Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Transkript

1 Uppdragsnr: (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd , gällande uttag av grundvatten ur vattentäkten i Brösarp, Tomelilla kommun. Innehållet i PM är en sammanfattning av upprättad teknisk beskrivning (TB) och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska ingå i själva ansökan till miljödomstolen. Nämnda dokument revideras löpande under samrådsprocessen varför färdigställda och slutliga dokument inte finns tillgängliga. För Brösarps vattentäkt finns ingen reservvattentäkt varför tillståndsprocessen är ett led i att trygga vattenförsörjningen i området på lång sikt. Ansökan gäller ett uttag av grundvatten i jordlagren på som mest 21 l/s ur vattentäkten, att jämföra med dagens uttag på som mest 3,5 l/s. Vattentäkten i Brösarp är belägen utanför bebyggelsen i samhället, se figur 1. Täkten ligger ca 2 km väster om samhället, strax söder om Verkaån. figur 1 Översikt över Brösarp. Vattentäkt Brösarp WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 10 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (5) 2 Sammanfattning av teknisk beskrivning (TB) 2.1 Geologi Enligt jordartskartan och beskrivningen till densamma (SGU 2000 a och b) består ytjordarterna i orten Brösarp av issjösediment, huvudsakligen finsand. Sedimenten har en mäktighet av 5 15 m i området närmast och öster om Brösarp. Längre österut, vid Ravlunda kyrka, påträffas upp till 60 m mäktiga lager. Protokoll från borrningen av uttagsbrunnen anger en jordlagerföljd av 9,5 m grus, sand och sten. Borrningarna runt täkten visar på en jordlagermäktighet av minst 10 m. Närmast brunnen består jordlagren av sand. I borrningar längre bort från brunnen förekommer inslag av både silt och grus. Borrningar i området visar att berggrunden påträffas ca 15 m under markytan. Borrningar genomförda under 2008 i samband med montering av nya observationsrör visar en jordlagerföljd bestående siltig finsand till grusig sand i de översta 5 m av jordlagerprofilen. Mellansand är dock den dominerande fraktionen i samtliga sex borrpunkter. 2.2 Vattenbalans Det huvudsakliga tillrinningsområdet för vattentäkten i Brösarp upptar en yta av ca 650 ha. Med en nettonederbörd på 300 mm/år erhålls en total tillrinning på m 3 /år eller ca 60 l/s. En del av detta vatten bildar ytvatten som avrinner via Verkaån eller dess tillflöde, medan en annan del bildar grundvatten som avrinner som grundvatten i jordakvifären. Andelen vatten som bildar grundvatten beräknas uppgå till i storleksordningen 40 l/s. De nuvarande normala uttagen i vattentäkten (normalt ca 2 l/s) uppgår enligt ovanstående beräkning till ca 5 % av den totala nybildningen. Även det ansökta uttaget om 21 l/s ligger klart under beräknad nybildningsvolym. 2.3 Beräknat influensområde För att studera effekterna av ansökt uttag ur åsen har en beräkningsmodell upprättats. Det maximala influensområdet (eller påverkansområdet) har definierats såsom en avsänkning som uppgår till 0,1 m eller mer jämfört med årsmedelnivåer. Influensområdet beräknas med ett uttag om 21 l/s ur två brunnar, en befintlig (9 l/s) och en ny (12 l/s) belägen på samma fastighet ca 150 öster om nuvarande brunn. Influensområdet har ett ellipsformat utseende med störst utbredning i öst-västlig riktning. Det maximala influensområdet sträcker sig, räknat från en punkt mellan brunnarna, ca 1200 m i östlig riktning, 850 m i västlig riktning och ca 300 m i nord-sydlig riktning, se figur 2.

3 Uppdragsnr: (5) figur 2 Beräknat maximalt påverkansområde, 0,1 m, för uttag om 21 l/s redovisat som blå linje. Röd prickad linje öster om nuvarande produktionsbrunn anger ungefärligt område för ny brunn. Påverkan större än 1 m kommer att ske inom ett område på ca m från täkten. Största avsänkning, närmast uttagsbrunnarna, kommer att bli ca 4-5 m. 3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 3.1 Inledning och sammanfattning Tomelilla kommun avser att söka tillstånd för vattenverksamhet vid grundvattentäkten i Brösarp. Inför ansökan om tillstånd har bland annat en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram för att beskriva eventuella miljökonsekvenser av det uttag som kommunen vill genomföra. Konsekvenserna som kan uppstå till följd av sökt uttag är kopplade till den sänkta grundvattennivån som uppstår i jordlagren till följd av att man tar ut grundvatten. Det är främst privata brunnar samt vegetationen som kan påverkas av minskad tillgång till mark- och grundvatten. Det är få studier som undersökt påverkan av grundvattensänkning på vegetation. Detta gör det svårt att objektivt avgöra eventuella effekter på vegetationen av sökt uttag. I föreliggande fall kan dock effekter av den hittillsvarande driften ge en uppfattning av effekter av fortsatt drift med sökt uttag. Det har inte kon-

4 Uppdragsnr: (5) staterats några negativa effekter på vegetationen av den hittillsvarande driften vilket gör det rimligt att anta att den fortsatta driften inte utgör någon risk för påverkan på vegetation. Vattentäktens hittillsvarande drift har inte heller i övrigt gett upphov till några negativa konsekvenser. 3.2 Effekter och konsekvenser Enskilda brunnar Avsänkningens omfattning inom påverkansområdet varierar mellan 0,1 meter och ca 4-5 meter invid pumpbrunnarna. De enskilda brunnar som finns inom påverkansområdet tar vatten ur samma jordakvifär som den kommunala vattentäkten. Brunnarna ligger i de flesta fall långt från den kommunala vattentäkten och avsänkningen blir liten. Med ledning av detta bedöms det osannolikt att brunnar skulle sina eller att det på annat sätt skulle medföra negativa konsekvenser för merparten av de enskilda brunnarna till följd av sökt uttag. Enstaka brunnar på fastigheter i täktens omedelbara närhet kan få en avsänkning på som mest kring en meter. Formationens goda vattenförande förmåga medför dock att uttagsmöjligheterna för hushållsbehov är fortsatt goda vid fastigheterna Skyddade objekt och skyddsvärda miljöer Influensområdet berör områden av riksintresse (naturvård- och friluftsliv), Verkaåns naturreservat, Natura 2000-område, område utmed vattendragen som har strandskyddsbestämmelser samt i övrigt områden som utpekats av Skogsstyrelsen som nyckellokaler och de med övriga naturvärden. Grundvattnet avsänks till nya nivåer vid maximala uttag enligt ansökan. Störst blir avsänkningen närmast uttagsbrunnarna med upp mot 4-5 m för att minska och gå mot 0 i periferin. Några negativa konsekvenser av hittillsvarande drift som pågått under en lång följd av år har inte uppkommit och bedöms heller inte uppkomma med anledning av det ansökta, ökade grundvattenuttaget och därmed utökade influensområdet. Naturvärden inom de berörda områdena kommer således inte att skadas. Vegetationen - inklusive trädbevuxna områden inom influensområdet - är inte beroende av grundvattnet, utan det växttillgängliga vattnet (kapillärt och adsorptivt bundet vatten) finns i första hand i den omättade, övre zonen av jordhorisonten Verkaån Vattendraget berörs av täktens influensområde för grundvattensänkning när uttagen är stora och nivån i ån och grundvattenmagasinet låg. När influensområdet berör vattendraget sker en inducerad infiltration, dvs. vatten från ån infiltrerar i grusformationen förutsatt att åbotten inte är helt tät. Vid avsänkningstrattens maximala utbredning, inom område som definieras som influensområde (s = 0,1), beräknas ett inflöde från ån till grusformationen som uppgår som mest till knappt 13 l/s. Detta motsvarar för enskild månad i värsta fall knappt 30 % av åns lågvattenflöde enligt flödesuppgifter perioden Sett som medelinfiltration under sommarmånaderna, med lågvattenflöde i ån (juni september) uppgår andelen till ca 5 % av åns vattenföring. Den flödesminskning i ån som uttag medför kommer att vara kortvarig och i de flesta fall inte märkbar. Någon enstaka och kortvarig flödesminskning på upp mot 30 % (extremfall) bedöms inte påverka ån och levnadsbetingelserna för djur och växtliv.

5 Uppdragsnr: (5) 3.3 Kontroll Ett förslag till kontrollprogram för mätning av grundvattennivåer ska utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten för att sedan godkännas av samma myndighet. Kontrollprogrammet skall ge information om avsänkningens verkliga omfattning för jämförelse med de bedömningar som redovisas i ansökningshandlingarna till miljödom för vattenverksamhet.