RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö Upprättad av: Anders Rydberg

Transkript

1 RAPPORT Upprättad av: Anders Rydberg

2 RAPPORT Kund Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret TYRESÖ Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Anders Rydberg Tel Sven Celander Tel (23)

3 Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund 6 3 Befolkningsutveckling 7 4 Vattenuttag 10 5 Tillgängligt grundvatten Tidigare bedömningar Kompletterande underlag Nya beräkningar Kommentarer Resultat av nya beräkningar Grundvattenbildning Grundvatten i berg Grundvatten i jord Magasinsstorlek Vattenbalansberäkningar Antaganden och osäkerheter Jämförelse av vattenbalansberäkningar med GWBal 21 6 Konsekvenser av påbörjad och planerad VA-utbyggnad 21 7 Slutsatser Referenser 23 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Grundvatten i berg inom Tyresö kommun, Sprickanalys och balansberäkningar. KTH 2011 Sammanställning beräkningar Karta med bedömda avrinningsområden Karta med grundvattenbildning Karta med grundvattenmagasin i jord samt brunnar Karta med magasinsstorlek i jord och berg Karta med beräknad vattenbalans för grundvatten i jord och berg Karta med vattenbalans samt strandzoner med bedömd ökad risk för saltvatteninträngning Karta med etappindelning samt vattenbalans 3 (23)

4 1 Sammanfattning WSP har utfört en översyn av tidigare utredningar avseende vattenförsörjning för bebyggelsen inom Östra Tyresö. Tidigare resonemang och antaganden samt slutsatser redovisas kortfattat i rapporten. Synpunkter på tidigare arbete redovisas, och nya beräkningar har utförts med aktuella underlag. Tidigare arbete har baserats på en indelning i avrinningsområden som bedöms vara alltför detaljerad för att utförda vattenbalansberäkningar ska kunna anses vara representativa. Dataunderlaget tyder även på att man tidigare underskattat betydelsen av grundvatten i lösa jordlager, samt underskattat storleken på grundvattenmagasinet i berg. Vidare har antalet fastigheter överskattats och därmed också vattenuttaget. Vattenbalansberäkningarna har därför utvecklats, justerats och kompletterats med hänsyn till detta. Slutsatserna från arbetet visar i likhet med tidigare resultat att det förekommer områden med uppenbar risk för vattenbrist inom Östra Tyresö. Utredningen pekar dock mot att problemen tidigare kan ha överskattats i vissa delområden. Resonemang redovisas kring hur genomförd och planerad VA-utbyggnad kan komma att påverka förutsättningarna för lokal VA-försörjning i angränsande områden. Figur 1 Översiktligt bedömd vattenbalans. Rött = negativ vattenbalans det vill säga uttaget överskrider beräknad vattentillgång. Grönt = positiv vattenbalans det vill säga beräknad vattentillgång är större än uttaget. Gul/orange = uttaget är i riskzon och kan inte rekommenderas utan att närmare undersökningar visar att tillgången är säkerställd på sikt. 4 (23)

5 De nya beräkningsresultaten visar således en något annorlunda situation än tidigare. Figur 1 redovisar bedömd vattenbalans räknat på tillgängligt grundvatten i jord- och bergmagasin under sommarmånaderna för en situation med en avsänkning av grundvattnet till nivån -5 m. Gröna områden innebär att vattenbalansen är tillräcklig för att möjliggöra fortsatt försörjning med enskilt vatten. Gula områden innebär att vattentillgången är osäker och ju rödare färg desto större är risken för vattenbrist. Ytmässigt dominerar de områden som bedöms ha en positiv vattenbalans. Jämförande beräkningar av vattenbalans har utförts med modellverktyget GWBal i fem av delområdena. Slutsatsen är att resultaten av de två metodikerna följer varandra väl, men att GWBal generellt resulterar i en mindre beräknad grundvattentillgång. Skillnaden bedöms inte vara så stor att den resulterar i en annan slutsats vid tolkning av resultatet. Kommunens arbete med att lösa VA-försörjningen inom Östra Tyresö innebär att allmän VA har byggts ut eller planeras att byggas ut i flera av de områden där beräkningarna visar på risk för vattenunderskott. Förutom att VA-utbyggnad löser problemen för direkt berörda fastigheter kan åtgärderna även ge en positiv effekt på vattenbalansen i angränsande områden. Bedömningen som är gjord är översiktlig och baseras på antaganden som generellt sett bedöms som rimliga, men som kan variera lokalt och därför kan också lokala avvikelser förekomma. I strandnära läge längs kusten finns det en generellt sett förhöjd risk för saltvattenpåverkan på enskilda brunnar som bör uppmärksammas vid tolkning av resultatet från vattenbalansberäkningarna. 5 (23)

6 2 Bakgrund Tyresö kommun har genomfört omfattande utredningar avseende den framtida bebyggelseutvecklingen i Östra Tyresö, inklusive förutsättningarna för enskild respektive allmän VA-försörjning. Som resultat av detta har beslut fattats att succesivt bygga ut VA-försörjning och detaljplanelägga bebyggelsen i Östra Tyresö, undantaget Yttre Brevik, under en tidsperiod på ca 20 år. Eftersom planläggning och utbyggnad är tidskrävande och majoriteten av fastigheterna i dag bebos permanent finns det ett stort intresse hos de fastighetsägare som ännu inte fått nya detaljplaner, att bygga ut sina hus utöver vad de gamla planerna medger. Sedan lång tid tillbaka innan beslutet om succesiv detaljplaneläggning fattades, har generösa avvikelser i strid mot gällande planer medgivits, vilket har lett till att en majoritet av bebyggelsen i området redan är betydligt större än vad gällande byggrätt medger. Kommunstyrelsen gav därför den 14 juni 2011 samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ändra planbestämmelserna för att möjliggöra en ökad byggrätt för de fastigheter på Östra Tyresö som ligger inom etappindelningen, men som inte beräknas få nya detaljplaner inom den närmaste femårsperioden. På så sätt kan de boende inom berörda delar få en rimlig bostadsstandard, samtidigt som arbetet med att ta fram de nya planerna med fullstora byggrätter, kommunalt VA och vägar, fortskrider i så hög takt som möjligt. En ändring förutsätter att tillkommande vattenuttag blir begränsat och att ytterligare utredningar kan visa att grundvattenförekomsten är tillräckligt god för enskilda brunnar. Stora krav kommer också att ställas på de enskilda avloppsanläggningarna, så att Kalvfjärden och Erstaviken inte får en ökad belastning. Denna utredning syftar till att revidera och uppdatera tidigare vattenbalansberäkningar samt tydliggöra förutsättningarna för enskild vattenförsörjning i de berörda bebyggelseområdena. Sedan tidigare utredningar genomförts har VA-utbyggnad skett eller kommit långt i planeringen, varför förutsättningarna för denna utredning inte är identiska med föregående utredningar. De områden som berörs av genomförd eller planerad VAutbyggnad redovisas i Figur 2. 6 (23)

7 Figur 2 Utredningsområde och tidigare avrinningsområden. Markerade områden med utbyggd VA, pågående detaljplanearbete, samt planerade etapper på längre sikt. 3 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen under de senaste 30 åren kan följas i de olika utredningarna som summeras i Tabell 1 och Figur 3 nedan. Det totala antalet fastigheter följer inte en tydlig uppåtgående trend vilket kan bero på att de olika utredningarna haft olika sorts underlag eller använt olika metoder för att uppskatta parametrarna. Till den här studien har Tyresö kommun tillhandahållit shape-filer i GIS och utifrån det materialet har antalet fastigheter beräknats för de olika delområdena. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Figur 3 Permanentboende, % Raksta-Solberga- Bergholm Inre Brevik Yttre Brevik Totalt Diagram som visar Permanentboendegrad genom åren, enligt utredningar: VIAK (1983), LTU (1999), Fördjupad översiktsplan (siffror gäller 2001) samt denna utredning WSP (2011). 7 (23)

8 Tabell 1 Tabellen visar fastighetsuppgifter som använts i tidigare utredningar för de olika större delområdena. Viak 1983 LTU 1999 MKB FÖP 2003* WSP 2011 Område Totalt antal fastigheter Antal permanentbebodda fastigheter % permanentbebodda fastigheter Totalt antal fastigheter Antal permanentbebodda fastigheter % permanentbebodda fastigheter Totalt antal fastigheter Antal permanentbebodda fastigheter % permanentbebodda fastigheter Totalt antal fastigheter Antal permanentbebodda fastigheter % permanentbebodda fastigheter Inre Brevik Yttre Brevik Summa Brevikshalvön Raksta Solberga Bergholm Summa Raksta- Solberga Bergholm Totalt alla områden * Siffror avser 2001 Läget för områden som namnges i Tabell 1 och Figur 3 framgår av Figur 4 nedan. Figur 4 Karta som visar de områden som nämns i sammanställning av befolkningsdata. 8 (23)

9 Enligt uppgifter från kommunen är fastighetsantalet fördelat enligt Figur 4-5. Figur 5 Antal fastigheter (både permanent och fritidsboende) i respektive delavrinningsområde. Figur 6 Antal permanentbebodda fastigheter per delavrinningsområde. 9 (23)

10 4 Vattenuttag Enligt uppgift från kommunen är den genomsnittliga vattenförbrukningen för ett enbostadshus inom verksamhetsområdet för allmän va 145 m 3 /år, vilket innebär en snittförbrukning per dygn och enbostadshus på 397 l/dygn. Det har bedömts vara rimligt att anta ett motsvarande genomsnittligt uttag för de permanentbebodda fastigheterna i Östra Tyresö. För de övriga fastigheterna som är obebyggda eller fritidshus uppstår en svårighet att förutse ett uttag. Enligt uppgift i tidigare undersökning (Konsekvensutredning Östra Tyresö, LTU 1999) så uppskattade fritidsboende själva att de nyttjade sina fastigheter 12 veckor om året. Vid en sådan situation (sommarperiod) kan ett antagande göras att dessa har samma snittförbrukning som övriga enbostadshus. Hur en situation med en sådan förbrukning skulle kunna se ut redovisas i Figur 7. Figur 7. Beräknat snittuttag (sommartid) för samtliga fastigheter, dvs både fritidshus och permanentbebodda fastigheter (l/dygn) i respektive område. 10 (23)

11 5 Tillgängligt grundvatten Grundvatten finns tillgängligt i området dels i jordmagasin där sådana förekommer, dels i berg genom djupborrade brunnar. Området har en skärgårdskaraktär som på sina ställen innebär branta sluttningar och en stor andel berg i dagen med ingen eller tunn jordlagertäckning. Det finns flera höjdpunkter på ön som gör att det delvis avrinner direkt ut i havet, och delvis avrinner via sjöar lokalt på ön. Det förekommer även flacka partier på ön med grundvattenmagasin i jord, som ger förutsättningar för grundvattenbildning. Under sommarhalvåret när avdunstningen är stor och nybildningen liten samtidigt som efterfrågan på vattenuttag kan förväntas vara större kan det uppstå brist på tillgängligt grundvatten i jord och berg. 5.1 Tidigare bedömningar Mängden tillgängligt grundvatten för uttag har beräknats i tidigare utredningar, baserat på olika antaganden och förutsättningar: 1) Viak ,Tyresöhalvön, Solberga-Raksta-Bergholm Vatten ur berggrunden med tillhörande kartor 2) SGU Utredning av vattensituationen på Brevikshalvön, samt i områdena Raksta och solberga-bergholm 3) LTU november 1999, Konsekvensutredning Östra Tyresö och framförallt bilaga 3: Nettovattentillförsel- och grundvattenmagasinberäkningar Sammanfattningsvis har beräkningarna i de tidigare utredningarna antagit och konstaterat följande: Antaganden - Beräkningarna har gjorts baserat på en grundvattenbildning mellan mm/år (tabell 2). - Vattenförbrukningen har antagits till l/pe,d och 2,3 2,8 personer/fastighet (tabell 3). - Grundvatten i jord SGU förutsätter att grundvattenförekomsterna i jordlager har mycket liten betydelse i området, och SGU:s beräkningar gäller därför enbart grundvatten i berg. LTU har klassificerat för varje avrinningsområde hur troligt det är att det finns ett jordmagasin, baserat på kartmaterial. - Magasinens storlek i berg har beräknats utifrån en antagen porositet i berg på 0,01%. SGU antar ett medeldjup på 30 m; LTU varierar magasinens djup efter avrinningsområdenas topografi. SGU skriver att marknivån i området i genomsnitt ligger på +30 och att den opåverkade grundvattennivån i genomsnitt ligger 5 m under markytan det vill säga på nivån +25. En genomsnittlig avsänkning på 30 m innebär alltså en avsänkning till 5 m under havsnivån vilket SGU kommenterar kan vara i mesta laget (SGU 1989). 11 (23)

12 - Säsongsvariationer Viak har beräknat säker vattenförsörjning vid torrår, hur beräkningen av torrår har gjorts framgår inte. SGU antar att magasinen är fyllda innan sommaren och förbrukas helt under sommarens tre månader. LTU har beräknat grundvattenbildning och förbrukning per månadsbasis. Konstateranden för vattenuttagsmöjligheten - Det är (berg)magasinets storlek och inte grundvattenbildningen som är dimensionerande för vattenuttaget för samtliga områden, enligt SGU. - Om ett avrinningsområde täcks av ett tillfredsställande marklager (> 1m och flackt) så kommer grundvattenbildningen och inte magasinsvolymen att vara dimensionerande för vattenuttaget, enligt LTU. Tabell 2 Beräkningar grundvattenbildning i tidigare utredningar Parameter VIAK 1983 SGU 1989 LTU 1999 Nederbörd 500 mm/år 500 mm/år (torrår) Månadsdata från SMHI Avdunstning 310 mm/år 300 mm/år Månadsdata från SMHI Avrinning 190 mm/år 200 mm/år Nederbörd avdunstning Infiltration (potentiell grundvattenbildning) 1/6 av avrinningen = 33 mm/år Fall 1: 200 mm/år Fall 2: 10 % av nederbörden = 50 mm/år Fall 1: 17% av avrinningen (= ca 47 mm/år) Fall 2: 33 mm/år Tabell 3 Antagen vattenförbrukning i tidigare utredningar Antagande VIAK 1983 SGU 1989 LTU 1999 Förbrukning (l/pe,d) Antal personer per fastighet Förbrukning vid permanentboende / fritidsboende Yttre Brevik 150 l/pe,d Inre Brevik 180 l/pe,d Bergholm 170 l/pe,d Solberga 170 l/pe,d Raksta 170 l/pe,d 2,8-2,3 Permanentboende förbrukar enligt ovan; fritidsboende förbrukar ¼ av ovanstående. 5.2 Kompletterande underlag - Hänsyn taget till hur fritidsboendet säsongsvis varierar under året.. I tidigare bedömningar har antaganden gjorts som baseras på ett mycket översiktligt kunskapsunderlag men som får stor betydelse för resultatet. En viktig parameter är bergets funktion som grundvattenmagasin. I denna utredning har KTH gjort en särskild studie (Bilaga 1) för att bättre bedöma bergets kinematiska porositet, dvs den hålrumsvolym som kan utgöra ett grundvattenmagasin och som kan utnyttjas för vattenuttag. 12 (23)

13 Tidigare mycket översiktliga bedömningar av berggrundens porositet har utförts av SGU. Dessa utgörs av regionala bedömningar kopplade till olika bergarter. I KTH:s arbete har spricktäthet och sprickstorlek karterats, både inom östra Tyresö och övriga Tyresö. Statistisk analys av data från brunnsregistret har också utförts. Resultatet pekar på att det är ett mycket tätt berg i kommunens västra delar, medan berggrunden i Östra Tyresö har en avsevärt högre porositet. I de reviderade beräkningarna har en kinematisk porositet på 0,03% använts att jämföra med tidigare 0,01%. I de nya beräkningarna har även en tolkning av geologiska kartor gjorts för att uppskatta förekomsten av ett ytligare grundvattenmagasin i lösa jordlager. 5.3 Nya beräkningar Reviderade vattenbalansberäkningar har utförts med följande antaganden: - Tidigare använda avrinningsområden har bedömts vara alltför små för att ge en korrekt bild av grundvattenförhållandena. Grundvatten följer inte topgrafiska vattendelare på samma sätt som ytvattenavrinning. Reviderade avrinningsområden framgår av figur 7. Nya avrinningsområden utgörs av sammanslagning av tidigare identifierade avrinningsområden. - För grundvattenbildningen har beräkningar gjorts med en antagen nybildning på 100 mm/år. Den antagna grundvattenbildningen är större än den grundvattenbildning som använts i tidigare beräkningar. Detta motiveras av att det dels lokalt finns marklager som tillåter högre infiltration. Markvatten i jordsvackor kan binda perkolerande vatten, vilket sedan kan infiltrera och bilda grundvatten. Det främsta motivet till att ansätta en grundvattenbildning på 100 mm/år är att pumpning i borrade brunnar sänker av trycknivån i berget vilket gör att gradienten kan bidra till att öka infiltrationen. Man erhåller så kallad inducerad grundvattenbildning. - Magasinens storlek i berg har beräknats utifrån en kinematisk porositet på 0,03 %. Denna justerade bedömning baseras på fältobservationer och statistisk analys av brunnsdata som utförts av KTH 2011, se Bilaga 1. Magasinets djup har beräknats individuellt för respektive avrinningsområde, utifrån genomsnittlig marknivå och att den opåverkade grundvattennivån ligger 5 m under markytan. En avsänkning av grundvattnet till nivån -5 har bedömts kunna ske utan risk för saltvatteninträngning. - Grundvattenmagasin i jord har uppskattats för respektive delområde utifrån topografi och jordartskarta. Ett undre grundvattenmagasin i jord har bedömts finnas i svackor med lera eller organisk jord vilka underlagras av morän. Mäktigheten på den mättade zonen i moränen har antagits vara 0,5 m. Moränen har i beräkningarna givits en kinematisk porositet på 3 % - Säsongsvariationer Samma antaganden som SGU tidigare använt har nyttjats även i de nya beräkningarna, det vill säga att magasinen är fyllda innan sommaren och förbrukas helt under sommarens tre månader. Beräkningar 13 (23)

14 har utförts med utgångspunkt från torrårsförhållanden (årsnederbörd 500 mm). En period med negativ vattenbalans, dvs liten grundvattenbildning som understiger vattenuttaget så att grundvattennivåerna sjunker, kan pågå längre än tre månader. En sådan period med liten grundvattenbildning kan pågå upp till fem-sex månader (april/ maj september). Det är däremot inte rimligt att grundvattenbildningen är obefintlig under en så lång period som fem-sex månader. I våra beräkningar har vi ansatt noll grundvattenbildning de tre sommarmånaderna juni augusti, vilket är ett rimligt antagande för att bedöma vattenbalansen under sommarmånaderna. - Vattenförbrukningen har antagits vara 145 m3/år och fastighet, enligt data från Tyresö kommun. Figur 8. Ny indelning i avrinningsområden. Större karta i bilaga (23)

15 5.4 Kommentarer Magasinens storlek (i berg) har beräknats per avrinningsområde. Lokala förutsättningar kan dock göra att magasineringsmöjligheten är större eller mindre, beroende på hur spricksystemet ser ut (sprickornas riktningar, huruvida sprickorna hänger samman, om de är fyllda med lera osv). Saltvatteninträngning har tidigare konstaterats vara ett problem i ett förhållandevis stort antal brunnar (SGU 1989). Orsaken kan vara relikt saltvatten eller inträngande havsvatten. Inga ytterligare undersökningar har genomförts för att bättre kunna bedöma dessa risker. I vattenbalansberäkningarna betraktas uttaget vatten som försvunnet. Detta är korrekt exempelvis vid uttag från en central vattentäkt, och där renat avlopp leds ut till annan recipient. I denna typ av bebyggelse (med enskilda avlopp inom egen fastighet) kommer dock en del av uttaget vatten att återföras till grundvattnet efter rening. Mängden motsvarar dock inte uttagen mängd. Följande aspekter bedöms ha betydelse för återförselns storlek: o Avloppsvatten som transporteras bort från området (slutna tankar) innebär en nettoförlust. o Eftersom förutsättningarna för infiltration i mark är begränsade i området kommer renat avlopp i stor utsträckning att avledas via ytliga dikessystem, med begränsad återinfiltration som följd. o Återinfiltrationen som sker i berg kan antas vara mycket liten. o Genom att bebyggelsen i stor utsträckning är belägen i närheten av kusten kommer återinfiltrationen som sker att få liten betydelse ur vattenförsörjningssynpunkt. 5.5 Resultat av nya beräkningar Grundvattenbildning Figur 9 visar beräknad grundvattenbildning per avrinningsområde, baserat på en nybildning på 100 mm/år. Den sammanlagda grundvattenbildningen för Östra Tyresö framgår av tabell 4. Tabell 4 Beräknad grundvattenbildning (l/d) Område Baserat på nybildning 100 mm/år Inre Brevik Yttre Brevik Summa Brevikshalvön Raksta Solberga Bergholm Summa Raksta-Solberga-Bergholm Totalt alla områden (23)

16 Figur 9. Grundvattenbildning (l/d) för varje avrinningsområde, baserat på en nybildning av 100 mm/år. Större karta i bilaga Grundvatten i berg Stora delar av Östra Tyresö är höglänt med tunna jordlagren vilket gör att grundvattenmagasinet i berggrunden är av avgörande betydelse för vattenförsörjningen i området. Bergets funktion som grundvattenmagasin styrs i sin tur av dess sprickighet och sprickornas karaktär. KTH har utfört sprickmätningar i Tyresö och utifrån dessa resultat bedömt bergets s.k. kinematiska porositet (strömningsporositet). Resultaten visar på en kinematisk porositet i intervallet 0,03-0,14% med de högre värdena i Östra Tyresö. KTH har också utfört en statistisk studie av data för ca 1300 brunnar i kommunen, vilken visar att brunnar i kommunens västra delar generellt är djupare och har lägre kapacitet. Skillnaden är signifikant och styrker resultat från sprickstudien som pekar på en högre porositet i Östra Tyresö, jämfört med kommunen i övrigt. En porositet på 0,03% bedöms vara ett konservativt, men rimligt, antagande i reviderade vattenbalansberäkningar för Östra Tyresö. I tidigare utredningar har värdet 0,01% använts. KTH:s rapport återfinns som Bilaga (23)

17 5.5.3 Grundvatten i jord Då bergmagasinens storlek inte alltid är tillräckliga för att svara mot efterfrågad vattenförbrukning inom vissa delområden, ges här en översikt över tillgången på grundvattenmagasin i jord. LTU gjorde en klassificering av hur troligt det är att ett jordmagasin förekommer för samtliga delavrinningsområden. Det framgår inte hur bedömningen är gjord. Utifrån geologiska data kan förekomsten av jordlager som sannolikt utgör undre grundvattenmagasin i jord uppskattas. Områden med lera eller organisk jord är vanligen underlagrade av morän. Bedömning har skett utifrån SGU:s jordartskarta samt topografi. Om moränstråk finns redovisade i kantzonen till områden med lera/organisk jord har bedömning gjorts att morän förekommer under hela området. Jordförekomster som inte bedöms vara realistiska som grundvattenmagasin har uteslutits. Kartan i figur 10 visar utbredningen av områden som bedöms ha förutsättningar för undre grundvattenmagasin i jord. För flertalet av brunnarna i underlaget finns uppgifter om jorddjup som är en förhållandevis säker uppgift. Uppgifter om jorddjup framgår också av figur 10. Jorddjupet i sig säger dock inget om det finns ett markmagasin med kapacitet för vattenutvinning då det beror på hur jordlagerföljden ser ut. Figur 10. Bedömning av förekomst av jordmagasin och rapporterat jorddjup vid brunnar från SGU:s brunnsarkiv. Brunnarnas lägesangivelse är inte exakt. Större karta i bilaga (23)

18 5.5.4 Magasinsstorlek Magasinsstorlek har beräknats för grundvattenmagasinen i jord och i berg. Jordmagasinens utbredning redovisas ovan i figur 10. Moränlagret har generellt antagits vara 0,5 tjockt och ha en kinematisk porositet på 3 % vid beräkning av jordmagasinens storlek. Magasinsstorlek i berg har beräknats med antagande om en kinematisk porositet på 0,03 % samt en avsänkning till nivå -5. Figur 11 visar beräknad sammanlagd magasinsstorlek i jord och berg inom respektive avrinningsområde. Figur11. Magasinsstorlek i jord- och bergmagasin (l/d) inom respektive avrinningsområde. Ju mörkare blå färg, desto mer vatten finns magasinerat inom avrinningsområdet. Större karta i bilaga Vattenbalansberäkningar Beräknad vattentillgång i jord- och bergmagasin har jämförts med beräknat vattenuttag under sommarperioden. Som resultat erhålls en vattenbalans som kan vara positiv eller negativ. En negativ vattenbalans visar att vattenuttaget överstiger den beräknade vattentillgången i berg och jord. Figur 12 visar beräknad vattenbalans, figuren redovisas även i bilaga 3 med bättre upplösning. 18 (23)

19 Figur 12. Översiktligt bedömd vattenbalans. Rött = negativ vattenbalans det vill säga uttaget överskrider beräknad vattentillgång. Grönt = positiv vattenbalans det vill säga beräknad vattentillgång är större än uttaget. Gul/orange = uttaget är förknippat med risker. Större karta i bilaga 7. Inom områdena varierar förhållandena och det finns alltid risk att vissa enskilda fastigheter kan ha problem att lösa VA inom egen tomt, även om vattentillgången i området är tillfredsställande. Även om den bedömda vattentillgången är god i ett avrinningsområde finns det en förhöjd risk för salt grundvatten för fastigheter i strandnära läge. Risken är generellt sett högre inom en flack strandzon än längs en brant kuststräcka. I Figur 13 redovisas områden där ökad risk för saltvattenpåverkan bedöms kunna föreligga. 19 (23)

20 Figur 13. Vattenbalanskarta med strandzoner markerade, där ökad risk för saltvatteninträngning bedöms föreligga. Större karta i bilaga Antaganden och osäkerheter Genomförda beräkningar bygger på schablonmässiga antaganden, vilket i sig medför en viss osäkerhet i resultatet. Vår bedömning är dock att man genomgående varit försiktig, och undvikit att göra överoptimistiska antaganden. Nedan redovisas en sammanställning över de viktigaste antagandena som analysen bygger på. Grundvattenbildning har bedömts med utgångspunkt från torrårsförhållanden Grundvattenmagasin i berggrund har bedömts generellt utifrån topografi (marknivå i området) och antagande om vattennivå i berg i förhållande till markytan; samma förhållanden har antagits inom hela Östra Tyresö. Grundvattennivån vid fyllt magasin har antagits vara 5 m under markyta, avsänkning sker maximalt ner till 5 m under havsnivå. Bergets antas ha en kinematisk porositet på 0,03 %. Grundvattenmagasin i jordlager har antagits förekomma i moränlager under lerjordar eller organiska jordar. Förekomst har bedömts utifrån jordartskartor. Moränlagret har generellt antagits ha en mäktighet på 0,5 m. Morän antas ha en kinematisk porositet på 3 %. Grundvattenmagasin i jord och berggrund har antagits vara fyllda inför sommarperioden. 20 (23)

21 Vattenuttag o Permanentboendes förbrukning antas lika den som enbostadsfastigheter i övriga Tyresö. Hänsyn ej tagen till demografiska skillnader eller beteenden. Inte heller hänsyn till minskad vattenförbrukning på grund av WC-tankslösningar, eller en högre grad av modernare vattensnål utrustning till följd av ett yngre fastighetsbestånd. o Permanentbebodda fastigheter 397 liter per fastighet och dygn (året om). o Fritidsfastigheter 397 liter per fastighet och dygn under 12 veckors vistelse per år (3 sommarmånader). 5.7 Jämförelse av vattenbalansberäkningar med GWBal Kompletterande grundvattenbalansberäkningar med modellverktyget GWBal har utförts av KTH. Syftet är att testa verktyget och för några delområden jämföra resultatet med de översiktliga vattenbalansberäkningar som utförts för hela Östra Tyresö. Till skillnad från WSP:s beräkningar tar GWBal hänsyn till reducerad grundvattenbildning i strandzonsområden liksom markens heterogenitet vilken kan vara begränsande för möjligheten att tillgodogöra sig hela grundvattenmagasinet. Modellen analyserar även torrårsförhållanden på ett annat sätt än i WSP:s beräkningar. Slutsatsen är att resultaten följer varandra väl, men att GWBal generellt resulterar i en mindre beräknad grundvattentillgång. KTH:s rapport återfinns som Bilaga 1. 6 Konsekvenser av påbörjad och planerad VAutbyggnad För delar av Östra Tyresö har redan VA-utbyggnad skett, och för ytterligare delar finns långtgående planer för en kommunal VA-lösning. När VA-anläggningen tas i drift så innebär det att förbrukningen av lokala grundvattenresurser i princip upphör. Det löser eventuella problem med vattentillgång i direkt berörda områden men kan också innebära positiva effekter för vattentillgången i intilliggande områden. När det gäller vatten i jordmagasin så uppkommer positiva effekter framförallt inom de avrinningsområden som helt eller delvis omfattas av planerad VA-utbyggnad. En minskad belastning på magasinet som helhet innebär att vattentillgången ökar för de fastigheter inom samma avrinningsområde där inte någon VA-utbyggnad sker. Det gäller även i viss mån om dessa fastigheter befinner sig uppströms inom avrinningsområdet. När det gäller vatten i bergmagasin så innebär ett minskat uttag att magasineringsmöjligheterna ökar i motsvarande grad. Bergmagasin avgränsas egentligen inte av topografiska avrinningsområdesgränser utan grundvattnets rörelser beror i hög grad på spricksystemets utformning (beskrivs i separat kommentar ovan). Det är därför troligt att det finns en positiv effekt även för övriga områden, i synnerhet de närmast angränsande. 21 (23)

22 VA-utbyggnad har skett inom ett område som i princip motsvarar avrinningsområde 3, större delen av 6 och del av 9. Planeringsarbete pågår för bebyggelse inom avrinningsområde 1, 2, 29, 32 och resterande del av 9. Fullföljs denna VA-utbyggnad så bedöms förhållandena inom avrinningsområdena 4, 5 och 7 gynnas positivt. Figur 14 Vattenbalanskartan med områden markerade: 1) VA-utbyggnad klar, 2) planering pågår, 3) planering inleds i senare skede. Större karta i bilaga 9. 7 Slutsatser I likhet med tidigare utredningar visar även denna utredning att förutsättningarna för enskild vattenförsörjning varierar i Östra Tyresö, och att det finns områden där risken för negativ vattenbalans är påtaglig. Erhållna resultat visar dock att risken för vattenbrist tidigare har överskattats inom vissa delområden. Genom att utveckla och uppdatera tidigare bedömningar samt komplettera kunskapsunderlaget med fältobservationer avseende sprickförhållanden i berg får de nya bedömningarna anses ha en högre grad av tillförlitlighet. I redovisad karta innebär gröna områden att vattenbalansen är tillräcklig för att möjliggöra fortsatt försörjning med enskilt vatten. Gula områden innebär att vattentillgången är osäker och ju rödare färg desto större är risken för vattenbrist. Kommunens arbete med att lösa VA-försörjningen inom Östra Tyresö innebär att allmän VA planeras att byggas ut i flera av de områden där beräkningarna visar på risk för vattenunderskott. Förutom att VA-utbyggnad löser problemen för direkt berörda fastigheter kan åtgärderna även ge en positiv effekt på vattenbalansen i angränsande områden. 22 (23)

23 Bedömningen som är gjord är översiktlig och baseras på antaganden som generellt sett bedöms som rimliga, men som kan variera lokalt och därför kan också lokala avvikelser inom respektive delavrinningsområde förekomma. I strandnära läge längs kusten finns det en generellt sett förhöjd risk för saltvattenpåverkan på enskilda brunnar som bör uppmärksammas vid tolkning av resultatet från vattenbalansberäkningarna. 7.1 Referenser SGU Utredning av vattensituationen på Brevikshalvön, samt i områdena Raksta och Solberga Bergholm. Dnr /89. MKB till FÖP 2003 LTU 1999 Konsekvensutredning Scandiaconsult, , Alternativa VA-system på Brevikshalvön, Tyresö VIAK Vatten ur berggrunden Tyresöhalvön, Solberga-Raksta- Bergholm. SGU brunnsarkiv 23 (23)