Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL KARLSKRONA KOMMUN

Transkript

1 KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd Förslag till skyddsområde Kalmar 2009 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB

2

3 Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING Allmänt Planbestämmelser Vattenbehov GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Geologi Topografi och vegetation Grundvattnets strömmningsförhållanden Provpumpningar Vattenbalans Högsta grundvattenstånd Grundvattnets kvalitet Grundvattnets värde Sårbarhet RISKINVENTERING Allmänt Vattenverksamhet Sabotagesituationer och klimatförändringar Verksamheter i tillrinningsområdet AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE Allmänt Föreslaget vattenskyddsområde Föreslagna skyddszoner TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER Byggnadstekniska åtgärder Administrativa åtgärder Övriga åtgärder SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Faställande av skyddsområde och skyddsföreskrifter Äganderättsförhållande inom föreslaget skyddsområde... 25

4 Bilagor Bilaga A1 Av Länsstyrelsen fastställt skydd för grundvattentillgången (beslut ) Bilaga A2 Data från SGU:s brunnsarkiv (2006) Bilaga A3 Analysresultat på råvattnet för ett tillfälle per år, Bilaga A4 Analysresultat på råvattnet år 2008 Bilaga A5 Utökad analys, 2005 Bilaga A6 Förteckning över fastigheter med anmäld: -värmepump, -cistern, - tillstånd för avloppsanläggning, jordbruksverksamhet Bilaga A7 Förteckning över markägare vilkas rätt berörs av upprättat förslag till skyddsområde Upprättas inför ansökan Planscher Plansch 1 Föreslaget skyddsområde. Skala 1:12 500

5 1 ALLMÄN ORIENTERING 1.1 Allmänt Vattenförsörjningen i Spjutsbygd baseras på grundvatten från två bergborrade brunnar. De båda brunnarna har tillräcklig kapacitet för att försörja Spjutsbygd samhälle var och en för sig. Avståndet mellan brunnarna är stort, ca 300 m, så att de i princip kan fungera som reserver åt varandra. Dessutom finns en äldre bergborrad brunn med sämre kvalité som också är ansluten till Spjutsbygd vattenverk. Denna brunn är inte i drift men kan användas som reservbrunn. Figur 1: Spjutsbygd vattentäkt med förslag på skyddsområde samt befintligt skyddsområde. Brunnarna är belägna på olika fastigheter, se nedanstående tabell 1. Brunnarna är dels lokaliserade i ett område norr om Spjutsbygd samhälle dels i ett område väster om samhället Bredabäck. Brunnarnas lokalisering framgår av figur 1 och plansch 1. Tabell 1: Befintliga brunnar för Spjutsbygd vattenförsörjning Brunn Fastighet Ägare Anmärkning B9409 Bostorp 2:66 Karlskrona kommun I drift B9608 Bostorp 2:66 Karlskrona kommun Råvatten av sämre kvalitet, tagen ur drift Reservbrunn B9906 Bredabäck 1:56 Karlskrona kommun I drift 1

6 Ett skyddsområde finns upprättat för en äldre grusfilterbrunn, se figur 1, som täcker in de brunnarna som används, B9409 och B9906 samt reservbrunnen B9608 (Länsstyrelsens beslut ), bilaga A1. Grusfilterbrunnen som skyddsområdet upprättades för finns inte längre. Skyddsområdet och skyddsföreskrifterna bedöms idag inte omfatta de nya bergbrunnarna och ger därmed inte tillräckligt med skydd åt nuvarande vattentäkt. Spjutsbygd vattentäkt saknar gällande vattendom. För att förbättra skyddet av vattentillgången i den kommunala vattentäkten vid Spjutsbygd har kommunen uppdragit Vatten och Samhällsteknik AB att upprätta ett förslag till nytt skyddsområde för berggrundvattentäkten. 1.2 Planbestämmelser I Karlskrona kommun Översiktsplan 2002 omnämns att översyn av kommunala vattentäkter kommer att göras avseende skyddsföreskrifter och skyddsområde. Ingen fördjupad översiktsplan finns för Spjutsbygd. Delar av det område som berör förslaget till vattenskyddsområde är detaljplanelagt, se figur 2. Figur 2: Detaljplan Spjutsbygd. 2

7 1.3 Vattenbehov Spjutsbyggd vattenverk försörjer Spjutsbygd samhälle. Under år 2008 var det ca 410 personer anslutna till vattenverket. Från vattenverket levererades i genomsnitt 3,1 m 3 /h under Det årliga totala råvattenuttaget för åren varierade mellan och m 3 vilket motsvarar en medeldygnsförbrukning på m 3 /dygn, motsvarande l/pe dygn. Dygnsuttaget sett till medel under maxmånad har uppmätts till 96 m 3 /dygn (2008). Vattenverket är dimensionerat för 6 m 3 /h, under 2008 levererades i medel 74 m 3 /dygn motsvarande 3,1 m 3 /h. Detta år var det dock en markant ökning av uppmätt vattenförbrukning till följd av ledningsläckage. Under 2009 har detta åtgärdats. Prognos avseende vattenförbrukning sträcker sig ca 20 år framåt med ett antagande att ingen större befolkningstillväxt är att vänta i Spjutsbyggd. Kommunens uppfattning är att framtida vattenbehov bör kunna ökas med 20 % av totalförbrukningen. Med hänsyn till nuvarande årsförbrukning (bortsett 2008) kan det framtida råvattenbehovet då uppskattas till ca m 3 /år (85 m 3 /dygn). 3

8 2 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 2.1 Geologi Jordarterna kring Spjutsbygd utgörs i huvudsakligen av sandig siltig morän med varierande mäktighet. Stora områden med mindre 0,5 m jordtäcke samt med berg i dagen förekommer. Det finns även partier med organogena jordarter i form av torv, se figur 3. Ca 1,3 km norr om uttagsbrunnarna, uppströms Siletorpsån, finns områden med isälvsmaterial (sten, grus och sand). Ett mindre område med isälvsmaterial finns även uttagsbrunnarna B9409 och B9608 och söder där om på en sträcka om ca 500 m nedströms Siletorpsån. Ingen jorddjupskarta finns tillgänglig då SGU ännu inte undersökt detta område. Jorddjupet kan endast bedömas från jordartkarta, topografi och med hjälp av SGU:s brunnsarkiv. Från dessa framgår att jorddjupet är som störst i de centrala delarna av dalgången utmed Siletorpsån inom föreslaget skyddsområde, vid uttagsbrunnarna ca 7-8 m. I övriga delar av föreslaget skyddsområde varierar jorddjupet mellan <0,5 m och som högst 8 m, se bilaga A2. Figur 3: Utdrag ur Karlskrona kommun Geokarta (VIAK 1982), med inlagt förslag till skyddsområde samt uttagsbrunnarnas läge (röda markeringar). 4

9 Berggrunden kring Spjutsbygd består av urberg i form av granit med inslag av diabas. I urberggrund, såsom granit och diabas, är grundvattenförekomsterna nästan uteslutande kanaliserade till sprickor, sprickzoner och förkastningszoner. Enligt den geohydrologiska kartan över Blekinge län (SGU 1983) 1 redovisas en större sprickzon i trakten kring Spjutsbygd längs med Siletorpsån, på denna karta visas dock endast ett urval av viktiga sprickzoner. På särskild tektonisk karta över Karlskrona kommun (VBB VIAK 1991) redovisas olika geofysiskt respektive topografiskt indikerade längsgående strukturer. Även denna karta påvisar en bred, lång zon längs Siletorpsån. En förenklad principbild redovisas i figur 4. Mindre och tvärgående sprickzoner redovisas ej på denna bild men förekommer i stort antal. Figur 4: Del av Siletorpsåns avrinningsområde samt av SGU och VBB VIAK redovisade geofysiskt/topografiskt indikerade längsgående strukturer för större sprickzoner som berör vattentäkten. Inlagt förslag till skyddsområde. 1 SGU Ser. Ah nr 4 Hydrogeologisk karta 5

10 2.2 Topografi och vegetation Brunnarna B9409, B9608 är belägna i en dalgång längs med Siletorpsån ca 80 m.ö.h och ca 800 m norr om Spjutsbygd samhälle. De högst belägna partierna inom skyddsområdet är ca 100 m.ö.h. Landskapet där brunnarna är belägna består i huvudsak av blandskog med vissa inslag av jordbruksmark då i huvudsak betesmark. Strax väster om uttagsbrunnarna vid Siletorpsån passerar en järnväg, som går mellan Karlskona och Emmaboda, som kan tydas i foto 1 nedan, mellan vattenverksbyggnaden och huset. Järnväg Foto 1: Spjutsbygd vattenverk med intilliggande järnväg och fastighet. Siletorpsån kommer närmast uppströms från Bollasjön och rinner i sydlig riktning genom Spjutsbygd vidare nedströms mot Norra Sillsjön. Siletorpsån mynnar så småningom i Danmarksfjärden, Östersjön. Siletorpsån i höjd med Spjutsbygds vattenverk visas i foto 2, nedan. 6

11 Foto 2: Siletorpsån, ca m öster om Spjutsbygd vattenverk. Uttagsbrunn B9906 är belägen utmed väg 731 som går mellan Spjutsbygd och Bredabäck ca 300 m nordost om Spjutsbygd vattenverk. Närområdet här utgörs av blandskog, se foto 3. Foto 3: Uttagsbrunn B9906 7

12 2.3 Grundvattnets strömningsförhållanden Kännedom om grundvattnets strömningsförhållanden är av grundläggande betydelse för bedömning av de geohydrologiska förutsättningarna för grundvattenuttag liksom skyddet av grundvattnet. Den närmare utbredningen av grundvattenförande sprickor inom området är inte i detalj känd. Baserat på topografin samt ovan redovisade förhållande, se kap 2.1, kan antas att huvudsprickzonerna främst är orienterade i sektorn N-NV mot S-SO dvs. i Siletorpsåns riktning. I sprickorna bedöms grundvattenströmningen normalt vara riktad mot havet, d v s mot syd-sydost, detta överensstämmer med de dominerande sprickriktningarna vid uttagsbrunnarna. Vid grundvattenuttag är strömningen närmast uttagsbrunnarna generellt riktad mot uttagspunkten varför grundvattenströmningen i sprickzoner strax söder om uttagspunkt kan vara riktad mot norr. Mindre tvärsprickor finns normalt till huvudsprickorna. Dessa har sannolikt en mer begränsad utsträckning. Berggrunden och dess akvifärer i form av sprickor matas med vatten från ovanliggande jordlager. Störst matning sker på platser där grovkorniga jordlager överlagrar sprickzoner. Norr om uttagsbrunnarna, uppströms Siletorpsån finns dock ett område med isälvsmaterial som bedöms kunna utgöra ett inströmningsområde. Motsvarande område finns även vid uttagsbrunnarna B9409, B9608, och söder därom, nedströms Siletorpsån. Inom aktuellt område förekommer huvudsakligen morän av varierande mäktighet. I vissa område är jordlagret tunt eller utgörs av berg i dagen. Även i dessa områden bedöms inströmning av vatten kunna ske. Inga mer detaljerade karteringar av befintliga jordlager och dess genomsläpplighet har utförts inför denna sammanställning. Grundvattnets huvudsakliga strömning kan endast bedömas utifrån tillgängligt material. 2.4 Provpumpningar I anslutning till borrningarna av bergbrunnarna utfördes provpumpning av respektive brunn. Djup, dimension samt resultat av provpumpning redovisas i tabell 2. Tabell 2: Uppgifter för befintliga bergbrunnar. Brunn Dim. (mm) Djup (m) Kap. (l/min) Provpumpning utförd B okt-nov ,5 B sep-okt B sep-okt Fortvarighetsnivå (m under ök foderrör) Den sammanlagda uppskattade kapaciteten i aktuella brunnar blir vid en summering 375 l/min motsvarande drygt 540 m 3 /dygn. I praktiken är dock den kapaciteten betydligt lägre. Detta beror dels på att kapaciteten är lägre vid uttag 8

13 ur samtliga brunnar samtidigt plus att uttag ur brunn B9608 undviks då råvattnet är av sämre kvalitet från denna brunn. Enligt hydrogeologisk karta 2, finns det tämligen goda uttagsmöjligheter motsvarande mediankapacitet m 3 /dygn, i området där bergbrunnarna är placerade. I praktiken produceras knappt 100 m 3 /dygn under maxmånad i nuläget. 2.5 Vattenbalans En uppskattning av tillrinningsområdets minsta storlek fås genom att förutsätta att grundvattenbildningen vid kontinuerliga uttag ska överstiga uttaget. I aktuellt fall för Spjutsbygd vattentäkt, som är en bergvattentäkt, kan vi endast göra en bedömning av hur stor andel av nederbörden som infiltrerar ned i berggrunden. I tabell 3 har ansättning gjorts utifrån ett framtida uttag om m 3 /år (20 % mer än aktuell råvattenuttag) samt infiltration till berggrunden på mellan 5 15 % av bruttonederbörden. Föreslaget skyddsområde har en storlek av ca 4,17 km2. Tabell 3. Nederbörd vid olika förhållande, baserat på SMHI station Bredåkra Bruttonederbörd Nettoinfiltration Tillrinningsområde mm mm km 2 Normalår, 5 % infiltration ,0 Normalår, 15 % infiltration ,33 Minst nederbörd sedan 1901, 5 % infiltration ,63 Minst nederbörd sedan 1901, 15 % infiltration , Högsta grundvattenstånd Grundvattennivåerna i de olika delarna av området är så vitt känt inte närmare dokumenterat vare sig i berg eller i jord. Vid vattentäkter i jord begränsas regelmässigt täktverksamheten så att betydande skyddstäcke sparas över högsta grundvattennivån. Med hänsyn till sambandet mellan vatten i jord och berg bör emellertid även i detta fall med en berggrundvattentäkt eventuella schakter i jord begränsas. 2 SGU Ser. Ah nr 4 Hydrogeologisk karta 9

14 2.7 Grundvattnets kvalitet Vid den kontinuerliga driften av vattenförsörjningsanläggningen uttas prov på det uppumpade grundvattnet. Analyser av råvattenprover, uttagna under åren , visar att det generellt är problem med något höga halter av järn, mangan, radon och lågt ph i samtliga brunnar, se förenklad sammanställning i tabell 4. Efter 2002 har ph höjts något, medan turbiditeten och mangan halten har sjunkit i brunn B9406. Under ovan angivna tidsperiod kan inga andra trender avseende råvattenkvaliten utläsas, se även bilaga A3 där medelvärde för varje år redovisas. I bilaga A4 redovisas samtliga analysresultat av råvattnet utförda under 2008, i bilaga A5 redovisas resultat av utökad kontroll utförd Brunn 9608 har en något sämre kvalité på råvattnet och har sedan 2001 inte varit i drift. Brunnen används numera som reservbrunn. Tabell 4: Ämnen i råvattnet där gränsvärde för dricksvatten överskrids, SLFVS 2001:30. Brunn Tjänligt med anm / otjänligt Tidvis alltid B9409 ph, turbiditet, nitrit Järn, radon mangan B9906* färg järn, mangan, ph, turbiditet, radon B9608** radon, aluminium, ph, färg, järn mangan *- i drift från 2001 ** - ej i drift efter 2001 (reservbrunn) Råvattnet måste behandlas på olika sätt för att erhålla en god dricksvattenkvalitet, se processchema figur 5. Till råvattnet i Spjutsbygd doseras kaliumpermanganatlösning som oxidationsmedel, innan vattnet leds till ett öppet nedströms snabbfilter (sandfilter), på vilket utfällt järn och mangan fastnar. Vattnet passerar även ett UV-filter för mikrobiell avdödning. Dosering av natriumhypoklorit kan göras vid behov. Lut kan vid behov tillsättas för att justera utgående ph. Efter behandling i vattenverket konstateras en klar förbättring avseende samtliga parametrar för dricksvatten med anmärkning tjänlig / otjänlig. Dock visar analysresultat att vattnet hos användaren är tjänligt med anmärkning avseende mikroorganismer. Vid en utökad analys 2005 uppmätes inga halter av bekämpningsmedel. 10

15 Figur 5: Processchema Spjutsbygd vattenverk, principfigur. 2.8 Grundvattnets värde Bedömning av grundvattnets värde är vansklig och beroende av vilka värderingar man lägger in i ordet värde. Grundvattnet har både ett utvinningsvärde som går att omsätta i reda pengar och ett in-situvärde som mer handlar om naturvärde och geohydraulisk funktion. Vid upprättande av vattenskyddsområde är det främst utvinningsvärdet som skyddas. Grundvatten som är värdefullt för naturen kan i svensk lagstiftning skyddas på annat sätt. Med värde menas här därför det rent ekonomiska värdet av en vattentäkt om den skulle bli långsiktigt förstörd genom en olycka eller annan påverkan så att en ny vattentäkt måste sökas. Vid bedömning av värdet på en grundvattentäkt kan man ansätta kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny om den nuvarande vattentäkten skulle bli obrukbar exempelvis genom en förorening. Alternativt till att beräkna ersättningsvärden är att göra en kvalitativ indelning i värdeklass enligt handbok 2. En bedömning enligt dessa grunder medför att Spjutsbygd grundvattentäkt bör klassas som en vattentäkt med Mycket högt skyddsvärde. I denna kategori ingår bl.a. allmänna huvudvattentäkter vilket motsvarar Spjutsbygd grundvattentäkt. 2.9 Sårbarhet Riskbedömning görs utifrån tillrinningsområdets sårbarhet, med begreppet sårbarhet beskrivs motståndskraften inom ett mark- och vattenområde mot föroreningar. De viktigaste parametrarna avseende sårbarhet vid grundvattenbildning utgörs av: 11

16 omättade zonens mäktighet, sammansättning och genomsläpplighet. Sårbarheten inom upptagningsområdet för Spjutsbygd grundvattentäkt baseras på i handbok 3 angivna sårbarhetsklasser baserade på hydrogeologiska typmiljöer. Berggrund och sprickzoner matas med vatten från överliggande jordlager. Störst matning sker på platser där grovkorniga jordlager överlagrar sprickzoner, om risk finns att uttagsbrunnarna försörjs via dessa sprickzoner, karakteriseras dessa områden vara av extremt hög sårbarhet. Nedan angivna typer är andra exempel på sårbarhet inom föreslaget skyddsområde: Hög sårbarhet: Berg i dagen, moränsluttningar Måttlig sårbarhet: Moränterräng (motsvarar stor del av föreslaget skyddsområde) Låg sårbarhet: lera eller torv på lera. Då grundvattenmagasinet även kan stå i kontakt med ytvatten måste även föroreningar av dessa beaktas. Avseende ytvatten finns två föroreningsscenarier: förorening direkt på vattnet samt förorening på omgivande mark. Vid utsläpp direkt på vattenytan är sårbarheten extremt hög. Den omgivande marken kring vattendragen utgörs av i huvudsak morän. Den relativt täta jordarten medför hög sårbarhet för ytvatten. Sårbarheten påverkas även av markanvändning / vegetation samt topografi, närheten till diken, små vattendrag etc. Vid sårbarhetsklassificering av ytvatten bör hänsyn tagas till räddningstjänsten möjligheter att göra en insats innan föroreningen når grundvattnet. Den samlade värderingen och klassningen av sårbarheten i tillrinningsområdet för vattentäkten beror i till stor del var i tillrinningsområdet en eventuell förorening sker. Då vattentäkten bedöms få sitt vatten från i huvudsak sprickzoner i berggrunden som överlagras med antingen isälvsmaterial eller tunna lager av morän bör tillrinningsområdet klassas med hög till extremt hög sårbarhet, enligt handbok 2. 3 Naturvårdsverkets Handbok 2003:6, Vattenskyddsområde med allmänna råd, sep

17 3 RISKINVENTERING 3.1 Allmänt Inom det aktuella området för berggrundvattentäkten förekommer verksamheter, vilka vid olyckor eller ovarsamhet kan åstadkomma allvarliga skador på grundvattnet. Riskobjekt kan delas upp i de olika kategorierna: vattenverksamhet sabotage, krig, kris och klimatförändringar verksamheter i tillrinningsområdet De olika kategorierna beskrivs närmare i följande kapitel. 3.2 Vattenverksamhet Vattenverksamheten i sig kan bl.a. medföra risker genom: Entreprenadarbeten nära vattentäkt Vattenbrist eller kvalitetsförsämring p.g.a. överuttag Arbete pågår inom kommunen för att utvärdera och påverka rutiner avseende dokumentation och instruktioner för samtliga vattentäkter. 3.3 Sabotagesituationer och klimatförändringar Åtgärder inom ramen för sabotage och krigssituationer behandlas i samband med upprättandet av beredskaps- och saneringsplan. Vissa scenarion tyder på att vi förväntas få ett blötare och mildare klimat. Tänkbara problem som kan komma ifråga vid mer vatten i omlopp är att föroreningar lättare (snabbare) kan sprida sig till yt- och grundvatten. Dag- och spillvattensystem kan bli överbelastade. 3.4 Verksamheter i tillrinningsområdet De risker som man kan reglera genom skyddsföreskrifterna, se bilaga B, är verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet. En inventering baserad på genomgång med Tekniska kontoret, Karlskrona samt miljökontoret kompletterad med studie i fält ger att åtminstone följande verksamheter/ anläggningar kan utgöra presumtiva risker: Järnväg Vägar Skogsbruk Jordbruk och djurhållning 13

18 Bebyggelse (uppvärmning, drivmedelstankar, avloppsanläggningar m m) Markarbeten I detta sammanhang har inga besök vid exempelvis jordbruk eller dylikt skett varför inventeringen inte kan betraktas som fullständig. Den kan dock utgöra utgångspunkt för framtida kontakter med genomgång av respektive verksamhet. En utförligare beskrivning av de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna inom tillrinningsområdet redovisas nedan. Järnväg Längs med Siletorpsån leder stomjärnvägen som går mellan Karlskrona och Emmaboda. Dagligen trafikeras denna sträckning av ca 10 persontåg, även godståg kan förekomma. Järnvägen går alldeles intill uttagsbrunn B9409 och Spjutsbygd vattenverk. Olycka utmed järnvägen innebär en betydande risk för föroreningsspridning till vattentäkten dels pga. dess direkta närhet till uttagsbrunnarna, dels för att den löper utmed Siletorpsån vilket medför en snabb transport av föroreningar och dels för att i järnvägens sträckning befinner sig dessutom de största vattenförande sprickzonerna inom skyddsområdet och även vidare uppströms föreslaget skyddsområde. Vägar Den mest trafikerade vägen inom föreslaget skyddsområde är väg 28 med mer ca 1950 fordon/dygn 4 varav 7% är tung trafik. Denna väg går i västra delen av skyddsområdet, se plansch 1. Centralt genom föreslaget skyddsområde går väg 731som förbinder väg 28 med Spjutsbygd, Bredabäck, Bottnansmåla och Skyttemåla. På denna väg passerar ca 100 fordon/dygn varav tung trafik utgör ca 5 % 3. I övrigt går det ett antal mindre vägar inom skyddsområdet som ansluter till mindre samhällen och enskilda fastigheter. Vägdagvattnet avvattnas idag via diken. Detta vatten infiltreras till en viss del, viss del avleds så småningom till närliggande vattendrag (Siletorpsån), vilket kan innebära en snabb spridning av förorenat vatten i händelse av olycka med utsläpp av exempelvis bensin. Detta bör beaktas, framförallt där diken med vägdagvatten mynnar i vattendragen uppströms uttagsbrunnarna. Särskilt bör områden där vägar korsar vattendragen beaktas. Skogsbruk I grundvattnets tillrinningsområde förekommer aktivt skogsbruk. Risk för föroreningsspridning i form av petroleumprodukter föreligger vid användning av olika slags motordrivna skogsmaskiner. Risk för föroreningssprdning förekommer också vid användning av bekämpningsmedel och gödningsmedel

19 Tillfälliga upplag för timmer, bark, massaved eller flis bedöms också kunna förekomma vid avverkningar. Jordbruk, djurhållning Jordbruk, djurhållning och verksamhet som hör därtill kan innebära risk för vattentäkten, främst genom bekämpningsmedelsanvändning och gödselspridning. Hantering, lagring och kvittblivning av avlopp och gödsel bör ses över. Inom föreslaget skyddsområde finns inga hos kommunen anmälda anläggningar (enligt uppgifter från 1997). Enligt platsbesök finns dock mindre anläggningar med hästverksamhet. Bebyggelse Mindre samhällen/enstaka fastigheter ligger inom skyddsområdet. Olycksrisk vid exempelvis oljepåfyllning i enskilda tankar är stor. Hos kommunens samhällsbyggnadskontor finns i dag inga anmälda cisterner inom skyddsområdet, se bilaga A5. Det finns dock troligen flera icke anmälda cisterner. Värmepumpsanläggningar kan också påverka vattenkvaliteten. Inom föreslaget skyddsområde finns 1 känd värmepumpanläggning, se bilaga A5. Inom föreslaget skyddsområde finns 1 anmält enskilt avlopp, se bilaga A5. Även olämplig hantering av kemikalier i privata hushåll kan vålla skada. Markarbeten Mararbeten såsom olika typer av schaktarbeten kan vid olika tillfällen förekomma. Risk för föroreningsspridning då oftast i form av petroleumprodukter föreligger. Vid markarbeten bör alltid ett minsta avstånd till högsta grundvattenstånd sparas, enligt skyddsföreskrifter, bilaga B. 15

20 4 AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE 4.1 Allmänt Avgränsning skyddsområde Huvudprincipen är att skyddsområdet skall omfatta hela tillrinningsområdet. Om ett mindre område avgränsas måste riskerna utanför vattenskyddsområdet vara acceptabla. Avgränsningen bör då baseras på en bedömning av naturliga och tekniska barriärer samt potentiella riskobjekt i tillrinningsområdet. Avgränsning av ett skyddsområde för en grundvattentäkt bör baseras på en kombination av flera principer såsom: Hydrogeologisk avgränsning, grundvattendelare, se kap 2 Sårbarhetsbedömningar och klassificering, se kap 2 Uppehållstider i grundvattnet, se kap 4.3 Fasta avstånd till uttagsbrunnarna, Empiriska erfarenheter Risker/riskacceptans, se kap. 3 Vid avgränsning av vattenskyddsområde för berggrundvatten utgår man från att det normalt sett ej går att utföra sanering i berget, även om situationen kan förbättras med tiden genom utpumpning. Detta innebär att man: i första hand ej tillåter potentiellt förorenande verksamheter inom vattenskyddsområdet, se vidare Föreskrifter bilaga B i andra hand skall en eventuell förorening hinna upptäckas i tid för att möjliggöra sanering innan föroreningen når grundvattnet i tredje hand skall föroreningen brytas ned, späs ut till acceptabel nivå eller fastläggas innan den når grundvattentäkten. Avgränsning skyddszoner Vattenskyddsområden kan avgränsas i olika skyddszoner, då det behövs olika restriktioner inom olika delar av vattenskyddsområdet. De olika zonerna benämns vattentäktszon primär skyddszon sekundär skyddszon tertiär skyddszon Vattentäktszon Kring uttagsbrunnen skall det anges ett område såsom vattentäktszon. Inom detta område får endast verksamhet till följd av vattentäkt bedrivas. 16

21 Vattentäktszonen skall skyddas på lämpligt sätt, exempelvis med en låst inhägnad alternativt en byggnad. Primär skyddzon Inom området för den primära skyddszonen för grundvatten skall särskilt känsliga inströmningsområden beaktas. Den primära skyddszonen ska avgränsas på ett sådant sätt att riskerna för akut förorening genom olyckshändelser minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas i tid och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Vidare ska den primära skyddszonen skyddas mot sådan markanvändning och verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. Strandzonen utgör en viktig barriär för att reducera och förhindra föroreningar från att nå ytvattendraget och bör ingå i den primära zonen. Primär skyddszon bör avgränsas så att rinntiden i en sjö/vattendrag medger att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Rinntiden som förordas för avgränsning av den primära skyddszonen är 12 timmar. Sekundär skyddszon Området för den sekundära skyddszonen bör vara så stort att uppehållstiden för grundvattnet från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid om minst ett år. Tertiär skyddszon Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. I följande kapitel redovisas motiveringar för föreslagen avgränsning av vattenskyddsområde samt föreslagna skyddszoner för Spjutsbygd berggrundvattentäkt. Avgränsningrna har gjorts utifrån resultaten av utförda undersökningar och beräkningar samt baserat på nuvarande och planerade grundvattenuttag från Spjutsbygd grundvattentäkt. Avgränsat område med skyddszoner framgår plansch 1. 17

22 4.2 Föreslaget vattenskyddsområde För att bedöma tillrinningsområdet för berggrundvatten är läge och riktning av bergets sprickzoner av stor betydelse, se kap 2. Föreslaget skyddsområde för berggrundvattentäkten är framförallt baserad på större kända sprickzoner, i aktuellt fall främst de större sprickzonerna som går längs med Siletorpsån. Vidare har avgränsningen baserats på områden där inströmning dvs. bildning av berggrundvatten bedöms förekomma. Topografisk avgränsning har använts för att avgöra Siletorpsåns avrinningsområde. Siletopsån passerar uttagsbrunnarna och bedöms även kunna utgöra en källa till det bergrundvatten som bildas. Siletorpsån rinner där de största sprickzonerna är, samt där en del av bedömda inströmningsområdena förekommer. Föreslaget skyddsområde innefattar endast en del av Siletorpsåns avrinningsområde. Det kan då diskuteras om inte hela Siletorpsån avrinningsområde, se figur 6, uppströms inströmningsområdena skall ingå i skyddsområdet. På kartan har redovisats spridningstider under högflöde med antagande om att spridningshastigheten är 0,5 1,0 m/s. Det har dock bedömts att Bollasjön med flera sjöar uppströms utgör naturliga barriärer vilka förlänger ytvattnets strömningstid. Ytvattnets strömningstid i sjöar varierar dock mycket beroende på sjöarnas form och djupförhållanden samt vindförhållanden. Det är inte närmre känt i vilken omfattning Siletorpsån och dess biflöden står i kontakt med berggrundvattnet. Vid områden med isälvsmaterial som är längs med ån vid Tvingelshed samt i Spjutsbygd finns det troligen relativt god kontakt mellan Siletorpsån berggrundvattnet. Föreslaget skyddsområde omfattar Siletopsån och dess biflöden från ca 500 m nedströms uttagsbrunnarna till Bollasjön uppströms, ca 1,3 km norr om uttagsbrunnarna. Av utförd riskinventering, se kap 3, framgår att de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna utgörs av i huvudsak järnvägen som löper centralt i föreslaget skyddsområde, samt en del mindre vägar. Riskinventeringen är också invägd vid avgränsningen av föreslaget skyddsområde. Föreslaget skyddsområde omfattar en yta om ca 4,17 km 2 18

23 Figur 6: Siletorpsån avrinningsområde samt föreslaget skyddsområde. Bedömda spridningstider från angivna punkter till Siletorpsån i nivå med uttagsbrunnar med antaget högvattenflöde och en spridningshastighet på 0,5 1,0 m/s 19

24 4.3 Föreslagna skyddszoner Föreslagna skyddszoner redovisas i plansch 1 och figur 7 samt i text nedan. Vattentäktszon Vattentäktszon föreslås dels gälla för området vid uttagsbrunn B9409. Vattentäktszonen ska skyddas med befintlig byggnad, Spjutsbygd vattenverk. Vattentäktszon ska även gälla för området kring reservbrunn B9608 samt för brunn B9906. Vattentäktszonen ska skyddas på lämpligt sätt, förslagsvis med befintliga byggnader, alternativt inhägnat område. Primär skyddszon Det är inte närmare känt huruvida jordlagerna står i kontakt med bergrunden och dess vattenförande spricksystem eller hur grundvattenströmningen är. Längs med Siletorpsån bedöms det finnas sprickzonerna som kan matas med grundvatten från ovanliggande jordmaterial. Primär skyddszon föreslås för en kantzon om 50 m på ömse sidor om Siletorpsån samt för områden där jordarten består av isälvsmaterial, se figur 7. Detta för att skydda känsliga inströmningsområden som bedöms finnas här då berggrunden inom detta område överlagras av isälvmaterial. Primär skyddszon föreslås även gälla för en kantzon om 50 m på ömse sidor för det biflöde i form av bäck med källområde öster om Bottnasmåla som mynnar i Siletorpsån vid uttagsbrunnarna, se figur 7. Transporttiden i grundvattnet är i genomsnitt betydligt längre än i ytvattnet. I kraftiga sprickor, kan emellertid transporten av en förorening ske mycket snabbare, i princip lika fort som i ytvattnet. Vid högflödesperioder är transporttiden för ytvattnet via Siletorpsån från skyddsområdes yttre gräns vid Bollasjön till området vid uttagsbrunn B9409 beräknad till 1,5 3,0 tim vid antagen spridningshastighet på 0,5 1,0 m/s. Transporttiden för ytvatten för bäcken som har sitt källområde öster om Bottnansmåla till Siletorpsån i höjd med uttagsbrunnen B9409 inskränker sig under högflödesperioder till 1 2 tim vid antagen spridningshastighet 0,5 1,0 m/s. Sekundär skyddszon Övriga områden i skyddsområdet föreslås utgöra sekundär skyddszon. Området för den sekundära skyddszonen bedöms ingå i tillrinningsområdet för vattentäkten enligt den avgränsning som är utförd för vattenskyddsområdet. 20

25 Figur 7: Föreslaget skyddsområde med primär skyddszon (raster) samt sekundär skyddszon. 21

26 5 TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER 5.1 Praktiska åtgärder För den framtida planeringen bör vidare undersökningar göras för vad kommunen kan behöva titta närmare på. Tänkbara åtgärder som kan behövas är: - Översyn av skyddsåtgärder vid vägar såsom tätning av diken och möjligheter till uppsamling av förorenat vägdagvatten, exempelvis genom att anlägga mindre dämmen. Täta diken med uppsamlingsmöjlighet är av särskild stor vikt där vägen passerar områden med grova, lättgenomsläppliga jordar. - Översyn av skyddsåtgärder vid järnvägen såsom tätning av diken och möjligheter till uppsamling av eventuella föroreningar. Möjlighet att schakta bort förorenade områden längs järnvägen. - Vid riksväg vid passage av gränsen till skyddsområde i form av en blå/gul skylt med texten: Spjutsbygd vattenskyddsområde, Water protection area, Vid olycka ring Vid strategiska platser längs vägar/stigar inom skyddsområdet placeras informationsskyltar enligt Naturvårdsverkets standard. - Informationsskyltar skall placeras vid tankar för förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska ämnen. - Tillsyn av vattenskyddsområdet bör utföras regelbundet. 5.2 Administrativa åtgärder Fastställande av skyddsområde Med hänsyn till att det aktuella området har stor betydelse för vattenförsörjningen i Spjutsbygd samhälle m m är det nödvändigt att grundvattentillgången skyddas på ett sådant sätt att utnyttjandet för vattenförsörjningsändamål ej äventyras. Genom fastställelse av skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter ges möjlighet till ett förbättrat vattenskydd för aktuell grundvattentillgång. I fastställande av nytt skyddsområde måste befintligt skyddsområde upphävas. Upprättande av åtgärdsplan Vid alla tillbud är möjligheterna att förhindra skador på grundvattnet bättre ju tidigare man är med åtgärd. Det är därför av yttersta vikt att eventuella olyckor, där grundvattenförekomsten riskerar att komma till skada, snarast kommer till kännedom hos räddningsverk/driftspersonal/berörd myndighet. Samtliga boende och verksamma inom skyddsområdet bör därför vara införstådda med 22

27 skyddsföreskrifterna och vart de ska vända sig i händelse av föroreningssituationer. Informationsskyltar bör även sättas upp vid genomfartsvägar. Vid trafikolyckor, läckage från förvaringstankar för petroleumprodukter, kemiska ämnen m m finns risk för att eventuella föroreningar når grundvattnet och transporteras vidare till vattentäkten. Situationen är särskilt känslig i partier där föroreningar snabbt kan nå grundvattnet. Sådana partier kännetecknas främst av tunna och/eller genomsläppliga jordlager och partier med berg-idagen. Vid sådana händelser krävs omedelbara åtgärder. Som ett led i arbetet med miljöledningssystemet arbetar kommunen kontinuerligt med riskinventering. Detta för att möjliggöra snabba åtgärder i anslutning till tänkbara olyckor med olika typer av kemikalier eller andra föroreningar inblandade, så att skador på grundvattnet kan undvikas eller minimeras. Vid nyetablering av verksamheter och vägar inom skyddsområdet bör alltid klarläggas vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas till skydd för den kommunala vattentäkten. Effektivast är om det går att hindra föroreningar från att nå yt- och grundvatten. Detta kan ske genom olika former av tätningar eller snabba schaktningsinsatser. Tätningar fungerar oftast bäst om de byggs i förebyggande syfte innan någon olycka skett. Snabba schaktningsinsatser underlättas om en beredskapsplanering finns. Om grundvattnet hinner förorenas, kan anläggandet av pumpningsställe m m nedströms föroreningsplatsen vara den lämpligaste åtgärden. Ju snabbare pumpningen påbörjas och ju närmare föroreningskällan en effektiv pumpning kan anordnas, desto bättre förutsättningar att begränsa omfattningen av skadan. Av kapacitetsskäl är det tveksamt om vattenproduktionen kan bibehållas med nuvarande önskvärd kapacitet under saneringsinsatsen. För att långsiktigt begränsa skadan så mycket som möjligt kan en pumpningsinsats dock vara nödvändig. Föroreningar i ytvatten kan ibland begränsas med länsar. Tillsyn av skyddsområdet bör ske regelbundet. Området bör kontrolleras så att inga otillåtna verksamheter eller presumtiva föroreningsrisker förekommer. Vad som skall ingå i tillsynen kan förslagsvis ingå i driftinstruktioner eller liknande för vattenförsörjningen i Spjutsbygd. Tillsyn av skyddsområdet bör genomföras minst 1 gång per år. Om vattentäkten blir förorenad eller på grund av andra anledningar inte kan användas är det viktigt att det finns tillgång till reservvatten. I beredskapsplanen bör det stå beskrivet var och hur reservvatten kan ersätta vattentäkten. Vid Spjutsbygd vattentäkt kan uttagsbrunnarna ersättas med varandra då tillräckligt långt avstånd (ca 300 m) råder mellan uttagsbrunnarna B9409 och B9906 samt att de är placerade vid olika sprickzoner. Vattentäkten kan förslagsvis även tillfälligt ersättas med reservvatten via tankbilar (2-3/dygn) 23

28 från närliggande Karlskrona vattenverk, då nuvarande vattenbehovet är endast m 3 /dygn. 5.3 Övriga åtgärder Förutom tidigare nämnda åtgärder bör även rutiner fortsättningsvis ses över avseende - hantering och lagring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter på industrier, bondgårdar, i bostadsfastigheter och andra fastigheter, - transport av farligt gods m m på vägar i området, - hantering, lagring och kvittblivning av avlopp och gödsel - kontakter med industri - kontakter med föreningar - kontakter med allmänhet 24

29 6 SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 6.1 Fastställande av skyddsområde och skyddsföreskrifter Enligt Miljöbalken som trädde i kraft den l januari l999 kan med giltighet inom avgränsade områden länsstyrelsen fastställa särskilda föreskrifter. Normalt utgör dessa föreskrifter sådant intrång som måste tålas utan ersättning. De föreslagna skyddsföreskrifterna är "normala" enligt ovan och bör sålunda ej innebära så stort intrång att ersättning måste utges. Kommunen föreslås därför, efter samråd med Länsstyrelsens miljö- och planavdelning, ansöka hos Länsstyrelsen i Blekinges län om fastställelse av nytt skyddsområde och skyddsföreskrifter för aktuell grundvattentillgång, med hänvisning till miljöbalken 7 kapitlet. Innan föreslaget lämnas in måste ett formellt politiskt beslut vara taget. Det äldre skyddsområdet måste naturligtvis samtidigt upphävas. Avgränsning av de skyddsområden som föreslås för Spjutsbygd vattentäkt redovisas på plansch 1. Områdena är indelade i vattentäktszon och sekundär skyddszon. 6.2 Äganderättsförhållande inom föreslaget skyddsområde Aktuella bergbrunnar är belägna på olika fastigheter. Fastigheterna ägs av kommunen, se tabell 5. Tabell 5: Befintliga och planerade brunnar för Spjutsbygds vattenförsörjning Brunn Fastighet Ägare B9409 Bostorp 2:66 Karlskrona kommun B9608 Bostorp 2:66 Karlskrona kommun B9906 Bredabäck 1:56 Karlskrona kommun En förteckning över ägarna samt kända nyttjanderättshavare av de fastigheter, som helt eller delvis ingår i det här beskrivna nya skyddsområdet, återfinns i bilaga A7. Kalmar den VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Åsa Blixte Katarina Elfverson 25