid planering av cykelstråk fram till Varshultamyren bör vägens utfrmning ch placering ses över. Cykelstråket ska dck inte asfalteras eller få belysning. Den samlade bedömningen är att planförslaget kan få en negativ påverkan på naturreservatet Mulleskgen med avseende på den bebyggelseutveckling sm planeras söder ch väster m mrådet. Det finns risk för näringsläckage från gödselhantering till mark ch vatten. Förslaget kmmer öka behvet av lkal dagvattenhantering sm måste genmföras på ett sådant sätt att det inte riskerar att skada de höga värdena sm finns inm naturreservatet. Planförslaget ger även psitiva knsekvenser genm att tillgängliggöra Varshultamyren med ett cykelstråk fram till mrådet. Nllalternativ I nllalternativet finns planer på bstadsbebyggelse intill naturreservatet Uggleskgen ch förändringen gentemt huvudalternativet anses därför vara liten. Nllalternativet saknar cykelstråk till Varshultamyren ch fristående bebyggelse intill naturreservatet Mulleskgen ch innebär därför ingen påverkan på dessa värden Naturvärdesklassning Syftet med en naturvärdesinventering är att beskriva ch värdera naturmråden för att identifiera bilgisk mångfald i ett avgränsat mråde. För klassningen tillämpas en tregradig skala: 1. Högsta naturvärde 2. Mycket högt naturvärde 3. Högt naturvärde De naturvärdesinventeringar sm beskrivs i Perstrps Naturvårdsprgram har besökts, inventerats ch avgränsats i fält. Det finns flera mråden i Perstrp kmmun sm har lika grader av naturvärdesklassningar. I Perstrps naturvårdsprgram finns 84 sådana mråden listade ch klassade. Majriteten av mrådena ligger utanför översiktsplanens planerade bebyggelseplatser. Ett naturvärdesklassat mråde sm fått klassning 2 (mycket högt naturvärde) är beläget i västra delen av Perstrps industripark, nära Ybbarpsån. Inm mrådet finns en ädellövsbrant med gamla bkar ch avenbkar. De gamla träden är värdefulla för kryptgamer ch vedlevande insekter. Vid Ybbarps- ch Henrikstrpssjön i Perstrp kmmuns södra delar finns idag betad lövskg med en öppen gräsmark nrr m sjön sm fått naturvärdesklassning 3 (högt naturvärde). De öppna gräsmiljöerna innehar det högsta naturvärdet för mrådet. Även skgen bidrar till viss del med multnande ved ch värdefullt vindskydd för gräsmarkslevande insekter. Sjöarna ingår i ett större sjö- ch våtmarkskmplex ch är strängt reglerat eftersm vattnet används sm kylvatten till Perstrps industripark. Det har inte gjrts någn nggrann undersökning av sjöarna, därför är deras eklgiska status känd. Ybbarps- ch Henrikstrpssjön är mtyckta häckningsplatser för flera sjöfågelarter ch kända karpfiskeplatser, se Figur 5. Vattenståndet kan variera ganska Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 17 (56)

18 kraftigt, speciellt regnfattiga smrar då verksamheter i industriparken tar kylvatten från sjöarna. Figur 5. Visar Ybbarpsjön ch Henrikstrpssjön lkalisering i förhållande till industriparken. Översiktsplanens påverkan på naturvärdesklassade mråden Enligt kmmunens översiktsplan planeras en kncentrering av industriverksamheter i större utsträckning inm Perstrp industripark. Det är psitivt för kmmunens allmänna platser när farligt gds, utsläpp, markupptag etc. kncentreras till mråden sm redan är explaterade ch anpassade för sådan verksamhet. Negativa knsekvenser av industrikncentratinen är att naturen inm Perstrp industriparks mråde riskerar att reduceras för att ge plats åt nya verksamheter. Natur sm riskerar att försvinna är svår att återkalla ch de mrådesförändringar sm genmförs ger avtryck en lång tid framöver. I anslutning nrdväst m Ybbarps- ch Henrikstrpssjön planeras enligt kmmunens översiktsplan ny bstadsbebyggelse. Området är idag rört vilket innebär en str påverkan på mark- ch vattentillgångarna när platsen ska explateras. Bstadsbyggande påverkar mrådet både under anläggningsperiden men även permanent när bendena tas i bruk. Under anläggningsperiden kmmer mark sm länge varit rörd blir hårdgjrd, buller ch vibratiner från trafik påverkar djurlivet ch det finns en risk att förrenat dagvatten når sjöarna m det inte tas m hand i det kmmunala nätet eller på annat lämpligt sätt. Sjöarna är i dagsläget redan påverkade av Perstrps industripark. När Perstrps industripark ska förberedas inför en kncentratin av nya verksamheter bör mrådets nuvarande utfrmning ses över ifall det finns möjligheter att kncentrera verksamheterna på mindre ytr eller effektivisera ytr. Dck måste en nggrann riskanalys för brand, reaktiva kemikalier etc. göras vid planering av de nya verksamheterna. De verksamheter sm planeras anläggas inm mrådet behöver bedöma vilka utsläpp sm deras verksamhet kmmer ge upphv till. Utsläppen ska sedan sammanvägas med bakgrundsnivåerna för att säkerställa att miljökvalitetsnrmer för luft, vatten eller mark inte överskrids. När rörda mråden bebyggs är det viktigt att det dagvatten sm uppstår hanteras på bästa möjliga sätt för att undvika kntaminering ch översvämning. Dessutm måste de naturvärden sm finns inm Henrikstrpssjön beaktas ch explateringen bör i Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 18 (56)

19 största möjliga utsträckning planeras så att naturens eklgiska funktiner inte försummas. Sådana eklgiska funktiner kan vara markinfiltratin, naturlig vattenrening ch skydd mt översvämning. Den samlade bedömningen ger att planförslaget kan få negativa knsekvenser för de naturvärdesklassade mrådena närmast industriparken vars mråde ska utökas. Vid närmare planering av mrådet bör naturvärdena i mrådet beaktas ch hänsyn måste vidtas vid anläggningen. Det finns även en risk att miljöknsekvensnrmerna för luft, vatten ch mark överskrids vilket måste undersökas innan nya verksamheter eller bstäder anläggs. När nya anläggningar för industri etableras i mrådet kmmer dessa tillståndsprövas enligt miljöbalken ch miljökvalitetsnrmerna måste bevakas vid prövningen. Nllalternativ I nllalternativet finns planer på att utöka industriparken i samma riktning sm i huvudalternativet vilket kmmer påverka de naturvärdesklassade mråden negativt. I övrigt bedöms nllalternativet innebära små knsekvenser för de naturvärdesklassade mråden i kmmunen Kulturmiljö Människan har under lång tid lämnat spår efter sig. Det kan vara spår från lika verksamheter, bplatser, redskap ch fysiska avtryck i naturen. Sådana spår är en del av vår kulturmiljö ch viktiga att bevara så att kmmande generatiner kan förstå ch uppleva vårt lands histriska kulturarv. Vår kulturmiljö utgörs av frnlämningar, bebyggd miljö, landskap ch traditinella bitper. Lämningarna härstammar från äldre mänsklig verksamhet ch skyddas av kulturminneslagen. Det är Länsstyrelsen sm har i uppdrag att skydda, sköta, upplysa m ch öka tillgängligheten till landets kulturmiljöer. Länsstyrelsen har listat sex särskilt värdefulla kulturmiljöer i Perstrps kmmun: Gustavsbrg, Hagstad, Hägnaden, Källstrp Månstrp, Perstrp tätrt ch Örahult. Gemensamma karaktärer för de utvalda kulturmiljöerna är att de består av äldre gårdar ch att markerna tidigare har varit dlingsbygder. I centrala Perstrp ligger Perstrps kyrka sm härstammar från 1200-talet ch är vanlig med sin fristående klckstapel. Perstrps kyrka är en skyddad byggnad hs Riksantikvarieämbetet vilket ftast innebär att byggnaden inte får rivas eller förändras på sådant sätt att det kulturhistriska värdet minskar. Det finns flera lika typer av frnlämningar ch bebyggelselämningar inm hela kmmunen. I Bälinge ch Häljalt återfinns bland annat bplatser, kulturhistriska gårdstmter ch blästbrukslämningar. Sådana lämningar speglar hur människr levde i Perstrp för hundratals år sedan. I Häljalt ch Bälinge finns gårdstmter sm uppfördes under medeltiden, daterade från ca 1520 e. Kr. Den hällristning sm återfinns i Bälinge är en älvkvarn, även kallad skålgrp, sm härstammar från ca f. Kr. I Mulleskgen anlades någn gång i slutet av 1800-talet flera karpdammar sm idag är en del av Perstrps kmmuns kulturhistria. I dammarna dlades förr karpar sm sedan såldes sm matfisk i hela Eurpa. Idag utgör karpdammarna ett vackert inslag i Mulleskgen ch skyddas av skgens naturreservat. Det finns en skötselplan för skgen inklusive dammarna med syfte att bevara dammarna i dess nuvarande skick. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 19 (56)

20 Figur 6. Karta över frnlämningar vid Bälinge, strax nrr m Bälingesjön. Översiktsplanens påverkan på kulturmiljön Enligt kmmunens översiktsplan planeras bebyggelse i mrådet Bälinge. På de platser där bebyggelse planeras finns frnlämningar registrerade, se Figur 6. Nya byggnader ch vägar kan riskera att frnlämningarna förändras, skadas eller behöver plckas brt. I Häljalt planerar kmmunen ny bstadsbebyggelse på flera platser. På de platser sm är planlagda för ny bebyggelse finns kulturhistriska lämningar registrerade, framförallt rör det sig m gårdstmter, se Figur 7. Lämningarna kan riskera att förändras eller tas brt för att ge plats åt nya bstäder. Figur 7. Karta över frnlämningar i nrdöstra Häljalt. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 20 (56)

21 Vid planering av ny bebyggelse bör frnlämningar respekteras ch i största möjliga mån skyddas från skada, förändring eller brttagning. Vid undvikligt intrång på en frnlämning eller bebyggelselämning kan det krävas tillstånd enligt kulturminneslagen. Den samlade bedömningen av översiktsplanens påverkan på kulturmiljön i strt är att det blir små negativa knsekvenser. Lkalt kan större intrång ske ch m detta blir aktuellt kan det krävas tillstånd enligt kulturminneslagen. Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära några negativa knsekvenser för kulturmiljön då inga planer på verksamhets- eller bstadsutveckling finns i de mråden sm har kända kulturlämningar Riksintresse Gegrafiska mråden sm innehåller natinellt viktiga värden ch kvaliteter kan bli riksintressen. Områden kan vara av riksintresse för kulturvård, naturvård, kmmunikatin, friluftsliv, etc. När kmmuner översiktsplanerar är det viktigt att riksintressen behandlas ch redvisas i planen så att det blir tydligt hur kmmunens riksintressen förhåller sig till andra intressen. Kmmunens riksintressen ska diskuteras ch ligga sm underlag till utveckling men de kan även bli ifrågasatta ch förändrade. I Perstrp kmmun finns riksintresse för kmmunikatin gällande väg 21, väg 24 ch järnvägssträckan mellan Helsingbrg, Hässlehlm ch Kristianstad (Skånebanan). Natura 2000-mrådena Varshultamyren ch Uggleskgen är riksintresse för naturvård ch Blmentunneln är riksintresse för dricksvattenprduktin. Alla Natura mråden i Sverige har ett grundskydd i miljöbalken där innebörden av de två EUdirektiven är införda i vår egen lagstiftning. Det innebär att alla Natura 2000-mråden utgör riksintresse. Varshultamyren är riksintresse för naturvård sm skyddas bland annat genm Sveriges natinella myrskyddsplan. Syftet med myrskyddsplanen är att bevara myrens eklgiska status ch ändamål. Myrar är bland annat värdefulla tack vare deras reglerande effekt av vattenflöden sm förhindrar översvämningar ch uttrkning av närliggande marker. Uggleskgen är ett riksintresse för naturvård ch i dagsläget finns en skötselplan sm syftar till att bevara skgens funktiner för kmmunens invånare. Målsättningen för skgen är att bibehålla dess viktiga rekreatinsmöjligheter, att bevara bkskgen ch säkerställa att mrådets frnlämningar vårdas. Väg 21 utgör förbindelse mellan Kristianstad ch Helsingbrg/Halmstad ch är av strt värde för gdstransprter såväl sm arbetspendling. Väg 24 binder samman nrdöstra Skåne med Halmstad ch är utpekad av Regin Skåne sm värdefull för arbetspendling ch transprter av farligt gds. Båda vägarna har särskild reginal betydelse eftersm de förbinder reginala mittpunkter. Skånebanan har interreginal betydelse då den förbinder Västkustbanan, Södra stambanan ch Blekinge kustbana. Perstrps översiktsplan beskriver att kmmunen har ett ökat behv av kmmunikatiner eftersm fler bstäder kmmer byggas vilket genererar fler invånare sm behöver transprtera sig. Blmentunneln blev klassad sm riksintresse för dricksvattenprduktin år 2010 för att säkra en gd vattenkvalitet ch en gd vattenförsörjning. Tunnelns sträckning genm kmmunen skildras i Figur 8. Blmentunneln är åtta mil lång ch förser cirka skåningar med dricksvatten från sjön Blmen i Småland. Tunneln slutar i Äktabden söder m Perstrp. Området för riksintresset avgränsas till en yta på marken m 15 Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 21 (56)

22 meter på vardera sidan av tunneln räknat från tunnelns centrum, det vill säga ttalt 30 meter längs tunnelns hela sträckning samt en kilmeter ner i marken. Tunneln krsar hela kmmunen ch passerar väster m Perstrps tätrt. Tunneln passerar väg 21, 24 ch 108. Vägarna är trafikerade med tunga transprter ch där transprteras även farligt gds sm bl.a. är på väg till ch från Perstrps industripark. Det finns en knflikt i riksintresset för väg 24 ch väg 21 sm bl.a. är utpekad sm värdefull för transprter av farligt gds samt gdstrafik ch Blmentunnelns riksintresse för dricksvattenprduktin. Tunneln ch vägen krsar varandra i nrra delen av kmmunen vilket kan innebära en risk för dricksvattenförsörjningen vid en lycka med farligt gds. Figur 8. Blmentunnelns sträckning genm Perstrps kmmun. Översiktsplanens miljöpåverkan på riksintressemråden Enligt Perstrps översiktsplan finns planer på att anlägga ett cykelstråk fram till Varshultamyren ch anlägga fristående bebyggelse öster m Uggleskgen. Den fristående bebyggelsen kan bestå av enbstadshus med eller utan stall. Natura mråden är skyddade i miljöbalken mt intrång inm ch i anslutning till det skyddade mrådet. Det ligger i kmmuninvånarnas ch även besökandes intresse att kunna kmma fram till Varshultamyren vilket kan underlättas med ett cykelstråk. Samtidigt finns en risk att myrens känsliga natur påverkas negativt av buller, vibratiner ch luftförreningar från anläggningsperiden. Gällande Uggleskgen kan de planerade enbstadshusen med eller utan stall påverka skgen i fråga m buller, vibratiner ch luftförreningar sm uppstår under anläggningsperiden. Väg 21, väg 24 ch Skånebanan kmmer att utgöra en större betydelse för Perstrp invånare då fler beräknas flytta dit ch därmed behöver transprtera sig till ch från Perstrp. Det innebär att vägarnas syfte sm riksintresse stärks. Ökade trafikmängder kan även öka risken för lyckr inm kmmunen. Blmentunneln passerar tre större vägar inm kmmunens gränser ch därmed finns ökad risk för lyckr inm det riskklassade mrådet. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 22 (56)

23 Kmmunen bör utreda knflikten mellan riksintresse för väg 21 samt väg 24 ch Blmentunneln för att undvika framtida risker. Det kan införas hastighetsbegränsning eller fartkamerr i mråden där vägarna krsar tunneln. Förebyggande åtgärder såsm att anlägga material med låg permeabilitet vid särskilt utsatta mråden kan ckså vidtas. Då stra delar av Skånes dricksvattenförsörjning skulle htas vid kntaminering av vattnet i Blmentunneln kan även en riskanalys ch beredskapsplan för Blmentunnelns sträckning genm kmmunen utfrmas. Den samlade bedömningen är att planförslaget kan få en negativ påverkan på riksintressemråden men att det kan undvikas genm val av placering av fristående bebyggelsen samt cykelstråk. Planförslaget ger även psitiva knsekvenser genm att tillgängliggöra Varshultamyren med ett cykelstråk fram till mrådet. Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära några negativa knsekvenser för riksintressemrådena eftersm ingen explatering i närheten av dessa är angiven. 5.2 Friluftsliv ch rekreatin Rekreatin Studier visar att människr behöver tid för avkppling ch möjlighet till miljömbyte för att må bra. Kmmuner sm kan tillhandahålla närliggande ch tillgängliga rekreatinsmråden ökar sin attraktinskraft ch främjar människrs välbefinnande. Det är därför viktigt att kmmuninvånare har nära till bevarade skgs- ch vattenmiljöer ch att kmmunen arbetar aktivt med att uppmuntra invånarna till rekreatin. I Perstrp kmmun finns flera rekreatinsmiljöer att vistas i. De tätrtsnära skgarna Mulleskgen ch Uggleskgen har sitt största värde för kmmuninnevånaren sm friluftsmråde ch för rekreatin. Här finns möjligheter att ströva lugnt i grönmråden, följt av möjligheten till sprt, idrtt ch mtin samt aktiviteter för sklverksamhet. Det finns skötselplaner för båda skgarna sm bland annat syftar till att bevara mrådenas rekreatinsmöjligheter. Bälingesjön är ett naturskönt mråde ch kmmunens enda naturliga badplats med tillhörande badbrygga vid sjöns nrra del. Stra delar av mrådet mfattas av strandskyddsbestämmelser. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga att medbrgarna har tillgång till strandmråden genm allemansrätten. Strandskyddet har ckså syfte att bevara gda livsvillkr för djur- ch växtliv. För att uppnå detta är det enligt huvudregeln förbjudet att inm det strandskyddade mrådet vidta vissa åtgärder, sm till exempel att uppföra nya byggnader. Strandskydd är ett generellt skydd ch gäller på ett likartat sätt i hela landet. Bestämmelsen gäller avsett m mrådet är tätt- eller glesbebyggt, m det finns gtt m sjöar ch vattendrag eller inte samt avsett vilka naturtyper eller arter sm finns i mrådet. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att strandskyddet ska gälla. Bestämmelsen gäller vid alla kuster, sjöar ch vattendrag i hela landet, avsett strlek. Det skyddade mrådet är nrmalt 100 meter från strandkanten både på land ch i vattenmrådet ch inkluderar även undervattensmiljön. Området kring Bälingesjön är framförallt ett viktigt rekreatinsmråde både för kmmuninvånare men även turister under smmarhalvåret. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 23 (56)

24 Översiktsplanens påverkan på rekreatin I kmmunens översiktsplan planeras utökad bebyggelse i nära anslutning till Uggleskgen ch Mulleskgen. Skgarnas rekreatinsvärden kan påverkas av buller, vibratiner ch luftförreningar under anläggningsperiden. Vid Bälingesjön ska badplats såväl sm campingplats behållas vilket möjliggör frtsatta rekreatinsmöjligheter intill nrdöstra delen av Bälingesjön. Nrr m Bälingesjön ligger rten Bälinge där kmmunen planerar ny bstadsbebyggelse. Planerna kan påverka mrådets rekreatinsmöjligheter negativt eftersm allmänna mråden riskerar att privatiseras. Det finns en risk att det generella strandskyddet påverkas negativt i samband med anläggning av nya bstäder ch det planerade vandringsstråket. Kmmunens gång- ch cykelplan nämner behvet av att gång- ch cykelnätet kpplas till kmmunens grönstruktur. I gång- ch cykelplanen föreslås nya gång- ch cykelvägar i nrd-sydlig riktning genm Å stråket, västlig-östlig riktning genm Månstrpstråket samt västlig-östlig riktning genm Bäckastråket. Även kmmunens översiktsplan nämner dessa föreslagna dragningar sm möjliga rekreativa stråk. Det ökar vägarnas tillgänglighet ch gör gång- ch cykelvägarna mer attraktiva. Utbyggnaden av gång- ch cykelnätet ger ökad tillgänglighet ch således psitiv effekt för friluftsliv ch rekreatin. En möjlig negativ knsekvens är m det planerade stråket i Månstrp påverkar det naturvärdesklassade mrådet. Enligt kmmunens naturvårdsprgram innehar Månstrpstråket ett mråde sm är klassat till högsta naturvärde i naturvårdsprgrammet. Området ligger i Månstrps nrra del ch klassningen berr på mrådets sammanhängande dlingslandskap med mycket höga värden ch välbevarade strukturer. Bebyggelsen nära naturmrådet gör att människr lättare får tillgänglighet ch möjlighet till rekreatin vilket ger en psitiv effekt. Vid byggnatin ska största möjliga försiktighet vidtas i närheten av Mulleskgen ch Uggleskgen då mrådenas rekreatinsvärden kan påverkas negativt. Vid planeringen av anläggningarna rekmmenderas att bendemrådena inte planläggs för nära skgarna. Dessutm är det viktigt hur rekreatinsupplevelsen för de människr sm vistas i skgarna påverkas under ch efter anläggningsperiden. Vid planering av mrådet kring Bälingesjön bör str hänsyn tas till växt- ch djurliv samt allmänhetens tillgänglighet till mrådet. Kmmunen arbetar för att mrådet kring Bälinge sm LIS-mråde, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. En antagen LIS-plan ger förutsättningar för mer byggande i utpekade mråden sm mfattas av strandskydd. Då byggande i dessa mråden frtfarande ska föregås av en prövning genm strandskyddsdispens eller genm detaljplaneprcess kmmer strandskyddets syften att tillgdses även inm dessa mråden. Str hänsyn kmmer därmed att tas till allmänhetens tillgång till stränder samt till djur- ch växtliv inm strandskyddsznen. Det föreslagna stråket genm Månstrp bör planeras utanför mrådet med högsta naturvärdesklassningen. Den samlade bedömningen är att översiktsplanen bidrar till ökade möjligheter till rekreatin. Det sker genm att tillgängliggöra mråden med höga naturvärden samt utbyggnad av gång- cykelnät i kmmunen. Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära någn förbättring avseende möjligheter för rekreatin. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 24 (56)

25 5.2.2 Ökad tillgänglighet För att få kmmuninvånare att nyttja de mråden sm finns i kmmunen behöver det vara enkelt att färdas mellan kmmunens lika platser. Det kan vara en sträcka mellan tätrt ch natur eller mellan glesbygd ch tågstatin. För att minska människans miljöpåverkan är det även viktigt att kmmuner ger invånarna möjlighet att färdas miljövänligare, t.ex. med kllektivtrafik eller cykel. Perstrp tätrt har i dagsläget en del brister i det befintliga gång- ch cykelnätet då många av vägarna saknar kppling till centrum eller ut från centrum. För att knyta samman tätrten med kmmunens södra delar kan invånare ta väg 108 med bil, buss eller cykel. Väg 108 är dck i dagsläget en säker väg att cykla längs med eftersm den trafikeras av tung trafik samtidigt sm övergångar är säkra. Perstrp kmmun har flera natursköna mråden, både tätrtsnära ch avskilda, sm är utfrmade för att underlätta människans tillgänglighet till mrådena. Ett mråde sm i dagsläget inte är lättillgängligt för allmänheten, med undantag för en mindre väg sm löper tvärs genm mrådet, är Varshultamyren. Myren är ett unikt Natura 2000-mråde sm hyser hem för arter sm vanligtvis hittas i Nrrland, bland annat klckljung ch myrlilja. Arterna hittas här berr på att miljön på mssen är sur ch näringsfattig. Säsngsvis är mrådet ett ppulärt tillhåll för fågelskådare. Utöver myren är även Bälingesjön ett mråde sm i princip endast är lättillgängligt i de nrra delarna kring badplatsen ch Bälinge. Översiktsplanens påverkan på tillgängligheten I kmmunens gång- ch cykelplan beskrivs stra förbättringsmöjligheter bland annat för Perstrp tätrts gång- ch cykelnät. Ett utökat cykelstråk till de mindre delarna av kmmunen kan minska bilresrna ch utökade cykelmöjligheter till närliggande kmmuner skapar nya rekreativa stråk sm dessutm knyter samman kmmunerna. Cykling är psitivt ur både ett miljö- ch hälsperspektiv, men cyklisterna kan ckså utsättas för buller ch luftförreningar m cykelbanrna löper längs trafikerade vägar. Tillgängligheten till vissa miljöer kan behöva utökas för att lcka fler kmmuninvånare till rekreatin, men människans intresse måste vägas mt naturmrådets intresse. Kmmunen planerar ett nytt cykelstråk fram till Varshultamyren för att öka tillgängligheten dit. Cykelstråket kmmer dck inte att asfalteras eller belysas. Varshultamyrens naturvärden är betydande ch skyddas därför sm Natura mråde ch placeringen av cykelstråket måste ta str hänsyn till mrådets naturvärden. Dessutm planeras nya stråk runt hela Bälingesjön vilket kan inskränka på sjöns generella strandskydd ur ett miljöperspektiv. Däremt gynnas den allemansrättsliga tillgängligheten av det planerade vandringsstråket. Kmmunen bör beakta att Varshultamyren har ett högt skyddsvärde ch placera samt anlägga cykelstråket med str hänsyn till mrådets höga naturvärden. Vid planering av nya cykelstråk bör kmmunen överväga att inte anlägga cykelstråken i anslutning till hårt trafikerade vägar. Dck ska cykelstråkens placering vägas mt alternativet att explatera jungfrulig mark, vilket är sämre ur ett miljöperspektiv. De planerade stråken runt Bälingesjön kan inskränka på strandskyddsbestämmelserna i mrådet. Den samlade bedömningen är att en säkrare cykelbana längs väg 108 ch ökad kllektivtrafik är psitivt då det ökar tillgängligheten för kmmuninvånarna att ta sig mellan tätrt ch kmmunens mindre tillgängliga mråden. Utbyggnaden av gång- ch cykelnätet ger ökad tillgänglighet ch är en psitiv knsekvens av planförslaget. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 25 (56)

26 Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära någn förbättring avseende ökad tillgänglighet i kmmunens invånare. 5.3 Landskapsbild Vid vägmiljöer förstärker stra träd rumskänslan i framförallt platta landskap ch genm att skapa öppna ytr mellan vägen ch närliggande byggnad upplevs vägen mer mväxlande. Enligt kmmunens översiktsplan planeras ny bstadsbebyggelse på flera platser inm kmmunen. De mråden sm planerna berör ch vars landskapsbilder riskerar att förändras betydligt är Bälinge ch Henrikstrpssjön. I nrra delen av Bälingesjön ligger Bälinge sm i dagsläget är glest bebyggt. Enligt kmmunens översiktsplan planeras ny bstadsbebyggelse kring Bälinge, i nära anslutning till Bälingesjön. Idag främjar den glesa bebyggelsen gd utsikt över sjön ch de hus sm finns i dagsläget är av äldre stil ch smälter in bra i landskapet sm till stra delar är rört. I kmmunens sydöstra del ligger Henrikstrpssjön vars mgivande öppna gräsmiljöer innehar ett högt naturvärde för mrådet. Från land är utsikten över sjön öppen ch mrådet dmineras av låglänta gräsmiljöer. Sjön är vegetatinsrik ch växtligheten består främst av näckrsr. Enligt kmmunens översiktsplan planeras ny bstadsbebyggelse i nära anslutning till Henrikstrpssjön. Översiktsplanens påverkan på landskapsbilden Kmmunens planer att bebygga mråden vid Bälinge ch de nrra delarna av Henrikstrpssjön kan påverka landskapsbilden negativt. Platsernas öppna ytr ch naturliga utsikter över vattnet är viktiga för dess karaktär ch landskapsbild. Dessutm kan nybyggnatin ge ett naturligt inslag i landskapsbilden. I Bälinge är de flesta husen av äldre stil ch vid Henrikstrpssjön är markerna helt bebyggda vilket gör att nya, mderna byggnader riskerar att skapa stra kntraster i den mgivande miljön. Den bebyggelse sm planeras i Bälinge ch vid Henrikstrpssjön bör placeras så att gd utsikt över sjöarna bibehålls. Dessutm är det viktigt att de byggnader sm uppförs passar in i landskapsbilden ch inte sticker ut för mycket i förhållande till den mgivande miljön. Bedömningen är ändck att de psitiva knsekvenserna utbyggnaden ger upphv till överväger de negativa knsekvenserna av förändrad landskapsbild förutsatt att nya byggnader utfrmas med hänsyn till befintlig bebyggelse vilket kan regleras i vidare detaljplanering av mrådet. Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära några större knsekvenser för landskapsbilden. 5.4 Vattenförhållanden Vattenförekmster ch vattenskyddsmråden Vatten är en förutsättning för allt liv ch det är därför viktigt att skydda våra vattentillgångar för att få en långsiktig ch säker vattenförsörjning. Verksamheter ch åtgärder sm påverkar vatten behöver av den anledningen fta tillstånd enligt miljöbalken. I Perstrp finns fem ytvattenförekmster, Ybbarpsån, Bäljane å (inm kmmungränsen uppdelat på två förekmster), Perstrpsbäcken ch Smålarpsån, samt fyra Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 26 (56)

27 grundvattenförekmster. Stra delar av kmmunen avvattnas till Skälderviken via Rönne å. De dminerande avrinningsmrådena är Bäljane å ch Perstrpsbäcken. Det finns två vattenskyddsmråden inm Perstrps kmmun, Tarp sydväst m Oderljunga sm försörjer kmmunen med dricksvatten ch Perstrp samhälle sm fungerar sm en reservvattentäkt. Syftet med ett vattenskyddsmråde är att ge vattenförekmster sm är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett skydd för att säkra vattentillgången ur ett långsiktigt perspektiv. Figur 9 skildrar vattenskyddsmrådet sm är kmmunens dricksvattentäkt. Figur 9. Vattenskyddsmråde i Perstrp sm är kmmunens dricksvattentäkt. Vid prvtagningar av råvattnet i reservvattentäkten Perstrps samhälle upptäcktes under 2005 att det fanns en mindre förrening i frm av klrerade lösningsmedel i vattnet. MIFO-undersökningar utfördes därefter ch resultatet visade att inm vattenskyddsmrådet fanns 37 förrenade mråden ch av dem bedömdes ett mråde tillhöra riskklass 1, elva mråden tillhörde riskklass 2, ti mråden tillhörde riskklass 3 ch femtn mråden tillhörde riskklass 4. Riskklass 1 innebär mycket str risk, riskklass 2 innebär str risk, riskklass 3 innebär måttlig risk ch riskklass 4 innebär liten risk. Figur 10 skildrar vattenskyddsmrådet i Perstrps samhälle sm är kmmunens reservvattentäkt. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 27 (56)

28 Figur 10. Vattenskyddsmrådet i Perstrps samhälle sm agerar reservvattentäkt för kmmunen. Översiktsplanens påverkan på vattenförekmster ch vattenskyddsmråden Enligt översiktsplanen planeras bebyggelseutveckling, verksamhetsutveckling samt explatering inm vattenskyddsmrådet i Perstrps samhälle, vilket kan leda till förreningstransprt ch grundvattenkntaminering. Förreningar sm hamnat i mark blir fta kvar under lång tid ch sprids långsamt vidare till vattendrag ch grundvatten. Benden nära förrenade mråden kan utsättas för förreningar från exempelvis damm, dricksvatten ch barn kan få i sig förrenad jrd när de är ute ch leker. Mänskliga aktiviteter såsm bstadsbebyggelse kan kraftigt påverka spridningsrisken av förreningar sm dittills legat relativt stilla ch det ökar risken för spridning till bl.a. grundvatten ch dagvattensystem. I översiktsplanen diskuteras behvet av att hitta nya dricksvattentäkter i Perstrps kmmun. En rdinarie vattentäkt försörjer det kmmunala vattennätet med dricksvatten under nrmala förhållanden. Om den rdinarie vattentäkten skulle skadas ska reservvattentäkten kunna användas sm alternativ dricksvattenkälla på medellång till lång sikt. Kmmunen kan utföra en riskanalys innan byggnatin inm vattenskyddsmrådet för att utreda m marken är förrenad. Dessa risker måste i synnerhet uppmärksammas då det blir aktuellt att förändra markanvändningen genm exempelvis bstadsbebyggelse. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma då industribyggnader ska göras m till bstäder. Vid explatering av förrenade mråden bör behvet av någn typ av sanering utredas för att minimera risken för förreningarna att kntaminera vattentäkten eller utgöra en risk för människrs hälsa. Vid detaljplanering av nya bebyggelsemråden ch även utökning av befintliga ska undersökning av misstänkta förreningar ske där det kan finnas en misstanke. Bebyggelseutveckling inm vattenskyddsmrådet ska ske med str hänsyn ch med nödvändiga försiktighetsåtgärder. Planförslaget kan ge negativa knsekvenser för vattenskyddsmrådet med avseende på den bebyggelseutveckling samt verksamhetsutveckling sm planeras i mrådet. Dck kan nya dricksvattentäkter ge psitiva knsekvenser för dricksvattenförsörjningen i kmmunen. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 28 (56)

29 Nllalternativ I nllalternativet planeras verksamhets- ch bstadsutveckling inm vattenskyddsmrådet i Perstrps tätrt i likhet med huvudalternativet varför förändringarna bedöms sm små Avlppsvatten Avlppsvatten innehåller rester från i princip all mänsklig aktivitet ch måste renas innan det släpps ut i naturen. Idag finns det krav på rening av kväve, fsfr ch rganiskt material. Om avlppsvattnet släpps ut i vattendrag utan rening kan det resultera i bl.a. övergödning, syrebrist ch reprduktinssvårigheter hs fisk. I Perstrps kmmun finns två avlppsreningsverk, ett i Perstrps tätrt ch ett i Oderljunga. Avlppsreningsverket i Perstrp behandlar vattnet i tre steg; ett mekaniskt, ett bilgiskt ch ett kemiskt reningssteg. Avlppsreningsverket i Oderljunga behandlar vattnet med mekaniskt rening ch därefter med infiltrering. Perstrps avlppsreningsverk hade 2011 endast 44 % kvävereduktin i avlppsvattnet vilket ligger under nrmalnivån i Sverige sm ligger på % kvävereduktin. Perstrpsbäcken är avlppsreningsverkets recipient ch 59 % av den ttala andelen kväve i Perstrpsbäcken kmmer från renat avlppsvatten enligt en studie utförd av Länsstyrelsen under Idag har kmmunen prblem med strt inläckage av dagvatten i spillvattensystemet vilket försämrar avlppsslammets kvalitet ch ökar reningsverkets energiförbrukning. I Perstrps kmmun finns uppskattningsvis ca 1000 enskilda avlpp varav ungefär hälften har inventerats. Det finns ännu ingen uppskattning på ttalt hur många av de enskilda avlppen sm klarar dagens reningskrav. Översiktsplanens påverkan på avlppsvattnet Översiktsplanen innehåller mfattande bebyggelseutveckling vilket medför ökad belastning på avlppsreningsverk ch recipient. Avlppsreningsverket i Perstrp har redan prblem med sin kvävereduktin ch ett ökat tillflöde av avlppsvatten kan resultera i ytterligare ökade kväveutsläpp i Perstrpsbäcken. Den samlade bedömningen är att planförslaget kan ge en negativ påverkan avseende ökade utsläpp i Perstrpsbäcken. Enligt översiktsplanen ska avlppsnätet utvecklas i tre etapper. I den första etappen ska den nya bstadsbebyggelsen kring Henriksdalssjön ch nrra delen av Perstrps tätrt kpplas samman med den kmmunala avlppsvattenhanteringen. Avlppsvattnet ska ledas till avlppsreningsverket i Perstrp. I den andra etappen ska avlppsvattnet från Bälinge, Ulvs ch Häljalt ledas till Oderljunga avlppsreningsverk. I den tredje etappen ska avlppsvatten från smmarstugemrådet i Tstarp ledas till Klippans kmmun för vidare behandling. Planförslaget innebär att många av kmmunens enskilda avlpp kpplas samman med den kmmunala spillvattenhanteringen vilket har psitiva miljöknsekvenser. Planförslaget innebär att belastningen av avlppsvatten på Oderljunga avlppsreningsverk kmmer öka. Idag behandlas avlppsvattnet endast med ett mekaniskt reningssteg ch därefter infiltrering. För att ptimera reningen kan ett bilgiskt ch ett kemiskt reningssteg läggas till efter det mekaniska. Planförslaget innebär även att belastningen på avlppsreningsverket i Perstrp kmmer att öka ch det måste undersökas m reningsverket kan hantera en ökad belastning. Kmmunen kan även utvärdera det bilgiska reningssteget på avlppsreningsverket i Perstrp ch Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 29 (56)

30 hitta sätt att ptimera det för en ökad kvävereduktin. Kmmunen kan även ha sm mål att inventera samtliga enskilda avlpp till år Planförslaget ger ökad belastning på mrådets avlppshantering ch dagvattensystem från föreslagna utvecklings- ch verksamhetsmråden samtidigt sm förbättring ch mbyggnatin av befintliga dagvattensystem, utbyggnad av ch ökad anslutning till spillvattennätet möjliggörs. Den samlade bedömningen är dck att det ger en psitiv effekt för hanteringen av avlppsvattnet i kmmunen. Nllalternativ Nllalternativet saknar jämförbara planer på VA-utbyggnad i kmmunen varför det därför anses vara en försämring än huvudalternativet Dagvatten Idag finns ett kmmunalt dagvattensystem bestående av dagvattenledningar sm har Perstrpsbäcken sm slutrecipient. För att avleda dagvattnet används bl.a. dagvattendiken, naturlig infiltratin, dagvattenbrunnar samt stuprör sm leds till gräsmattr. Enligt dagvattenplicyn i Perstrp är målsättningen på krt sikt att etablera ett flertal fördröjningsmagasin i vattensystemet samt att minska inläckaget till spillvattennätet. Målsättningen på lång sikt är att skapa fria transprtvägar för dagvattnet samt att i möjligaste mån eliminera inläckaget till spillvattennätet helt. Översiktsplanen påverkan på dagvatten I översiktsplanen planeras satsningar på förtätning av Perstrps centrum genm bebyggelseutveckling av bstäder i lika strlekar ch prisnivåer. En knsekvens av detta är att stadens vattenresurssystem eventuellt måste dimensineras upp. En förtätning av staden innebär en större andel hårdgjrda ytr ch färre infiltratinsmöjligheter för dagvattnet än idag. Detta i kmbinatin med klimatförändringar ch dess förväntade ökning av kraftiga regn påverkar dagvattenhanteringen. Om inte dagvattenavrinningen ptimeras i samband med förtätningen ökar risken för översvämningar i framtiden. I dagvattenplicyn beskrivs åtgärder för att fördröja dagvattnet genm att implementera system för lkalt mhändertagande av dagvattnet vid tre platser i Perstrp under Utöver detta ska även lkalt mhändertagande i öppna system pririteras i Perstrp framför nedgrävda ledningssystem, ytvatten ch dagvatten ska fördröjas innan det kmmer till Perstrps tätrt i ett system sm medverkar till ett jämnare flöde av vatten genm samhället, dessutm ska dammar utfrmas så att förreningar mhändertas. Planförslaget kan ge upphv till negativa effekter avseende dagvattenhanteringen m inte tillräckliga åtgärder genmförs i samband med explatering av mråden. Nllalternativ Nllalternativet saknar jämförbara planer på VA-utbyggnad i kmmunen varför det därför anses vara en försämring än huvudalternativet. 5.5 Markförhållanden Berggrunden i Perstrp består främst av gnejs sm är genmbruten av diabasgångar. Gnejsen bildades för ca 1,7 miljarder år sen ch tillhör den Sydvästsvenska gnejsen medan diabasen bildades för mellan miljner år sen under den gelgiska tidsperiden perm. Jrdarten i kmmunen dmineras av urbergsmrän vilket ger Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 30 (56)

31 näringsfattiga markförhållanden. Förutm urbergsmränen finns även rullstensåsar ch trv. Rullstensåsar är gamla isälvsavlagringar ch det största mrådet med rullstensåsar i kmmunen är längst med Bäljane å från Tstarp till Bälinge. Trv är en rganisk jrdart sm bildas genm bilgiska ch kemiska prcesser i våtmarker, myrar ch sumpskgar. Trvmarker finns spridda över hela kmmunen ch större sammanhängande trvförekmster finns utmed västra ch östra kmmungränsen. Det finns fyra trvtäkter inm Perstrps kmmun. Största delen av Perstrps kmmun tillhör nrdväst Skånes mellanbygd ch de södra delarna tillhör Skånes centrala mellanbygd. Nrdväst Skånes mellanbygd, sm upptar större delen av kmmunen, karaktäriseras av sina myrmarker. De största naturvärdena beskrivs vara knutna till just denna naturtyp ch till det småskaliga dlingslandskapet. I Perstrps kmmun anlades mellan år 2000 ch 2006 två våtmarker. Areal våtmark i Perstrp uppgår till 2,58 ha vilket är 0,016 prcent av Perstrps ttala yta. Flera mråden sm pekas ut sm explateringsmråden i planförslaget består i dagsläget av jrdbruksmark. I Perstrp har 0,05 prcent av den ttala jrdbruksarealen explaterats mellan år 2006 ch 2010, mtsvarande siffra för Skåne är 0,14 %. Endast 4 % av Perstrps kmmuns ttala areal består av jrdbruksmark vilket är den lägsta andelen jrdbruksmark per kmmun i Skåne. Jrdbruksmarken i Perstrp har klass 1-4 på en ti-gradig skala ch är relativt låg jämfört med resten av Skåne. I fråga m jrdbruksmark i egenskap av en viktig samhällsresurs saknar planförslaget en tydlig strategi för hur jrdbruket ska kunna utvecklas inm planmrådet samt hur knflikten mellan jrdbruksmark ch annan markanvändning ska hanteras. Planförslaget anger att bland annat fristående bebyggelse med eller utan stall kan byggas i dessa mråden ch det skapar betesmarker sm kan bidra till att behålla det öppna landskapet. Översiktsplanens påverkan på markförhållanden Det finns flera förrenade mråden i Perstrp. Samtidigt planeras bebyggelseutveckling, förtätning, verksamhetsutveckling samt explatering i tätrten, vilket kan öka risken för att förreningarna sprids till luft ch vatten. Explatering av jrdbruksmark kan få en negativ effekt eftersm jrdbrukslandskapet försvinner allt mer ch istället blir ett urbant landskap sm endast sköts i zner. Det finns även risk för att ytterligare delar av slättlandskapet växer igen. Enligt planförslaget kmmer de befintliga trvtäkterna finnas kvar men inga nya mråden för utvinning av trv pekas ut. Vid detaljplanering är det viktigt att utreda förekmsten av markförreningar i förslagna mråden för bebyggelseutveckling, särskilt i Perstrps tätrt. Vid den frtsatta planeringen är det av den anledningen viktigt att utreda förekmsten av eventuella markförreningar i föreslagna bebyggelsemråden, ch vid misstanke m förreningar kan markmiljötekniska utredningar utföras. Om någn av de föreslagna utbyggnaderna inm planmrådet medför att förrenade mråden saneras är det psitivt ur miljösynpunkt. De getekniska förhållandena bör ckså undersökas närmare i samband med detaljplaneringen för att utreda stabilitetsförhållande, risk för markvibratiner, ras, skred ch andra lägenheter. Den samlade bedömningen är att planförslaget kan ge en negativ effekt på jrdbrukslandskapet i samband med explatering av dessa mråden. Att anlägga stall med tillhörande betesmarker kan dck ge en viss psitiv effekt för det öppna landskapet. Planförslaget kan ge en viss psitiv effekt avseende identifiering av markförreningar i samband med explatering av mråden. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 31 (56)

32 Nllalternativ Nllalternativet innehåller viss bstadsbebyggelse på jrdbruksmark ch kan därmed ge en jämförbar påverkan såsm huvudalternativet, det vill säga en negativ påverkan. I övrigt bedöms knsekvenserna bli jämförbar ch varken bidra eller mtverka påverkan på markförhållandena inm kmmunen. 5.6 Trafik ch transprt av farligt gds Farligt gds transprteras till Perstrps industripark via lastbilstransprter framförallt på väg 21 ch väg 108. Betydande mängder farligt gds transprteras även via järnväg till industriparken. Tågvagnarna rangeras på bangården, belägen i medelbar närhet till centrumbebyggelsen ch körs sedan ner till industriparken via ett industrispår sm krsar väg 21 via en plankrsning. Figur 11 nedan skildrar nuläget av trafiknätet i Perstrp. Figur 11. Figuren visar de vägar sm är pririterade för gdstrafik ch farligt gds markerade med rsa heldragen linje inm Perstrps tätrt. De vägar sm är pririterade för gdstrafik ch farligt gds är väg 21 ch väg 108. Utöver detta förekmmer även en betydande andel tung trafik på Spjutserödsvägen. Även farligt gds är hänvisat till väg 21 ch väg 108, samt till järnvägen ch dess stickspår till industriparken i södra delen av tätrten. Översiktsplanens påverkan på transprt av farligt gds Planförslaget innebär en utbyggnad av industriparken västerut. En ny gatukppling från väg 21 ch cirkulatinsplatsen där väg 21 krsar väg 108 ska eventuellt ansluta industriparkens planerade utbyggnad med väg 21. Se gatukppling i Figur 12 nedan, markerad med streckad turks linje. Då gatukpplingen dras till en del av industriparken medför detta transprter med farligt gds. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 32 (56)

33 Figur 12. Förslag till ny gatuklassificering, dels med befintlig klassificering av lkalgatr ch huvudgatr men även med den kmpletterande nya klassificeringen med stadsgatr. Figuren visar plats för ny gatukppling från väg 21. En del av de vägarna sm är pririterade för gdstrafik ch farligt gds befinner sig inm vattenskyddsmrådet i Perstrps samhälle. Detta gäller dels en sträckning av väg 21, väg 108 samt Spjutserödsvägen. En beredskapsplan kan utfrmas för att minimera riskerna vid lycka inm vattenskyddsmrådet. Enligt Svenska kmmuner ch landsting kan 150 meter generellt sett vara ett riktvärde för inm vilket avstånd sm riskerna med farligt gds bör undersökas närmare. Länsstyrelsen har utarbetat riktlinjer för markanvändning intill transprtleder för farligt gds sm kan vara till hjälp vid en riskanalys. Vid planering av gatukpplingen till industriparkens utbyggnad kan åtgärder sm hämmar spridning av miljögifter utfrmas såsm att leda avrinningen från väg till platser med låg permeabilitet. Exempel på riskreducerande åtgärder vid mgivande bebyggelse ch mark är planerad markbeläggning (genmsläpplig eller tät), bassänger för uppsamling av utsläpp, diken sm leder utsläppen till säker plats samt vegetatinsbarriärer. Planförslaget kan ge en viss negativ effekt avseende ökning av andelen transprter med farligt gds inm kmmunen i samband med en utökning av industriparken. Nllalternativ Nllalternativet föreslår en ny trafikplats vid Arns väg för att undvika att transprtera farligt gds genm tätrten. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 33 (56)

34 5.7 Hälsa ch säkerhet Trafiksäkerhet Arbetet för trafiksäkerhet i Sverige bygger på Trafikverkets Nllvisin sm säger Att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Riksdagen har beslutat m ett nytt etappmål sm innebär att antalet dödade i trafiken ska halveras till år 2020, vilket kräver åtgärder på kmmunal nivå för att kunna nås. Under åren skedde 191 trafiklyckr i Perstrps kmmun. Två av dessa har varit dödslyckr, sju hade allvarliga skadr sm följd, 49 st. med måttliga skadr ch 133 st. med lindriga skadr. Drygt hälften av lyckrna inträffar på gatr ch vägar där kmmunen är väghållare. Sett till skadegraden visar det sig att dödslyckrna ch de allvarliga lyckrna till största del inträffar på det statliga vägnätet ch merparten av de sm inträffar på det kmmunala vägnätet är lyckr med måttliga eller lindriga skadr sm utgång. Översiktsplanens påverkan på trafiksäkerheten Flera åtgärder för att öka kmmunens trafiksäkerhet ska vidtas enligt översiktsplanen. Två förslag till skyltad hastighet år 2030 har tagit fram, förslag A ch förslag B, se Figur 13 ch Figur 14. Figur 13 nedan skildrar planförslagets målbild A till år 2030 för den skyltade hastigheten inm tätrten. Hastigheten ska sänkas till 30 km/h i centrum ch i bstadsmråden i Perstrps tätrt samt till 40 km/h hs de mer trafikerade vägarna i tätrten. Trafikverket är väghållare för väg 21 ch sm ett led i att minska barriäreffekten av vägen föreslås att hastigheten sänks från dagens 50 km/h till 40 km/h. Utöver detta ska väg 108 rustas upp för att uppnå högre trafiksäkerhet ch nya cykelvägar ska öka säkerheten för cyklister. Gatr inm Perstrps tätrt ska avlastas från tung trafik ch det satsas på åtgärder sm ska minska bilberendet genm utbyggd kllektivtrafik ch gång- ch cykelväg. Figur 13. Förslag till nya hastigheter i Perstrps tätrt år 2030, alternativ A. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 34 (56)

35 Figur 14 nedan skildrar planförslagets målbild B till år 2030 för den skyltade hastigheten inm tätrten. Detta förslag är någt mindre framåtsträvande än förslag A ch utgår i större utsträckning utifrån dagens skyltade hastigheter. Figur 14. Förslag till nya hastigheter i Perstrps tätrt år 2030, alternativ B. Planförslaget innehåller många åtgärder för en förbättrad trafiksäkerhet i kmmunen. Genm att implementera målbild A ökar tryggheten ch säkerheten hs ftgängare, cyklister ch medtrafikanter. Målbild B kmmer trligen inte att förbättra trafiksäkerheten i lika str utsträckning. Planförslaget innebär str psitiv knsekvens för trafiksäkerheten m kmmunen väljer att förrda Målbild A. Målbild B kmmer trligen inte att förbättra trafiksäkerheten i lika str utsträckning. Nllalternativ Nllalternativet saknar tydliga målbilder för trafiksäkerheten i kmmunen varför det alternativet är svårt att jämföra med huvudalternativet. Därför bedöms nllalternativet innebära en försämring för trafiksäkerheten Buller ch vibratiner Buller har str påverkan på vår hälsa ch den kan påverka vår möjlighet till en gd livskvalitet. Idag finns flera studier sm pekar på att långvarig expnering för flyg- ch vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- ch kärlsjukdmar. Temprärt ch permanent buller får inte överskrida de bullernivåer sm finns för byggnatin ch trafik. Hänsyn ska även tas till Trafikverkets nya riktlinjer för vibratiner vid väg. Det finns inga bullermätningar utförda i Perstrp. Enligt Regin Skånes flkhälsenkät 2008 störs en större andel av Perstrps invånare av buller dagligen jämfört med genmsnittet i Skåne. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 35 (56)

36 Översiktsplanens påverkan på buller ch vibratiner Explatering i tätbebyggda mråden medför buller under anläggningsperiden, ch ökad trafikmängd medför permanent buller samt försämrad luftkvalitet för bende i nära anslutning till väg. Anläggning av nya verksamheter i industriparken kan medföra ökat buller inm industrimrådet ch därmed påverka arbetsmiljön men det förbättrar bullernivån i staden. Sänkt hastighet i centrum minskar bullernivån i tätrten. Kmmunen kan utföra bullermätningar vid särskilt utsatta mråden i nära anslutning till de större vägarna, järnvägen samt industriparken. Planförslaget kan ge en viss negativ effekt avseende buller i samband med förtätning av staden. Sänkt hastighet i centrum kan dck bidra till att minska lägenheten av bullret. Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära några negativa knsekvenser för buller ch vibratiner Luftkvalitet Kntinuerlig expnering av höga halter luftförreningar kan bidra till hjärt- ch kärlsjukdmar, lungsjukdmar ch cancer samt förkrtad livslängd. Utsläpp av luftförreningar kan antingen ske lkalt från exempelvis trafik ch industrianläggningar ch påverka luftkvalitén i närmrådet, eller glbalt såsm utsläpp av svaveldixid ch marknära zn sm kan transprteras långa avstånd ch över landsgränser. Det finns inga lkala luftmätningar utförda i Perstrp men det utförs kntinuerligt mätningar vid mätstatinen Vavihill sm ligger i Svalövs kmmun. Översiktsplanens påverkan på luftkvaliteten Explatering i tätbebyggda mråden medför större expnering av luftförreningar under anläggningsperiden. Anläggning av nya verksamheter i industriparken kan medföra ökade utsläpp av luftförreningar inm industrimrådet. Baserat på vad sm föreslås i planen ch resultaten från Vavihill föreslås i nuläget inga åtgärder avseende luft. Den samlade bedömningen är att det finns en risk att planförslaget kan ge negativa knsekvenser gällande luftkvalitet. Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära några negativa knsekvenser för luftkvalitén Djurhållning Hästgårdar har blivit ett allt vanligare inslag på den svenska landsbygden. I Sverige har antalet hästar ökat markant de senaste 30 åren ch hästnäringens andel av jrdbrukets msättning blir allt större. I takt med att antalet hästgårdar växer fram har reglerna för tillsyn ch drift av gårdarna skärpts. Främst är det gödsel- ch kemikaliehanteringen samt avfall sm kntrlleras vid tillsyn. I Perstrps kmmuns översiktsplan pekas tre mråden ut sm benämns fristående bebyggelse, se Figur 15. Inm dessa mråden ska det vara tillåtet att bygga fristående bebyggelse, bendet kan då bestå av enbstadshus med eller utan stall. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 36 (56)

37 Figur 15. Tre utpekade mråden för fristående bebyggelse runt Perstrps tätrt. Det ena av dessa mråden är beläget öster m Uggleskgen, ett mråde nrr m tätrten till väster m Mulleskgen ch ett mråde väster m reningsverket utanför Perstrps tätrt. Uggleskgen är en tätrtsnära skg ch skyddas sm Natura mråde. I dagsläget är mrådet sm pekas ut för bebyggelseutveckling jrdbruksmark. Ett mindre mråde öster m Uggleskgen, sm ligger inm planmrådet för den planerade fristående bebyggelsen, är enligt Skgsstyrelsen klassat sm nyckelbitpsmråde då mrådet hyser hem för flera gamla träd, vissa med grva stammar ch rik förekmst av tickr. Områdets bitpstyp är hagmark vilket innebär att naturbetesmark är insprängt i eller i finns i anslutning till ett skgslandskap. Söder m det utpekade mrådet för fristående bebyggelse finns befintliga bstadsmråden ch det finns även planer på att bygga nya bstäder där. Mulleskgen består till str del av lika vattenmiljöer ch dmineras av bk, ek, björk samt al-sumpskg. Reservatets karpdammar räknas sm kulturhistrisk värdefulla inslag ch ska skyddas mt ingrepp då de utgör viktiga livsmiljöer för sländr ch sjöfåglar. Det finns ett förslag till skötselplan sm inte är antaget än. Den föreslagna skötselplanens mål är att bevara ch underhålla den varierade trädppulatinen, karpdammarna ch skgens friluftsvärden. Området väster m Perstrps tätrt består idag främst av jrdbruksmark. Ett par gårdar finns utspridda inm planmrådet. Ca 500 meter öster m det utpekade mrådet för fristående bebyggelse ch väster m Perstrps tätrt, finns ett reningsverk där placeringen av ny bebyggelse måste ha minst 500 meter sm skyddsavstånd. Översiktsplanens påverkan vid anläggning av fristående bebyggelse Att bygga fristående bebyggelse med stall kan bidra till lkal miljöpåverkan. Vid de utpekade platserna där fristående bebyggelse är planerad finns risk för näringsläckage från gödsel till mark ch vatten. Planering av bstadshus med tillhörande stall i närheten av befintliga bstäder kan skapa prblem då djurhållning kan ge upphv till störningar i bendemiljön i frm av allergier, lukt ch flugr. Anläggning av enbstadshus med eller utan stall kan innebära att de träd sm utgör nyckelbitpsmråde behöver tas brt för att ge plats åt hästhagar eller gårdsmark. Det riskerar att försumma de äldre träd ch arter sm utgör nyckelbitpsmrådets höga naturvärde. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 37 (56)

38 För att förhindra näringsläckage från gödsel behöver gödsel förvaras på en tät plats. Det finns riktlinjer sm anger vilket avstånd sm bör respekteras mellan stall ch gödselanläggningar vilket bör beaktas vid detaljplaneringen av mrådena. Vid planering av den nya bebyggelsen rekmmenderas att nyckelbitpsmrådet öster m Uggleskgen bevaras i största möjliga utsträckning. Placeringen av bebyggelse ch eventuella hästhagar ska beakta de skyddade mrådena intill både Natura mrådet Uggleskgen samt naturreservatet Mulleskgen. Det är även viktigt att hålla skyddsavståndet m 500 meter till reningsverket för mrådet väster m Perstrps tätrt. Planförslaget kan ge negativa knsekvenser för befintliga benden nära de utpekade mrådena där bstadshus med eller utan stall ska tillåtas ch även för det skyddade mrådet i nära anslutning till den planerade fristående bebyggelsen. Det kan dck minimeras genm att reglera vilka avstånd sm ska hållas till respektive intressemråde. Nllalternativ Nllalternativet pekar ut mråde för hästgårdar i Nrregårdsmrådet ch alternativet bedöms ge likartad påverkan sm huvudalternativet. 5.8 Översvämningsrisk Extrema skyfall resulterar fta i stra materiella skadr ch mfattande kstnader för såväl kmmunen sm den privata sektrn. De klimatförändringar vi upplever idag förväntas resultera i en ökad nederbörd i Sverige med % fram till år 2100 samt leda till mer frekventa ch extrema skyfall. Under en vecka smmaren 2014 drabbades Perstrp av översvämningar sm gav upphv till skadr för 2 miljner krnr. Det finns därför ett behv av att ptimera dagvattenavrinningen i tätrten. Idag finns ett kmmunalt dagvattensystem bestående av dagvattenledningar sm har Perstrpsbäcken sm slutrecipient. För att avleda dagvattnet används bl.a. dagvattendiken, naturlig infiltratin, dagvattenbrunnar samt stuprör sm leds till gräsmattr. Enligt Perstrps kmmuns dagvattenplicy är målsättningen på krt sikt att etablera ett flertal fördröjningsmagasin i vattensystemet samt att minska inläckaget till spillvattennätet. Målsättningen på lång sikt är att skapa fria transprtvägar för dagvattnet samt att i möjligaste mån eliminera inläckaget till spillvattennätet helt. Översiktsplanens påverkan vid översvämningar I översiktsplanen planeras satsningar på förtätning av Perstrps centrum genm bebyggelseutveckling av bstäder i lika strlekar ch prisnivåer. En knsekvens av det är att stadens vattenresurssystem eventuellt måste dimensineras upp. En förtätning av staden innebär en större andel hårdgjrda ytr ch färre infiltratinsmöjligheter för dagvattnet än idag. Detta i kmbinatin med klimatförändringar ch dess förväntade ökning av kraftiga regn påverkar dagvattenhanteringen. Om inte dagvattenavrinningen ptimeras i samband med förtätningen ökar risken för översvämningar i framtiden. I dagvattenplicyn beskrivs åtgärder för att fördröja dagvattnet genm att implementera system för lkalt mhändertagande av dagvattnet vid tre platser i Perstrp under Utöver detta ska även lkalt mhändertagande i öppna system pririteras i Perstrp framför nedgrävda ledningssystem, ytvatten ch dagvatten ska fördröjas före Perstrps tätrt i ett system sm medverkar till ett jämnare flöde av vatten genm samhället, dessutm ska dammar utfrmas så att förreningar mhändertas. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 38 (56)

39 För att minska översvämningsrisken kan åtgärder för lkal dagvattenfördröjning ch ökade infiltratinsmöjligheter inm staden implementeras. Det kan bl.a. göras med hjälp av gröna stråk, diken, dagvattendammar, gröna tak ch trädplantering. Kmmunen kan även integrera öppna dagvattenlösningar i parker ch grönmråden samt placera växtbäddar för gatudagvattnet. Det är även viktigt att identifiera särskilt översvämningsutsatta mråden i Perstrp ch vidta lkala åtgärder där sm minskar översvämningsrisken vid vanligt stra regn i framtiden. Planförslaget kan ge negativa knsekvenser avseende översvämningsrisker m inte åtgärder för ökade vattenflöden implementeras i planeringen av de aktuella mrådena. Nllalternativ Nllalternativet bedöms innebära negativa knsekvenser avseende översvämningsrisken i kmmunen eftersm åtgärder för att hantera detta saknas. 5.9 Energi ch klimat Energianvändning Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar ch det krävs därför ett aktivt arbete på alla nivåer för ett resurs- ch energieffektivt samhälle. Den kmmunala planeringen har en viktig rll att spela i det här arbetet. EU:s klimatmål till år 2020 är att energiförbrukningen ska sänkas med 20 % ch andelen förnybar energi ska höjas till 20 % av all energiknsumtin. Perstrps kmmun använder mer än dubbelt så mycket energi per capita jämfört med riksgenmsnittet i Sverige vilket berr på den stra andelen energiintensiv tillverkningsindustri sm finns inm kmmunen. De tre största energiknsumenterna i kmmunen är industri, hushåll ch transprter. Under 2008 std industrin i Perstrp för 79,7 % av den ttala energiförbrukningen i kmmunen. Industriparken ger upphv till mycket spillvärme sm återanvänds lkalt ch i fjärrvärmenätet. Perstrps fjärrvärmenät består till nästan 100 % av värme sm återvunnits från industriparken. Översiktsplanens påverkan på energianvändningen Det planeras en utbyggnad av industriparken i Perstrp vilket kan öka energiförbrukningen ytterligare i kmmunen. Industriparken genererar lkala arbetsmöjligheter ch är en av Sydsveriges största industriella arbetsplatser. En utbyggnad kmmer dck resultera i ytterligare påfrestningar på Ybbarpsån, negativ påverkan på mråden med högt naturvärde, ökade mängder utsläpp samt en ökad energi- ch resursförbrukning inm kmmunen. Det kmmer även resultera i ökade antal transprter ch fler tunga transprter genm kmmunen. Vid en utbyggnad av industriparken kan flera åtgärder implementeras för att hålla den ttala energiförbrukningen i mrådet nere. Vid kmmande tillståndsprövningar kan kmmunen ställa hårdare krav på energieffektiviseringar samt krav på BAT (bästa tillgängliga teknik) eller BMT (bästa möjliga teknik). System för att utnyttja spillvärme lkalt kan ptimeras ch nya användningsmråden för industrins restprdukter kan utvecklas. Kmmunen har pekat ut utredningsmråden för förnyelsebar energiprduktin med fkus på sl ch vind, vilket kan bidra till en psitiv effekt för neutralisering av kmmunens energibalans. Planförslaget kan ge vissa negativa effekter avseende eventuell ökad energiförbrukning i samband med utökning av industriparken. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 39 (56)

40 Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära någn förbättring avseende energianvändningen då utredningsmråden för förnyelsebar energiprduktin saknas. Dessutm bedöms energianvändningen öka ch det ger därmed en försämring gentemt huvudalternativet Alternativ energiprduktin EU har tagit fram gemensamma mål för samtliga medlemsländer m förnybar energi. Målet säger att fram till år 2020 ska 20 % av EU:s energiknsumtin kmma från förnyelsebara källr. För Sverige innebär detta att andelen förnybar energi ska öka till 49 % till år 2020 ch Sveriges kmmuner kan bidra till denna måluppfyllelse genm att satsa på förnyelsebara energikällr. Översiktsplanens påverkan på alternativ energiprduktin Enligt översiktsplanen planerar kmmunen att utreda fem mrådens lämplighet för alternativ energiprduktin. Områdenas lkalisering i kmmunen är söder m ch väster m tätrten ch skildras i Figur 16 nedan. Figur 16. Utredningsmråde för alternativ energiprduktin är markerade med svart streckad linje i kartan. I Figurerna nedan skildras respektive utredningsmråde lkalisering i förhållande till strandskydd, mssar ch övrig bebyggelse. Figur 17 visar att utredningsmrådet inte passerar några skyddsvärda platser. Figur 18 visar att utredningsmrådet mfattar flera mssmarker ch passerar i nära anslutning till strandskyddsmråde. Figur 19 visar att mrådet gör intrång i befintligt strandskydd. Området passerar även en msse ch ligger mellan två sjöar med rikt fågelliv. Inm utredningsmrådet finns ett naturvärdesklassat mråde (naturvärdeklass 3) sm består av ett vattendrag kantat av äldre bkar ch alar. Naturvärdena är främst knutna till de gamla bkarna. Figur 20 visar att mrådet mfattar mssmarker ch en befintlig trvtäkt samt passerar mrådesgränsen nära ett Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 40 (56)

41 strandskyddsmråde. Inm utredningsmrådet finns ett naturvärdesklassat mråde (naturvärdeklass 2) sm består av en bkskg söder m Köpingemyr. De gamla träden ch mrådets höga luftfuktighet gör det värdefullt för mssr ch lavar. Figur 17. Utredningsmråde för alternativ energiprduktin markerat med blå streckad linje. Figur 18. Utredningsmråde för alternativ energiprduktin markerat med blå streckad linje ch strandskydd är markerat med röd linje. Figur 19. Utredningsmråde för alternativ energiprduktin markerat med blå streckad linje ch strandskydd är markerat med röd linje. Figur 20. Utredningsmråde för alternativ energiprduktin markerat med blå streckad linje ch strandskydd är markerat med röd linje. Flera av de utpekade mrådena gränsar till strandskyddade mråden ch mråden med värdefulla naturvärden. En helhets undersökning bör utföras innan ett mråde väljs där hänsyn tas till miljömässiga, eknmiska ch sciala knsekvenser. Den samlade bedömningen är att översiktsplanen innebär psitiva knsekvenser avseende alternativ energiprduktin under förutsättning att kmmunen gör en helhets undersökning innan ett mråde väljs. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 41 (56)

42 Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära någn förbättring avseende energianvändningen då utredningsmråden för förnyelsebar energiprduktin saknas. Dessutm bedöms energianvändningen öka ch det ger ttalt sett en försämring gentemt huvudalternativet Växthusgaser Förbränning av fssila bränslen står för det största bidraget av växthusgaser till atmsfären. Utsläpp av växthusgaser leder till klimatförändringar ch glbal uppvärmning. Det svenska transprtsystemet är idag starkt berende av fssila bränslen ch transprterna inm Sverige svarar för nästan en tredjedel av Sveriges ttala utsläpp av växthusgaser. EU:s övergripande klimatmål är att hindra den glbala uppvärmningen från en temperaturökning på mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen. För att temperaturökningen ska hållas under två grader måste de glbala utsläppen av växthusgaser minska med åtminstne 50 prcent till år 2050 jämfört med 1990 ch vara nära nll år EU har satt upp klimatmål till år 2020 sm anger att utsläppen av växthusgaser ska sänkas med minst 20 % ch andelen bibränsle för transprter ska höjas till 10 %. Översiktsplanens påverkan på utsläpp av växthusgaser Enligt kmmunens översiktsplan planeras nya gång- ch cykelvägar samt nya reginbusslinjer längs väg 108 ch väg 21. Det ger gda förutsättningar för minskad biltrafik ch ökade flöden mellan kmmundelarna. Det planeras även en upprustning ch breddning av väg 108 ch väg 21. Krav kan ställas på hållbara transprter till ch från industriparken. För att minska transprternas klimatpåverkan kan kmmunen ytterligare möjliggöra för hållbara transprter genm att bl.a. installera tank- ch laddningsstatiner för förnyelsebara drivmedel inm kmmunen. Det går att minska bilberendet genm att tillgängliggöra kllektiv-, gång- ch cykeltrafiken inm kmmunen samt driva kampanjer sm sprider medvetenhet i frågan. Planförslaget anger anläggning av nya gång- ch cykelvägar samt utökad kllektivtrafik vilket kan ge en psitiv effekt genm minskade utsläpp av växthusgaser. Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära någn förbättring avseende utsläpp av växthusgaser Hushållning med naturresurser Rullstensåsar ch grundvatten En rullstensås är en isälvsavlagringd bestående av avrundade stenar, grus ch sand från inlandsisens smältning. Perstrp har flera rullstensåsar i kmmunen. Diagnalt genm kmmunen längs med Bäljane å sträcker sig ett system av rullstensåsar. Grundvattenreservarer i Sverige finns framförallt i rullstensåsarna ch de är därför viktiga att bevara. En rullstensås renar även grundvatten, har gd grundvattenföring ch kan användas för bildande av knstgjrt grundvatten. För att trygga kmmunens framtida vattenförsörjning måste rullstensåsarna därför bevaras. Naturgrus är en naturresurs sm länge brutits från rullstensåsar i Sverige, men uttaget av naturgrus i Perstrp är avslutat. Perstrps kmmun använder bergkrss för vintergrusning ch lika Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 42 (56)

43 typer av bergkrss används även vid vägbyggen. Det finns en mräntäkt ch bergtäkter i kmmunen. Sveriges Gelgiska Undersökning (SGU) har under år 2004 i Identifiering av gelgiska frmatiner av natinell betydelse för vattenförsörjning kartlagt gelgiska frmatiner sm är viktiga för svensk vattenförsörjning. I Figur 21 nedan skildras resultatet av kartläggningen där den röda ringen symbliserar Perstrps kmmun. Figuren visar att det inm Perstrp ryms en str del värdefulla gelgiska grundvattenfrmatiner (det gröna på kartan), vilket framförallt utgörs av rullstensåsar. Figur 21. Skildring av grundvattenförekmster i Skåne där Perstrps kmmun är inringad. Översiktsplanens påverkan på rullstensåsar ch grundvatten sm naturresurs Enligt planförslaget har Perstrp inlett en utredning för att trygga dricksvattenförsörjningen i kmmunen ch letar därför efter nya vattentäkter. Kmmunen letar även efter en ny reservvattentäkt vilket är en psitiv effekt av planförslaget för dricksvattenförsörjningen i kmmunen. Kmmunen kan kartlägga sina grundvattentillgångar för att trygga dricksvattenförsörjningen. För att säkra en långsiktig grundvattentillförsel måste rullstensåsarna bevaras ch tillstånd till täktverksamhet inm mråden med rullstensåsar bör inte ges. Nllalternativ Nllalternativet bedöms inte innebära någn förändring avseende grundvatten sm resurs. 6 Uppfyllelse av miljömål ch miljökvalitetsnrmer 6.1 Natinella miljökvalitetsmål Det finns 16 natinella miljömål ch nedan beskrivs översiktsplanens inverkan på respektive mål. Genmförandet av översiktsplanen för Perstrps kmmun bedöms ge effekter med avseende på de miljömål sm markerats med fet stil i Tabell 3 nedan. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 43 (56)

44 Tabell 3. Sveriges natinella miljökvalitetsmål. De natinella miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av gd kvalitet 2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust ch skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skg 5. Skyddande znskikt 13. Ett rikt dlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Strslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. Gd bebyggd miljö 8. Levande sjöar ch vattendrag 16. Ett rikt växt- ch djurliv 1. Begränsad klimatpåverkan Planen innehåller åtgärder sm främjar kllektiv-, cykel- ch gångtrafik inm kmmunen vilket på sikt kan begränsa trafikens klimatpåverkan. En satsning på förnyelsebar energiprduktin har inletts i Perstrp vilket bidrar till ytterligare måluppfyllelse. Perstrps kmmun har mer än dubbelt så hög energiförbrukning ch utsläpp av växthusgaser per capita jämfört med riksgenmsnittet ch energieffektiviserande åtgärder måste därför stimuleras, särskilt i industriparken. Enligt miljömålsprgrammet för Perstrp berr kmmunens höga energianvändning på industriparkens stra energiförbrukning. Då planförslaget innebär en utbyggnad av industriparken kan energiförbrukningen väntas öka ytterligare i kmmunen. Figur 22 skildrar antalet kldixidekvivalenter per invånare rsakade av trafik i Perstrp under år Sammantaget bidrar planförslaget till måluppfyllelsen. Figur 22. Andel kldixidekvivalenter i Perstrp i jämförelse med Bjuv ch Skåne. (Miljöprgram) 2. Frisk luft Industrierna i kmmunen kncentreras till industriparken vilket bidrar till bättre luftkvalitet i tätrten ch bstadsmråden, men försämrad luftkvalitet i industriparken ch för dess arbetare. Tunga transprter kmmer att begränsas till väg 21 vilket ckså bidrar till bättre luftkvalitet i Perstrp. Förtätning av Perstrp samt vägutbyggnad kan medföra försämrad luftkvalitet men samtidigt planeras åtgärder för att gynna Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 44 (56)

45 kllektivtrafik samt gång- ch cykelvägar vilket bidrar till förbättrat luftkvalitet i Perstrps kmmun. Figur 23 ch Figur 24 nedan skildrar partikelhalten i Perstrp under PM 10 mtsvarar partiklar mindre än 10 mikrmeter ch PM 2,5 mtsvarar partiklar mindre än 2,5 mikrmeter. Höga halter av PM i luften kan rsaka sjukdmar i luftvägarna såsm nedsatt lungfunktin, lungcancer samt lika frmer av hjärtsjukdmar. Figurerna visar att Perstrp har värden sm ligger nära genmsnittet i Skåne. Planförslaget varken bidrar till eller mtverkar måluppfyllelsen. Figur 23. Partikelhalten av PM 2,5 i Perstrp under 2014 jämfört med mtsvarande värde i Bjuv ch Skåne. (Miljöprgram) Figur 24. Partikelhalten av PM 10 i Perstrp under 2014 jämfört med mtsvarande värde i Bjuv ch Skåne. (Miljöprgram) 3. Bara naturlig försurning Industriers luftutsläpp bidrar till försurning ch då översiktsplanen innehåller planer på utbyggnad av industriparken kan de försurande utsläppen väntas öka. Detta prblem kan begränsas med hjälp av krav på gd rökgasrening vid tillståndsprövning av de bidragande verksamheterna. Planförslaget varken bidrar till eller mtverkar målet. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 45 (56)

46 4. Giftfri miljö Inm kmmunen finns 42 förrenade mråden sm kan påverka människrs hälsa m de inte saneras innan ny bebyggelse planeras i de påverkade mrådena. Bedömning av saneringsåtgärder görs vid respektive detaljplanering. I Perstrps kmmun finns en mfattande kemikalieindustri ch Ybbarpsån används sm recipient. Planförslaget varken bidrar eller mtverkar målet. 7. Ingen övergödning Ybbarpsån, sm används sm recipient för avlppsreningsverket, har prblem med högt näringsinnehåll nedströms reningsverket. En utbyggnad av industriparken enligt planförslaget riskerar att resultera i ytterligare påfrestningar för ån. Planförslaget kan mtverka målet. 8. Levande sjöar ch vattendrag Åtgärder kmmer behövas för att förbättra statusen i kmmunens ytvattenförekmster så att miljökvalitetsnrmerna uppnås. Ybbarpsån, Bäljane å ch Perstrpsbäcken uppnår inte gd status idag. Miljömålet kan eventuellt mtverkas med anledning av den planerade utbyggnaden av industriparken sm väntas öka belastningen på Ybbarpsån. 9. Grundvatten av gd kvalitet Kmmunens grundvatten har gd status. Förrenade mråden inm Perstrps samhälles vattenskyddsmråde kan påverka reservtäktens vattenkvalité. Översiktsplanen beskriver planer på att intrducera en ny reservvattentäkt i kmmunen för att säkerställa en långsiktig dricksvattenförsörjning. Planförslaget bidrar till målet. 11. Myllrande våtmarker Kmmunen innehåller många värdefulla mssar. De flesta mssarna i kmmunen är rörda ch det är viktigt att mssarna förblir rörda ch att de i den kmmunala planeringen bevaras från exempelvis trvbrytning ch dikning. Inm kmmunen finns myren Varshultamyren sm är upptagen sm riksintresse för naturvården, den ingår i Myrskyddsplanen för Sverige samt är ett Natura 2000-mråde ch även naturreservat. Enligt översiktsplanen planeras ett cykelstråk till Varshultamyren sm dck inte bedöms påverka dess eklgiska eller vattenhushållande funktin. Planförslaget innebär markexplatering för vatten- ch energiverksamhet. Planförslaget varken bidrar eller mtverkar målet. 12. Levande skgar Över 60 % av kmmunens yta är bevuxen med skg. Utbyggnaden av industriparken ska enligt översiktsplanen utföras i ett naturskönt, skgbevuxet mråde sm är naturvärdesklassat i Perstrps Naturvårdsprgram. Området har mycket högt naturvärde ch kmmer till viss del att skövlas m den planerade utbyggnaden sker. Planförslaget kan till viss del mtverka målet. 13. Ett rikt dlingslandskap I Perstrp har 0,05 prcent av den ttala jrdbruksarealen explaterats mellan år 2006 ch 2010, mtsvarande siffra för Skåne är 0,14 %. Endast 4 % av Perstrps kmmuns ttala areal består av jrdbruksmark vilket är den lägsta andelen jrdbruksmark per kmmun i Skåne. Jrdbruksmarken i Perstrp har klass 1-4 på en ti-gradig skala ch är relativt låg jämfört med resten av Skåne. Inm Perstrps kmmun finns värdefulla naturbetesmarker ch andra småmiljöer knutna till äldre markanvändning. Enligt planförslaget ska mindre arealer jrdbruksmark tas i anspråk till förmån för hästhagar. Planförslaget kan därför till viss del mtverka målet. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 46 (56)

47 15. Gd bebyggd miljö Förslagen i översiktsplanen kan stödja utvecklingen av en gd bebyggd miljö. Det planeras en förtätning av staden vilket kan minska transprtbehvet, öka gång- ch cykelmöjligheterna samt höja de sciala värdena i staden. I samband med förtätningen är det viktigt att tillgången till grönmråden säkras vilket tänkt på i översiktsplanen genm att intrducera fler grönstråk i tätrten. Kllektivtrafiken ska utvecklas ch nybyggnatin av bstäder planeras främst längst med busslinjer för att minska bilberendet. Breddning ch upprustning av väg 108 ch 21 väntas öka trafiksäkerheten i reginen. Kmmunen vill även främja friluftslivet genm att anlägga vandringsleder till ch i natursköna mråden vilket kan ha gd effekt på flkhälsan i ett långsiktigt perspektiv. Planförslaget bidrar till målet. 16. Ett rikt växt- ch djurliv Perstrp kmmuns översiktsplan kan påverka miljömålet då smliga explateringar i planen berör mråden med höga naturvärden. Främst rör explateringen naturmrådena vid Bälingesjön, Perstrp industripark, Henrikstrpssjön ch Varshultamyren. Kmmunen vill främja invånarnas tillgänglighet till Bälingesjön ch Varshultamyren vilket gynnar kmmuninvånarnas rekreatinsmöjligheter. Dck kan explateringarna påverka mrådenas eklgiska värden ch inskränka dess lagstadgade skydd. I Perstrp industripark finns ett naturvärdesklassat mråde sm kan riskera att påverkas negativt av den planerade kncentratinen av industrier. Planförslaget kan till viss del mtverka målet. 6.2 Reginala miljömål Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram fem reginala miljömål, se Tabell 4, ch nedan presenteras planförslagets inverkan på dem. Tabell 4. Skånes reginala miljömål. Skånes reginala miljömål Hållbara transprter i Skåne Hänsyn till Skånes hav, sjöar ch vattendrag Hushållning med Skånes mark- ch vattenresurser Skydd av Skånes natur- ch kulturvärden Hållbar knsumtin i Skåne 1. Hållbara transprter i Skåne Nyckelfrågr för ett hållbart transprtsystem är att införa åtgärder sm minskar bilberende, främjar hållbara färdsätt ch bidrar till förbättrad luftkvalitet, mindre buller ch ökad säkerhet. Perstrps översiktsplan innehåller flera åtgärder sm gynnar hållbara transprter. Planförslaget innebär bl.a. sänkta hastigheter i tätrten, fler gång- ch cykelvägar samt en utbyggd kllektivtrafik. Ett mråde Perstrp kan bli bättre på är att öka andelen miljöbilar i kmmunen. Figur 25 nedan skildrar andelen miljöbilar i Sverige, Skåne, Bjuv ch Perstrp ch Perstrp har lägst andel. Planförslaget kan bidra till målet. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 47 (56)

48 Figur 25. Andel miljöbilar i Perstrp jämfört med mtsvarande andel i Bjuv, Skåne ch Sverige. (miljöprgram). 2. Hänsyn till Skånes hav, sjöar ch vattendrag Perstrps kmmun gränsar inte till någt hav men det finns många sjöar ch fyra vattendrag. Ybbarpsån är utsatt av utsläpp från industriparkens reningsverk ch vattendraget bedöms bli påverkat ytterligare av planförslaget eftersm det innehåller förslag på ökad utbyggnad av industriparken. Planförslaget innehåller förslag för att förbättra tätrtens vattenhushållande förmåga genm att anlägga vattenmagasin sm syftar till att verka utjämnande ch fördröjande vid höga flöden. Detta bidrar även till en anpassning av kmmunen för ett förändrat klimat. Planförslaget saknar åtgärder för att minska utsläppen av näringsämnen ch miljögifter samt saknar åtgärder för att vattendragen ska klara gällande miljöknsekvensnrmer. Planförslaget mtverkar därför till viss del måluppfyllelsen. 3. Hushållning med Skånes mark- ch vattenresurser Enligt planförslaget planeras en förtätning av Perstrps tätrt, bebyggelseutveckling runt mkring befintlig tätrtsbebyggelse samt en utbyggnad av industriparken söder m tätrten. Utbyggnaden av industriparken planeras på ett mråde sm i dagsläget utgörs av skgsmark. Planförslaget innehåller även planer på markanspråk för förnyelsebar energiprduktin samt för vattenexplatering, ett nytt VA-mråde ch ett nytt ytvattenverk. Syftet med detta är att främja en hållbar energitillverkning ch säkerställa en långsiktig dricksvattenförsörjning inm kmmunen. Endast 4 % av Perstrps kmmuns ttala areal består av jrdbruksmark vilket är den lägsta andelen jrdbruksmark per kmmun i Skåne. Medelvärdet av andelen jrdbruksmark per kmmun i Skåne är 44 %. Istället utgörs en str del av Perstrps yta av skgsmark, ungefär 60 %. En mindre del jrdbruksmark ska tas i anspråk för fristående bebyggelse med eller utan stall. Planförslaget mtverkar till viss del målet. 4. Skydd av Skånes natur- ch kulturvärden I Perstrp kmmun finns idag tre naturreservat: Uggleskgen, Varshultamyren ch Mulleskgen, varav Uggleskgen ch Varshultamyren även är Natura 2000-mråden. Enligt Perstrps översiktsplan planeras bebyggelse öster m Uggleskgen samt nrr m Mulleskgen. I översiktsplanen planeras ett cykelstråk i Varshultamyrens södra del. Cykelstråket ska leda fram till myren ch därmed öka framkmligheten till reservatet. Explatering inm ch i anslutning till naturreservaten Mulleskgen ch Varshultamyren samt Natura 2000 mrådet Uggleskgen kan påverka dess naturvärden negativt. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 48 (56)

49 Länsstyrelsen har listat sex särskilt värdefulla kulturmiljöer i Perstrps kmmun: Gustavsbrg, Hagstad, Hägnaden, Källstrp Månstrp, Perstrp tätrt ch Örahult. Enligt kmmunens översiktsplan planeras bebyggelse i mrådet Bälinge. På de platser där bebyggelse planeras finns frnlämningar registrerade. I Häljalt planerar kmmunen ny bstadsbebyggelse på flera platser. På de platser sm är planlagda för ny bebyggelse finns kulturhistriska lämningar registrerade, framförallt rör det sig m gårdstmter. Lämningarna kan riskera att förändras eller behöva tas brt för att ge plats åt nya bstäder, vilket skulle inverka negativt på mrådets ch kmmunens kulturhistria. Planförslaget mtverkar till viss del målet. 5. Hållbar knsumtin i Skåne Detta miljömål täcks inte av planförslaget. Kmmunens åtgärder för att främja en hållbar knsumtin finns i den gällande avfallsplanen. 6.3 Miljökvalitetsnrmer Figur 26. Eklgisk status hs sjöar ch vattendrag i Perstrp (Miljöprgram, pågående arbete) Det finns fem klassade ytvattenförekmster inm Perstrps kmmun; Ybbarpsån, Bäljane å (Perstrpsån - Källa), Bäljane å (Smålarpsån Perstrpsån), Perstrpsbäcken samt Smålarpsån. Samtliga har Rönne å sm avrinningsmråde. Ytvattenförekmsternas eklgiska status i Perstrp är enligt miljökvalitetsnrmerna inte gda, se Tabell 5. Ybbarpsån ch Bäljane å (Perstrpsån Källa) hade tillfredsställande eklgisk status 2009, ch Perstrpsbäcken samt Bäljane å (Smålarpsån Perstrpsån) hade måttlig eklgisk status. Endast Smålarpsån hade gd eklgisk status Kvalitetskravet för Ybbarpsån var att uppnå måttlig eklgisk status men det finns risk för att kvalitetskravet inte uppfylls. Den eklgiska statusen hs sjöar ch vattendrag har beskrivits i det pågående miljöprgrammet, se Figur 26. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 49 (56)

50 Tabell 5. Sammanställning av de beslutade miljöknsekvensnrmerna för vattendrag i Perstrp. Vattendrag Eklgisk status 2009 Kemisk status 2009 Eklgisk status (2015) Kemisk status (2015) Ybbarpsån Otillfredställan de Gd Måttlig Gd Bäljane å, Perstrpsån - Källa Otillfredställan de Gd Gd Gd Bäljane å, Perstrpsån Måttlig Gd Gd Gd Smålarpsån Gd Gd Gd Gd Smålarpsån- Perstrpsbäcken Måttlig Gd Gd Gd Ybbarpsån rinner genm hela industriparken till söder m tätrten ch ån används sm recipient för industriparkens reningsverk. Nedströms Ybbarpsjön präglas vattenmiljön av dessa utsläpp ch har en högre temperatur, salthalt, alkalinitet ch rganiskt innehåll samt högt näringsinnehåll. Reningsverket renar prcessavlppsvatten från flera blag inm Perstrps industripark. Dess utsläpp av kväve, syreförbrukande rganiska ämnen ch tungmetaller bedöms vara betydande. Risk finns att miljökvalitetsnrmerna för eklgisk status hs Ybbarpsån inte kmmer att uppnås inm utsatt tid till följd av industriparkens utsläpp. Ybbarpsåns sträckning genm industriparken skildras i Figur 27 nedan. Figur 27. Ybbarpsån passerar hela industriparken ch används sm recipient till industriparkens avlppsreningsverk. Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 50 (56)

51 Perstrpsbäcken hade måttlig eklgisk status Kvalitetskravet för Bäljane å ch Perstrpsbäcken är att uppnå gd eklgisk status till år Bäljane å passerar genm Tarps vattenskyddsmråde, kmmunens dricksvattentäkt, vilket gör det viktigt att förbättra dess eklgiska ch kemiska status. Inm Perstrps kmmun finns fyra grundvattenförekmster sm alla uppnådde gd kemisk ch kvantitativ status Grundvattentillgången i kmmunen bedöms vara gd. Enligt översiktsplanen planeras en kncentrering av industrier i industriparken samtidigt sm prduktinen hs de befintliga industrierna kntinuerligt ökar. När industriparken växer, ökar belastningen på Ybbarpsån vilket gör det svårare att nå miljökvalitetsnrmerna. För att förbättra Ybbarpsån eklgiska status trts ökad belastning kan hårdare krav på rening ställas ch åtgärder för att förbättra Ybbarpsån naturliga mtståndskraft mt förreningar vidtas. Vid tillståndsprövningar framgent kan hårdare krav ställas på rening av dagvattenavrinningen från industrierna. Dagvatten kan innehålla förhöjda halter av tungmetaller, ply armatiska klväten (PAH), salter, näringsämnen ch andra förreningar vilket innebär en risk för recipienten m det inte renas innan det når Ybbarpsån. Luftkvalitet Perstrps kmmun har generellt sett bra luft ch de prblem med luftförreningar sm strstäder har finns inte i samma utsträckning i Perstrp. Det saknas mätdata på flera av de luftförreningar sm har miljökvalitetsnrmer vilket enligt Perstrps miljömålsprgram antingen berr på att mätningarna är kstsamma eller att halterna generellt sett är låga i Sverige. I kmmunen har mätningar utförts på partikelhalt PM 10 ch PM 2,5 ch vid mätstatinen Vavihill i Svalövs kmmun har kvävexid ch marknära zn uppmätts. Samtliga värden ligger under gällande gränsvärden. I Figur 28 ch Figur 29 nedan skildras halten kvävexid respektive marknära zn vid mätstatinen Vavihill i Svalövs kmmun, sm är den mätstatin sm är närmst Perstrps kmmun. Figurerna visar att halterna understiger gällande miljökvalitetsnrmer. Figur 28. Halt kvävexid vid mätstatinen Vavihill under i jämförelse med MKN ch miljömål. (Miljöprgram) Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 51 (56)

52 Figur 29. Halt marknära zn vid mätstatinen Vavihill under i jämförelse med MKN ch miljömål. (Miljöprgram) Buller Miljökvalitetsnrmerna för buller innebär att kmmuner med fler än invånare ska kartlägga bullernivåerna ch utifrån kartläggningen utarbeta åtgärdsprgram. År 2015 var invånarantalet i Perstrps kmmun 7211 persner, detta gör att nrmen ej är tillämpbar i detta fall. Andel invånare sm är störda av buller undersöktes under 2008 i Perstrp. I Figur 30 nedan skildras resultatet från undersökningen. Andelen störda till vardags är högre i Perstrp än i Skåne generellt. Figur 30. Andel invånare störda av trafikbuller i Perstrp jämfört med mtsvarande andel i Bjuv ch Skåne. (Miljöprgram) Datum: MKB Perstrps kmmun översiktsplan 2030 Sida 52 (56)