MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 HERRLJUNGA VATTEN AB UPPDRAGSNUMMER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN FÖR VATTENVERKSAMHET VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ ELODIE BÉNAC/LINN ÖDLUND ERIKSSON Handläggare HANS BJÖRKMAN Prjektledare/ granskare Swec

2 Icke teknisk sammanfattning Vattentäkten i Altrp försörjer ca invånare i Herrljunga med dricksvatten. Vattenförsörjningen baseras idag på grundvattenuttag från 2 jrdbrunnar, benämnda B2 ch B3. Vid Altrp vattentäkt finns ckså en bergbrrad brunn, B1, men den används inte i dagsläget. Det finns ett vattenskyddsmråde för vattentäkten men tillstånd för uttag av grundvatten saknas. Herrljunga Vatten AB avser därför att ansöka m tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Herrljunga Vatten AB vill även ha möjlighet att i framtiden kunna anlägga ytterligare en uttagsbrunn i jrd för att kunna avlasta befintliga jrdbrunnar. Därför söker Herrljunga Vatten AB m tillstånd för att anlägga ytterligare en uttagsbrunn. Detta får vi ta med Ted. Grundvattentäkten ligger mitt i Herrljunga tätrt. Vattentäktens skyddsvärde anses vara mycket högt. Vattenprver tas regelbundet från vattentäkten inm ramen för egenkntrllen ch grundvattnet bedöms ha en gd kvalitet. Vattentäkten har varit i drift sedan 1960-talet ch nuvarande uttag på ca 4 l/s har inte påvisats medföra negativa knsekvenser. Nybildningen av grundvatten är större än det uttag sm görs idag ch även det ansökta uttaget. I mrådet finns inga riksintressen, våtmarker eller värdefulla naturmiljöer i närheten av vattentäkten. Hela mrådet mfattas av ett verksamhetsmråde för VA. Inm påverkansmrådet finns ett fåtal privata dricksbrunnar men många energibrunnar. Flera industrifastigheter ch kmmunala fastigheter (skla, vård, simhall) i närheten av täkten är grundlagda på lera. Leran bedöms efter genmförda getekniska undersökningar med gd marginal klara aktuella avsänkningar i grundvattenmagasinet utan risk för sättningar. Vattenverksamhetens påverkan på miljön bedöms vara försumbar. Altrp vattentäkt är mycket viktig för kmmunens dricksvattenförsörjning ch kan leverera ett gtt dricksvatten till Herrljunga tätrt ch, vid behv, även till andra tätrter i kmmunen vilket bedöms överväga de eventuella negativa knsekvenserna av vattenverksamheten. Kmmunens ansvar för driften av vattentäkten. Swec Skånegatan 3 Bx 5397 SE Götebrg, Telefn Swec Envirnment AB Org.nr Styrelsens säte: Stckhlm Eldie Benac Vattenresurser Telefn direkt +46 (0) Mbil +46 (0) eldie.benac@swec.se

3 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 3 2 Orientering Bakgrund Avgränsning Syfte med miljöknsekvensbeskrivningen Samråd 5 3 Lkalisering ch mrådesbeskrivning Lkalisering Markanvändning Gelgiska ch hydrgelgiska förhållanden Ytvatten Fastighetsförhållanden ch rådighet Enskilda brunnar 10 4 Beskrivning av verksamheten Allmän beskrivning Skyddsvärde Vattenverksamhet 11 5 Underlag ch förutsättningar Gällande lagstiftning Gällande planer Lkala föreskrifter Miljökvalitetsmål Aktuella natinella miljökvalitetsmål Reginala miljökvalitetsmål Lkala miljömål Miljökvalitetsnrmer Weserdmen Riksintressen, skyddade mråden ch mråden av intresse 14 6 Alternativ Alternativa lösningar Ytvatten Alternativa lkaliseringar 16 1(25)

4 6.2 Nllalternativ 17 7 Bedömd miljöpåverkan Naturmiljö ch kulturmiljö Infrastruktur Friluftsliv ch rekreatin Naturresurser Landskap Bendemiljö Privata brunnar Getekniska knsekvenser Hälsa ch säkerhet Hantering av kemikalier Luft ch buller 20 8 Miljöknsekvenser ch skyddsåtgärder 21 9 Allmänna hänsynsregler Sammanställning av miljöeffekter 23 Bilagr M1. Registerkarta M2. Fastighetsägarregister 2(25)

5 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Herrljunga Vatten AB Adress: Mariedalsgatan 3, Herrljunga Telefn: Organisatinsnummer: Fastighetsbeteckning: Herrljunga 3:147 Fastighetsägare: Herrljunga kmmun Kntaktpersn ansökan: Trd Ottergren, VA-chef Telefn: E-pst: Tillsynsmyndighet: Gällande tillstånd: Bygg- ch miljönämnden, Herrljunga kmmun Inget tillstånd 3(25)

6 2 Orientering 2.1 Bakgrund Grundvattentäkten i Altrp ligger i sydvästra delen av Herrljunga tätrt. I dag uttas grundvatten ur två grusfilterbrunnar, B2 ch B3. Det finns ckså en bergbrrad brunn, B1. Denna används dck inte i nuläget. Under uttgs sm medeltal ca 340 m 3 /d (ca 4 l/s) ur Altrp vattentäkt. För att säkerställa nuvarande ch framtida dricksvattenförsörjning i Herrljunga avser Herrljunga Vatten AB att söka tillstånd för grundvattenuttag ur vattentäkten. Då behv av ytterligare en mdernt knstruerad filterbrunn kan uppstå i framtiden för att avlasta nuvarande brunnar ansöker Herrljunga Vatten AB m tillstånd att anlägga en framtida brunn m behv uppstår. Herrljunga Vatten AB avser därmed att ansöka m tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för: brtledning av grundvatten för knsumtin (allmän vattenförsörjning) från fastigheten Herrljunga 3:147 lagligförklaring av befintliga uttagsbrunnar B1, B2 ch B3 med tillhörande anrdningar möjlighet att anlägga ytterligare en filterbrunn i jrd, med tillhörande anrdningar, på fastigheten Herrljunga 3:147. Ted? 2.2 Avgränsning Denna miljöknsekvensbeskrivning (MKB) är en del av en tillståndsansökan för uttag av grundvatten samt lagligförklaring av erfrderliga anläggningar enligt 11 kap. miljöbalken från fastigheten Herrljunga 3:147 i Herrljunga, Herrljunga kmmun. Miljöknsekvensbeskrivningen mfattar Altrp vattentäkt ch bedömda miljöknsekvenser av grundvattenuttaget. 2.3 Syfte med miljöknsekvensbeskrivningen Syftet med en MKB är att beskriva de direkta ch indirekta effekter sm en verksamhet eller åtgärd kan medföra för att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människrs hälsa ch miljö. Omfattningen av MKB:n anpassas till verksamhetens mfattning. Denna MKB utgör ett beslutsunderlag för tillståndsmyndigheten vid prövningen av den planerade verksamheten. Framtagandet av MKB ch MKB-prcessen ger dessutm verksamhetsutövaren en ökad kunskap m hur den planerade verksamheten påverkar miljön. 4(25)

7 2.4 Samråd Inför en tillståndsansökan skall samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten ch de sm kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan skall ett utökat samråd även mfatta övriga statliga myndigheter, den allmänhet ch de rganisatiner sm kan antas bli berörda. Samråd ska utföras i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken (1998:808). För samrådet kmmer samrådsunderlag att skickas ut till berörda parter där de planerade verksamheterna beskrivs utifrån lkalisering, utfrmning ch mfattning, miljöpåverkan samt innehåll ch utfrmning av förestående MKB. Inbjudan till samråd, samrådsunderlag samt redgörelse för genmförda samråd redvisas i samrådsbilagan. Samråd planeras till hösten Tidigt samråd kmmer att hållas hösten/vintern 2016 med Länsstyrelsen i Västra Götaland ch Herrljunga kmmun. Berörda sakägare kmmer ckså att infrmeras m samråd. De synpunkter sm inkmmer under samrådet kmmer att sammanställas i en separat samrådsredvisning sm kmmer att ingå i underlaget för Länsstyrelsens beslut m miljöpåverkan. 5(25)

8 3 Lkalisering ch mrådesbeskrivning 3.1 Lkalisering Altrps vattentäkt ligger i sydvästra delen av Herrljunga tätrt, strax intill Ringvägen, i Herrljunga kmmun, se Figur 3.1. Vattentäkten består av 2 filterbrunnar i jrd, B2 ch B3, samt en bergbrunn, B1, se Figur 3.2. Figur 3.1. Orienteringskarta med läge för Altrp vattentäkt ( Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599). 6(25)

9 Figur 3.2. Orienteringskarta med läge för nuvarande brunnar B1, B2 ch B Markanvändning Området i anslutning till vattentäkten är flack ch marknivån ligger runt Området kring Altrps vattentäkt består huvudsakligen av bstadsbebyggelse i frm av villr, men även ett industrimråde sydväst m Ringvägen. Ptentiellt förrenade mråden finns i mrådet, se Figur 3.3. Vissa av mrådena är riskklassade enligt MIFO 1. 1 Inventeringsmetdik framtagen av Naturvårdsverket. 7(25)

10 N Figur 3.3. Ptentiellt förrenade mråden i närheten av Altrps vattentäkt ( Länsstyrelsen). Inm 500 meters avstånd till vattentäkten finns följande ptentiellt förrenade mråden: 2 st. bilvårdsanläggningar söder m vattentäkten, ej riskklassade. Ytbehandling av trä söder m vattentäkten, ej riskklassad. Verkstadsindustri utan halgenerade lösningsmedel samt ytbehandling av metaller väster m vattentäkten, riskklass 3 (måttlig risk). Verkstadsindustri utan halgenerade lösningsmedel samt bilvårdsanläggning väster, ej riskklassad. Drivmedelhantering nrdväst m vattentäkten, riskklass 2 (str risk). SPIMFAB bensinstatin nrr m vattentäkten, ej riskklassad. Plantskla nrr m vattentäkten, riskklass 3 (måttlig risk). 8(25) Övriga ptentiellt förrenade mråden ligger mer än 500 m från vattentäkten. Inga miljöfarliga verksamheter ligger i vattentäktens närmråde.

11 3.3 Gelgiska ch hydrgelgiska förhållanden Vattentäkten ligger i gränsmrådet mellan ett mråde med utbredd mrän i söder ch öster ch det lertäckta mrådet västerut. Inm mränmrådet förekmmer spridda förekmster med isälvsmaterial. Leran karakteriseras av att den har ett relativt högt siltinnehåll (samt silt- ch sandskikt) ch är överknsliderad. De två grusfilterbrunnarna får sitt vatten från ett grundvattenmagasin i isälvssediment under lera. Det finns gd hydraulisk förbindelse med grundvattnet i berggrunden. Den reginala grundvattenströmningen följer ytvattenavrinningen i mrådet i riktning mt väster. Magasinet är öppet i anslutning till vattentäkten ch slutet i kringliggande mråden. Enligt undersökningar från 1968 ligger den påverkade grundvattennivån ca 2,8 meter under markytan. Vid återhämtningstestet steg grundvattenytan upp till liknande nivåer, ca 2-3 meter under markytan berende på tpgrafin (mtsvarande +102,5). Den påverkade grundvattennivån i jrd bedöms därmed ligga på ca +102,5 vid vattentäkten. Resultatet av siktanalyser från 1968 gav grundvattenmagasinets hydrauliska knduktivitet K mellan 3, ch 3, m/s, vilket mtsvarar en transmissivitet T mellan ch m 2 /s. Resultatet av återhämtningstestet, respektive pumptestet, gav grundvattenmagasinets transmissivitet, T= m 2 /s. Utvärderingarna av transmissiviteten visar att den är relativt hög men nrmal för material bestående av sand ch grus. Frmatinen har varierande, men ändå relativt hmgena, egenskaper. De utvärderade egenskaperna är mest gynnsamma inm vattentäktsmrådet med högst transmissivitet. De minst gynnsamma, med lägst transmissivitet, ligger öster m uttagsbrunnarna B1 ch B2. Enligt SMHI är årsmedelnederbörden i Herrljunga (statin 83060) ca 800 mm för periden Nettnederbörden i mrådet kan uppskattas till ca 300 mm/år, vilket mtsvarar 10 l/s km 2. I mråden med grus ch sand i ytan bedöms nettnederbörden till största delen bilda grundvatten. Grundvattenbildningen till svallsand/mrän bedöms vara i strleksrdningen 80% av nettnederbörden, dvs. ca 250 mm/år, vilket mtsvarar 8 l/s km 2. Där grundvattenmagasinet täcks av finsediment är grundvattenbildningen lägre. 3.4 Ytvatten Nssan rinner strax nrr m Herrljunga tätrt, ca 800 m nrr m vattentäkten. Vattendraget rinner mt väster. Den strskaliga ytavrinningen i mrådet sker mt väster. Det finns inga vattendrag inm vattentäktens närmråde, vilket medför att grundvattenmagasinen inte står i hydraulisk kntakt med ytvatten. 3.5 Fastighetsförhållanden ch rådighet Vattentäkten är belägen på fastighet Herrljunga 3:147 sm ägs av Herrljunga kmmun. Herrljunga Vatten AB äger anläggningarna på fastigheten. 9(25)

12 Då den aktuella vattenverksamheten avser vattentäkt för allmän vattenförsörjning har Herrljunga Vatten AB rådighet över vattnet i enlighet med 4, 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser m vattenverksamhet. 3.6 Enskilda brunnar Den närmast belägna bebyggelsen ligger medelbart öster m vattentäkten ch består av villabebygelse. Då hela mrådet ingår i ett verksamhetsmråde för VA har enbart ett fåtal fastighetsägare i mrådet enskilda vattentäkter. Enligt brunnsinventeringen sm genmfördes under våren 2016 finns 2 enskilda dricksvattenbrunnar inm påverkansmrådet samt 3 brunnar strax utanför dess gräns. Brunnsinventeringen redvisas i den tekniska beskrivningen (TB) samt i dess bilaga T3. Inm påverkansmrådet ligger även ett 80-tal energibrunnar. 10(25)

13 4 Beskrivning av verksamheten 4.1 Allmän beskrivning Ttalt är ca 3500 p.e. anslutna till vattennätet i Herrljunga tätrt. Eftersm det finns ledningar mellan vattenverken i Altrp, Ölanda ch Annelund utgör dessa vattentäkter reservvattentäkter för varandra. Grundvattentäkten i Altrp ligger i sydvästra delen av Herrljunga tätrt. I dag pumpas vattnet ur två grusfilterbrunnar, B2 ch B3. Det finns ckså en bergbrrad brunn, B1. Denna används dck inte i nuläget. Under uttgs sm medeltal ca 340 m 3 /d (ca 4 l/s) ur Altrp vattentäkt. Lkalisering av fastigheten Herrljunga 3:147 där vattentäkten ligger redvisas i Figur 3.1. Vattenverket finns i anslutning till brunnarna. 4.2 Skyddsvärde Värdet på en vattentäkt berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande, kstnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet ch kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms översiktligt av kstnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir brukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Altrp vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna huvudvattentäkter, viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas ch större vattenförekmster med planerad eller sannlik framtida allmän vattenförsörjning. 4.3 Vattenverksamhet Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken kmmer att sökas hs Mark- ch miljödmstlen för avledning av grundvatten samt för där tillhörande anrdningar. En ansökan med miljöknsekvensbeskrivning (MKB) ch teknisk beskrivning (TB) för verksamheten kmmer att upprättas efter samrådet. Grundvattenuttaget medför att en grundvattensänkning uppstår inm ett mråde kring vattentäkten. Det mråde där grundvattensänkning uppstår kallas influensmråde eller påverkansmråde. Inm detta mråde kmmer grundvattennivåerna att påverkas i förhållande till ett stört läge då inget vattenuttag sker. Strleken på detta påverkansmråde styrs dels av uttagets strlek, dels av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Nybildningen av grundvatten är ckså en viktig faktr sm styr påverkansmrådets strlek. Då verksamheten även mfattar avledning av grundvatten innebär detta att grundvattnet inte återförs till grundvattenmagasinet, kmmer grundvattensänkning att kvarstå så länge uttaget pågår. 11(25)

14 5 Underlag ch förutsättningar 5.1 Gällande lagstiftning Vattenverksamheten regleras enligt miljöbalkens 11 kap. Enligt 6 kap 1 miljöbalken skall en MKB ingå i en ansökan m tillstånd för att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9, 11 eller 12 kap miljöbalken. I miljöbalken regleras MKB:s utfrmning, innehåll, prcess med samråd, beslut m betydande miljöpåverkan, kungörelser etc. 5.2 Gällande planer Herrljunga kmmuns översiktsplan, ÖP06, antgs av kmmunfullmäktige I ÖP 2006 bedömer kmmunen att det inte finns behv av någn ytterligare vattentäkt inm överskådlig framtid. Det mråde sm utpekas sm intressant framtida vattentäktsmråde ligger inte i närheten av Altrp vattentäkt utan söder m Annelund mellan Nssan ch Bråsvägen. Verksamhetsmråden för VA finns för Herrljunga. Hela närmrådet är detaljplanelagt. Detaljplaner i mrådet gäller främst bstadsmråden. Detaljplanerna ch vattentäkten bedöms inte strida mt varandra. 5.3 Lkala föreskrifter Inm Herrljunga kmmun finns ett antal lkala föreskrifter för att skydda människrs hälsa ch miljön ( 5.4 Miljökvalitetsmål Aktuella natinella miljökvalitetsmål Riksdagen har fastställt 16 natinella miljökvalitetsmål, vilka ska beaktas vid all samhällsplanering. Målen beskriver de egenskaper sm vår natur ch kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara eklgiskt hållbar. Målet Grundvatten av gd kvalitet berör direkt skyddet av grundvatten sm används för dricksvattenprduktinen. Det framgår att dessa vattenförekmster behöver skyddas sm vattenskyddsmråde. Riksdagen har ckså antagit Svenska miljömål delmål ch åtgärdsstrategier i prpsitinen 200/01:130. Nedan anges vilka natinella miljökvalitetsmål sm främst berörs av vattenverksamheten samt på vilket sätt (anges i kursiv stil): Grundvatten av gd kvalitet Vattenförsörjningsanläggningen ger en säker ch hållbar dricksvattenförsörjning för bende i Herrljunga. Gd bebyggd miljö Anläggning av en vattentäkt bidrar till en långsiktigt gd hushållning med mark, vatten ch andra resurser. Vattenförsörjningen säkrar tillgången till rent vatten. 12(25)

15 5.4.2 Reginala miljökvalitetsmål Länsstyrelsen ch Skgsstyrelsen har fått i uppdrag att knkretisera de natinella miljökvalitetsmålen på reginal nivå. Länsstyrelsen i Västra Götalands län presenterade reginalt anpassade miljömål år Dessa reviderades i mars 2008, ch kmpletterades sedan i september 2015 med tilläggsmål. Västra Götalands miljökvalitetsmål har ambitinen att minst uppfylla de krav sm ställs i de natinella miljökvalitetsmålen. Därför är många av de reginala målen identiska med de natinella Lkala miljömål Herrljunga kmmun har frmulerat miljökvalitetsmål samband med Herrljunga kmmuns översiktsplanering (antaget i kmmunfullmäktige ). De mål sm är relevanta för Altrp vattentäkt ch sm berör vattenuttaget anges nedan, därefter anges hur de berörs (i kursiv stil): Grundvatten av gd kvalitet Grundvattnet i Herrljunga är på många håll av utmärkt kvalitet. Grundvatten skall ge en säker ch hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en gd livsmiljö för växter ch djur i sjöar ch vattendrag. Det innebär bland annat att grundvattnets kvalitet inte får påverkas negativt av mänskliga aktiviteter sm markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av förreningar, m.m. Gd bebyggd miljö Städer, tätrter ch annan bebyggd miljö skall utgöra en gd ch hälssam livsmiljö samt medverka till en gd reginal ch glbal miljö. Byggnader ch anläggningar skall lkaliseras ch utfrmas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt gd hushållning med mark, vatten ch andra resurser främjas. Vattenförsörjningen ch åtgärderna kpplade till den (kntrllprgram, skydd av vattentäkt, m.m.) bedöms bidra till att uppfylla vanstående lkala miljömål. 5.5 Miljökvalitetsnrmer Grundvattenmagasinet där vattentäkten är belägen är inte klassad sm grundvattenförekmst. Det finns därför inga miljökvalitetsnrmer fastställda. 5.6 Weserdmen Weserdmen (EU-dmstlens dm i mål C-461/12) innebär att en verksamhet eller åtgärd inte får tillåtas m den kan rsaka en försämring av vattenförekmstens eklgiska status ch när prjektet äventyrar uppnåendet av gd status till den tidpunkt sm är bestämd. I de fall förändringen utgör ett allmänintresse av större vikt kan detta vara ett kriterie för att acceptera en försämring av miljömålet. Grundvattenförekmsten i Altrp mfattas inte av några miljökvalitetsnrmer. Bedömningen är dck att det nu sökta grundvattenuttaget inte påverkar grundvattenförekmstens eklgiska status. 13(25)

16 5.7 Riksintressen, skyddade mråden ch mråden av intresse I miljöbalken ges grundläggande bestämmelser för hushållningen med mark- ch vattenmråden s.k. riksintressen. Nedan redgörs för förekmmande riksintressen, skyddade mråden ch övriga mråden av intresse kring vattentäkten. En sammanfattande bedömning av knsekvenser redgörs även i avsnitt 7 nedan. Inga reservat eller mrådesbestämmelser finns kring vattentäkten. Ett mråde klassat sm reginalt värdefullt dlingslandskap finns ca 500 m väster m vattentäkten. Nrr m vattentäkten, ca 300 m, klassas delar av Herrljunga tätrt sm kulturmiljö. Kulturmiljö, i frm av frnlämningar, finns i mrådet kring vattentäkten. I Herrljunga, närmaste vattentäkten, består frnlämningarna av en fyndplats, ca 200 meter nrr m brunnarna, ch en grav ch stensättning, ca 800 meter öster m vattentäkten, se Figur 5.2. Figur 5.1. Frnlämningar i närheten av Altrp vattentäkt ( Länsstyrelsen). För Altrp vattentäkt finns ett vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter fastställda av Vattendmstlen i Vänersbrg 1972, se Figur 3.1. Vattenskyddsmrådet uppfyller dck inte nuvarande krav enligt Naturvårdsverkets gällande riktlinjer ch ett nytt förslag har tagits fram. Ansökan m nytt vattenskyddsmråde är under prcess. 14(25)

17 Figur 5.2. Befintligt vattenskyddsmråde för Altrp vattentäkt, fastställt av Vattendmstlen i Vänersbrg 1972 ( VISS). Skyddade mråden, utöver vattenskyddsmråden, förekmmer inte inm vattentäktens tillrinningsmråde. Inm 2 km från vattentäkten finns ingen våtmark sm är registrerad i VMI (Våtmarksinventering). Några Natura 2000 mråden finns inte i närheten. 15(25)

18 6 Alternativ 6.1 Alternativa lösningar Vattentäkten, ch alla tillhörande anrdningar, finns redan sedan 1960-talet i Altrp. Alternativa lösningar för vattentäkten är därmed inte aktuella. Herrljunga Vatten AB vill ha möjlighet i sitt tillstånd att kunna brra en ny brunn för att eventuellt avlasta befintliga brunnar i framtiden. Denna brunn ska placeras intill nuvarande brunnar inm vattentäktsmrådet Ytvatten I samband med att Herrljunga Vatten AB började titta på möjligheter att säkra dricksvatten-prduktinen med ytterligare en brunn så var grundvatten det alternativ sm var mest intressant då ytvattenförekmster i närheten saknas. Dessutm är vattenberedningen i vattenverket redan anpassad ch utfrmad för behandling av grundvatten. Att basera vattenprduktinen i Altrp på en ytvattentäkt där kvalitetskraven för allmänna vattentäkter säkerställs skulle kräva investeringar i mycket långa ledningar ch ett nytt vattenverk med en förändrad beredning jämfört med nuvarande förhållanden. En ytvattentäkt medför även generellt sett ett större vattenskyddsmråde ch skulle därmed medföra en ökad risk för knflikter med andra samhälleliga intressen för naturvård, friluftsliv etc. Vattenförsörjning med ytvatten bedöms inte vara ett realistiskt alternativ i nuläget Alternativa lkaliseringar Herrljunga Vatten AB kmmer att titta på flera alternativ vad gäller placering av kmpletterande brunnslägen för grundvattenuttag, ch valet av plats kmmer att styras av: 1. Möjligheter att genmföra anläggningsarbeten ch drift vilket kräver: Tillgänglig infrastruktur i frm av vägar, vattenledningar, el etc. Närhet till nuvarande vattentäkt. 2. Platsens gelgiska förutsättningar vilket i huvudsak avser: Områden med rätt gelgiska förutsättningar ch jrdarter. Områden med tillräcklig vattenföring för behövt vattenuttag. 16(25) Med målet att utöka vattentäkten med ytterligare en brunn för att avlasta befintliga brunnar så bör den nya brunnen anläggas i anslutning till de befintliga dels för att all infrastruktur redan finns där, dels för att kstnaderna för att dra nya ledningar till en annan lkalisering skulle vara nödigt stra. Även platsens gelgiska förutsättningar visar att den nya brunnen bör placeras i vattentäktsmrådet. Undersökningar från 1968, nu genmförda tester visar att en ny brunn skulle kunna i teri anläggas i direkt närhet till befintliga brunnar. En ny, mdernt utfrmad brunn skulle i

19 praktiken betyda att det sökta uttaget av 17 l/s sannlikt skulle kunna uttas under längre tid än med de nuvarande brunnarna där grundvattennivån riskerar att hamna under brunnsfiltrens överkant. 6.2 Nllalternativ Nllalternativet, att tillstånd inte meddelas för den sökta verksamheten ch att ytterligare en uttagsbrunn inte utförs, innebär att inget vattenuttag kan utföras från vattentäkten. Alternativet innebär att varken det nuvarande, eller det framtida behvet av vatten för Herrljunga kan tillgdses. Nllalternativet innebär en frtsatt säker vattenförsörjning för mkring p.e. då behvet av vatten till Herrljunga inte kan tillgdses samt då Ölanda ch Annelund inte har någn reservvattenförsörjning. Annan vattenförsörjning är svårligen möjlig, men skulle t.ex. kunna utföras genm lastbilstransprt. Alternativet medför en kraftigt negativ mgivningspåverkan eftersm ett strt antal lastbilar måste gå i skytteltrafik för att upprätthålla vattenförsörjningen. Kmmunen har skyldighet enligt lagen m allmänna vattentjänster att säkerställa en vattenförsörjning av gd kvalitet. Dessutm anges att vattenförsörjningen i första hand skall tillgdses genm allmän VA-anläggning. Nllalternativet skulle innebära att Herrljunga Vatten AB inte kan fullgöra den lagstadgade skyldigheten att säkert tillhandahålla dricksvatten av tillräcklig mängd ch kvalitet för bende i Herrljunga, men även för Ölanda ch Annelund. Nllalternativ innebär dessutm en negativ påverkan på mrådet då avstängning av vattentäkten skulle rsaka en vattennivåhöjning. En hel del bstäder i mrådet byggdes efter att vattentäkten redan var i drift, ch både byggandet ch utfrmningen av bstäderna (bl.a. med källare) har utförts under antagandet att grundvattennivån var lägre än vid påverkade förhållanden. Skulle vattentäkten stängas skulle vattennivåhöjningen innebära bl.a. att en del källare skulle hamna under grundvattenytan med risk för inläckande vatten, fuktskadr ch andra lägenheter för närbende. 17(25)

20 7 Bedömd miljöpåverkan 7.1 Naturmiljö ch kulturmiljö Omgivningar kring vattentäkten består av bstadsbebyggelse ch industrimråde, vilket gör att vattentäktens närmråde inte har någt naturvärde. Kring vattentäkten finns det dck visst kulturvärde i frm av frnlämningar. Vattenverksamheten bedöms inte ha någn negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö. Inga skyddsåtgärder föreslås. 7.2 Infrastruktur Vattenverksamheten finns sedan lång tid tillbaka ch medför inte några inskränkningar vad gäller möjligheten för framtida utveckling av infrastruktur i mrådet. Inget större infrastrukturprjekt planeras i mrådet kring Herrljunga ch mrådet är inte av riksintresse för infrastruktur. Vattenverksamheten bedöms inte ha någn negativ påverkan på infrastrukturen. Inga skyddsåtgärder föreslås. 7.3 Friluftsliv ch rekreatin Det finns inget mråde av riksintresse för friluftsliv inm det föreslagna påverkansmrådet. Tillgången till vatten av gd kvalitet under kmmunens ansvar är psitivt för de sm br i Herrljunga. Anläggningarna (vattenverket, brunnarna, m.m.) finns redan sedan länge ch kmmer inte att påverka friluftslivet ytterligare. Inga skyddsåtgärder föreslås. 7.4 Naturresurser Kmmunen strävar efter ett långsiktigt uthålligt vattenuttag, d.v.s. att nybildningen av grundvatten är större än de uttag sm görs, sett över ett flerårsperspektiv. Den översiktliga vattenbalansen för Altrp vattentäkt visar att kmmunens förslag till uttag är lämpligt ch att någn negativ påverkan på naturresurser inte skall uppkmma. 7.5 Landskap Vattentäkten ligger i Herrljunga tätrt. Landskapet kring vattentäkten är flackt. Markanvändningen utgörs huvudsakligen av bstads- ch industrimråden. Anläggningar för vattenverksamheten, dvs. vattenverket, brunnarna ch ledningsnätet är redan byggda. Närmast uttagsbrunnarna kmmer stängsel att sättas upp. Vattentäktsznen kmmer inte längre vara tillgänglig för annat än vattenförsörjningsändamål. Den eventuella nya uttagsbrunnen kmmer dessutm att förses med en överbyggnad, vilken kmmer att påverka landskapsbilden. Förändringen av landskapsbilden blir dck minimal ch påverkan på landskapsbilden bedöms sm försumbar. 18(25)

21 Eftersm vattenanläggningarna redan finns bedöms ingen ytterligare påverkan tillkmma på landskapsbilden. Inga skyddsåtgärder föreslås. 7.6 Bendemiljö Privata brunnar Enligt brunnsinventeringen hamnar 2 dricksvattenbrunnar inm påverkansmrådet ch 3 dricksvattenbrunnar precis utanför påverkansmrådets yttre gräns. De 2 inm påverkansmrådet är djupa bergbrrade brunnar. Uttag av grundvatten resulterar i att grundvattennivån sänks. Teretiskt är påverkan vid sökt uttag i strleksrdningen 0,5-1 meter jämfört med påverkade förhållande. I en bergbrunn har en avsänkning av flera meter ftast ingen praktisk betydelse. Avsänkningen till följd av det sökta uttaget beräknas till några decimeter i de båda brunnarna. Påverkan bedöms sm försumbar. Tre dricksvattenbrunnar i jrd finns precis utanför påverkansmrådets yttre gräns. Om brunnar i jrd påverkas kan dessa åtgärdas genm att de fördjupas eller att intagsledningen förlängs. I sista hand kan en ny bergbrrad brunn brras. Inm påverkansmrådet finns enligt SGUs brunnsarkiv ett 80-tal energibrunnar. När grundvattennivån avsänks kan dessa påverkas genm att brunnens aktiva längd minskar någt vilket resulterar i en någt minskad energiutvinning. Det ökade grundvattenuttaget innebär en ytterligare avsänkning på i strleksrdningen 1-2 meter på 100 meters avstånd ch sm minskar med ökat avstånd från täkten. Energibrunnar är fta 140 meter eller djupare. Med en antagen grundvattennivå på 2 meter är den aktiva längden 138 meter eller mer. En avsänkning på 2 meter innebär att den aktiva längden minskar till 136 meter. Denna påverkan bedöms vara försumbar. Grundvatten har uttagits från mrådet sedan 1960-talet ch ingen negativ påverkan har bserverats hittills. Inte heller har några klagmål inkmmit de senaste 50 åren. Herrljunga Vatten AB kmmer, genm kntrllprgrammet, att följa upp grundvattennivåer för att kunna förutse ch agera m enskilda fastighetsägare påverkas negativt. 7.7 Getekniska knsekvenser De getekniska förhållandena är sådana att avsänkningen i grundvattenmagasinet inte innebär någn sättningsrisk varken vid det nuvarande nrmaluttaget eller det tänka maxuttaget ur täkten. Lerans egenskaper är sådana att den med gd marginal klarar den prtrycksminskning sm maxuttaget innebär, se Bilaga T5 i TB. 19(25)

22 7.8 Hälsa ch säkerhet Efter behandling uppfyller vattnet Livsmedelsverkets krav på sammansättning ch kvalitet, enligt de analyser sm Herrljunga Vatten AB gör. Råvattnet påvisar ckså en gd kvalitet. Utnyttjande av det högkvalitativa grundvattnet för kmmunal vattenförsörjning bedöms ligga väl i linje med miljöbalkens grundläggande bestämmelser m hushållning med resurser ch bedöms även främja långsiktigt hållbar utveckling frmulerad i miljömålen. Vad gäller kmmunens ansvar för vattenförsörjning har verksamheten betydande psitiva knsekvenser eftersm kmmunen följer ett kntrllprgram samt ett prvtagningsprgram för att säkerställa en bra dricksvattenkvalitet för invånare i Herrljunga. Kmmunen planerar dessutm att utfrma ett nytt kntrllprgram i samråd med tillsynsmyndighet. 7.9 Hantering av kemikalier För att prducera dricksvatten av det råvatten sm hämtas från grundvattentäkten erfrdras låga halter kemikalier. Risken kpplad till kemikaliehantering är därmed försumbar Luft ch buller Herrljunga är en tätrt ch påverkas därför av utsläpp till luft eller buller från bilar. Vattenverksamheten bedöms inte ha någn påverkan på trafiken, utsläpp eller buller. Inga skyddsåtgärder föreslås. Mindre temprära utsläpp till luft kmmer att ske i frm av avgasemissiner från arbetsfrdn under tiden för anläggningsarbeten av den framtida brunnen. Under driftskedet medför verksamheten inga särskilda utsläpp till luft. 20(25)

23 8 Miljöknsekvenser ch skyddsåtgärder Grundvattenuttaget medför att en grundvattensänkning uppstår inm ett mråde kring brunnsmrådet. Strleken på detta påverkansmråde styrs dels av uttagets strlek, dels av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Nybildningen av grundvatten är ckså en viktig faktr sm styr påverkansmrådets strlek. Då verksamheten innebär avledning av grundvatten innebär detta att grundvattnet inte återförs till grundvattenmagasinet, utan grundvattensänkning kmmer att finnas kvar så länge uttag sker. Figur 8.1 illustrerar det bedömda påverkansmrådet sm även redvisas i TB. Figur 8.1. Påverkansmråde för Altrp vattentäkt vid medeluttag ch maxuttag. Sm framgår av Tabell 1 görs sammanfattningsvis bedömningen att frtsatt grundvattenuttag ur vattentäkten innebär ringa påverkan på miljön ch mgivningen i övrigt. Ett kntrllprgram kmmer att utfrmas i samråd med Länsstyrelsen efter det att tillståndet vunnit laga kraft. Vattenprv ur vattentäkten tas med frekvens ch analysmfattning enligt gällande föreskrifter från lkala miljönämnden. Inga skyddsåtgärder föreslås förutm det kntrllprgram sm föreslås. 21(25)

24 9 Allmänna hänsynsregler Kunskapskravet Herrljunga Vatten AB har drivit grundvattentäkten ch vattenverket i Herrljunga sedan lång tid tillbaka. Kunskap finns för att undvika negativ påverkan på människr ch miljö. Försiktighetsprincipen Huvudmannen kmmer att tillse att lämpliga åtgärder för att undvika negativ påverkan på människr ch miljö. Åtgärder består i att regelbundet mäta grundvattennivåer ch uttagen vattenmängd samt utföra regelbundna analyser på rå- ch dricksvattnet. Bästa möjliga teknik För att driva verksamheten så effektivt sm möjligt nyttjar huvudmannen bästa möjliga teknik vid uppfrdring ch transprt av råvattnet ch vid behandling i vattenverket. Prduktvalsprincipen Vatten är att betrakta sm ett livsmedel vilket innebär att prdukter sm är stabila vid kntakt med vattnet måste väljas i första hand. Så långt det är möjligt väljs sådana material sm även påverkar miljön i minsta möjliga utsträckning. Hushållnings- ch kretslppsprincipen Huvudmannen driver verksamheten så effektivt sm möjligt vilket bl.a. innebär minimering av energiförbrukning ch kemikalieanvändning i behandlingsprcessen. Mark- ch vattenmråden skall användas för de ändamål för vilka mrådena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behv i enlighet med Miljöbalken. Naturresurser skall nyttjas försiktigt så att tillgången för framtiden säkerställs. Förnyelsebara resurser skall nyttjas inm ramen för eksystemets prduktinsförmåga. Lkaliseringsprincipen Av naturliga skäl måste grundvattentäkter lkaliseras till mråden med förutsättningar för uttag av tillräckligt str mängd grundvatten. Skälighetsregeln Kstnaden för ansökan m tillstånd ch för den eventuella nya brunnen i Altrp bedöms mtiverad då en säker vattenförsörjning med dricksvatten av hög kvalitet är en förutsättning för ett samhälles frtlevnad. Skadeansvar Huvudmannen är ansvarig för att förhindra skada eller lägenhet för miljön. Stppregeln Grundvattenuttag i det aktuella grundvattenmagasinet har pågått sedan lång tid tillbaka, närmare 60 år, med känd teknik ch känt resultat. Någn knflikt där stppregeln behöver tillämpas bedöms inte uppkmma. 22(25)

25 10 Sammanställning av miljöeffekter I Tabell 1 följer en sammanfattande bedömning av miljöeffekter vid drift av grundvattentäkten ch ledningarna. En bedömning av miljöeffekterna för lika faktrer ges enligt följande: + psitiv effekt 0 ingen förändring negativ effekt De aspekter sm påverkas av planerade åtgärder ch därför ska knsekvensbedömas i denna MKB, har avgränsats utifrån fakta, infrmatin ch kunskap m förutsättningarna i det aktuella mrådet. I detta kapitel redvisas verksamhetens påverkan i tre lika klasser, se förklaring av klassindelning nedan. BETYDANDE PÅVERKAN Aktuella åtgärden bedöms leda till betydande psitiv eller negativ påverkan på viss aspekt. MÅTTLIG PÅVERKAN Aktuella åtgärden bedöms leda till måttlig psitiv eller negativ påverkan på viss aspekt. INGEN/RINGA PÅVERKAN Aktuella åtgärden bedöms inte påverka en viss aspekt. Aspekten behandlas inte vidare i miljöknsekvensbeskrivningen. 23(25)

26 Tabell 1. Bedömning av miljöknsekvenser av uppfdring ch brtledning av vatten från befintliga samt kmpletterande brunnarrlägen samt anläggningsarbeten för irdningställande av dessa. Intresse Miljöeffekt Kmmentar Riksintressen, allmänna intressen Infrastruktur Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Yt- ch grundvatten Bendemiljö Friluftsliv ch rekreatin Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Måttlig påverkan Måttlig påverkan Ingen/ringa påverkan Det finns inga riksintressen sm kan påverkas. Inga allmänna intressen bedöms påverkas. Verksamheten påverkar inte nuvarande infrastruktur ch bedöms inte kmma i knflikt med framtida infrastrukturprjekt. Med hänsyn till mrådets gelgi samt att vattentäkten har varit i drift sedan 1960-talet förväntas ingen sättningsrisk till följd av grundvattenavsänkningen föreligga. Närmast uttagsbrunnar kmmer stängsel att sättas upp ch den eventuellt nya brunnen kmmer att förses med en överbyggnad. Påverkan på landskapsbilden är dck försumbar. Inga kulturmiljöintressen eller frnlämningar berörs av den sökta verksamheten med tillhörande anläggningar. Vattentäkten ligger inne i Herrljunga tätrt. Inga våtmarker ligger i mrådet. Övriga skyddsvärda naturmiljöer bedöms inte påverkas av den sökta verksamheten. Påverkan på enskilda dricksvattenbrunnar i berg ch jrd bedöms vara försumbar. Påverkan på energibrunnar bedöms vara försumbar. Det finns inga ytvatten i närheten sm kan påverkas. Sökt verksamhet kmmer att påverka bendemiljön psitivt då den bidrar till bra dricksvattenförsörjning i mrådet. Brunnsinventering har visat att det förekmmer enskilda vattentäkter inm påverkansmrådet. Dessa kan påverkas negativt av grundvattensänkningen. Påverkan bedöms dck inte medföra någn praktisk påverkan. Området är inte av riksintresse för friluftsliv. Sökt verksamhet bedöms dessutm inte störa framkmligheten inm mrådet eller på annat sätt 24(25)

27 Intresse Miljöeffekt Kmmentar förhindra/försämra möjligheten till friluftsliv ch rekreatin i mrådet. Utsläpp till mark ch vatten Utsläpp till luft Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Arbetsmaskiner sm nyttjas för anläggningsarbetet av ev. ny brunn medför nrmalt inga andra utsläpp än avgasemissiner till luft. Vid haveri föreligger risk för läckage av t.ex. ljr eller andra vätskr. Absrbent kmmer att finnas tillgänglig för att kunna samla upp lja eller vätska vid ett eventuellt haveri eller lycka med arbetsmaskiner. Ingen tankning, förvaring eller uppställning av arbetsmaskiner kmmer att ske inm mrådet. Vattenverksamheten bedöms ej att medföra några utsläpp till vatten eller mark. Släpps backsplningsvatten på spillvattnet? Mindre temprära utsläpp till luft kmmer att ske i frm av avgasemissiner från arbetsfrdn under tiden för anläggningsarbeten. Under driftskedet medför verksamheten inga särskilda utsläpp till luft. Sammantaget bedöms att den aktuella verksamheten endast medföra ringa påverkan på människa eller miljö. 25(25)