Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning

Transkript

1 Sid 1(5) 1897/ Botkyrka kommun Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning Ritning -01 Planerad bostäder Byrsta, omr för uttagsbrunnar, vattenverk, plan. Skala 1:1000 Ritning -02 Planerad bostäder Byrsta, omr för uttagsbrunnar, vattenverk, översikt, plan. Skala 1:2000 Bakgrund På uppdrag av Mikael Forsberg har UVAT AB bedömt förutsättningarna för att ta ut grundvatten för att försörja planerad bebyggelse på fastigheten, Botkyrka kommun. Arbete med förslag till detaljplan pågår för området. Läget för området framgår av översikt, figur 1. Nuvarande utformning av detaljplanen ( ) framgår av ritning -01. Figur 1. Översikt Adress: Telefon: E-post: Gävlevägen TIERP

2 , Botkyrka kommun Sid 2(5) Detaljplaneförslaget är illustrerat med 10 nya bostadsfastigheter. Dessa kommer att bebyggas med fristående villor eller med parhus. Beroende på slutlig utformning innebär detta att området kommer att bebos av hushåll. Vattenbehov Det genomsnittliga behovet av vatten (dricksvatten) för bostadshus är generellt beroende av storleken på det bebyggelseområde som ska försörjas. För en enskild bostad används 5 personer vid dimensionering av avloppsanläggning. Vid gemensamma lösningar kan antalet personer per fastighet i medeltal antas vara lägre. Medelvärdet för antalet boende i svenska småhus uppgår till 2,64 personer/hus. För den planerade bebyggelsen med hushåll kan antalet boende antas ligga i intervallet 3,5-4 personer per bostad. Som mest ger detta ca 80 personer. Den genomsnittliga användningen av vatten i ett hushåll i Sverige uppgår enligt Svenskt Vatten till ca 140 l/p/d (liter per person och dygn). Med detta som utgångspunkt uppgår vattenbehovet till ca 11,2 m 3 /d. Hydrogeologiska förhållanden Trakten karaktäriseras av ett småkuperat landskap med sedimentfyllda dalar och berg i mellanliggande höjdområden. Marknivåerna ligger mellan havets nivå upp mot 100 m över havet vid högre bergområden. Berggrunden i området utgörs av sedimentgnejs. Sprickzoner redovisas i berggrundskarta från SGU (Kartgeneratorn). Den dominerande sprickriktningen är sydväst-nordost. Mindre frekvent finns även sprickor med nordväst-sydostlig riktning. Uttagskapaciteten ur bergborrade brunnar är mindre god med en mediankapacitet < 600 l/h (SGU Geokartan). I SGU, Beskrivning till hydrogeologiska kartan över Stockholms län (Serie Ah nr 6), anges mediankapaciteten i bergborrade brunnar i sedimentgnejs till 300 l/tim. Jordlagren i området domineras av den isälvsavlagring som utgör en förlängning av Uppsalaåsen söder om Mälaren. Norr om Byrsta är åsen ca m bred, söder om Byrsta är bredden m. Närmast väster om åsen utgörs jordlagren av lera men sannolikt överlagrar finsedimenten åsmaterial. I området där Uringeån skär igenom åsen finns omlagrad sand. Öster om planerad bebyggelse finns ett område med berg i dagen. En jordartskarta redovisas i figur 2 (SGU, Kartgeneratorn) med färger och symboler enligt SGU:s vanliga beteckningar.

3 , Botkyrka kommun Sid 3(5) Figur 2. Jordartskarta (SGU, Kartgeneratorn). Beteckningar etc enligt SGU standard. Grundvattnet i åsen har övergripande en sydvästlig strömningsriktning, ner mot Kaggfjärden. Lokalt, från bergområden i öster bedöms strömningen ske åt väster, ner mot åsens centrala del. Figur 3. Grundvattenmagasin (SGU, Kartgeneratorn). Beteckningar enligt SGU standard.

4 , Botkyrka kommun Sid 4(5) Jorddjupen i åsens centrala del är betydande med noteringar från brunnsborrningar på drygt 60 m. Antalet borrningar i åsen kring Byrstaområdet är få men jorddjupen i dessa uppgår till ca m. Uttagsmöjligheterna anges av SGU (Kartgeneratorn, grundvattenmagasin) till < 1 l/s. I områden norr och söder om Brysta, anges uttagsmöjligheterna till 1-5 l/s. Detta är områden som bedöms ligga centralt i åskärnan. Vattentäkt Ett vattentäktsområde framgår av ritning -01. Lokalisering av vattentäkten har skett med utgångspunkt från placeringen av avloppsbehandlingen som kommer att nyttja infiltration i åsen som slutpolering (efter behandling i reningsverk). Vidare har avståndet till enskilda brunnar söder om området vägts in liksom det strandskydd som finns kring Uringeån. Området utgörs av isälvsmaterial som tunnar ut mot ett bergområde i öster. Jorddjupen är inte kända och det är inte heller känt om åsen i denna del är vattenförande. Förekommer grundvatten i åsen torde detta ha västlig-sydvästlig strömningsriktning. Borrning bör därför ske förutsättningslöst och beslut om brunnstyp görs i samband med denna. Finns en mättad grundvattenzon i åsen med tillräcklig mäktighet kan en jordlagerbrunn anläggas. Om detta inte är fallet borras bergbrunnar. Jorddjupet till en grundvattenyta i åsen, liksom till berg, bedöms vara betydande. Vattentäkten bör med en drifttid på 16 tim/dygn ha en momentan kapacitet på minst ca 700 l/tim. Detta motsvarar ca 0,2 l/s. För fallet att jordlagerbrunn kan anläggas torde detta uttag kunna göras från en brunn. Vad gäller bergborrad brunn kommer sannolikt flera brunnar att behöva anläggas för att nå tillräcklig kapacitet. Sett till mediankapaciteten i aktuell bergart kan antas att 2-3 brunnar kommer att erfordras. Vattenverk, regler för levererat dricksvatten Om anläggningen tillhandahåller mindre än 10 m 3 /dygn eller försörjer färre än 50 personer är Livsmedelsverkets råd vägledande för vattenkvaliteten. Då förbrukningen är större ska Livsmedelsverkets föreskrifter tillämpas, bl a SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets krav även gäller vid lägre förbrukning om vattnet används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. För Byrsta och en dimensionering för 20 hushåll är det därför sannolikt att Livsmedelsverkets föreskrifter ska tillämpas. Ett vattenverk bör uppföras. Detta anpassas efter vattenkvaliteten med de behandlingssteg som erfordras. Vattenkvaliteten är inte känd och behovet av rening kan därför inte specificeras. Vad gäller Livsmedelsverkets regler innehåller dessa bestämmelser om skyddsbarriärer vilket exempelvis kan utgöras av Uv-filter

5 , Botkyrka kommun Sid 5(5) för att säkerställa den mikrobiologiska kvaliteten. En vattenverksbyggnad torde därför behövas. Lågreservoar kan också komma att behövas för att tillgodose det momentana vattenbehovet inom området om inte motsvarande kapacitet finns från brunnarna. Skydd för vattentäkten Vatten från planerad avloppsinfiltration (efter behandling i reningsverk) bedöms avrinna åt väst eller sydväst. Planerade uttagsbrunnar ligger uppströms infiltrationen. Avståndet är som närmast ca 130 m. Nordost om markerade områden för uttagsbrunnar finns en fd grustäkt. Denna är under återställande genom ett anläggningsbeslut från kommunen om att utjämna och iordningställa marken med hjälp av tillfällig intippning av inerta schaktmassor och därtill hörande viss jordtillverkning. Hanteringen av jordmassor (inerta massor) torde inte medföra några risker vad gäller grundvattenkvaliteten. Hanteringen sker med olika arbetsfordon och som vid all liknade verksamhet är det av vikt att risken för haverier och läckage minimeras, vilket också följer anläggningsbeslutet. Verksamheten beräknas upphöra som senast Påverkan för andra fastigheter Enligt uppgift har Kärrhagenområdet sydväst om planerat uttagsområde gemensam vattenförsörjning. Avståndet uppgår till ca m, se ritning -02. Fastigheterna söder om planerat uttagsområde har så vitt känt egna brunnar. Avståndet till de närmast belägna brunnarna uppgår till ca 200 m. Med hänsyn till att uttaget blir litet bedöms inte någon påverkan ske i dessa brunnar. En rekommendation är dock att mäta grundvattennivåer i brunnarna under en tid för att få referensnivåer innan uttaget påbörjas. Vattenverk i detaljplan För att medge byggnation av vattenverk bör område reserveras i detaljplanen för detta, se ritning -01. Byggrätten bör uppgå till 25 m 2 och installationer/- anläggningar utanför byggnaden ska kunna byggas. Administrativa aspekter En gemensamhetsanläggning och samfällighet bör bildas för bl a vattenförsörjningen. Tierp UVAT AB Arne Löf