Tillståndsansökan för vattenverksamhet vid Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Tillståndsansökan för vattenverksamhet vid Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av: Andreas Sjöberg, Thomas Terne Granskad av: Thomas Terne, Andreas Sjöberg Godkänd av: Thomas Terne

2 RAPPORT Tillståndsansökan för vattenverksamhet vid vid Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun Miljökonsekvensbeskrivning Kund Tomelilla kommun Team Samhällsbyggnad VA enheten Tomelilla Konsult WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 10 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Thomas Terne, WSP Environmental Andreas Sjöberg, WSP Environmental (28)

3 Innehåll 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING AVGRÄNSNING GEOGRAFISK AVGRÄNSNING AVGRÄNSNING I TID AVGRÄNSNING I SAK BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VERKSAMHETEN OCH DESS SYFTE TIDIGARE BESLUT GÄLLANDE VATTENTÄKTEN KOMMUNALA PLANFÖRHÅLLANDEN KOMMUNALA MILJÖMÅL Inledning Ekologiskt särskilt känsliga områden Vatten NULÄGESBESKRIVNING GEOLOGI GRUNDVATTEN ENSKILDA BRUNNAR SKYDDADE OBJEKT OCH SKYDDSVÄRDA MILJÖER Riksintressen Bestämmelser Övriga intressen Områden inventerade av Skogsstyrelsen VERKAÅNS STATUS OCH NATURVÄRDEN Inledning Översiktlig beskrivning Undersökningar Vattenkemi Vattentemperatur Vattenflöde Resultat av elfisket Bottenfaunan Miljökvalitetsdata BESKRIVNING AV VATTENVERKSAMHETEN NOLLALTERNATIV SÖKT ALTERNATIV EFFEKTER, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER ENSKILDA BRUNNAR Effekter Konsekvenser Åtgärder SKYDDADE OBJEKT OCH SKYDDSVÄRDA MILJÖER Effekter Konsekvenser Åtgärder VERKAÅN Effekter Konsekvenser (28)

4 8.3.3 Åtgärder JORD- OCH SKOGSBRUK Effekter Konsekvenser Åtgärder HÄNSYNSREGLERNA KUNSKAPSKRAVET FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN LOKALISERINGSPRINCIPEN HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER VERKSAMHETENS SAMMANLAGDA KONSEKVENSER KONTROLLPROGRAM PROGNOS- OCH BERÄKNINGSMETODER SAMRÅD REFERENSER OCH KÄLLOR BILAGOR 1. Ritning, influensområde 2. Förslag till kontrollprogram (28)

5 1 Icke-teknisk sammanfattning Tomelilla kommun har planer på att utöka uttaget ur vattentäkten i Brösarp för att bl.a. kunna försörja orten och kringliggande mindre byar med dricksvatten. Avsikten är att koppla samman ledningsnätet i Brösarp med ledningsnätet i norra Simrishamn för att även kunna förse Kiviksområdet med vatten under vissa perioder, samtidigt som leveranssäkerheten ökar i båda kommunerna. Tomelilla kommun avser att mot bakgrund av det utökade vattenuttaget söka tillstånd för vattenverksamheten. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram för att ingå som del i ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen i mindre bearbetad form har också utgjort underlag för det obligatoriska samrådet med bl.a. Länsstyrelsen och sakägare inom påverkansområdet för den planerade, utökade vattenverksamheten. Konsekvenser som kan tänkas uppstå till följd grundvattenuttagen är framför allt kopplade till den sänkta grundvattennivån i jordlager som omger uttagsbrunnarna. Graden av påverkan har beräknats genom modellering av grundvattenförhållandena. Resultatet visar att det nuvarande påverkansområdet kommer att vidgas till ett större område. Enskilda brunnar för vattenförsörjningen av berörda bostadsfastigheter kan enligt genomförda beräkningar komma att påverkas vid maximala uttag ur grundvattenmagasinet. Grundvattennivån kan komma att bli lägre och tillgången på vatten i brunnarna minska. I perifera delar av influensområdet är det inte troligt att påverkan blir påvisbar. Kompensationsåtgärder föreslås fastighetsägare, vars brunnar genom verksamheten vid den kommunala vattentäkten blir påverkade i mer än obetydlig grad. Vattenverksamheten bedrivs inom ett Natura 2000-område (Verkeåns dalgång), vars naturmiljöer och särskilt utpekade arter är skyddade enligt habitatsdirektivet. Stensimpa, större vattensalamander, bred gulbrämad dykare och sandnejlika är arter upptagna i habitatdirektivets bilaga 2 och uppges förekomma inom det utpekade Natura området. Konsekvenserna av verksamheten vid Brösarps vattentäkt bedöms inte på något sätt utgöra hot mot vare sig dessa skyddade arter eller deras livsmiljöer. Konsekvenserna för jord- och skogsbruk och för nyckelbiotopen vid Brunsviksbäcken bedöms bli små. För naturreservatet Verkaån bedöms inga sådana förändringar uppstå som kan påverka betydande naturmiljövärden inom reservatet. Miljöbalken förespråkar hushållning med naturresurser. Grundvatten betraktas som en förnybar resurs som bl.a. utnyttjas för vattenförsörjning. Förnybarheten förutsätter att grundvattnet används balanserat, dvs. uttagen av vatten får inte överstiga tillgången samt att uttagen sker på ett långsiktigt hållbart sätt och inte skadar andra naturvärden. Sökandens bedömning är att vattenverksamheten vid Brösarpstäkten kommer att uppfylla kraven på god hushållning med naturresurser (28)

6 2 Administrativa uppgifter Huvudman: Tomelilla kommun Postadress: Gustafs Torg Tomelilla Telefon: (vx) Fax: Organisationsnummer: Juridiskt ansvarig: Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Bengt-Olov Lindqvist Lars-Olov Strand Fastighetsbeteckning: Brösarp 18:3 Kommun och län: Prövningsmyndighet: Tillsynsmyndighet: Handläggare: Tomelilla kommun, Skåne län Växjö Tingsrätt Miljödomstolen Box Växjö Länsstyrelsen i Skåne län Peter Dahlqvist 3 Inledning Tomelilla kommun har planer på att utöka uttaget ur vattentäkten i Brösarp för att bl.a. kunna försörja orten och kringliggande mindre byar med dricksvatten. Avsikten är att koppla samman ledningsnätet i Brösarp med ledningsnätet i norra Simrishamn för att även kunna förse Kiviksområdet med vatten under vissa perioder, samtidigt som leverenssäkerheten ökar i båda kommunerna. Tomelilla kommun avser att söka tillstånd för vattenverksamhet vid grundvattentäkten i Brösarp. Ansökt uttag uppgår till 1210 m 3 /d, dock med rätt att under maximalt 30 dygn per år bortleda 1815 m 3 /d. Total årlig uttagsmängd uppgår till m 3. Föreliggande MKB beskriver de effekter och konsekvenser som kan uppstå till följd av sökt uttag. Vattentäkten i Brösarp är belägen utanför bebyggelsen i samhället. Täkten ligger ca 2 km väster om samhället, strax söder om Verkaån. Anläggningen utgörs i dagsläget av ett vattenverk och en brunn, ca 10 m djup. Täkten används idag för att försörja Brösarps samhälle samt Lönhults sommarby med vatten. Kommunen har planer att öka uttaget ur vattentäkten för att kunna försörja de norra kommundelarna i Simrishamn med vatten. Om tillstånd erhålls att utta vatten enligt ansökt mängd kommer ytterligare en brunn att borras på fastigheten. Det finns ett vattenskyddsområde, fastställt 1981, för grundvattentäkten i Brösarp (28)

7 4 Avgränsning 4.1 Geografisk avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar effekter och konsekvenser som uppstår inom det beräknade maximala influensområdet i jordakvifären. Influensområdet definieras här som det område där grundvattensänkning överstigande 0,1 m kan beräknas uppkomma till följd av sökt uttag. 4.2 Avgränsning i tid De maximala effekterna av grundvattensänkningen inträffar sedan det ansökta maxuttaget pågått en viss tid och avsänkningstratten, med viss eftersläpning, utvidgas tills jämviktstillstånd uppnås. 4.3 Avgränsning i sak Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas till att inom influensområdet beskriva eventuella konsekvenser för enskilda brunnar samt övriga skyddsvärda intressen. 5 Bakgrund och förutsättningar 5.1 Verksamheten och dess syfte Verksamheten omfattar uttag av grundvatten samt distribution av dricksvatten på ledningsnät. Anläggningen försörjer ca 850 personer med dricksvatten via det kommunala vattenledningsnätet i Brösarp och Lönhult. Normalt görs i medeltal, sett under ett år, ett uttag på ca 170 m 3 /d eller ca 300 m 3 /d maximalt under ett och samma dygn. Uttag av grundvatten har pågått sedan Någon behandling av vattnet utförs normalt inte då kvaliteten är bra och uppfyller kraven för dricksvatten (SLVFS 2001:30). Kommunen avser att öka uttagen ur täkten med hänsyn till den framtida befolkningsutvecklingen, samt eventuellt utökat försörjningsområde. Ansökt uttag uppgår till 1210 m 3 /d, dock med rätt att under maximalt 30 dygn per år bortleda 1815 m 3 /d. Total årlig uttagsmängd kan komma att uppgå till m Tidigare beslut gällande vattentäkten Skyddsområdet för täkten fastställdes av dåvarande Länsstyrelsen i Kristiansstads län, diarienummer , Förordnandet finns infört i kungörelse , FS:nr 11 FS 1981: Kommunala planförhållanden Delar av området, inom vilket vattenuttaget sker, är enligt Tomelilla kommuns översiktsplan planlagt som område av intresse för fritid och rekreation, s.k. primärt rekreationsområde (28)

8 5.4 Kommunala miljömål Inledning I Översiktsplan 2002 för Tomelilla kommun anges de nationella miljömålen såsom dessa utformats av den miljömålskommitté som tillsattes av regeringen. I översiktsplanen under rubriken Nuvarande planer bemöter kommunen sådana föreslagna delmål som kan bli aktuella. Genom dessa sammanställningar vill kommunen bl.a. visa att miljömålen ska beaktas i planarbetet. I det följande tas enbart med sådana miljömål som har relevans för de planerade vattenuttagen vid vattentäkten i Brösarp Ekologiskt särskilt känsliga områden I karta, figur 1, pekar kommunen ut områden som får anses vara ekologiskt särskilt känsliga. Bland dessa områden kan nämnas Verkaån. figur 1 Ekologiskt särskilt känsliga områden i trakten av Brösarp. Bland planförslagen som läggs fram för att bevara och utveckla områdena ska samverkan ske mellan markägare, brukare och kommunen med syfte att stärka den biologiska mångfalden. Vidare skall avrinningsområdesvisa åtgärdsförslag utarbetas i samarbete med Länsstyrelsen och grannkommunerna Vatten Enligt Miljöbalkens kap 3 8 skall mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Översiktsplanen utlovar att grundvattnet i kommunen skall hålla hög kvalitet och att det vatten som erbjuds kommuninvånarna för vattenförsörjningen skall vara fullgott och kvalitetsmässigt bra. Åtgärdsbehoven och visionerna fram till år 2010 har för den kommunala vattenförsörjningen utformats bl.a. i följande punkter: Skyddsområdena ses över, skärps och förändras i den omfattning som behövs för ett bättre skydd av våra dricksvattentäkter (28)

9 Inom tillrinningsområde för vattentäkter skall odling ske på ett miljövänligt sätt utan användning av naturfrämmande kemiska preparat. Tillgången på råvatten ska ökas, där befintlig tillgång är otillräcklig. Skyddsområdena för befintliga vattentäkter ses över samt utökas om så bedöms befogat. Detta gäller även s.k. förordnandeanläggningar. Vattendom söks för de befintliga vattentäkterna. Reservvattentäkter lokaliseras och säkras om nuvarande inte bedöms räcka till på sikt. Kommunens ledningsnät knyts ihop såväl mellan verksamhetsområdena som med grannkommunernas ledningsnät. Mark som ligger inom kommunalt skyddsområde för vattentäkt skall ligga med som intresseområde för kommunalt förköp. 6 Nulägesbeskrivning 6.1 Geologi Enligt jordartskartan och beskrivningen till densamma (SGU 2000 a och b [3, 4]) består ytjordarterna i orten Brösarp av issjösediment, huvudsakligen finsand. Sedimenten har en mäktighet av 5 15 m i området närmast och öster om Brösarp. Längre österut, vid Ravlunda kyrka, påträffas upp till 60 m mäktiga lager. Ett utdrag ur jordartskartan presenteras i figur 2. Väster om Brösarp, i nivå med väg 19, övergår issjösedimenten i isälvsavlagringar. Övergången är successiv och bildar ingen skarp gräns, då endast bildningsmiljön för de olika sedimenten skiljer sig åt. Isälvssedimenten består av främst sand, men kan också innehålla vissa inslag av grus och silt. Brösarps vattentäkt ligger på denna formation. Isälvsavlagringen fortsätter längs Verkaåns dalgång västerut mot Andrarum. Där ändrar den karaktär och blir mäktigare, innehåller mer grus och åsryggar uppträder frekvent. På planet närmast Verkaån förekommer i ytliga jordlager svämsediment, oftast bestående av sand och med inslag av organogent material. I höjdområden söder om Verkaån domineras ytjordarterna av en sandig morän. I samband med att vattentäkten togs i bruk gjordes ett flertal undersökningsborrningar i området runt täkten. Resultatet av borrningarna finns redovisade i de handlingar som upprättades vid bildande av täktens nuvarande skyddsområde (VBB, 1981 [6]) samt i en utredning om bekämpningsmedel i Tomelilla kommun (VBB VIAK, 2000 [7]). Dessvärre saknas borrprofiler i dessa dokument varför någon mer detaljerad jordlagerbeskrivning inte kan redovisas från undersökningsborrningarna. Protokoll från borrningen av uttagsbrunnen anger 9,5 m grus, sand och sten. Borrningarna runt täkten visar på en jordlagermäktighet av minst 10 m. Närmast brunnen består jordlagren av sand. I borrningar längre bort från brunnen förekommer inslag av både silt och grus. Borrningar i området visar att berggrunden påträffas ca 15 m under markytan. Borrningar genomförda under 2008, i samband med montering av nya observationsrör, visar en jordlagerföljd bestående siltig finsand till grusig sand i de översta 5 m av jordlagerprofilen. Mellansand är den dominerande fraktionen i samtliga sex borrpunkter. Berggrunden består av en så kallad ortognejs, innehållande inslag av kvartskorn och moskovit (28)

10 Vattentäkt Brösarp figur 2 Jordartskarta (SGU, 2D Tomelilla NO [3]). I jordartskartan är rosa = svämsediment, gult = lera, orange = sand och grus, mörkgrön = isälvsmaterial, ljusgrön = issjösediment, ljusblå = morän. figur 3 Redovisning av kontrollrör, alla kan dock inte återfinnas i dagsläget (28)

11 Influensområdet för aktuell vattenverksamhet ligger inom ett område som utpekats som ett Grundvattenområde i sedimentär berggrund klass 1B2 enligt SGU:s rapport Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning [5]. Klass 1B2 innebär att det är ett grundvattenområde med potentiellt uttag >25 l/s som samtidigt ligger i ett område med högt befolkningstryck (fler än personer inom 30 km). Klassningen utgör en nationell översikt och ett första steg mot att identifiera, peka ut och i slutändan skydda geologiska formationer av vikt för vattenförsörjningen. 6.2 Grundvatten Grundvattnet som uttas vid Brösarps vattentäkt tillförs brunnen från grundvattenmagasinet i avlagringen längs Verkaåns dalgång. Magasinet fylls på främst genom nederbörd som faller över grusavlagringen, men även via infiltration från ytvattendrag. En mindre mängd vatten tillförs även från moränområdet i omgivande terrängs högre belägna delar. Enligt VBB VIAK 2000 [7] är den omättade zonens mäktighet i storleksordningen 0 5 m i området runt täkten. Nivåmätningar kring uttagsbrunnen anger att grundvattennivån ligger ca 2-3 m under markytan. Data om grundvattennivåer har samlats in från kontrollrör i omgivningen till vattentäkten, se figur 3. För området kring den nuvarande täkten finns information från tidigare utredningar som anger en huvudsaklig grundvattengradient åt norr, dock med lokala avvikelser runt pumpbrunnen. Gradienten uppskattas till ca 0,5 % för den huvudsakliga flödesriktningen i nordlig riktning. Vid pumpning i vattentäkten kommer gradienten i täktens närområde att stiga. I plankartan i figur 4 presenteras en sammanfattande bedömning av grundvattnets huvudsakliga flödesriktning inom det aktuella området. Nuvarande vattentäkt Brösarp figur 4. Grundvattnets bedömda flödesriktning (VBB VIAK, 1981 [6]), blå pilar (28)

12 Området kring vattentäkten domineras av Verkaån och dess dalgång. Verkaån mynnar ut i Östersjön strax norr om Kivik. Tillrinningsområdet, som framgår av figur 5, omfattar de områden från vilka grund- och ytvatten vatten kan nå vattentäkten. I fall ytvattendragens botten ligger på en nivå över grundvattenytans nivå och botten är genomsläpplig kan vatten infiltrera ner i sandavlagringen och tillföras vattentäkten. Detta förhållande gäller delar av Brunsviksbäcken (enligt nivåmätningar under 2008 samt VBB VIAK 2000 [7]), som mynnar ut i Verkaån väster om vattentäkten. Brösarps vattentäkt figur 5. Huvudsakligt tillrinningsområde för Brösarps vattentäkt. 6.3 Enskilda brunnar Några enskilda brunnar inom vattentäktens influensområde finns inte registrerade i SGU:s brunnsarkiv. Inventering har dock visat att åtminstone fastigheterna Brösarp 18:4, 18:6, 58:1 och 87:5 har brunnar. Kommunal vattenförsörjning finns för fastigheterna Brösarp 65:1, 6:12, 6:13, 6:15 och 18:3 (avloppsreningsverket) medan övriga saknar. Fler enskilda brunnar kan finnas inom influensområdet. Enligt uppgift ska brunn finnas på någon av fastigheterna Brösarp 6:10, 6:11 eller 6: Skyddade objekt och skyddsvärda miljöer Riksintressen Verkaån med dalgång utgör riksintresse för naturvård (objekt N66) som tar sig i uttryck genom att ån med omgivningar har en värdefull flora och fauna. Stora delar av området innehåller även ett kulturlandskap med ålderdomlig prägel och sällsynta växtsamhällen t.ex. Brösarps backar, Christinehovs omgivningar med Alunbruket m.m. Området har även stort geologiskt intresse. Vattentäktens nuvarande skyddsområde ligger inom riksintresset [1] (28)

13 Vattentäkten ligger också inom ett större område av riksintresse för friluftsliv. Området omfattar och benämns Kuststräckan Åhus-Simrishamn med Stenshuvud och Verkeån [1] Bestämmelser I området som berörs av vattentäktens influensområde finns områden med lagstadgat skydd och förordnanden enligt följande. Verkaåns naturreservat som mot sydost sträcker sig fram till väg 19. Strandskyddsområde utmed Verkaån och Brunsviksbäcken. Natura 2000-område enligt habitatdirektivet; Verkeåns dalgång, vars avgränsning sammanfaller med naturreservatet. Arter som förekommer här, enligt habitatdirektivets bilaga 2, är stensimpa, större vattensalamander, bred gulbrämad dykare och sandnejlika. Fasta fornlämningar i form av gravhögar och stensättningar i området sydost om vattentäktens skyddsområde. I figur 6 framgår influensområdet schematiskt i förhållande till gällande bestämmelser. figur 6 Influensområde för vattentäkten ungefärligt avgränsat med svart ellips samt olika bestämmelser som berörs. Område skrafferat med grön linjering betecknar Verkaåns naturreservat som sammanfaller med Natura 2000-område. Genomlysta röda fält är gällande vattenskyddsområden och röda prickar är fasta fornlämningar. Utdrag ur länsstyrelsernas databas [1] (28)

14 6.4.3 Övriga intressen Området ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet; Drakamöllan-Äskebjär- Glimmeboda-Brösarp-Haväng. I kommunens översiktsplan ÖP 2002 är området utpekat som del i ett större område av intresse för fritid och rekreation, s.k. primärt rekreationsområde. Detta sammanfaller väl med område av riksintresse för friluftsliv Områden inventerade av Skogsstyrelsen Enligt Skogsvårdsstyrelsens inventering [2] och bedömning finns två utpekade objekt med naturvärden inom eller angränsande till vattentäktens influensområde, se figur 7. Dessa objekt ligger framför allt utmed Brunsviksbäcken eller i bäckens närhet. Objekten beskrivs närmare nedan. Objekt id Nyckelbiotop 4,8 ha Ädellövskog (bok 80 %, klibbal 20 %). Kanjondal, kursudal. Biotopkaraktär: gammal stig, rikligt med döda träd och högstubbar, hög och jämn fuktighet, källpåverkat. Objekt id Naturvärde 1,9 ha - Bäckmiljö. Nyckelbiotop Naturvärde figur 7 Nyckelbiotoper och naturvärden i anslutning till vattentäktens influensområde (streckad blå avgränsning). Utdrag ur Skogens pärlor - Skogsstyrelsens inventering och bedömning av värdefull skog [2] (28)

15 6.5 Verkaåns status och naturvärden Inledning Verkaåns vattenkemiska status och naturvärden beskrivs i det följande med hänsyn till täktens eventuella påverkan på åns flöde vid ansökt vattenuttag med åtföljande inducerad infiltration från ån. Informationen är hämtad från Fiskeriverket, Österlens vattenvårdsförbund och VISS [8, 9, 10] Översiktlig beskrivning Verkaån har en yta av 153 km 2 och en längd av drygt 100 km, sträckningen framgår av figur 8. Avrinningsområdet saknar sjöar. Verkaån är ett internationellt och nationellt särskilt värdefullt vattendrag (Natura område, naturreservatet Verkaåns dalgång, riksintressen etc.). Vattensystemet har under sen tid inte berörts av några betydande ingrepp och har rent vatten, meanderlopp och naturliga forsar. Geologin är intressant med rullstensås, issjöterrasser, kames etc. Ån rinner genom ett ålderdomligt kulturlandskap och har en värdefull flora och fauna med sällsynta växtsamhällen och en rik, välstuderad bottenfauna. Verkaån är reproduktionsområde för havsöring och har ovanför fallen i Hallamölla en stationär havsöringsstam. Fallen, med 23 m höjd, utgör ett definitivt vandringshinder för fisk. Hallamölla Ådala Brösarps vattentäkt figur 8 Verkaåns avrinningsområde. Lokalen för den samordnade miljöövervakningen Uppströms Öredekaren framgår av den röda punkten nära utloppet i Hanöbukten. Källa: SLU, Inst. för Vatten & Miljö, databaser. Avrinningsområdet, som framgår av figur 8, har en relativt stor andel jordbruksmark och betesmark (49 %), vilket gör att vattendraget är eutrofierat och har höga totalfosforhalter. Huvudfåran är dock i sin helhet relativt opåverkad av mänskliga ingrepp (28)

16 6.5.3 Undersökningar Undersökningarna inom det nationella miljöövervakningsprogrammet startade år 2000 och omfattar fem elfiskelokaler belägna mellan vattenfallet vid Hallamölla och Verkaåns mynning i Östersjön. Samordnade undersökningar av kiselalger, bottenfauna och fisk genomförs vid den nedersta elfiskelokalen Uppströms Öradekaren, medan vattenkemisk provtagning utförs vid lokalen Haväng som är belägen nedströms elfiskelokalen Vattenkemi Den vattenkemiska provtagningen vid Haväng visar som genomsnitt för perioden att avrinningsvattnets ph-värde varit 7,8 och alkaliniteten 2,4 mekv/l (SLU 2008). Vattnet är därmed nära neutralt och har en mycket god buffertkapacitet. Under samma period hade Verkaån en genomsnittlig totalfosforhalt på 0,040 mg/l och en totalkvävehalt på 2,25 mg/l (SLU 2008 [15]) Vattentemperatur Ån som helhet håller en förhållandevis låg vattentemperatur, vilket kan förklaras av ett stort tillskott av grundvatten längs ån. Medeltemperaturen ligger vid ca + 8º C och under den varmaste perioden blir vattnet vid Haväng sällan högre än º C. I figur 9 åskådliggörs vattentemperaturens års- och säsongsmässiga variationer vid Haväng. figur 9 Vattentemperaturens års- och säsongsmässiga variationer i Verkaån vid Haväng åren Vattenflöde Vattenflödet i ån varierar stort. Under perioden har maxflödet (baserat på månadsvärden), vid SMHI:s mätstation i Hallamölla, uppgått till ca 4200 l/s medan minsta flöde uppmätts till 48 l/s, medelflödet under perioden ligger på knappt 1000 l/s. I figur 10 åskådliggörs flödets års- och säsongsmässiga variationer vid Hallamölla (28)

17 Flödesmätning, SMHI-mätpunkt Hallamölla jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 l/s figur 10 Vattenflödets års- och säsongsmässiga variationer i Verkaån vid Hallamölla åren Resultat av elfisket Vid elfiske i Verkaån [8] har fångsterna till övervägande del bestått av öring och stensimpa på samtliga lokaler. Dominerande art vid 2006 års elfiske var stensimpa på samtliga lokaler. Övriga arter som fångats regelbundet är bäcknejonöga, elritsa, och ål. Vid ett tillfälle, år 2001, har också regnbåge fångats. Storleksfördelningen hos öringfångsten är typisk för ett bestånd som domineras av havsöring. Den tämligen rikliga fångsten av öring har starkt dominerats av årsungar. Särskilt på lokalen Ådala har tätheten av årsungar varit hög (vid 2006 års elfiske 86,6 individer per 100 m²). I figur 11 presenteras resultatet av elfisket vid Ådala som ligger strax uppströms Brösarps vattentäkt (28)

18 figur 11 Resultat av elfisket vid Ådala, De relativt höga tätheterna av årsungar beror på att öringbeståndet i Verkaån huvudsakligen är havsvandrande. Havsöringen utnyttjar havet som uppväxtplats och blir därför i regel större och kan producera fler och större romkorn jämfört med stationära öringar (Bohlin m.fl [14]). Detta medför att reproduktionsförmågan är större för havsöringar än för stationära öringar. Tätheten av äldre öringar har varit relativt oförändrad mellan elfisketillfällena. Antalet årsungar har dock varierat kraftigt, med extra höga fångster 1992 och De relativt höga tätheterna av årsungar visar att rekryteringen av öringungar är god. Fiskindexet (VIX) har i genomsnitt för alla fiskade lokaler varit över gränsen för god ekologisk status under hela provfiskeserien. Indexvärdet indikerar därmed att Verkaån har en fiskfauna med god ekologisk status. För en av lokalerna, den översta lokalen (nedströms Hallamölla), har dock indexvärdet ofta varit under god ekologisk status trots en relativt hög total öringtäthet och täthet av årsungar (vid 2006 års elfiske 21,3 individer per 100 m 2 ) och ett relativt stort antal arter. Öringen trivs i kalla, beskuggade vattendrag som är syrerika och har rena sand- och grusbottnar Bottenfaunan Verkaåns bottenfauna beskrivs i faktablad under Österlens vattenvårdsförbunds hemsida [9]. Ett stort antal inventeringar har gjorts i skilda delar ån och dess biflöden. I faktabladet konstateras att ån har en renvattenfauna som är mycket art- och individrik enligt följande sammanställning: (28)

19 Summa påträffade taxa : 134 taxa (16 lokaler) Summa påträffade taxa 2006: 68 taxa (6 lokaler) Summa påträffade taxa 2007: 35 taxa (1 lokal) Artrikaste lokaler, 47 taxa: Hallamölla (2000) Antal rödlistade bottenfaunaarter: 6 Faktabeskrivningen omnämner inga undersökningar av bottenfaunan i det stillaflytande åpartiet nedströms Hallamölla, utan här ges en allmän kommentar om att det finns en likartad fauna i Verkaåns nedre lopp, där bl.a. den hotade bäckvattenbaggen Riolus cupreus påträffats. För ytterligare information om enskilda taxa och rödlistade arter i övre delen av vattensystemet hänvisas till faktabladet på hemsidan Miljökvalitetsdata Från miljökvalitetsdatabasen VISS [10] finns bl.a. följande fakta/bedömningar: Art- och habitat direktivet 20,4 kilometer av vattenförekomsten ligger inom område för bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter enligt direktiv (92/43/EEG), detta utgör 59 % av vattenförekomstens totala längd. Ekologisk status Verkaån bedöms ha god status. Expertbedömning är gjord. Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna fisk och påväxtalger som båda bedöms ha god status. Det finns risk för att vattenförekomsten försämras då vattenkemiska resultat visar på måttlig näringspåverkan. Status i fråga om fisk Bedöms ha god status baserat på bedömning från fem tidserier från nedre halvan av Verkaån (huvudfåran från havet och upp till sammanflödet med Lönnbäcken vid Ådal). Vid samtliga fisken fångades de lithofila/gruslekande och intoleranta/känsliga för påverkan arterna öring, stensimpa och bäcknejonöga. Näringsstatus Bedöms med hänsyn till höga kväve- och fosforhalter som måttlig uppströms Brösarps avloppsreningsverk. 7 Beskrivning av vattenverksamheten 7.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att varken det planerade ökade grundvattenuttaget eller det nuvarande uttaget sker, dvs. naturliga förhållanden råder. Nollalternativet utgör ett jämförelsealternativ mot vilket konsekvenserna av den planerade verksamheten skall vägas. I praktiken finns redan ett utbildat influensområde på grund av det nuvarande vattenuttaget. Detta innebär att bedömningarna i MKB:n kan ses som ett värsta fall-scenario. I figur 12 åskådliggörs principerna för förändringar i förhållandet mellan nuvarande grundvattennivå, nivå vid uttagsmängder enligt ansökan och nollalternativet, dvs. om inget uttag av vatten görs vid vattentäkten (28)

20 figur 12 Principskiss som visar skillnaden mellan nollalternativet och situationen med befintligt och planerat uttag. Nivåerna är ungefärliga och representerar avsänkningen relativt nära uttagsbrunnen. 7.2 Sökt alternativ Tomelilla kommun har planer på att utöka uttaget ur vattentäkten i Brösarp för att bl.a. kunna försörja orten och kringliggande mindre byar med dricksvatten. Avsikten är att koppla samman ledningsnätet i Brösarp med ledningsnätet i norra Simrishamn för att även kunna förse Kiviksområdet med vatten under vissa perioder, samtidigt som leverenssäkerheten ökar i båda kommunerna. En sammankoppling av ledningsnäten innebär med största sannolikhet också att ett antal mindre och sårbara vattentäkter med sämre kvalitet kan tas ur bruk. För sökt alternativ gäller följande: Tillståndsansökan för vattenverksamhet gäller ett uttag om 1210 m 3 /d, dock med rätt att under maximalt 30 dygn per år bortleda 1815 m 3 /d. Total årlig uttagsmängd uppgår till m 3. Uttagen görs ur två brunnar på fastigheten Brösarp 18:3. Brunnarna utgörs av en befintlig brunn (UB1) och en ny brunn (UB2) som skall anläggas (se figur 13). Det praktiska influensområdet har i föreliggande utredning definierats som en avsänkning i jordlagren som uppgår till 0,1 m eller mer i jämförelse med de medelnivåer som gällt om inget vatten tagits ur vattentäkten (nivån för nollalternativet). Influensområdet beräknas vid ett stationärt uttag om 1815 m 3 /d året om (vilket är mer än det faktiska ansökta uttaget som begränsar varaktigheten i detta uttag) och redovisas i karta, figur 13. I bilaga 1 finns en mer detaljerad karta över influensområdets beräknade, maximala utbredning. Influensområdet är beräknat utifrån ett värsta scenario med en nettonederbörd långt under dagens, 100 mm mot dagens ca 300 mm. Vid täkten finns redan ett influensområde utvecklat med anledning av befintligt uttag som de senaste åren som mest uppgått till ca 300 m 3 /d. Någon negativ påverkan på omgivningarna har inte rapporterats med anledning av det pågående grundvattenuttaget (28)

21 figur 13 Röd linje betecknar den beräknade gränsen för det praktiska influensområdet (avsänkning 0,1 m) när avsänkningstratten är fullt utbildad under maximalt uttag (1815 m 3 /d). 8 Effekter, konsekvenser och åtgärder 8.1 Enskilda brunnar Effekter Till följd av grundvattenuttaget utbildar grundvattenytan en avsänkningstratt genom ett vattenflöde som riktas in mot uttagsbrunnarna. Bort från brunnarna, mot trattens periferi, går avsänkningen mot noll, dvs. ingen påverkan. Det praktiska influensområdet definieras i dessa sammanhang (grävda brunnar) som det område inom vilket avsänkningen uppgår till 0,1 m eller mer. Vid brunnslägena blir avsänkningen upp mot 4 m jämfört med ett nollalternativ Konsekvenser Enskilda brunnar inom influensområdet tar vatten ur samma grundvattenmagasin som den kommunala vattentäkten. Brunnarna ligger med några undantag långt från den kommunala vattentäkten och avsänkningen blir i perifera delar av influensområdet obetydlig (ca 0,1 m eller mindre). Med hänsyn till att grundvattenmagasinet generellt har god vattenföring är det inte troligt att djupare brunnar riskerar att få vattenbrist. Risken för vattenbrist kan (28)

22 däremot uppstå för grunda brunnar vid bostadsfastigheter i täktens omedelbara närhet. Avsänkningen i närbelägna brunnar kan i ogynnsamma fall bli upp mot 1 m Åtgärder Någon åtgärd för att förhindra en avsänkning i enskilda brunnar inom influensområdet är inte möjlig. Skulle omfattningen av grundvattensänkningen medföra att skada uppstår för den enskilde brunnsägaren, så avhjälper kommunen genom att anordna alternativ vattenförsörjning eller genom att fördjupa brunnen hos den som lidit skada. Ett förslag till kontrollprogram för mätning av grundvattennivåer kommer att inges tillsamman med ansökan om tillstånd till vattenverksamheten, se bilaga 2. Den slutliga utformningen av programmet bör lämpligen ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 8.2 Skyddade objekt och skyddsvärda miljöer Effekter Enligt redogörelsen i kapitel 6.4. berörs områden av riksintressen (naturvård- och friluftsliv), Verkeåns naturreservat och tillika Natura 2000-område, område utmed vattendragen som har strandskyddsbestämmelser samt i övrigt områden som av Skogsstyrelsen utpekats som nyckelbiotop och område med naturvärde. Grundvattnet avsänks till nya nivåer vid maximalt uttag enligt ansökan. Närmast uttagsbrunnarna beräknas avsänkningen bli upp mot 4 m för att minska och gå mot 0 i periferin. Utmed delar av Brunsviksbäcken, och inom områden som av Skogsstyrelsen utpekats som nyckelbiotop respektive av naturvärde, beräknas grundvattnet i jordakvifären avsänkas till mellan 0,5 och 1,5 meter. Effekter på och konsekvenser för Verkaån, som del av Natura 2000-området, beskrivs under kapitel 8.4. De samlade konsekvenserna av vattenuttagets inverkan på Natura området framgår därmed av bedömningar i följande kapitel och i kapitel Konsekvenser Vegetationen - inklusive trädbevuxna områden inom influensområdet - är i första hand inte beroende av grundvattnet, utan av nederbörd och det växttillgängliga vatten (kapillärt och adsorptivt bundet vatten) som nederbörden bildar i den omättade zonen (ovanför grundvattenytan) i marken. De äldre träden inom influensområdet har under lång tid anpassats till de på platsen rådande förhållandena, såsom jordart, jordmån, grundvattenytans läge, tillgång på vatten och lokalklimatet. Vegetation som växer i inströmningsområden, dvs. där nederbörden infiltrerar i marken, är huvudsakligen beroende av vatten i den omättade zonen. Denna vegetation är vanligtvis inte känslig för en grundvattensänkning. Om grundvattennivån ligger högt eller vid finkorniga jordarter med hög kapillär stighöjd, t.ex. siltjordar, kan dock en sänkning av grundvattennivån minska växttillgängligt vatten i den omättade zonen. Detta kan medföra effekter på växtligheten särskilt under torrperioder. Känsligheten för uttorkning beror framför allt på jordens kornstorleksfördelning som bestämmer det växttillgängliga vattenmagasinet [12]. Förhållandena inom huvuddelen av influensområdet karakteriseras av inströmningsområden och jordarten sand samt av en grundvattenyta på mellan 0,5 och 2 m under markytan i det breda, plana området söder om Verkaån. Underordnat förekommer i sanden skikt av (28)

23 grusig sand och silt. Svämsedimenten är i huvudsak sandiga med varierande innehåll av organiskt material som ån avsatt under postglacial tid. Förhållandena speglar ett naturtillstånd som vanligen inte är känsligt för grundvattensänkning eller för uttorkning. Inom influensområdet ligger de av Skogsstyrelsen utpekade naturvärdena, varav ett är en nyckelbiotop. De utpekade naturvärdena med vegetationen längs Brunsviksbäcken kommer inte att påverkas genom att grundvattnet sänks av. Anledningen är att den opåverkade grundvattenytan ligger djupt, ca 2 m under bäckfårans botten (uppmätt i observationsrör 0808, se figur 2), och jordarterna är relativt grova med liten kapillär stighöjd. Vegetationen nyttjar därmed inte vatten från vare sig den mättade zonen eller från den kapillära zonen. Vegetationen längs bäcken får i huvudsak sitt vattentillskott från bäcken eller genom nederbörden. En ytterligare avsänkning skulle inte innebära någon skillnad på infiltrationsmängden och således kommer avsänkningen inte att leda till några konsekvenser, varken för flödet i bäcken eller för naturvärden. När det gäller nyckelbiotopen lite längre nedströms Brunsviksbäcken råder samma förhållande, vilket kan påvisas genom nivåmätningar i brunn på Brösarp 18:6 nära bäcken och i observationsröret 0809 invid bäcken (figur 3). Även här finns en omättad zon under bäckfåran och grundvattnet på en nivå 0,8-2 m under fårans botten. Påverkan på vegetationen längs bäckfåran är således inte heller inom nyckelbiotopen sannolik. Nyckelbiotopen består till övervägande del av bokskog. Generellt gäller om boken att den med sitt fina rotsystem når i snitt ca 50 cm under markytan och som djupast ca 120 cm. Trädet har ett hjärtformat rotsystem och en god förmåga att anpassa sig till ändrade förhållanden, bl.a. genom att utbilda ett djupare och mer förgrenat rotsystem [13]. Någon risk för att bokbeståndet inom nyckelbiotopen skulle förändras negativt med anledning av de ökade vattenuttagen bedöms inte finnas. Inom andra delar av nyckelbiotopen förekommer källpåverkad vegetation, där fuktigheten beskrivs som hög och jämn. Anledningen till denna utströmning av grundvatten står inte att finna i det grundvattenmagasin som utnyttjas av vattentäkten, utan förklaras av att det finns ett lokalt övre grundvattenmagasin i isälvsavlagringens högre belägna delar väster om täkten. Den hydrauliska kontakten mellan magasinen bör vara begränsad, då anledningen till varför vatten tränger ut beror på täta jordlager (silt, lera). Dessa tätande skikt förekommer i den för övrigt sandiga isälvsavlagringen. De tätande skikten hindrar markvattnet att tränga ner till det undre magasinet och bildar ovanför skikten ett övre magasin som i det aktuella fallet läcker ut i slänten. Det lokala övre magasinet påverkas inte av grundvattenuttagen vid den kommunala vattentäkten. Med hänsyn till förhållandena som råder inom det avgränsade, maximala influensområdet är det inte troligt att skyddade och ekologiskt känsliga områden tar någon skada av vattenuttaget vid Brösarpstäkten. Mindre områden, företrädesvis på fastigheten Brösarp 83:1 norr om vägen mot Lönhult, som idag kan vara utströmningsområden från det grundvattenmagasin som utnyttjas av vattentäkten, kan dock påverkas av avsänkningen. Påverkan kan ske på växter som anpassats till ytligt stående grundvatten. Några särskilt utpekade skyddade och ekologiskt känsliga områden finns dock inte här Åtgärder För att verifiera riktigheten i påståenden och bedömningar om grundvattenpåverkan föreslås att ett program för kontrollmätningar av vatten utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten (se bilaga 2). Kontrollprogrammet skall även ge information om grundvattenytans säsongsmässiga variationer och om påverkan som kan härledas till nivåförändringar, som konsekvens av det kommunala grundvattenuttaget (28)

24 8.3 Verkaån Effekter Vattendraget, som utgör del av Natura 2000-områdets samlade naturvärden, berörs av uttagen ur täkten när grundvattenytan står lågt och då uttagsmängden är stor. Vid maximala uttag får influensområdet en utbredning som framgår av figur 13. När influensområdet når vattendraget kan en inducerad infiltration ske, dvs. vatten från ån infiltrerar i grusformationen. Vid avsänkningstrattens maximala utbredning i område som definieras som influensområde beräknas flödesminskningen i ån uppgå till som mest 4 l/s. Flödesminskningen enligt beräkningsmodellen utgör summan av den mängd som frångår genom inducerad infiltration och den mängd som frångår genom minskad grundvattentillrinning till ån. Se vidare modellrapporten redovisad i ansökningshandlingen. Inflödet från ån är således i litet och kan ställas i relation till vattenflödet i ån när det är som lägst. Flödet i ån har beräknats utifrån uppgifter perioden från SMHI:s vattenföringsstation Hallamölla uppströms vattentäkten. Vattenflödet, när det passerar vattentäkten, har uppräknats i förhållande till Hallamölla med en faktor som motsvarar det extra avrinningsområde som tillkommer mellan Hallamölla och täkten. Diagrammet i figur 14 åskådliggör storleken av den bortledning från Verkaån (såväl inducerad infiltration från ån som minskad grundvattentillrinning till ån) som kan förväntas ske vid maximalt uttag ur täkten i kombination med lågt grundvattenstånd under sommarmånaderna. En total bortledning på 4 l/s från ån motsvarar för enskild månad i värsta fall knappt 9 % av åns lägsta uppmätta lågvattenflöde (prickar i figur 14), detta inträffade Sett som medelinfiltration under sommarmånaderna (juni september), uppgår andelen till ca 4 % av åns vattenföring (blå linje i figur 14). 9% Uttagsandel ur Verkaån vid Brösarps vattentäkt, medel för sommarmånader juni - september 8% Uttag 21 l/s Max juni - sep (21 l/s) 7% 6% 5% % 4% 3% 2% 1% 0% figur 14 Procentandel vatten som förväntas tas ur Verkaån vid maximalt grundvattenuttag i kombination med låga grundvattennivåer och då vattenföringen i ån är låg (perioden juni-september). Maximal andel redovisas med prick medan medelandel redovisas med linje (28)

25 Det normala tillståndet att grundvatten tillförs vattendraget övergår till det omvända förhållandet då avsänkningstratten breder ut sig till ån som resultat av ökat uttag ur vattentäkten. Tillförseln av grundvatten till ån minskar eller upphör på den sträcka avsänkningstratten påverkar ån. Länsstyrelsen i Skåne har nyligen gett ut en PM om generella riktlinjer för uttag av vatten för bevattningsändamål [11]. Här görs en bedömning av vilken vattenföring, i förhållande till den normala, som anses vara styrande för att bevara naturvärdena i rinnande vattendrag. Normalt är naturvärdenas behov av minimivattenföring % av årsmedelvattenföringen (MQ). Musslor och laxfiskar är dock i behov av % av MQ. Vidare anges att 30 % av MQ upprätthåller bestånden av havsvandrande laxfisk och de arter som naturligt förekommer i strömvattensmiljöer Konsekvenser Beräkningar av flödesminskningen i Verkaån vid maximalt uttag i kombination med extrem sommartorkra (minimiflöde) visar i värsta fall att endast 9 % av åns totala vattenmängd bortgår som konsekvens av grundvattenuttaget. Stensimpa, större vattensalamander och bred gulbrämad dykare är arter upptagna i habitatdirektivets bilaga 2 och uppges förekomma inom det utpekade Natura områdets limniska miljöer. Arterna och deras livsmiljöer är skyddade enligt direktivet. Konsekvenserna av verksamheten vid Brösarps vattentäkt bedöms inte utgöra något hot mot vare sig dessa arter eller deras livsmiljöer med anledning av det ökade grundvattenuttaget från Brösarps vattentäkt. Konsekvenserna av att tillförseln av friskt grundvatten stryps inom påverkad åsträcka skulle teoretiskt kunna innebära en förhöjd vattentemperatur nedströms den sträcka av ån som påverkas av inducerad infiltration. Eftersom den påverkade sträckan är mycket liten i förhållande till vattendragets hela längd är det osannolikt att temperaturen i åvattnet skulle bli mätbart varmare i influensområdet eller nedströms detta. Bedömningen blir att arter och livsmiljöer inte påverkas under inverkan av tidvis något minskat grundvattenutflöde i ån Åtgärder Något behov av åtgärder för att skydda Verkaån eller våtmarker i förbindelse med ån är inte påkallade, då någon påverkan på arter och arters livsmiljöer inte bedöms ske. 8.4 Jord- och skogsbruk Effekter Jord- och skogsbruksområden kring kommunens fastighet för vattentäkten kommer att ligga inom område för grundvattenpåverkan vid ett utökat vattenuttag. Störst beräknas avsänkningen bli närmast uttagsbrunnarna, med upp mot 4 m, för att minska och gå mot 0 i perifera delar av det beräknade influensområdet Konsekvenser Med samma motiv som framfördes under kapitel görs bedömningen att odlingar av skog och grödor inte i första hand är beroende av grundvattnet utan av det markvatten som blir växttillgängligt genom nederbörden. Konsekvenserna av torka under en längre period förvärras i obetydlig omfattning genom att grundvattenytan ligger på en lägre nivå till följd av det utökade grundvattenuttaget (28)

26 Undantaget gjord bedömning är mindre områden norr om vägen mot Lönhult. Dessa områden kan idag vara utströmningsområden från grundvattenmagasinet och kan påverkas av avsänkningen. Påverkan kan ske på växter som anpassats till ytligt stående grundvatten. Några särskilt utpekade skyddade och ekologiskt känsliga områden finns dock inte här Åtgärder Ett kontrollprogram som regelbundet mäter grundvattennivåer inom influensområdet kommer att föreslås, se bilaga 2. I övrigt vidtas inga särskilda åtgärder. 9 Hänsynsreglerna Verksamhetsutövaren bedömer att krav enligt miljöbalkens hänsynsregler är tillgodosedda genom följande redogörelse. 9.1 Kunskapskravet Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Denna MKB och övrigt underlag för tillståndsansökan samt föreslagna kontrollprogram (bilaga 2) för vattentäktsverksamheten ökar och upprätthåller kunskapen om Brösarps vattentäkt och verksamhetens påverkan på miljön. 9.2 Försiktighetsprincipen Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden, medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet bästa möjliga teknik användas. Anläggningen kommer att drivas med el. Eventuella utsläpp av för grundvattnet skadliga ämnen, i samband underhåll eller nyinstallation av brunn, kommer att åtgärdas omedelbart. Förebyggande skyddsåtgärder kommer, om så möjligt, att vidtas vid alla arbeten i täktens närhet. 9.3 Lokaliseringsprincipen För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. En annan lokalisering av vattentäkten kommer sannolikt att innebära att ett influensområde tillkommer i ett tidigare opåverkat område. Aktuell lokalisering innebär påverkan i ett redan påverkat område. En fortsatt drift i befintlig vattentäkt (både med nuvarande brunn och framtida ny brunn) bedöms vara det alternativ som innebär minst olägenhet för människors hälsa och miljön. Med anledning av uttagsbehov, uttagsmöjlighet, vattenkvalitet, befolkningsutveckling och riskobjekt inom tillrinningsområdet bedöms nuvarande lokalisering vara mycket bra (28)

27 10 Hushållning med naturresurser Grundvatten är en förnybar resurs som bl.a. utnyttjas för vattenförsörjning. Förnybarheten förutsätter att grundvattnet används balanserat, dvs. uttagen av vatten får inte överstiga tillgången. Vidare förutsätts att uttagen sker på ett långsiktigt hållbart sätt och inte skadar andra naturvärden. Vår bedömning är att de planerade uttagen av vatten ur Brösarpstäkten väl uppfyller miljöbalkens krav på en god hushållning med naturresurser. 11 Verksamhetens sammanlagda konsekvenser Enskilda brunnar för vattenförsörjning kan komma att påverkas vid maximala uttag ur grundvattenmagasinet. I perifera delar av det maximala influensområdet är det mindre troligt att en sådan påverkan är påvisbar. Konsekvenserna för skyddade naturobjekt och ekologiskt känsliga områden såsom nyckelbiotopen vid Brunsviksbäcken bedöms bli små och risken för skada på annan värdefull naturmiljö, såsom Natura 2000-området och Verkaån, samt på jord- och skogsbruk är liten. 12 Kontrollprogram Ett förslag till kontrollprogram har tagits fram, se bilaga 2. Sökanden föreslår att kontrollprogrammet slutligen fastställs av tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen) sedan tillstånd för vattentäkten har erhållits. 13 Prognos- och beräkningsmetoder Modellering av grundvattenavsänkningen, till följd av uttaget ur den kommunala vattentäkten i Brösarp, har genomförts med modellverktyget Visual Modflow ver. 4.0, se bilaga 1 i TB som biläggs ansökan. 14 Samråd Samrådsredogörelsen från myndighetssamråd med Länsstyrelsen och samråd med allmänheten finns som bilaga i ansökningshandlingen. Under denna bilaga finns också Länsstyrelsens beslut i fråga om vattentäkten ska anses vara en verksamhet som har betydande miljöpåverkan eller inte (28)

28 15 Referenser och källor 1. Länskartor [WWW]. Hämtat från < 14 oktober Skogsvårdsstyrelsen [WWW]. Hämtat från < 15 oktober SGU 2000 (a), Jordartskarta, 2D Tomelilla NO, Örebro SGU 2000 (b), Beskrivning till jordartskartan 2D Tomelilla NO, Östervåla Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning. SGU, Rapporter och meddelanden 115. Sveriges geologiska undersökning VBB, 1981, PM angående skyddsområde för grundvattentäkt vid Brösarps samhälle, Tomelilla kommun, VBB VIAK AB (2000), Tomelilla bekämpningsmedel, underlag för bedömning av bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden, VBB VIAK, Malmö, Sötvattenlaboratoriets beskrivning av provfisket i Verkaån ( 9. Österlens vattenvårdsförbund, Miljökvalitetsdatabasen VISS, VattenInformationsSystem Sverige Länsstyrelsen i Skåne län, 2008, Bakgrund till och tillämpning av riktlinjerna för vattenuttag för bevattning m.m. i Skåne län, Länsstyrelsen i Skåne län, Axelsson & Follin, 2000, Grundvattensänkning och dess effekter vid byggnation och drift av ett djupförvar. SKB rapport R Rosengren, U. & Stjernquist, I., Gå på djupet! Om rotdjup och rotproduktion i olika skogstyper. 14. Bohlin T, J. Pettersson and E. Degerman Population density of migratory and resident brown trout (Salmo trutta) in relation to altitude: evidence for a migration cost. Journal of Animal Ecology Nr 70: SLU, Institutionen för miljöanalys, databank. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ma.slu.se/db.html>. [ ] (28)

29 ± FÖRKLARING ' Förslag till område för ny uttagsbrunn Produktionsbrunn Ritningsunderlag Produktionsbrunn Erhållet från Lantmäteriet samt Tomelilla kommun Koordinatsystem Koordinater i RT90 BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN TOMELILLA KOMMMUN WSP Environmental Avdelningen Mark och Vatten Box MALMÖ Tel: Fax: meter UPPDRAG NR DATUM SKALA 1:7 500 A3 RITAD/KONSTRUERAD AV A. Sjöberg A. Sjöberg ANSVARIG T. Terne NUMMER HANDLÄGGARE Brösarps vattentäkt Beräknat maximalt influensområde (0,1 m) vid uttag på 1815 m3/d från två brunnar på fastigheten Brösarp 18:3 BILAGA 1 BET

30 Tomelilla kommun Brösarps vattentäkt Förslag till kontrollprogram för omgivningspåverkan med anledning av vattenuttag, Bilaga 2 till MKB Upprättad av: Andreas Sjöberg Godkänd och granskad av: Thomas Terne

31 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR OMGIVNINGSPÅVERKAN MED ANLEDNING AV VATTENUTTAG, BILAGA 2 TILL MKB Tomelilla kommun Brösarps vattentäkt Konsult WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 10 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm vattentäkt\3_dokument\tillståndsansökan\kontrollprogram (förslag) uttag av gv Brösarp_ doc Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 Innehåll 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BAKGRUND BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ GRUND- OCH YTVATTEN ALLMÄNT OM EGENKONTROLL KONTROLLPROGRAMMETS GILTIGHET KONTROLLPROGRAMMETS OMFATTNING FLÖDESKONTROLL GRUNDVATTEN YTVATTEN JÄMFÖRVÄRDEN FÖR NIVÅMÄTNINGAR UTVÄRDERING... 8 Bilagor a. Plan, kontrollpunkter, grundvatten BILAGA 2 till MKB, sida 2 (8)

32 1 Administrativa uppgifter Huvudman: Tomelilla kommun Postadress: Gustafs Torg Tomelilla Telefon: (vx) Fax: Organisationsnummer: Juridiskt ansvarig: Bengt-Olov Lindqvist Fastighetsbeteckning: Brösarp 18:3 Kommun och län: Prövningsmyndighet: Tillsynsmyndighet: Handläggare: Tomelilla kommun, Skåne län Växjö Tingsrätt Miljödomstolen Box Växjö Länsstyrelsen i Skåne län Peter Dahlqvist vattentäkt\3_dokument\tillståndsansökan\kontrollprogram (förslag) uttag av gv Brösarp_ doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Bakgrund Tomelilla kommun avser att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet avseende uttag av grundvatten från brunnar på fastigheten Brösarp 18:3. Ansökt uttag uppgår till 1210 m 3 /d, dock med rätt att under maximalt 30 dygn per år bortleda 1815 m 3 /d. Total årlig uttagsmängd uppgår till m 3. Avsikten är att koppla samman ledningsnätet i Brösarp med ledningsnätet i norra Simrishamn för att även kunna förse Kiviksområdet med vatten under vissa perioder, samtidigt som leverenssäkerheten ökar i båda kommunerna. Kontrollprogrammet, som redovisas i föreliggande rapport, syftar till att kontrollera verksamhetens påverkan på grundvattennivåer och effekter på omgivningen med anledning av sänkta grundvattennivåer. Med hjälp av kontrollprogrammet ska verksamhetsutövaren, Tomelilla kommun, kontrollera att redovisat påverkansområde inte överskrids eller att några skador uppstår samt ha en möjlighet att sätta in åtgärder för att begränsa störningar till omgivningen. För att få ett bra dataunderlag gällande grundvattennivåer är det viktigt att kontrollprogrammet påbörjas i tidigt skede, innan fullt grundvattenuttag enligt ansökan genomförs BILAGA 2 till MKB, sida 3 (8)

33 3 Bedömning av påverkan på grund- och ytvatten Det maximala influensområdet (eller påverkansområdet) definierats såsom en avsänkning av grundvattenytan som uppgår till 0,1 m eller mer. Influensområdet har beräknats med ett konstant uttag om 1815 m 3 /d ur två brunnar, en befintlig (775 m 3 /d) och en ny (1040 m 3 /d) belägen på samma fastighet ca 150 öster om nuvarande brunn. Influensområdet har ett ellipsformat utseende med störst utbredning i öst-västlig riktning. Det maximala influensområdet sträcker sig, räknat från en punkt mellan brunnarna, ca 1200 m i östlig riktning, 850 m i västlig riktning och ca 300 m i nordsydlig riktning, se figur 1. vattentäkt\3_dokument\tillståndsansökan\kontrollprogram (förslag) uttag av gv Brösarp_ doc Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 figur 1 Beräknat maximalt influensområde, 0,1 m, för uttag om 1815 m 3 /d redovisat som blå linje. 4 Allmänt om egenkontroll Det är verksamhetsutövarens ansvar att ha en fungerande egenkontroll och syftet är att ge verksamhetsutövaren kontroll över verksamheten samt kunskap om dess risker och miljöpåverkan. Krav på kontroll finns förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) BILAGA 2 till MKB, sida 4 (8)