Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme

Transkript

1 Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken

2 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter Bakgrund Hur går tillståndsprocessen till? Upplägg av MKB Orientering Värtaverket Berganläggningar Pumpgropar Sökt verksamhet Studerade alternativ Beskrivning av berört område Geologi och grundvatten Grundvattennivåkänsliga byggnader och anläggningar Tidigare grundvattenpåverkan i området Miljömål och miljökvalitetsnormer Erfarenheter från byggnationstiden Bedömd omgivningspåverkan Influensområde Grundvattenpåverkan Utsläpp till vatten Buller och vibrationer Kontroll och åtgärder... 10

3 3 (10) 1 Administrativa uppgifter Sökande: Adress: Kontaktperson: Stockholm Anne Ramström Telefonnummer: E-postadress: anne.ramstrom@fortum.com 2 Bakgrund bygger ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Värtaverket i Stockholms kommun. För detta har nya bergtunnlar och bergrum anlagts. I dom M erhölls tillstånd för bortledning av grundvatten från berganläggningen av miljödomstolen. I den prövotidsutredning som pågått under byggskedet har det framkommit att mängden inläckande vatten till anläggningen är större än tidigare prognostiserat. En betydande orsak till detta är att inläckaget till de tunnlar som fanns sedan tidigare inom Värtaverket uppdagats vara större än beräknat. Det har också framkommit att inträngande vatten till de äldre tunnlarna delvis leds bort via två pumpgropar som inte innefattas i den befintliga domen. Med anledning av detta kommer att ansöka om ett nytt tillstånd för bortledande av grundvatten från samtliga bergutrymmen inom Värtaverket. Ansökan om lagligförklaring av de pumpgropar som inte innefattas i befintligt tillstånd samt yrkande om tillstånd att utföra skyddsinfiltration av vatten kommer också att ingå i ansökan. De villkor som föreskrivits avseende buller och utsläpp till vatten i dom M för miljöfarlig verksamhet kommer att innehållas. 3 Hur går tillståndsprocessen till? kommer att ansöka hos mark- och miljödomstolen (MMD) om tillstånd för vattenverksamhet (miljöbalken kap. 11). Inför ansökan och upprättandet av den miljökonsekvensbeskrivning som ska ingå i denna genomförs samråd. Syftet med samrådet är att klargöra förutsättningarna för miljöprövningen och inhämta synpunkter från länsstyrelsen, Stockholm kommun, fastighetsägare och andra berörda. Som ett underlag för samrådet finns denna PM där information om anläggningens lokalisering och utformning framgår, samt den miljöpåverkan som kan förväntas.

4 4 (10) Efter samrådet fattar länsstyrelsen beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ställs krav på ytterligare samråd med utökad krets. När samråden genomförts utarbetas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samtidigt utarbetas en tillståndsansökan, som tillsammans med MKB:n och en teknisk beskrivning lämnas in till MMD för prövning. I MMD:s handläggning ingår att kontakta sakägare och berörda myndigheter och att i tidningar kungöra ansökningen för synpunkter. MMD kan också komma att hålla ett offentligt sammanträdande, som kallas huvudförhandling. Därefter avgör MMD frågan genom dom. Domen kan överklagas hos mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) och därifrån till Högsta domstolen. 4 Upplägg av MKB Miljökonsekvensbeskrivningen föreslås innefatta följande huvudrubriker: Planeringsunderlag Bl.a. kommunala planer, skyddade områden, miljömål Beskrivning av området Bl.a. natur- och kulturmiljö och geologi Beskrivning av verksamheten Lokaliseringsalternativ Påverkan, effekter och konsekvenser till följd av verksamheten Skadeförebyggande åtgärder Kontrollprogram 5 Orientering 5.1 Värtaverket Samråd och informationsinsatser Värtaverket är beläget i Hjorthagen i nordöstra Stockholm. Området begränsas i söder av Lidingövägen, Värtahamnen och Frihamnen. I öster avgränsar Lilla Värtan och i norr och väster ligger Husarviken och Norra Djurgårdsstaden.

5 5 (10) Figur 1. Översiktsbild med Värtaverkets lokalisering i Hjorthagen inringad. 5.2 Berganläggningar Värtaverket består idag av fyra värmeverk, två kraftvärmeverk, en gasturbin samt en anläggning för fjärrkyla. Bränslen ankommer per båt och järnväg till Energihamnen vid Lilla Värtan. Ett bergtunnelsystem för transport av bränslen mellan hamnen och anläggningen samt lagring av dessa finns sedan tidigare. För det tillkommande kraftvärmeverket har ett antal nya bergtunnlar anlagts för att möjliggöra transport av flis från hamnen till lager och vidare till det blivande pannhuset. Det har också anlagts två bergschakter, det ena för pann- och turbinanläggningen och det andra för hantering av ankommande biobränsle i hamnen. Det nya bioeldade kraftvärmeverket bedöms kunna tas i kommersiell drift år Pumpgropar Bortledningen av vatten från berganläggningen sker via fyra huvudpumpgropar. Vattnet från dessa pumpgropar leds efter sedimentation och oljeavskiljning till spillvattennätet och vidare till Henriksdals reningsverk. Två huvudpumpgropar, en i bergrummet för kollager och en i bergrummet för flislager, är lagligförklarade och innefattas i befintlig dom. De andra två

6 6 (10) huvudpumpgroparna är belägna i de äldre anläggningsdelarna. I den tillståndsansökan som ska upprättas kommer all bortledning av grundvatten, från såväl nya som äldre berganläggningar att ingå. 6 Sökt verksamhet Den verksamhet som tillståndsansökan kommer att behandla är grundvattenbortledningen från Värtaverkets berganläggningar. En förutsättning är att anläggningar för grundvattenbortledningen är lagligförklarade. Därför kommer ansökan om lagligförklaring av två pumpgropar som inte innefattas i befintligt tillstånd utgöra en del i den sökta verksamheten. I de fall en grundvattennivåsänkning som riskerar att orsaka skada skulle uppstå kan denna motverkas genom att utföra infiltration av vatten till grundvattenmagasinet. Ansökan om tillstånd till att utföra infiltration ingår därför i den sökta verksamheten. 7 Studerade alternativ Eftersom prövningen gäller en befintlig anläggning är inga alternativa lokaliseringar aktuella. Nollalternativet är att den befintliga domen innehålls, vilket innebär att allt inträngande vatten i berganläggningen inte kan bortledas. Följden av detta skulle vara att delar av undermarksanläggningen vattenfylls vilket försvårar eller omöjliggör den befintliga verksamheten. Nollalternativet innebär att det biobränsleeldade kraftvärmeverket inte kan tas i bruk. Även utrymmen som används i verksamheten idag, innan det nya kraftvärmeverket är driftsatt, skulle påverkas med påföljande konsekvenser för värmeproduktionen i centrala Stockholm. 8 Beskrivning av berört område 8.1 Geologi och grundvatten Geologin i hamnområdet präglas av att det ursprungliga havet fyllts ut för att bereda mark för hamnplanet. Fyllningen är på morän i väst och i övrigt på lera. Lokalt förekommer organisk jord ovan leran. Väster och söder om hamnområdet finns höjder där berget mestadels går i dagen. På höjderna förekommer lerfyllda svackor, där leran i huvudsak är av torrskorpekaraktär. Berggrunden består i huvudsak av ådrig gnejs med inslag av granit och pegmatit. Berget betraktas som bra med undantag för enstaka sprickzoner. Områdets geologiska huvuddrag illustreras i figur 2.

7 7 (10) Figur 2. Geologisk karta över Hjorthagen/Värtan. Grundvatten förekommer i sprickor i berget, i friktionsjord under leran och lokalt i fyllning ovan leran. Det finns flera separata grundvattenmagasin i jord inom området. Inom hamnplanet är grundvattennivån ungefär i nivå med havsytan. Grundvattennivån stiger mot höjdpartierna. En grundvattentröskel återfinns i lersvackan i höjd med Lidingöbron. Därifrån strömmar grundvattnet åt söder respektive norr. En annan tröskel finns vid Kungliga Tennishallen där grundvattnet strömmar österut mot Värtan respektive västerut för att sedan vika norrut mot Husarviken. 8.2 Grundvattennivåkänsliga byggnader och anläggningar Inom influensområdet förekommer fastigheter och ledningar som är grundlagda på lera. Även delar av Värtabanans järnvägsspår är grundlagd på lera. För berörda områden pågår utredningar för att avgöra lerans känslighet för en eventuell grundvattenavsänkning. Resultatet utgör underlag för att avgöra behovet av permanenta infiltrationsanläggningar. Heat Org.nr

8 8 (10) 8.3 Tidigare grundvattenpåverkan i området Inom aktuellt område sker och har historiskt sett skett förändringar i grundvattennivåerna till följd av schaktning, tunneldrivning och ledningsarbeten. Grundvattensituationen i området är komplicerad beroende på att det finns många undermarksanläggningar i området som under lång tid haft en dränerande inverkan. Detta har lett till att grundvattentrycket i bergets spricksystem sedan långt tillbaka är avsänkt och att grundvattennivåerna är stabiliserade på en avsänkt nivå. 8.4 Miljömål och miljökvalitetsnormer Av de 16 nationella miljömålen bedöms endast ett, Grundvatten av god kvalitet, vara relevant för aktuell vattenverksamhet. I program för Stockholms vattenarbete anges följande mål: Grundvattnets kvalitet ska bevaras eller förbättras. Grundvattennivåer ska upprätthållas De nationella miljökvalitetsnormerna ska beaktas vid all planering. Verksamhetens påverkansområde berörs inte av någon miljökvalitetsnorm, varken vad gäller ytvatten eller grundvattenförekomster. 9 Erfarenheter från byggnationstiden För att övervaka verksamhetens omgivningspåverkan utförs kontroller enligt ett kontrollprogram. Resultaten sammanställs och redovisas för tillsynsmyndigheten varje kvartal. Utifrån dessa kontroller som pågått under hela byggskedet är det nu möjligt att utvärdera hur ställda prognoser vid tidigare tillståndsprövning av vattenverksamheten överensstämmer med uppmätt utfall. Det som i betydande mening skiljer sig är mängden vatten som måste bortledas från anläggningen. Den främsta anledningen till detta är att mängden inläckande vatten till befintlig anläggning inför byggandet av de nya delarna var underskattat. Att inläckaget är större än beräknat har dock inte inneburit några oförutsedda skador i omgivningen. Påverkan på grundvattennivåer i omgivningen har inte utbrett sig utanför det bedömda influensområdet. Där en påverkan har observerats har utförd infiltration, det vill säga tillförsel av vatten till grundvattenmagasinet, kunnat hålla uppe grundvattennivåerna. Nationalstadsparken, som befinner sig som närmast cirka 200 meter från pannhusschaktet, bedöms inte ha påverkats.

9 9 (10) 10 Bedömd omgivningspåverkan 10.1 Influensområde Det område där grundvattennivån kan påverkas till följd av verksamhetens anläggningar kallas influensområde. Inför byggnationen av de nya bergtunnlarna prognostiserades ett influensområde utifrån observerade sprickzoner i berget, inläckage till de tunnlar som redan fanns i området samt utifrån hydrauliska randvillkor. Inläckaget till de äldre tunnlarna har senare visat sig vara underskattat, men eftersom influensområdet är konservativt tilltaget har det verkliga influensområdet ändå rymts inom det prognostiserade. I den omgivningskontroll som utförts under byggnationstiden har det kunnat konstateras att det faktiska influensområdet är mindre än vad som bedömts inför byggandet av det nya kraftvärmeverket. I figur 3 visas faktiskt influensområde för alla undermarksanläggningar tillhörande Värtaverket. Figur 3. Influensområdet för Värtaverkets undermarksanläggningar Grundvattenpåverkan Trots de tätningsinsatser som utförts i samband med byggandet av bergtunnlar och bergrum tränger grundvatten in i anläggningen och måste bortledas. Detta är

10 10 (10) normalt för de flesta undermarksanläggningar. Bortledningens påverkan på grundvattennivåer i omgivningen beror på vattenbalansen i området. I föregående ansökan har vattenbalansen ansetts vara sådan att risken för stora grundvattensänkningar till följd av anläggandet av de nya bergutrymmena är små. I den pågående övervakningen av grundvattennivåer har det konstaterats att påverkan är begränsad till områden kring pannhusschaktet samt till en lersänka nordväst om anläggningen. I de områden där en påverkan observerats har infiltration använts som skyddsåtgärd och det har motverkat potentiellt skadliga grundvattennivåavsänkningar. I och med att byggskedet avslutas och de öppna schakten återställs stabiliseras grundvattennivåerna och risken för omgivningspåverkan minskar. Om det kvarstår en grundvattennivåavsänkning som kan komma att orsaka skada ska permanenta anläggningar för infiltration installeras för att motverka denna avsänkning Utsläpp till vatten I driftskedet hanteras utsläpp till vatten i enlighet med verksamhetens miljötillstånd erhållet i mål M I tillståndet finns villkor för detta och frågan prövas därför inte i detta mål Buller och vibrationer Påverkan i form av buller och vibrationer är prövat inom verksamhetens tillstånd för miljöfarlig verksamhet (M ) och prövas därför inte i detta mål. Ansökan avser inte någon ny byggverksamhet utan skedet där alla berganläggningar är färdigsprängda. 11 Kontroll och åtgärder Kontroller utförs enligt befintligt kontrollprogram och omfattar mätningar av inläckage till anläggningen, grundvattennivåer i omgivningen, sättningar och vattenkemi. Kontrollprogrammet fortlöper även när det nya kraftvärmeverket är driftsatt. I och med att byggskedet avslutas och förhållandena stabiliseras kan frekvensen för mätningarna komma att justeras i samråd med tillsynsmyndigheten. Utförd egenkontroll efter avslutat byggskede kommer att redovisas i en årlig miljörapport till tillsynsmyndigheten. Som en skyddsåtgärd vid en eventuell grundvattensänkning som kan orsaka skador på känsliga byggnader eller anläggningar finns infiltrationsanläggningar installerade och redo att tas i drift vid behov.