Byxelkroks vattentäkt

Transkript

1 Borgholm Energi Byxelkroks vattentäkt Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter Kalmar VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB

2

3 Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING Bakgrund och motiv Byxelkroks vattentäkt Planbestämmelser Vattenbehov GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Geologi och geohydrologi Topografi, vegetation och hydrologi Grundvattnets strömningsförhållanden Provpumpningar och kapacitet Vattenbalans Högsta grundvattenstånd Grundvattnets kvalitet Grundvattnets värde Sårbarhet RISKINVENTERING Allmänt Vattenverksamhet Sabotagesituationer och klimatförändringar Verksamheter i tillrinningsområdet Framtida potentiella risker AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE Allmänt Avgränsning skyddsområde SKYDDSZONER OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Allmänt Beräkning av transporttid Föreslagna skyddszoner Föreslagna skyddsföreskrifter TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER Praktiska åtgärder Administrativa åtgärder Övriga åtgärder SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Fastställande av skyddsområde och skyddsföreskrifter Äganderättsförhållande inom föreslaget skyddsområde... 32

4 Bilagor Bilaga 1 Befintliga skyddsföreskrifter Bilaga 2 Undersökningsrör Bilaga 3 Strömbild 1966 Bilaga 4 Analysresultat på råvatten och utgående dricksvatten Bilaga 5a Föreslagna skyddsföreskrifter, dat Bilaga 5b Föreslagna skyddsföreskrifter med motivering och kommentarer Bilaga 6 Fastighetsägarförteckning, dat Bilaga 7 Avtal mellan Borgholms kommun och Borgholms Energi Planscher Plansch 1 Strömbild Skala 1:10 000, dat Plansch 2 Strömbild Skala 1:10 000, dat Plansch 3 Föreslaget skyddsområde. Skala 1:10 000, dat

5 1 ALLMÄN ORIENTERING 1.1 Bakgrund och motiv Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och behöver skyddas för att säkra en långsiktig tillgång till rent vatten. För att möta det ökade vattenbehovet och ge vattentäkten ett bättre skydd har Borgholm Energi uppdragit åt Vatten och Samhällsteknik att upprätta ett förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för grundvattentäkten. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Byxelkroks vattentäkt ett tillräckligt skydd för att säkra råvattentillgången i ett långsiktigt perspektiv. Detta skall särskilt ses med bakgrund av att Byxelkrok saknar ansluten reservvattentäkt samt att Öland är nederbördsfattigt och saknar stora uttagsmöjligheter av grundvatten inom aktuellt område. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Vattenskyddsområdet omfattas av både de svenska miljökvalitetsmålen och EU:s vattendirektiv, som säger att alla vattentäkter som försörjer 50 personer eller levererar mer än 10 m 3 vatten per dag ska skyddas. Byxelkrok vattentäkts skyddsområde tillkom Utbredningen av detta har setts över och anpassats till gällande krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Skyddsföreskrifterna har anpassats till gällande lagstiftning. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas: o stärks skyddet för vattenförekomsten o tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse o tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse o förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1.2 Byxelkroks vattentäkt Byxelkrok ligger på Ölands norra västkust, ca 5,5 mil norr om Borgholm, inom Borgholms kommun i Kalmar län. Samhället tar sitt vatten från en grundvattentäkt som ligger ca 1 km söder om samhället Torp. Grundvattentäkten ligger på fastigheten Böda Torp 5:33 och tar vatten från två brunnar som är placerade i sandavlagringar. På samma fastighet ligger vattenverket Figur 1. Vattnet lagras i en lågreservoar för att sedan pumpas ut till abonnenterna

6 Figur 1 Byxelkrok vattenverk Vattenförbrukningen under sommar och vinter varierar kraftigt då sommarturister kraftigt ökar invånarantalet. Under åren låg medelförbrukningen under lågsäsong i februari på 84 m 3 /d jämfört med högsäsongen i juli då medelförbrukningen låg på 400 m 3 /d. Sett till hela året är det ett årsmedel på 144 m 3 /d. Byxelkrok vattentäkt har en vattendom meddelad 29 januari 1988 (DVA 3/1988, VA 44/1986) som medger ett uttag på 275 m3 i medeltal för ett år, men högst 750 m3 under ett och samma dygn ur brunnarna B6, B7 och B8 på fastigheten Böda Torp 5:22 (numera Böda Torp 5:33). Brunn B7 och B6 är igenfyllda och ersatta av en ny brunn (Rp 1). Brunnarna utnyttjar samma grundvattentillgång och täkten har ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter fastställt den 14 december 1976, se Figur 2 och Bilaga 1. Det redovisade influensområdet i ansökan till vattendom baserades på strömbilder från september Under året 1966 togs det i genomsnitt 0,2 l/s under året och 0,5 l/s under tiden juni till augusti. Detta ska jämföras med dagens genomsnittliga uttag som är ca 8 ggr så stort om knappt 1,7 l/s under året samt ca 3,5 l/s under juni till augusti. Detta innebär att det kan skilja i avgränsning mot nuvarande förhållanden. Anledningen till att två brunnar har tagits bort är att de låg i vägen för en planerad utbyggnad av vattenverket. I samband med att man valde membranfilter för rening erfordrades dock inte den planerade utbyggnaden. Sedermera blev inte denna utbyggnad gjord eftersom membranrening ej tog så stor plats. Den nya brunnen är i direkt närhet av de båda brunnar som togs bort

7 Figur 2 Byxelkroks nuvarande vattenskyddsområde från 1976 (yttre gräns) samt föreslagen gräns för sekundär skyddszon. 1.3 Planbestämmelser I En vision av Öland år 2015 står att det finns ett behov av ökad omsorg för vattenresurserna där det vid nyttjande av vatten i alla sammanhang ska visas stor försiktighet med föroreningar och sparsamhet vid förbrukning. Ett mål för vattenförsörjningen är Vattentillgångar - grund- och ytvatten av intresse för kommunal och enskild vattenförsörjning ska säkerställas för detta ändamål med högsta prioritet. Målet ska uppnås genom bl.a. Säkerställa skyddsområden för befintliga och framtida vattentäkter Normalt prioritera den kommunala vattenförsörjningen före alla andra intressen inklusive naturvården Inte tillåta några verksamheter eller åtgärder som kan inverka negativt på vattenkvaliteten eller tillgångarnas storlek - 3 -

8 Arbetet med en fördjupad översiktsplan pågår för närvarande för Byxelkrok, i detta arbete ingår att beakta skyddsområdet. Det finns en detaljplan för Byxelkrok men vattentäkten ingår ej i någon detaljplan. Särskilda intressen I Torp finns Lindreservatet som är naturreservat och Natura 2000-område. Inom detta reservat finns även ett riksintresse för kulturmiljön med spår av järnålderns bondesamhälle med husgrunder och gravfält. Detta område gränsar till föreslaget skyddsområde i norr. Strax öster om föreslaget skyddsområde finns även naturreservatet Skeppersäng. Riksintresse för rörligt friluftsliv berör hela Öland, dock ej markerat på kartan. Figur 3 Naturreservat och riksintressen i trakten av föreslaget avseende vattenskyddsområde. 1.4 Vattenbehov Byxelkrok vattentäkt distribuerar vatten till samhällena Byxelkrok och Enerum samt viss kringliggande bebyggelse med vatten. Det är stora variationer i vattenbehovet mellan vinter och sommar, då sommarturismen inom området är mycket intensiv. Antalet vattenabonnenter uppgår totalt till 390 varav 100 st åretruntboende. Inga vattenkrävande industrier finns i området eller förväntas nyetablera. Byxelkroks vattenverks största vattenförbrukare är Neptuni camping på 2900 m 3 (2009), andra stora konsumenter är Tokenäs camping, gästhamnen, stugbyarna, hotellanläggningen Marinan och Restaurang Sjöstugan. Lantbrukarna i distributionsområdet utnyttjar till viss del vatten från egna brunnar till åkermark och djurhållningen

9 För att förse abonnenterna med vatten producerade vattenverket mellan 1998 och 2011 årligen till m 3 vilket ger en medeldygnsförbrukning på m 3 /dygn. Dygnsförbrukningen under 2008 som hade högst årsförbrukning låg under lågsäsong (februari) på 85 m 3 /dygn och under högsäsongen (juli) på 470 m 3 /dygn. Dygnsmax 2008 inträffade den 25 juli och låg på 585 m 3. Kommunen har tillstånd att ta ut 275 m 3 i medeltal per dygn under ett år, men högst 750 m 3 under ett och samma dygn. Inom kommunen vill man ha expansionsmöjlighet för turism och bostadsområden. Det kan vara rimligt att antaga att den bör vara ca 20 % mer än aktuell maximal dygnsproduktion under juli, vilket motsvarar ca 700 m 3 /dygn baserat på max råvattenuttag under åren samt ca m 3 sett till årsförbrukningen. Kommunen har under lång tid driftsmässigt hanterat att Öland och Byxelkrok som turistort lever med stora variationer i sommar- respektive vinterförbrukning, till detta kommer att Öland är ett nederbördsfattigt område. I ett mer långsiktigt perspektiv undersöker kommunen om att kanske anlägga en överföringsledning mellan Byxelkrok, Böda och Löttorp för att därigenom ge en säkrare vattenförsörjning - 5 -

10 2 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 2.1 Geologi och geohydrologi Under 1955 undersöktes sandavlagringarna strax söder om Byxelkrok relativt ingående och resulterade i rapporten Redogörelse för grundvattenundersökning för Byxelkrok. Den rapporten kompletterades 1966 med Redogörelse för geohydrologiska undersökningar inom områdena kring Löttorp och Byxelkrok. Borrningar tyder på en relativt plan berggrundyta. Berggrunden utgörs av kalksten vars översta lager på sina ställen är vittrad, vilket ofta medför goda möjligheter till grundvattenuttag. Kalkstensberggrunden är i allmänhet täkt av sandavlagringar av ringa mäktighet, vid täkten är den ca 3 m. I avlagringarna finns inslag av morän och finkornigare material. I området finns även ett färre antal berg-i-dag och 500 m väster om täkten ligger Enerums alvar. I figur 4 visas en generell profil av jord- och berglager för området. Figur 4 Hydrogeologisk profil av Öland ca 7 km söder om Byxelkrok. Jordlagret med grundvattennivån följs av kalksten (grönt), skiffer (brunt) följer och övergår i sandsten (turkost) innan urberggrunden tar vid 1. Jordartskartan från SGU (1:50 000) visar på att jordlagret i området består av sand och grus med inslag av morän, se Figur 5. Nord och nordost om landsvägen Byxelkrok-Torp (väg 136) utbreder sig ett ca m bred grusutlöpare som svänger av mot sydväst vid den enskilda vägen Torp-Enerum. Öster om denna enskilda väg breder ett m brett moränlager ut sig i sydvästlig riktning. Moränlagret vilar på sand, vilket gör att grundvattnet fritt kan röra sig under moränen. Detta lager är inte utritat på SGUs jordartskartor från 1982 men 1 Hydrogeologisk karta över Ölands berggrund, SGU,

11 borrprotokoll och tidigare utredningar från 1966 visar på moränförekomsten, se Bilaga 2 och 3. Större moränområden utbreder sig ca 1 km norr om Torp samt väster om Enerum-Hunderum. Mellan moränområdena utbreder sig mot kronoparken i sydost ett vidsträckt område täckt av sand. Öster om Mellby finns vidare dyner av flygsand. I samband med undersökningarna år 1966 konstaterades att ovan nämnda moränområden har en mäktighet av ca 1,5 meter och vilar direkt på ett sandlager med en mäktighet av ca 2 meter. Figur 5 Jordartskartan (SGU 1982) samt inlagt förslag på primär och sekundär skyddszon. Den primära zonen utmed vattendrag är ritad med tunnare linje

12 2.2 Topografi, vegetation och hydrologi Området runt uttagsbrunnarna är relativt plant. De högst belägna partierna inom avrinningsområdet är ca 10 m över havet. Marknivån där uttagsbrunnarna är belägna ligger på ca 5 m över havet Området där brunnarna är belägna består i huvudsak av betesmark, jordbruksmark, skog, vägar samt enskilda hus och bondgårdar. Inom avrinningsområdet, se Figur 6, flyter en bäck fram, som närmast ca 150 meter söder om vattentäkten. Spridningstiden är beräknad till ca 0,5 tim vid högt flöde från källan till den passerar strax söder om uttagsbrunnarna, med en antagen rinnhastighet på 0,5 m/s. Figur 6 Bäcken, vid korsning med Kärrslundsvägen 2.3 Grundvattnets strömningsförhållanden Kännedom om grundvattnets strömningsförhållanden är av grundläggande betydelse för bedömning av de geohydrologiska förutsättningarna för grundvattenuttag liksom skyddet av grundvattnet. Det rimligt att anta att grundvattendelaren överensstämmer relativt väl med gränsen för avrinningsområdet. Grundvattnets strömbild redovisas i det område där det finns satta grundvattenrör samt grävda brunnar att mäta grundvattennivån i. Det finns i dagsläget inga grundvattenrör satta som kan verifiera grundvattendelaren. Baserat på topografi, vattendrag (vilket är diken inom aktuellt område) och strömbilder kan avrinningsområdet för vattendraget bedömas, se Figur

13 Figur 7 Gräns för ytavrinningsområdet, bedömt utifrån topografi och vattendrag. Den primära zonen utmed vattendrag är ritad med en tunnare linje. Grundvattnet utvinns genom två brunnar där den ena brunnen är nedsprängd i berg och når 6-7 meter under markytan, den andra brunnen står på berg ca 3-4 m under markytan. Inströmningen/bildningen av grundvatten bedöms huvudsakligen ske i område bestående av sand och grusig sand. Akvifären bedöms vid detta område kunna betraktas som öppen. Under 2009 gjordes nya strömbilder för grundvattnet, de visar strömningsförhållandet innan och efter högsäsong. I juni är den huvudsakliga strömningen i akvifären riktad mot väst. Avståndet mellan nivåerna är i nordost större än i sydost och i väster. Det visar på att markens genomsläpplighet är större i den nordöstra delen av akvifären. I september, efter högsäsong, är strömningen riktad väst, nordväst. Där strömningen i de tätare skikten är mer nordvästligt riktat än tidigare. Vid grundvattenuttag är strömningen närmast uttagsbrunnarna generellt riktad mot uttagspunkten. Se Plansch 1 och 2 för strömningsförhållanden. Vid den geohydrologiska undersökning som utfördes neddrevs 10 observationsrör och vattenståndet mättes kontinuerligt under hösten Uttaget på 0,5 l/s juni-augusti med ett årsmedel 1966 på 0,2 l/s bedömdes inte mätbart ha påverkat grundvattenstånden kring vattentäkten. En strömningsbild gjordes som 2 Redogörelse för geohydrologiska undersökningar inom områdena kring Löttorp och Byxelkrok (SIB ) - 9 -

14 baseras på grundvattennivåerna uppmätt den 26 september 1966, se Bilaga 3, nivåerna var de lägsta under hösten Bilden visar att grundvattnet strömmar i västlig riktning med en anmärkningsvärd liten stupning av grundvattenytan. Det tyder på en god vattengenomtränglighet för jordmaterialet. Den branta stupningen väster om (nedströms) täkten tyder där på en mindre genomsläpplighet. Generellt är genomsläppligheten i marken mycket god och grundvattennivån påverkas relativt snabbt av nederbörd och snösmältning. I Figur 8 visas hur grundvattennivån i täkten på två dagar steg 0,5 m i samband med regn och snösmältningen julen Grundvatten nivå Rp1 m 3,5 3 2,5 Meter 2 1,5 1 0,5 0 Nivå Rp1 m Datum Figur 8 Vattennivån i RP 1 i slutet av dec Grundvattennivån steg 0,5 m efter julen. 2.4 Provpumpningar och kapacitet Vid provpumpning mellan den 18 juli - 2 november, 1955 pumpades brunn B6 med en kapacitet av 3,2 l/s (275 m 3 /dygn). Under provpumpningsperioden var den nyttiga nederbörden negativ, d.v.s. avdunstningen var högre än nederbörden. Därmed bedöms hela den uttagna mängden härröra från grundvattenmagasinet. Sanden vid vattentäkten har en mäktighet av ca 3 meter och det konstaterades att sandavlagringarna har god vattengenomtränglighet. Bäst är den inom området kring den befintliga vattentäkten

15 Vattenförbrukningen under sommar och vinter varierar kraftigt då sommarturister kraftigt ökar invånarantalet. Från tidigare undersökningar och driftsjournaler gjorde K-konsult bedömningen att ur brunnarna kan kontinuerligt tas ut en vattenmängd om m 3 /dygn samt under sommarmånaderna en vattenmängd om m 3 /dygn under ett normalår. Under torråret 1983 (1:7) då det togs ut 140 m 3 /dygn som årsmedelvärde och 312 m 3 /dygn som sommarmedelvärde, med en återhämtning av vattenståndet till normala förhållanden redan till årsskiftet 83/84. Utifrån dessa gjorda erfarenheter bedöms den uttagbara mängden vara 10-20% lägre för ett sådant torrår än vid normalår. Kommunen har tillstånd att ta ut 275 m 3 i medeltal per dygn för ett år, men högst 750 m 3 under ett och samma dygn ur brunnarna. Idag används två brunnar, Rp 1 och Rp 2 (tidigare benämnd B8), se Figur 9. Figur 9 Råvattenpump 1 Råvattenpump 2 Ca 80 % av allt råvatten tas från Rp1, när vattenbehovet ökar på sommaren startar Rp 2. I Tabell 1 kan tekniska data för brunnarna ses. Tabell 1 Teknisk data för brunnarna i Byxelkroks vattentäkt Brunn Anlagd Fastighet Filter Djup Diam. Kapacitet Rp år Jordtyp m m m 3 /dygn Böda 5:33 Torp Berg, sand Rp 2 (B8) 1982 Böda Torp 5:33 Sand 4,2 1,5 350 För att kontrollera grundvattennivåerna i området mäts varje månad nivåerna i brunnarna B1, B2, B3 och B4. Brunn B1 finns på vattenverkstomten, övriga observationsbrunnar är belägna på privata fastigheter. 3 Ansökan beträffande vattenförsörjningsanläggningen i Byxelkrok, Kommunförbundet

16 2.5 Vattenbalans Nederbördsförhållanden har helt avgörande betydelse för grundvattenbildningen. I Figur 10 redovisas hur nederbörden varierar åren Figur 10: Fördelning av våtår respektive torrår. I diagrammet visas den beräknade sannolikheten för respektive års nederbörd. En uppskattning av tillrinningsområdets minsta storlek fås genom att förutsätta att grundvattenbildningen vid kontinuerliga uttag ska överstiga uttaget. I Tabell 2 har sammanställning gjorts av nettonederbörden utifrån nederbörd under ett normalår samt under torrår med återkomsttid 10 respektive 100 år. Bruttonederbörden är beräknad på ett hydrologiskt år från oktober till september. Tabell 2 Nederbörd vid olika förhållande, baserat på hydrologiska år vid SMHI station Ölands norra udde samt enkel vattenbudget baserat på framtida råvattenuttag om m 3. Normalår (Median) Torrår, återkomsttid 10 år Torrår, återkomsttid 100 år Bruttonederbörd mm Avdunstning mm Nettonederbörd mm Grundvattentillrinningsområde km 2 0,68 1,13 2,06 Föreslaget vattenskyddsområde har en area av 0,21 km 2 (primär zon) respektive 1,19 km 2 (sekundär zon). Det grundvatten som bildas i inom föreslaget vatten

17 skyddsområdet under ett normalår överstiger det framtida uttag om m 3 /år (20 % mer än aktuellt råvattenuttag på årsbasis). Noteras bör att allt vatten som bildar grundvatten i praktiken inte är tillgängligt för uttag. Den normala variationen av nederbörd och temperatur är stor och hanteras inom den normala driften. Det som dock kan påtalas som framtida risker till följd av en eventuell klimatförändring är följande Ökad vattentemperatur i grundvattnet, vilket kan ha betydelse för vattenkvaliteten. Periodvis ökad nederbörd, vilket innebär ökad risk för läckage till omgivande grundvattenmagasin. Bräddning av avloppsledningar. Längre tider av torka kan medföra att grundvattennivån sänks av, vilket kan ha betydelse för vattenkvantiteten. 2.6 Högsta grundvattenstånd Vid vattentäkter i jord begränsas regelmässigt täktverksamheten antingen så att schakt förbjuds eller så att betydande skyddstäcke sparas över högsta grundvattennivån. Efter en kraftig nederbörd kan grundvattennivån stå högre än tidigare dokumenterat. I enlighet med tillståndet för vattentäkten mäts grundvattennivåerna runt vattentäkten regelbundet i fyra brunnar belägna inom 150 m från vattentäkten. Det finns dock ingen kontinuerlig uppföljning hur vattenståndet fluktuerar längre ut i tillrinningsområdet. 2.7 Grundvattnets kvalitet Analyser av råvattenprover, uttagna under åren , som har jämförts med SLFV 2001:30 4 visar att det förekommer mikroorganismer, koliforma bakterier, vattnet är kalkrikt, har högt färgtal och hårt vatten, se Bilaga 4. Detta innebär att råvattnet måste behandlas för att klara uppställda gränsvärden som dricksvatten. Det finns inga underlag för att bedöma hur råvattenkvaliteten varierar över året eftersom prov på råvattnet endast tas en gång per år, i dagsläget finns dock inga planer på att utöka provtagningsfrekvensen. För att uppnå god dricksvattenkvalitet renas vattnet genom ett membranfilter som sänker COD-halten, reducerar färgen och sänker hårdheten. Den mikrobiologiska tillväxten begränsas med UV-ljus. Reningen har blivit bättre de senaste åren och efter behandling kvarstår inte de problem som har redovisats avseende råvatten. Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i respektive vattendistrikt. Grundvattnet i Byxelkrok klarar samtliga riktvärden på de parametrar som analyseras enligt miljökvalitetsnormen 5. 4 Svensk livsmedelsförordning 5 Sveriges geologiska undersöknings författningssamling SGU_FS 2008:

18 Konduktivitet är dock en parameter som ligger över gränsen då man ska uppmärksamma att en eventuell negativ trend ska brytas. Uppmätt konduktivitet har dock legat på samma nivå , se bilaga 4. Hög konduktivitet kan tyda på lättvittrade jordar eller påverkan i form av hög näringshalt. Analyser avseende bekämpningsmedel har inte påvisat några spår. 2.8 Grundvattnets värde Bedömning av grundvattnets värde är vansklig och beroende av vilka värderingar man lägger in i ordet värde. Grundvattnet har både ett utvinningsvärde som går att omsätta i reda pengar och ett in-situvärde som mer handlar om naturvärde och geohydraulisk funktion. Vid upprättande av vattenskyddsområde är det främst utvinningsvärdet som skyddas. Grundvatten som är värdefullt för naturen kan i svensk lagstiftning skyddas på annat sätt. Med värde menas här därför det rent ekonomiska värdet av en vattentäkt om den skulle bli långsiktigt förstörd genom en olycka eller annan påverkan så att en ny vattentäkt måste sökas. Vid bedömning av värdet på en grundvattentäkt kan man ansätta kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny om den nuvarande vattentäkten skulle bli obrukbar exempelvis genom en förorening. Alternativt till att beräkna ersättningsvärden är att göra en kvalitativ indelning i värdeklass enligt Naturvårdverkets handbok 6. En bedömning enligt dessa grunder medför att Byxelkroks grundvattentäkt bör klassas som en vattentäkt med Mycket högt skyddsvärde. 2.9 Sårbarhet Riskbedömning görs utifrån tillrinningsområdets sårbarhet, med begreppet sårbarhet beskrivs motståndskraften inom ett mark- och vattenområde mot föroreningar. De viktigaste parametrarna avseende sårbarhet vid grundvattenbildning utgörs av: omättade zonens mäktighet, sammansättning och genomsläpplighet. Sårbarheten inom upptagningsområdet för Byxelkrok grundvattentäkt baseras på angivna sårbarhetsklasser i Naturvårdsverkets handbok de är baserade på hydrogeologiska typmiljöer. Uttagsbrunnarna matas av ett område som består av ett tunt jordlager som vilar på sand eller grusig sand. Detta material har extremt hög sårbarhet i områden där 6 Handbok 2010:5, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde

19 sanden inte överlagras av något tätare lager såsom mylla. Marken vid uttagsbrunnarna har hög genomsläpplighet. Inom avrinningsområdet finns det några diken. I de fall vattennivån i dikena ligger högre än omgivande grundvatten så innebär det viss risk att ytvatten inducerar i grundvattnet och att en eventuell förorening på ytvattnet snabbare kan nå grundvattnet. Vid vissa tillfällen kan grundvattnet t.o.m. stå i direkt kontakt med ytvatten, därför måste även föroreningar av ytvattnet beaktas. Avseende ytvatten finns två föroreningsscenarier: förorening direkt på vattnet samt förorening på omgivande mark. Vid utsläpp direkt på vattenytan är sårbarheten extremt hög. Den omgivande marken kring vattendragen utgörs i huvudsak av sand. Den relativt genomsläppliga jordarten medför låg sårbarhet för ytvatten. Sårbarheten påverkas även av markanvändning/vegetation samt topografi, närheten till diken, små vattendrag etc. Vid sårbarhetsklassificering av ytvatten bör hänsyn tas till räddningstjänstens möjligheter att göra en insats innan föroreningen når grundvattnet. Den samlade värderingen och klassning av sårbarheten i tillrinningsområdet för vattentäkten bör generellt klassas med extremt hög sårbarhet då tillrinningen bedöms ske i områden med tunna jordlager samt i områden med sand/sandigt grus. Sårbarheten beror i stor utsträckning var i tillrinningsområdet en eventuell förorening sker och under vilka förhållanden

20 3 RISKINVENTERING 3.1 Allmänt Inom det aktuella området för grundvattentäkten förekommer verksamheter, vilka vid olyckor eller ovarsamhet kan åstadkomma allvarliga skador på grundvattnet. Riskobjekt kan delas upp i de olika kategorierna: vattenverksamhet sabotage, krig, kris och klimatförändringar verksamheter i tillrinningsområdet framtida potentiella risker 3.2 Vattenverksamhet Vattenverksamheten i sig kan bl.a. medföra risker genom Entreprenadarbeten nära vattentäkt Vattenbrist eller kvalitetsförsämring p.g.a. överuttag Arbete pågår inom Borgholm Energi för att utvärdera och påverka rutiner avseende dokumentation och instruktioner för samtliga vattentäkter. 3.3 Sabotagesituationer och klimatförändringar Åtgärder inom ramen för sabotage och krigssituationer behandlas i samband med upprättandet av beredskaps- och saneringsplan. Vissa scenarion tyder på att vi på årsbasis kommer att få ett torrare klimat här i sydost, men att det periodvis kan komma nederbördsrikare perioder. Tänkbara problem som kan komma ifråga vid mer vatten i omlopp är att föroreningar lättare (snabbare) kan sprida sig till yt- och grundvatten. Dag- och spillvattensystem kan bli överbelastade. 3.4 Verksamheter i tillrinningsområdet De risker som man kan regleras genom skyddsföreskrifterna, se bilaga 5a, är verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet. En inventering baserad på genomgång med samhällsbyggnadsförvaltningen i Borgholm samt platsbesök ger att åtminstone följande verksamheter/anläggningar kan utgöra presumtiva risker: Vägar Djurhållning, inkl. hantering gödsel

21 Jordbruk Bebyggelse (värmepumpar, slamavskiljare, latrinhantering, trädgårdsskötsel, enskilda avlopp mm) Verksamhet med oljeprodukter Kommunala avloppsledningar Markarbeten I detta sammanhang har inga besök vid exempelvis lantbruk eller dylikt skett varför inventeringen inte kan betraktas som fullständig. Den kan dock utgöra utgångspunkt för framtida kontakter med genomgång av respektive verksamhet. En utförligare beskrivning av de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna i tillrinningsområdet beskrivs nedan. Vägar Riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är o Olyckor o Väghållning (damm- och halkbekämpning) o Vägdagvatten Vägdagvattnet avvattnas idag via diken därifrån infiltreras det i marken eller rinner till ett vattendrag. Detta kan innebära en snabb spridning av förorenat vatten i händelse av olycka med utsläpp av exempelvis bensin. Detta bör beaktas, framförallt där diken med vägdagvatten mynnar i vattendraget som rinner förbi uttagsbrunnarna. I området finns både enskilda och allmänna vägar. Den största allmänna är väg 136, se Figur 10. Enligt Vägverkets mätningar passerar ca 530 fordon per dygn varav ca 5 % utgörs av tung trafik. Figur 10. Väg 136 som går igenom vattenskyddsområdet. Fotot är taget juni

22 I Mellby delar sig väg 136, som fortsätter mot Byxelkrok med ca 480 fordon/dygn och ca 7 % tung trafik. Vägen går rakt igenom vattentäktsområdet. Den enskilda vägen mellan Torp och Enerum löper centralt genom det aktuella tillrinningsområdet och är i den närmaste punkten belägen knappt 100 meter från vattentäkten. Djurhållning och naturgödsel Djurhållning och naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar bestående av organismer som överlever under lång tid. Gemensamt för gödselhanteringen är att ofta hanteras mycket stora mängder inom ett begränsat område eller inom en begränsad tid vilket leder till att stora mängder växtnäringsämnen kan tillföras grundvattnet från ett och samma ställe (till exempel från en gödselstad) eller inom en kort tidsperiod, men utspritt över ett större område (till exempel i samband med sådd under våren). Inom föreslaget skyddsområde finns några anläggningar med djurhållning. Hantering, lagring och kvittblivning av gödsel bör ses över och är sådant som normalt regleras i skyddsföreskrifterna. Jordbruk Inom Böda-Torp vattenskyddsområde innehar för närvarande ingen verksamhetsutövare tillstånd att sprida bekämpningsmedel. Stor del av marken ingår även i brukningsenheter som har ekologisk odling. Generellt i Sverige används bekämpningsmedel på åkermark. Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet vilket gör att de under en lång tid framöver kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Det finns även risk att andra föroreningar ex petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå och förorena grundvattnet. Bebyggelse Del av samhället Torp ligger inom skyddsområdet, där människor bor och vistas förekommer flera potentiella hot för en nedströms belägen grundvattentäkt. Olyckor: Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå ut till dagvattensystem eller mark-, yt- eller grundvatten. Olycksrisk vid exempelvis transport och oljepåfyllning i enskilda tankar är stor. Hos kommunens Samhällsbyggnadsförvaltning finns i dag inga anmälda cisterner inom föreslaget skyddsområde. Det kan finnas icke anmälda cisterner även inom skyddsområdet. Energianläggningar: Berg- och jordvärme är anläggningar vilka också kan påverka vattenkvaliteten genom läckage av köldbärarvätska. Inom föreslaget skyddsområde finns en anmäld värmepump för ytjordvärme. Enskilda avlopp: Det finns ett antal fastigheter inom föreslaget område som ej anslutna till det kommunala VA-nätet, se figur 11. Den främsta risken med avlopp

23 är infiltration av mikrobiella föroreningar till grundvattnet, men även kväve, fosfor och andra ämnen kan spridas med grundvattnet till en vattentäkt. Standarden och eventuell infiltration av avloppsvatten kan påverka grundvattenkvaliteten. Samtliga avlopp inom befintligt vattenskyddsområde har inventerats avseende typ, storlek och anläggningsår. Utvärdering av detta pågår. Inom primära skyddsområdet finns i dagsläget ett enskilt avlopp, detta ansluts till det kommunala nätet inom kort. Enskilda vattenbrunnar: Såväl borrade och grävda brunnar kan innebära en potentiell risk för föroreningsspridning. Vissa krav ställs såsom backventiler, för att undvika att vatten från enskilda anläggningar kommer ut i det kommunala dricksvattennätet. Enskilda vattenbrunnar och kvaliteten på dessa är ingen kommunal angelägenhet. Kemikalier: Även olämplig hantering av kemikalier i privata hushåll kan vålla skada. Rester av bekämpningsmedel kan redan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av de flesta ämnena är mycket långsam. Fordon: Uppställning av fordon och fordonstvätt innebär en risk genom att föroreningar kan föras ned till grundvattnet. Verksamhet med oljeprodukter Inom vattenskyddsområdet finns det tre fastigheter där petroleum produkter har hanterats eller kan förekomma. På fastigheten Mellby 3:3 har det funnits en drivmedelsmack. Det finns en saneringsplan, men ansvarsfrågan avseende vem som ska utföra saneringen är oklar och i dagsläget är det osäkert om någon sanering kommer tillstånd. Fastigheten ligger ca 700 meter uppströms uttagsbrunnarna men bredvid bäcken som rinner 150 meter från uttagsbrunnarna. Provtagning mark genomfördes 2007, dessa påvisade förhöjda halter av alifater. Mellan 1956 till 1981 bedrevs det bensinstationsverksamhet på fastigheten Mellby 1:8 vid väg 136, ca 2 km söder om Byxelkrok. Vid undersökningen 2003 hittades spår av petroleumföroreningar och alifater från Gulfs verksamhet, men inga cisterner återfanns. Sanering genomfördes och enligt den rapport som lämnade in till Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholm kommun bedömdes åtgärdsmålen vara uppnådda. Fastigheten bedöms kunna användas som bostadsområde men vissa rester finns kvar i marken. Idag används fastigheten till försäljningslokal, tvätthall samt personallokal för taxirörelse På fastigheten Mellby 1:13 ligger Valles, en diverseaffär med parkering för bilar. Fastigheten ligger ca 700 meter uppströms uttagsbrunnarna, öster om väg 136 ca 1,5 km söder om Byxelkrok

24 Kommunala avloppsledningar Flera fastigheter inom föreslaget skyddsområde är anslutna till det kommunala VAnätet, se Figur 11. Det finns dock ett antal fastigheter som ligger utanför det kommunala VA-området och därmed ej är anslutna till det kommunala nätet. Inom den primära zonen är det en fastighet som ej är ansluten till det kommunala nätet. Figur 11: Fastigheter anslutna till kommunalt avlopp och inlagt förslag till skyddsområde. Markarbeten Markarbeten såsom olika typer av schaktarbeten kan vid olika tillfällen förekomma. Risk för föroreningsspridning, då oftast i form av petroleumprodukter, föreligger. I aktuellt område ligger grundvattnet relativt ytligt och det är av stor vikt att spara ett skyddande jordtäcket

25 3.5 Framtida potentiella risker Det kan finnas många exempel på möjliga framtida risker för Byxelkroks vattentäkt, men här nämns några nyexploatering, vilket innebär mer mänsklig påverkan och större andel hårdgjorda ytor, etablering och utbyggnad av olika typer av verksamheter, vilket kan innebära potentiell risk för utsläpp av föroreningar dålig skötsel inom ramen av befintliga verksamheter, I samband med förändringar av typ nyexploateringar och etablering/utvidgning av verksamheter är det alltid en processenligt såväl PBL och MB innan det går igenom. Skyddet av grundvatten väger då mycket tungt. Löpande drift och tillsyn är något som hanteras inom ramarna av miljö- och driftsenheten på kommunen

26 4 AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE 4.1 Allmänt Huvudprincipen är att skyddsområdet skall omfatta hela tillrinningsområdet. Om ett mindre område avgränsas måste riskerna utanför vattenskyddsområdet vara acceptabla. Avgränsningen bör då baseras på en bedömning av naturliga och tekniska barriärer samt potentiella riskobjekt i tillrinningsområdet. Avgränsning av ett skyddsområde för en grundvattentäkt bör baseras på en kombination av flera principer såsom: Hydrogeologisk avgränsning, grundvattendelare, se kap 2 Uppehållstider i grundvattnet, se kap 5 Sårbarhetsbedömningar och klassificering, se kap 2.9 Fasta avstånd till uttagsbrunnarna Empiriska erfarenheter Risker/riskacceptans, se kap. 3 Vid avgränsning av vattenskyddsområde för grundvattenmagasin i jord utgår man från att om förorening skett vid punktkälla krävs omfattande sanering mellan föroreningskälla och vattentäkten. Skada som härrör från diffusa källor kan normalt inte saneras utan åtgärder måste sättas in mot föroreningskällan. En vattentäkt som förorenats av exempelvis bekämpningsmedel eller petroleumprodukter måste oftast tas ur drift och ersättas av en ny. Detta innebär att man: i första hand ej tillåter potentiellt förorenande verksamheter inom vattenskyddsområdet, se vidare skyddsföreskrifter Bilaga 5. i andra hand skall en eventuell förorening hinna upptäckas i tid för att möjliggöra sanering innan föroreningen når grundvattnet i tredje hand skall föroreningen brytas ned, spädas ut till acceptabel nivå eller fastläggas innan den når grundvattentäkten. I följande kapitel redovisas motiveringar för föreslagen avgränsning av vattenskyddsområde runt Byxelkrok grundvattentäkt. Avgränsningen har gjorts utifrån resultaten av utförda undersökningar samt baserat på nuvarande och planerade grundvattenuttag från Byxelkroks grundvattentäkt. Avgränsat område framgår av Plansch

27 4.2 Avgränsning skyddsområde Föreslaget skyddsområde omfattar de två grusfilterbrunnarna vid Byxelkroks vattentäkt. För att bedöma tillrinningsområdet för grundvatten är läge av grundvattendelare och geohydrologi av stor betydelse. För att avgöra brunnarnas tillrinningsområde har topografin samt grundvattnets strömriktning och läge studerats, se kap 2. Strömbilden baseras på grundvattennivåerna innan och efter högsäsong sommaren 2009 samt med beaktande av strömbild upprättad Vidare har avgränsningen baserats på områden där inströmning dvs. bildning av grundvatten bedöms förekomma. Områdena uppströms täkten består i huvudsak av sand- och grusavlagringar och bedöms utgöra viktiga inströmningsområden. Föreslaget skyddsområde omfattar en bedömd rinntid om ca 1 år uppströms uttagsbrunnarna och innefattar större delen av Byxelkroks avrinningsområde uppströms. Nedströms brunnarna har avgränsning gjorts i beaktande av att det är flack grundvattengradient och risk kan finnas att grundvattenströmmen kan vända mot brunn vid högt uttag och låg grundvattennivå. Av utförd riskinventering, se kap 3, bedöms att de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna utgörs av o väg 136 och vägen mellan Torp och Enerum vilka löper centralt genom föreslaget skyddsområde, o spill och läckage i samband med hantering av petroleumprodukter och bekämpningsmedel, o de två nedlagda mackarna samt, o gödselhantering. Samtliga omnämnda risker beaktas och vägs in vid utformning av skyddsföreskrifterna samt avgränsningen av föreslaget skyddsområde. Vid den detaljerade utformningen av skyddsområdets gränser har även hänsyn tagits till ägogränser och på underlagskartan urskiljbara terrängformer. Föreslaget skyddsområde omfattar totalt en yta om ca 1,2 km

28 5 SKYDDSZONER OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 5.1 Allmänt Vattenskyddsområden kan avgränsas i olika skyddszoner, då det behövs olika restriktioner inom olika delar av vattenskyddsområdet. De olika zonerna benämns vattentäktszon primär skyddszon sekundär skyddszon tertiär skyddszon Vattentäktszon Kring uttagsbrunnen skall det anges ett område såsom vattentäktszon. Inom detta område får endast verksamhet till följd av vattentäkt bedrivas. Vattentäktszonen skall skyddas på lämpligt sätt, exempelvis med en låst inhägnad alternativt en byggnad. Primär skyddzon Inom området för den primära skyddszonen för grundvatten skall särskilt känsliga inströmningsområden beaktas. Den primära skyddszonen ska avgränsas på ett sådant sätt att riskerna för akut förorening genom olyckshändelser minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas i tid och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Vidare ska den primära skyddszonen skyddas mot sådan markanvändning och verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. Sekundär skyddszon Området för den sekundära skyddszonen bör vara så stort att uppehållstiden för grundvattnet från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid om minst ett år. Den sekundära skyddszonen utgör en viktig barriär för att förhindra föroreningsspridning via avrinning direkt på mark och/eller via grundvatten. Sekundär skyddszon bör avgränsas så att rinntiden i en sjö/vattendrag maximalt är 12 timmar beräknat på högvattenföring. Tertiär skyddszon Den tertiära skyddszonen omfattas av de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner

29 5.2 Beräkning av transporttid En grov beräkning av grundvattnets transport och uppehållstid baserad på Darcy s lag används som grund för bedömning av utformning av zonindelningen av skyddsområdet. Beräkning görs för det material som brunnen är placerad i och som också bedöms vara mest genomsläppligt. Utifrån de undersökningsborrningar som gjordes 1968, se bilaga 2 o 3 fås att de mest vattenförande materialen huvudsakligen består av grusig sand samt vittrad kalksten. Beräkningarna utgår från att grundvattnet i jord och det uppspruckna berget tillhör samma akvifär Noteras kan att det är mycket flack gradient på grundvattenytan vilket innebär att det är god vattengenomtränglighet. Samband enligt Darcys lag är följande: V = teoretisk strömhastighet, m/s K = hydraulisk konduktivitet, m/s i = grundvattenytans gradient, m/m v n = verklig strömhastighet, m/s N e = effektiv porositet L = avstånd, m T = tid, s v=k * i v n = v/n e L= v n * T Teoretisk sträcka har räknats för två profiler A och B enligt figur 12. Profil A, ger att gradienten i = 0,5 m på 600 m= 0,0008 m/m. Profil B, ger att gradienten i = 0,2 m på drygt 500 m = 0,0004 m/m. Porositet har antagits vara ca 15%, vilket är rimligt för sand/fingrus. Beräkningar har gjorts med utgångspunkt att önskad uppehålls tid ska vara minst 100 respektive 365 dagar, se tabell 1 och 2. Tabell 1 Hydraulisk konduktivitet i de mest genomsläppliga materialen inom det aktuella området. Jord K-värde Avstånd, transporttid 100 dagar m/s m A B i = 0,0008 i = 0,0004 Sand ,2-230 Grus Vittrad kalksten 1) ) Antagit samma som för grus

30 Resultatet av beräkningarna ger alltså ett mycket stort intervall. För aktuellt område har valts att ansätta att K-värdet ligger mellan 1 x x m/s vilket ligger i mitten av K-värdesintervallet för grus och i nedre regionen för sand. Tabell 2 Avstånd till zongräns K-värde Gradient m/s (m/m) Avstånd (m) Transporttid 100 dagar 365 dagar 1x10-2 0, x10-2 0, x , x , Markerade värden har används som stöd för att sätta gränsen för skyddsområdets zonindelning avseende primär och sekundär zon. Figur 12: Grundvattnets strömbild september

31 5.3 Föreslagna skyddszoner Vattentäktszon Kring uttagsbrunnarna vid Torp föreslås ett område såsom vattentäktszon. Inom detta område får endast verksamhet till följd av vattentäkt ske. Vattentäktszonen skall skyddas på lämpligt sätt, förslagsvis med en låst inhägnad och eller låsta överbyggnad på brunnar. En sådan inhägnad finns redan vid Byxelkrok vattentäkt. Primär skyddzon Primär skyddszon föreslås gälla för närområdet kring uttagsbrunnarna. Primär skyddszon är upprättad utifrån rimliga antaganden avseende uppehållstid baserade på strömbilder (maj och september 2010), geologi och bedömd rinntid om min 100 dygn. Sekundär skyddszon Avgränsning av den sekundära zonen vid Byxelkrok är baserad på uppehållstiden för grundvattnet samt topografi (ytvatten/grundvattendelare), geologiska och geohydrologiska förhållanden samt fasta avstånd till uttagsbrunnarna. Sekundär zon täcker in större del av bedömt avrinningsområde för grundvatten. Vid avgränsning av sekundär zon samt de risker som finns i resterande del av avrinningsområdet har sökande gjort bedömning att tertiär zon ej är aktuell för Byxelkrok. En karta över skyddsområdet med föreslagna skyddszoner finns i plansch Föreslagna skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. Generella krav på restriktionsnivån För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 5a se även motivering i Bilaga 5b. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden, 2010:5 samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl yt- som grundvattentäkter finns numera även EU:s ramdirektiv för vatten att beakta. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet är att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet

32 Skyddsområde för Byxelkroks vattentäkt skall enligt förslag indelas i primär och sekundär skyddszon. För den primära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att rådrum erhålles i händelse av akut förorening. För den sekundära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att en hög grundvattenkvalitet bibehålls eller förbättras

33 6 TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER 6.1 Praktiska åtgärder För den framtida planeringen bör Borgholm Energi se till att åtgärder genomförs för att förstärka och upplysa om vattenskyddsområdet i Byxelkrok. Tänkbara åtgärder som kan behövas är: - Översyn av skyddsåtgärder vid vägar såsom tätning av diken och möjligheter till uppsamling av förorenat vägdagvatten. Det är önskvärt med såväl avåkningsskydd som dagvattenuppsamling utmed vissa vägsträckor, detta är dock inget som kommunen styr över men väl kan påverka och ha med i en handlingsplan. - Översyn av möjlighet att snabbt kunna schakta bort förorenad mark samt pumpinsatser - Kontroll att skyltarna vid vattenskyddsområdets början och slut vid väg sitter på rätt plats enligt det nya vattenskyddsområdet - Vid strategiska platser längs vägar/stigar inom skyddsområdet placeras informationsskyltar enligt Naturvårdsverkets standard - Informationsskyltar skall placeras vid tankar för förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska ämnen - Tillsyn av vattenskyddsområdet bör utföras regelbundet - Information till boende och verksamhetsutövare. 6.2 Administrativa åtgärder Fastställande av skyddsområde Med hänsyn till att det aktuella området har stor betydelse för vattenförsörjningen i Byxelkrok med omnejd så är det nödvändigt att grundvattentillgången skyddas på ett sådant sätt att utnyttjandet för vattenförsörjningsändamål ej äventyras. Genom fastställelse av skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter ges möjlighet till ett förbättrat vattenskydd för aktuell grundvattentillgång. Upprättande av åtgärdsplan Vid alla tillbud är möjligheterna att förhindra skador på grundvattnet bättre ju tidigare man är med åtgärd. Det är därför av yttersta vikt att eventuella olyckor, där grundvattenförekomsten riskerar att komma till skada, snarast kommer till kännedom hos räddningsverk/driftspersonal/berörd myndighet. Samtliga boende och verksamma inom skyddsområdet bör därför vara införstådda med skyddsföreskrifterna och vart de ska vända sig i händelse av föroreningssituationer. Informationsskyltar bör även sättas upp vid genomfartsvägar

34 Vid trafikolyckor, läckage från förvaringstankar för petroleumprodukter, kemiska ämnen m m finns risk för att eventuella föroreningar når grundvattnet och transporteras vidare till vattentäkten. Situationen är särskilt känslig i partier där föroreningar snabbt kan nå grundvattnet. Sådana partier kännetecknas främst av tunna och/eller genomsläppliga jordlager och partier med berg-i-dagen. Vid sådana händelser krävs omedelbara åtgärder. Som ett led i miljöarbetet arbetar Borgholm Energi kontinuerligt med riskinventering. Detta för att möjliggöra snabba åtgärder i anslutning till tänkbara olyckor med olika typer av kemikalier eller andra föroreningar inblandade, så att skador på grundvattnet kan undvikas eller minimeras. Vid nyetablering av verksamheter och vägar inom skyddsområdet bör alltid klarläggas vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas till skydd för den kommunala vattentäkten. Effektivast är om det går att hindra föroreningar från att nå yt- och grundvatten. Detta kan ske genom olika former av tätningar eller snabba schaktningsinsatser. Tätningar fungerar oftast bäst om de byggs i förebyggande syfte innan någon olycka skett. Snabba schaktningsinsatser underlättas om en beredskapsplanering finns. Om grundvattnet hinner förorenas, kan anläggandet av pumpningsställe m m nedströms föroreningsplatsen vara den lämpligaste åtgärden. Ju snabbare pumpningen påbörjas och ju närmare föroreningskällan en effektiv pumpning kan anordnas, desto bättre förutsättningar att begränsa omfattningen av skadan. Av kapacitetsskäl är det tveksamt om vattenproduktionen kan bibehållas med nuvarande önskvärd kapacitet under saneringsinsatsen. För att långsiktigt begränsa skadan så mycket som möjligt kan en pumpningsinsats dock vara nödvändig. Föroreningar i ytvatten kan ibland begränsas med länsar. Tillsyn av skyddsområdet bör ske regelbundet. Området bör kontrolleras så att inga otillåtna verksamheter eller presumtiva föroreningsrisker förekommer. Vad som skall ingå i tillsynen kan förslagsvis ingå i driftinstruktioner eller liknande för vattenförsörjningen i Byxelkrok. Tillsyn av skyddsområdet bör genomföras minst 1 gång per år. Om vattentäkten blir förorenad eller på grund av andra anledningar inte kan användas är det viktigt att det finns tillgång till reservvatten. I beredskapsplanen bör det stå beskrivet var och hur reservvatten kan ersätta vattentäkten. Byxelkroks vattentäkt kan tillfälligt ersättas via tankbilar med reservvatten från Löttorps vattenverk. Planer finns på en överföringsledning mellan Byxelkrok och Böda

35 6.3 Övriga åtgärder Förutom tidigare nämnda åtgärder bör även rutiner fortsättningsvis ses över avseende - hantering och lagring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter på industrier, bondgårdar, i bostadsfastigheter och andra fastigheter, - transport av farligt gods m m på vägar i området, - hantering, lagring och spridning av gödsel, - hantering av avlopp - kontakter med föreningar - kontakter med allmänhet