UPPLANDS VÄSBY KOMMUN, BREDDEN Infra City Öst. PM Geoteknik Underlag för detaljplan

Transkript

1 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN, BREDDEN Infra City Öst PM Geoteknik Underlag för detaljplan Upprättat av: Michael Lindberg/Göran Bard Granskad av: Michael Lindberg Godkänd av: Michael Lindberg

2 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN, BREDDEN, BREDDEN Infra City Öst PM Geoteknik Kund Infra City AB Att. Lars Brötell Konsult WSP Samhällsbyggnad SE Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktperson Michael Lindberg Tel: Mobil: E-post: michael.lindberg@wspgroup.se (8)

3 Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Uppdrag 4 3 Objektsbeskrivning 4 4 Utförda undersökningar 4 5 Befintliga byggnader och ledningar Befintliga byggnader Befintliga ledningar Befintliga anläggningar 5 6 Mark och jordlagerförhållanden Topografi Jordlagerföljd 6 7 Markradon 6 8 Hydrogeologiska förhållanden 6 9 Marksättningar 7 10 Stabilitetsförhållanden 7 11 Rekommendationer Grundförstärkning - jordförstärkning lättfyllnad 7 12 Uppföljning 8 13 Undersökningsbehov 8 Ritningar G Planritning i skala 1:1000 Tolkade markförhållanden (8)

4 1 Sammanfattning Jorden inom Breddenområdet utgörs huvudsakligen av m mycket lös - lös lera ovan ca 1 30 m friktionsjord (sand och silt). Inom området förekommer marksättningar, bl.a på grund av uppfyllnader. Nya byggnader inom området rekommendras grundläggas med pålar. Nya ledningar bör grundläggass på pålplattor. För gator, vägar eller parkeringar där marknivån måste höjas, rekommenderas att markförstärkning eller lastkompensation utförs. 2 Uppdrag På uppdrag av Infra City AB har WSP genomfört en geoteknisk utredning som underlag för detaljplan. Utredningen baseras på tidigare utförda geotekniska undersökningar och utredningar som dels har inventerats av WSP och dels har tillhandahållits av Infra City AB. Inga nya geotekniska undersökningar har utförts inom uppdraget. 3 Objektsbeskrivning Detaljplanearbete pågår och avser obebyggda delar i direkt anslutning till Infra City. 4 Utförda undersökningar Inventering har utförts av Anders Eriksson, WSP under våren Följande utredningar har påträffats i kronologisk ordning: J&W Utlåtande över grundförhållandena inom Breddenområdet (översiktlig undersökning) J&W PM beträffande geoteknisk undersökning för planerade VAledningar samt industrigata inom Breddens industriområde i Upplands Väsby. AIB Karta över grundvattennivåer i Rotsundadelen före utbyggnad av Rotsundatunnlen. AIB Plan och profil över grundvattenpåverkan av Rotsundatunnlen under byggnadstiden. Sollentuna Gatukontor Utdrag från utredning om VA-förhållanden. Bo Orre Markråd AB GLG-Center, etapp VI. Rapport: Markundersökningar Anders Eriksson Karta över grundvattnets strömning. AIB Grimsta 5:557 Geoteknisk undersökning. Rapport. KTH Vattenbyggnad n3 327, 1990 Grundvattenundersökningar söder om Bredden på Grundvattenförhållanden i Upplands Väsby. Alfred Orrje AB Kanalvägen. Sättningsförhållanden. Vägverket Region Stockholm Vägsaltupplag vid Bredden. KTH och J&W Undersökning av orsaker till salthaltsökning i Hammarbyvattentäkten (8)

5 Föreläggande av Miljö- och hälsoskyddsnämnden att Vägverket och Tekniska nämnden upprättar åtgärdsplan för minskning av salthalten i grundvattnet till under 100 mg/l före 2005 och under 50 mg/l före Vattenfall Hydropower Detaljplan Breddenvägen. Geoteknisk undersökning. Vattenfall Hydropower Kanalvägen. Grundvattenutredning. Utredning om pågående sättningar sker. SCC Infra City SCC Infra City Geoteknisk undersökning J&W 1997 E4 Rotebro-Väsby Tpl. Geoteknisk undersökning Bo Orre Markråd AB Infra City block 1, ombyggnad. Bo Orre Markråd AB Översiktlig undersökning av georelaterade kvalitetsfrågor i Breddenområdet såsom markföroreningar, sättningar, radon, grundvattenföroreningar m m. Förslag till nya skyddsområdesgränser för Hammarby vattentäkt Ritning 1 och 2, skala 1: SCC Infra City VBB VIAK AB Utvärdering av kontrollprogram för Hammarby reservvattentäkt. Ovan angivna undersökningar täcker stora delar av planområdet, men det finns partier där undersökningar saknas helt. 5 Befintliga byggnader och ledningar 5.1 Befintliga byggnader Befintliga byggnader är pålgrundlagda och utförda med fribärande golv. Enligt uppgift finns ett utrymme mellan det fribärande golvet och mark under några byggnader. Det är inte helt klarlagt om byggnaderna är utförda på detta sätt eller om detta är en indikation på att marksättningar pågår. 5.2 Befintliga ledningar De större ledningsstråken är pålgrundlagda. 5.3 Befintliga anläggningar Kanalvägen är delvis utförd med lättfyllning (leca) för att förhindra/reducera sättningar. Söder om området finns en bergtunnel (8)

6 6 Mark och jordlagerförhållanden 6.1 Topografi Det aktuella planområdet består dels av naturmark och dels av både asfalterade och grusade p-ytor. Naturmarken utgörs av gräsytor, delvis bevuxen med buskar och mindre träd. Markytan är svagt lutande med nivåer varierande mellan ca +11 och +13. I söder och öster avgränsas området av höjdpartier. 6.2 Jordlagerföljd Jorden inom planområdet utgörs huvudsakligen av lera ovan friktionsjord. I söder och öster avgränsas området av moräntäckta höjdpartier, Berg i dagen förekommer inom höjdpartierna. Höjdpartiet väster om området består av åsmaterial (Stockholmsåsen). Lerans lagertjocklek bedöms i huvudsak variera mellan 10 och 12 m inom planområdet. På ritning G redovisas tolkade lertjocklekar utifrån tidigare utförda geotekniska undersökningar. Leran är varvig och mycket lös till lös under ca 1-2 m tjock torrskorpa. Leran innehåller silt och sandskikt. Leran underlagras av ca 1 25 m tjocka lager av friktionsjord, huvudsakligen sand och grovsilt. I anslutning till höjdpartierna förekommer även utsvallade sand och siltskikt ovan leran. 7 Markradon Radonriskerna i kommunen har karterats av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Enligt SGU finns det ej någon radonrisk inom lerområdet. Radon i byggnader kan dock uppstå om olämplig ballast används i byggmaterial och i dräneringslager under byggnader. Radongas kan även transporteras via ledningsgravar. 8 Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenförhållandena finns översiktligt beskrivna i Teknisk beskrivning av grundvattentäkterna vid Hammarby och Löwenströmska i Upplands Väsby kommun WSP , Rev Huvuddelen av detaljplaneområdet ingår i förslag till sekundär skyddszon för vattentäkterna. Vattennivån i den övre grundvattenvåningen i torrskorpelerans spricksystem bestäms av dagvattensystemets dräneringsnivåer i regnvattenbrunnar och av dräneringar kring byggnader. Avrinning sker till Rotsundatunneln vilken avbördar dagoch dräneringsvatten till sjön Norrviken i söder. Den undre grundvattenvåningen i friktionsjorden under leran avrinner med svag gradient mot norr. Grundvattnet avrinner till grusåsen i nordvästligaste delen av planområdet. En tröskel eller förträngning håller grundvattenytan ovan nivån ca +10 m i planområdet. Uppmätta nivåer 1994 låg mellan + 11,51 i söder till +10,28 i norr. Normalt ligger trycknivån i den undre grundvattenvåningen 1,5-2,5 m under markytan. Under utbyggnaden av Rotsundatunneln skedde en grundvattensänkning söder om Breddenområdet vid Rotsundagård varför, under byggtiden utförda grundvattenståndsmätningar, visar lägre värden och en gradient mot söder (8)

7 Nuvarande förhållanden Grundvattentillrinning sker från dalen i söder (Bergkällavägen), från grusåsen i väster och från morän-bergsluttningen i öster. Den övre grundvattenvåningen avses genom planerade LOD-anläggningar i området även kunna bibehållas på nuvarande nivå. 9 Marksättningar Sättningsriskerna har behandlats av Bo Orre Markråd & Co AB i ett utlåtande Enligt detta utlåtande är det klarlagt att med nuvarande uppfyllnader (år 1999) pågår det marksättningar inom området. Sättningarna varierar mellan några mm/år till någon cm/år på grund av konsolidering i leran och kommer att pågå under en lång tid. Sättningsstorleken beror på uppfyllnadens och lerlagrets tjocklek. Ökas belastningen på marken ökar även sättningarnas storlek och även tiden det tar för sättningarna att utbildas. Av utlåtandet framgår även olika åtgärder för minskning av framtida marksättningar. Viktigt är att såväl övre som undre grundvattenytans naturliga nivå bibehålls. Vidare att vid markuppfyllnader en kompensation sker genom att byta befintliga tunga massor mot lätta (cellplast, lättklinker eller skumglas) i samband med uppjustering av marknivån. Mängden lättfyllning anpassas så att den svarar mot aktuell tilläggsbelastning av ny fyllning. Denna princip har tillämpats vid Kanalvägens anläggning på 1990-talet vilket varit framgångsrikt. 10 Stabilitetsförhållanden Leran är mycket lös till lös, vilket innebär att större uppfyllnader kan ge upphov till stabilitetsproblem (lokala skred). Djupa schakter (ledningsschater m.m.) behöver troligen utföras inom spont. För att bestäma erfordeliga släntlutningar, maximala schaktdjup utan spont m.m. erfordras stabilitetsutredning. 11 Rekommendationer Nya byggnader inom området rekommenderas grundläggas med pålar. För gator, vägar eller parkeringar där marknivån måste höjas, rekommenderas markförstärkning eller lastkompensation utföras. Det kan även bli aktuell att grundlägga vissa ledningar på pålplattor Grundförstärkning - jordförstärkning lättfyllnad Byggnader Pålarna dimensioneras för tillskottslaster på grund av negativ mantelfriktion. Spetsburna pålar kan bli mycket långa (30 35 m) varför en kombiation av spetsoch mantelburna pålar kan bli aktuell. Golv utförs fribärande. Vid entrér o dyl rekommendras länkplattor. Ledningar Sättningskänsliga ledningar rekommenderas grundläggas med pålplattor (8)

8