Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt. Mörbylånga kommun
|
|
- Robert Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
2 Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun Beställare: Mörbylånga kommun Mörbylånga Beställarens representant: Ingulf Fagö Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan Växjö Hans Bruch Elin Friberg Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Hans Bruch Norconsult AB
3 3 (45) Innehållsförteckning n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Allmänna uppgifter... 5 Syftet med skyddsområdet... 6 Vattendom och befintligt skyddsområde... 7 Planförhållanden och vattentäktens värde... 7 Brunnar... 8 Strandskogen... 8 Röhälla... 9 Vattenverk... 9 Uttagsmängder... 9 Vattenkvalitet Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Strandskogen Provpumpning i Strandskogen Röhälla Provpumpning i Röhälla Grundvattenbildning Avgränsning av skyddsområde Skyddszoner Avgränsning av skyddsområdet i Strandskogen och Röhälla Strandskogen Röhälla Sammanfattning av avgränsning i Strandskogen och Röhälla Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Verksamheter och markanvändning Bostadsbebyggelse Vägar och trafik Förorenade områden Lantbruk Enskilda avlopp Dag- och spillvattennät Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
4 4 (45) Dagvatten Spillvatten Jord- och bergvärmeanläggningar Enskilda brunnar Natur- och kulturvärden Risk- och sårbarhetsanalys Åtgärder för att förhindra riskerna Referenser Bilagor Bilaga 1. Befintligt skyddsområde Bilaga 2. Skyddsområdets avgränsning Bilaga 3. Jordartskarta Bilaga 4. Borrprotokoll från undersökningsrör 8301 Bilaga 5. Undersökningsrör och avsänkning vid provpumpning med 233 l/min, Bilaga 6. Borrprotokoll 0703 Bilaga 7. Borrprotokoll 0701 Bilaga 8. Siktkurva från provborrning i Röhälla 9 m Bilaga 9. Siktkurva från provborrning i Röhälla 10 m Bilaga 10. Resultat av provpumpning av kommunens vattentäkt i Röhälla, Mörbylånga kommun, Mark & Vatten Ingenjörerna AB Bilaga 11. Miljöstörande verksamheter Bilaga 12. Natur- och kulturmiljöer Bilaga 13. Sammanställning av analyser för utgående vatten i Strandskogen och Röhälla Bilaga 14. Mark- och grundvattenprofil Röhälla Bilaga 15. Utredning av påverkan på grundvattennivåer vid de kommunala brunnarna i Strandskogen och Röhälla, Mörbylånga kommun, Mark & Vatten Ingenjörerna AB Bilaga 16. Strandskogen vattentäkt, Borrningar 2014 för bedömning av infiltrationsmöjligheter, Norconsult Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
5 5 (45) Allmänna uppgifter Strandskogen och Röhälla ligger i Mörbylånga kommun ca 5 km norr om Ölandsbron nedanför landborgen mellan samhällena Algutsrum och Glömminge. I området finns en samlad bebyggelse. Vattentäkten utgörs av två brunnar i Strandskogen och en i Röhälla. Förbrukningsområdena på Ölands västra sida i Mörbylånga kommun är sammankopplade i ett gemensamt ledningsnät. Dricksvatten levereras från Tveta- Igelmossen, Strandskogen och Resmo-Kleva. Distributionsområden är Strandskogen, Färjestaden, Algutsrum, Skogsby, Arontorp, Norra Möckleby, Gårdby, Eriksöre, Karlevi, Vickleby, Haga Park och Mörbylånga. Figur 1 visar vattentäktens läge. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Figur 1. Vattentäktens läge. De två brunnarna i Strandskogen ligger i södra delen av fastigheten Glömminge 1:18 som ägs av Mörbylånga kommun. De benämns Brunn 2 och 3. De ligger på ett inbördes avstånd av c:a 20 m. Det är den sydligaste brunnen som idag nyttjas. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
6 6 (45) Den benämns Brunn 3. Ur brunnen produceras c:a 300 m³ /dygn. Då vattennivån i grundvattenmagasinet är för låg sänks uttaget. Brunnen används i huvudsak under sommaren och en bit in på hösten då behovet är som störst. Brunnen i Röhälla har ännu inte tagits i drift. Vattentäkten i Strandskogen och Röhälla drivs av Mörbylånga kommun. För de två brunnarna i Strandskogen finns ett vattenskyddsområde från 1986 (DVA 71/1986). I och med att brunnen i Röhälla tas i drift finns ett behov av ett upprättande av skyddsområde kring denna samt en revidering av det gamla vattenskyddsområdet. Syftet med skyddsområdet Ett skyddsområde skapas för att skydda befintliga eller framtida vattentillgångar mot föroreningar som kan försämra vattenkvaliteten eller minska kvantiten. Vatten är en livsviktig råvara vars kvantitet och kvalitet skall bevaras för de boende och för kommande generationer. Genom att begränsa vissa verksamheter och införa skärpta krav har samhället större möjlighet att styra miljöstörande verksamheter inom området. Flertalet bestämmelser gäller delvis redan genom lagar och förordningar, men med skyddsföreskrifterna för ett vattenskyddsområde kan de skärpas där så erfordras. Strandsskogens vattentäkt är i rapporten Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013, utpekad som en regional viktig vattentäkt för att klara dricksvattenbehovet i Mörbylånga kommun och som har god vattenkvalité. Ur Strandsskogens vattentäkt sker ett av de största uttagen av dricksvatten i Mörbylånga kommun där det största uttaget görs under sommaren och tidig höst när kommunen har som minst vatten. Området i Strandskogen är utpekat som högt prioriterat för framtida vattenförsörjning i Ölands vattenförsörjningsplan 2015, Mörbylångas kommuns översiktsplan 2014 samt VA-plan. I området kring Strandskogen finns den enda möjligheten till konstgjord infiltration som kan stärka kvantiteten av dricksvatten och på den tilltänkta ytan måste vattenförsörjning vara det prioriterade intresset. Grus- och sandformationen i Strandskogen är en av få formationer med ett stort grundvattenmagasin i Mörbylånga kommun. Det finns ett högt tryck på ny bebyggelse och exploatering kring området Strandskogen. Anläggandet av nya hårdgjorda ytor bidrar till en minskad naturlig grundvattenbildning samt utsläpp av förorenat grundvatten som strider mot skyddsföreskrifterna, Mörbylångas kommun översiktsplan samt VA-plan. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
7 7 (45) Syftet med skyddsområdet kring Strandskogen och Röhälla kommunala vattentäkter är för att skydda och bevara vattenkvaliten och vattenkvantiteten för att stärka vattenförsörjningen i Mörbylånga kommun. Vattendom och befintligt skyddsområde Vattendom för de två brunnarna i Strandskogen finns från från Växjö Tingsrätt med beteckningen VA 20/1983. Domslut enl. följande: Vattendomstolen lagligförklarar en befintlig vattentäkt bestående av en grusfilterbrunn, betecknad II, inom fastigheten Glömminge 1:18 i Glömminge socken samt lämnar kommunen tillstånd för framtiden att för den kommunala vattenförsörjningen tillgodogöra grundvatten ur täkten intill en mängd av 700 m³ per dygn i medeltal för år, dock högst 800 m³ under ett och samma dygn. För de två brunnarna i Strandskogen finns ett vattenskyddsområde från 1986 (DVA 71/1986). Bilaga 1 visar utbredningen av det befintliga skyddsområdet. Planförhållanden och vattentäktens värde n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Området kring byn Strandskogen domineras av jord- och skogsbruk. Bebyggelsen inom Strandskogen är av traditionell lantbruksbebyggelse samt villa- och fritidsbebyggelse. I kommunens översiktsplan från 2015 utpekas Strandskogen som en av kommunens viktigaste vattentäkter. I översiktsplanen framgår även att restriktivitet ska råda för enstaka ny bebyggelse inom primärt och sekundärt vattenskyddsområde dessutom ska utökning av Strandskogens vattentäkt beaktas. I planen nämns även att vattentäkten i Strandskogen har stor utvecklingspotential genom konstgjord infiltration. Vidare i Översiktsplanen benämns området vid Strandskogen vara mycket högt prioriterat för framtida vattenförsörjning i Ölands vatten försörjningsplan. I översiktsplanen står det Kommunens långsiktiga vattenförsörjning är överordnat andra intressen i området. Det innebär att i föreslaget område får inga konkurrerande intressen gå före detta utpekande. Vattentäkten i Strandskogen och Röhälla har ett stort värde för vattenförsörjningen i Mörbylånga kommun. Under 2012 utgjorde vattenuttaget i Strandskogen 10,3 % Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
8 8 (45) av kommunens totala vattenproduktion. Vid en eventuell utökning av täkten i och med konstgjord infiltration kommer andelen öka. Enligt Mörbylångas kommuns översiktsplan, 2015, och VA-plan, 2015, är Strandskogen en regional viktig vattentäkt och ett område med god vattenkvalité. Ur vattentäkten i Strandskogen sker ett av de största uttagen av vatten i Mörbylånga kommun. Området beskrivs ha goda geologiska förutsättningar att förstärka grundvattenförekomsten med hjälp av konstgjord infiltration. Kommunen har framtida planer på att infiltrera ytvatten från områden öster om väg 136 och/eller vatten från kustdiken. Konstgjord infiltration hjälper att bevara kvantiten av dricksvatten. Ett område väster om Sandens väg är utpekat som ett lämpligt område för en infiltrationsdamm. Eftersom kommunen har naturligt dåliga förutsättningar att lagra vatten från det ena året till det andra året, är alla vattentäkter viktiga för den kommunala försörjningen. Strandskogen bedöms särskilt viktigt pga. att det bedöms gå att lagra vatten. Mörbylångas kommuns VA-plan nämner klimatförändringar som ett potentiellt hot mot vattenförsörjningen på Öland och att det är särskilt viktigt att skydda befintliga täkter. Vidare benämns Strandskogen som ett område som har mycket hög prioritet för framtida vattenförsörjning samt att yta måste avsättas i Strandskogsområdet för framtida infiltration och på denna yta måste vattenförsörjning vara det prioriterade intresset. Brunnar Strandskogen I Strandskogen finns två brunnar (brunn 2 och 3). Brunn 2 borrades 1980 av AKVA TERRA för att ingå i SGU:s undersökning av möjligheterna för vattenuttag i isälvsavlagringen i Strandskogen. Borran är en rörbrunn av grusfiltertyp som är nerförd i isälvsavlagringen till ett djup av 17 m. Ett silrör med 0,5 mm slitsöppning är placerat på nivån 14,4 17,0 m under markytan. Stegprovpumpning i samband med brunnens utförande visade på en momentan maxkapacitet på 9-10 l/s. Något fortfarighetstillstånd inträdde inte förrän kapaciteten sänktes till ca 6 l/s. Brunn 3 borrades 1989 av Malmbergs i Yngsjö AB ca 20 m söder om brunn 2. Djupet på brunnen är 18,7 m. Brunnen är utförd som en grusfilterbrunn med Ø 400 mm. Filterröret är Ø 360 mm med 1,0 mm slitsvidd och placerat 16,2 18 m under Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
9 9 (45) markytan. Vid stegprovpumpning i samband med borrningen pumpades brunnen med 20,5 l/s varvid grundvattennivån avsänktes 4,12 m. Pga höga järnhalter i vattnet ersattes brunn 2 helt av brunn 3 år Röhälla Brunnen i Röhälla ligger på fastigheten Röhällaläge 1:2 ca 750 m VNV om brunnarna i Strandskogen. Fastigheten Röhällaläge 1:2 ägs av kommunen. Vattendom för denna brunn saknas. Brunnen är borrad av Malmbergs i Yngsjö AB 1996 till ett djup av 10 m. I brunnens botten sitter ett 0,5 m långt Ø365 mm sumprör, ovan sumpröret sitter ett 3,0 m långt filterrör Ø360 mm med slitsvidd 0,25 mm. Över filtret är ett 7 m långt förlängningsrör Ø356 mm till ca 0,5 m över markytan. Vattenförande mäktighet vid brunnen är ca 7 m. Brunnen provpumpades under 1 timme med 6 l/s i samband med färdigställandet. Vattennivån i brunnen avsänktes 0,42 m och stabiliserade sig på denna nivå efter 30 min. Nivån låg då 3,5 4m över filterröret. Vattenverk Vattnet från brunnen i Strandskogen pumpas till vattenverket på fastigheten Glömminge 1:18/2. Vattenverket utgör en tryckstegrings- och tryckfördelningspumpstation för Strandskogen/Glömminge distributionsområde. Vattenverket utgörs även av en råvattenreservoar och två lågreservoarer samt distributionspumpar. Ingen beredning sker av vattnet. Vattenverket är förberett för klorering. Kemikalierum och utrustning finns på plats och kan snabbt tas i drift. Reservelverk finns och är invallat. Det provkörs rutinmässigt varje månad. Till vattenverket har ledningar från nya brunnen vid Röhällaläge anslutits. I vattenverket finns klorid- och konduktivitetsmätare för kontroll av brunnsvattnet. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Uttagsmängder Från brunnen i Röhälla sker sedan provpumpningen avslutades inget vattenuttag. Men planen är att ta brunnen i drift så fort som vattendom finns för uttag. Brunn 3 i Strandskogen används i huvudsak under sommaren och en bit in på hösten. Då inte tillräckligt stora vattenuttag är möjlig sommar och höst i Tveta- Igelmossen och Resmo utnyttjas Strandskogen för att tillgodose kommunens behov Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
10 10 (45) av dricksvatten. I tabell 1 framgår hur mycket grundvatten som pumpats från Strandskogen mellan 1998 och Tabell 1. Uttag ur Strandskogenbrunnen År Uttag m³/år m³/årsmedeldygn Medel för 17 år Uttagen mängd varierar för varje år och är till stor del beroende av nederbörden och därmed grundvattenbildningen. Vid låg nederbörd under vår och sommar finns ett större behov av att ta vatten från Strandskogen. Pumpning sker av c:a m³/dygn från Strandskogen under sommar och höst. På senare år har pumpning skett med upp till c:a 600 m³/dygn (7 l/s) under kortare perioder. Resterande tid sker pumpning en gång i veckan av storleksordningen c:a 25 m³ grundvatten för att maskinell utrustning skall motioneras. Under 2013 var uttaget från Strandskogen följande: Totalt: m 3 Min.dygn: 0 m 3 Max.dygn: 492 m 3 Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
11 11 (45) Vattendomen medger uttag av 700 m³/dygn (8 l/s) i medeltal för året. Vid så stora kontinuerliga uttag under flera månader sker en stor avsänkning i grundvattenmagasinet. Magasinet återhämtar sig relativt långsamt vilket innebär att året därefter måste uttagen minskas. Vattenkvalitet Bilaga 13 visar en sammanställning av analysresultat på vattnet i Strandskogen och Röhälla. Analyserna från Röhälla visade inte på några halter som överskred Livsmedelsverkets gränsvärden för utgående dricksvatten. Analyserna från Strandskogen visade vid ett tillfälle på en kraftigt förhöjd halt fluorid. Detta förekommer endast vid ett tillfälle vilket gör att det kan misstänkas att det är ett mätfel. I flera av analyserna förekommer halter av odlingsbara mikroorganismer vilket gör att vattnet bedöms som tjänligt med anmärkning. Vid de tillfällen som halterna var förhöjda kan man dock misstänka att brunnen inte varit i drift på ett tag då tillfällena inte infaller under sommar och tidig höst. Stillastående vatten kan bidra till de förhöjda halterna. Andra orsaker kan vara påverkan från betande djur eller avloppsanläggningar. Mörbylånga kommun arbetar med att ansluta alla fastigheter till kommunalt VA-nät. Analysresultatet i bilaga 13 visar något höga nitrathalter men fortfarande med god marginal till Livsmedelverkets gränsvärden. Nitrathalterna kan bero på gödsling på åkermark. I riskbedömningen, tabell 11, tas förorening av kväve upp som en stor risk för påverkan på grundvattnet i Strandskogen och Röhälla. Skyddsföreskrifterna ställer krav på lantbrukaren att ha tillstånd från tillsynsmyndigheten för yrkesmässig lagring av gödsel, växtnäringsämnen mm. Brunn 2 har inte använts sedan 1990 och därför finns inga nya vattenanalyser för brunnen. Analysvärden från provpumpningen visade halter av nitrat (NO 3 ) som närmade sig omdömet tjänligt med anmärkning. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Brunn 3 visar ett vatten som också ligger något högt vad gäller nitrat. Dock ligger halten väl under gränsvärdet. Detta är sannolikt en effekt av gödsling i närområdet, vilket ställer krav på lantbrukaren att ha en varsam hantering av gödsel som innebär gödsling vid rätt tidpunkt samt användning av rätt mängd gödsel. Även brunnen i Röhälla visar på ett vatten där nitrathalterna ligger något högt. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
12 12 (45) Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Strandskogen Strandskogens vattentäkt ligger i en isälvsavlagring nedanför landborgen på nivån m.ö.h. Isälvsavlagringen är upp till c:a 20 m mäktig och består mestadels av siltig sand och finsand och grövre fraktioner i skiktad lagerföljd, som mot bergrunden övergår i grusig sand eller grus. Avlagringens mäktighet är, enligt vad som nu är känt, som störst i anslutning till brunn 2 och 3. Dess överyta är relativt plan. Den underliggande berggrunden utgörs av leriga och moiga skiffrar. Skifferberggrunden kan ha en vittrad yta och dessutom innehålla större sprickor med en i huvudsak nord-sydlig riktning. Dessa sprickor kan bidra till att vatten som transporterats relativt långt kan utvinnas ur brunnar i Strandskogen. Grundvattenområdet som isälvsavlagringen ligger i har av SGU bedömts till 7-8 km 2 och kan innehålla 5-10 milj. m³ grundvatten. Årligen tillförs c:a 1 milj. m³ under ett normalår. Isälvsavlagringen står i kontakt med strand- och svämsediment som består av mest sandiga jordarter men även finkornigare jordarter som har en större utbredning än isälvsavlagringen. Grundvattenområdet sträcker sig från trakten av Aledal i söder till i höjd med Glömminge i norr. I väster begränsas området av Kalmarsund och i öster av en grundvattendelare ca m öster om väg 136 (enligt osäkra uppgifter på hydrogeologisk karta över Kalmar län). För att avgränsa grundvattendelaren skulle krävas undersökningsborrningar i området. Bilaga 3 visar ett utdrag från SGUs jordartskarta Vid brunn 2 som ligger +20,15 m.ö.h utgörs lagerföljden av ca 10 m siltig sand som underlagras av ca 7 m grov- och mellansand. Sedimenten vilar mot skifferberg på ca 17 m djup, vilket motsvarar ca +3,0 m.ö.h. Inför borrningen av brunn 3 gjordes en undersökningsborrning (8301). Protokollet från denna borrning återfinns i rapporten Förslag till ny brunn i vattentäkt Strandskogen, Mörbylånga kommun, Ingenjörsfirman Bååth AB, Rörprotokollet återfinns i bilaga 4 i denna rapport. Borrningen visade på siltig sand och sand ner till 13,5 m djup och därefter ca 1,5 m grusig sand som följdes av siltig sand och sand ner till drygt 16 m djup. Grundvattennivån inom området har observerats mellan m.ö.h. Grundvattenytan lutar mot väst i en ganska flack gradient i det plana området vid Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
13 13 (45) brunn 2 och 3 nedanför landborgen. Väster om Strandskogsvägen sluttar markytan ganska brant ner mot Röhällaläge för att därefter plana ut i strandområdet närmast Östersjön. Grundvattenytan följer denna lutning ner mot Röhällaläge och planar också ut inom strandområdet närmast havet. Från brunn 2 och 3 och ca 200 m österut är grundvattengradienten flack, därefter ökar den upp mot landborgen. Vid en undersökning i ett planärende på fastigheten Strandskogen 10:6 som är belägen sydöst om vattentäkten utfördes 2008 två borrningar. Syftet var att kontrollera jordlagren samt grundvattenförhållandena. Läget av borrpunkterna framgår av figur 2 och tekniska uppgifter av tabell 2 nedan. Jordlagren mellan 3,5 och 6,3 m var mycket hårt lagrade och därför svårborrade. Tabell 2. Jordlager och grundvattenobservationer i undersökningspunkter på fastigheten Strandskogen 10:6. Nr ,34 Markyta +25,60 Ök.rör +25,89 GVY ,5 Finsand Obsrör av 40 mm:s rör av vit 3,5-4,5 Grovsiltig finsand Mkt hård lagring PEH-plast. Rörspets på 5,6 m under markytan. Skyddsrör 4,5-6,3 Finsandig grovsilt Mkt hård lagring översta 2 m av 2 stålrör med låsbart lock. 6,3 Stopp mot berg Nr 0802 Markyta +33,19 Ök.rör +33,65 GVY Torrt 0-2,6 Finsand Obsrör av 40 mm:s rör av vit 2,6-5,5 Berg Grå kalksten, torrt PEH-plast. Rörspets på 4 m under markytan. Skyddsrör översta 2 m av 2 stålrör. med låsbart lock. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Sektionen (profil 1) i figur 2, är en schematisk geologisk sektion från kommunens brunnar i Strandskogen till fastigheten Strandskogen 10:6. Sektionens läge framgår av figur 3. Sektionen har upprättats genom interpolering mellan provhål med känd lagerföljd. Av sektionen framgår att grundvattenmagasinets mäktigaste del är ganska begränsad i väst-östlig utsträckning. Den mäktigaste delen är koncentrerad till en zon som sträcker sig c:a 200 m österut från kommunens brunnar. Grundvattenförande mäktighet är som mest c:a 10 m. Den grundvattenförande delen tunnar sedan ut åt öster till att vara endast 2-3 meter mäktig hela vägen till Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
14 14 (45) rör Därefter tunnar grundvattenzonen ut ytterligare. I borrhål 0802 påträffades således inget grundvatten. Jordarterna tycks bli finkornigare österut. Vid rör 0801 består lagerföljden, enligt borrningen, av siltig finsand eller finsandig silt. Berg påträffas på c:a 6 m och vid 0802 på c:a 2,5 m. Berget utgörs av grå kalksten åtminstone i borrhål På fastigheterna Strandskogen 9:42 och 10:28 finns brunnar som finns med i brunnsarkivet. Dessa borrningar visade på 20 respektive 15 m sand innan berg. Vid borrningarna påträffades vatten 15 m respektive 8,5 m under markytan. Dessa borrningar tyder på att det i området förekommer större jorddjup än vad som påträffats på fastigheten Strandskogen 10:6. Figur 2. Sektion från kommunens brunnar 2 och 3, sydöst mot fastigheten Strandskogen 10:6. Profil 1 i figur 4. Under våren 2014 genomfördes ytterligare borrningar i området öster om brunnarna i Strandskogen som verifierar de större jorddjupen i slänten upp mot väg 136, Bilaga 16. Resultatet visade på 16,9 respektive 14,9 meter sand innan berg. Vatten påträffades vid 12,7 meter respektive 13,0 meter, figur 3. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
15 15 (45) Figur 3. Sektion från rör R8001, öster mot fastigheten Strandskogen 14:1. Profil 2 i figur 4. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
16 16 (45) Figur 4. Profil 1 och 2 är utmärkta i området kring Strandskogen. Figur 5 visar grundvattenförhållanden vilket är en typisk bild för hur det ser ut efter de uttag som sker på sommar och höst. På figuren har grundvattenytans potentiallinjer inritats. De visar att det förekommer ett mot brunnarna riktat grundvattenflöde från öster mot väster. Grundvattnet länkas av in mot brunnarna vilket flödespilarna illustrerar. Efter ett avstånd av c:a 500 m norr och söderut räknat från kommunens brunnar påverkas inte grundvattenflödet av brunnsuttagen. Det område inom vilket avsänkning konstaterats är inritat på figur 5, det s.k. influensområdet. Det kan variera i utseende beroende främst på hur stora grundvattenuttag som har skett. Då inga grundvattenuttag sker, efter att grundvattenmagasinet återhämtat sig, sker ett mer likformigt riktat flöde åt väster. Grundvattenkartan har vissa svagheter i randområdena pga. bristen på tillräckligt många tillförlitliga observationsrör. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
17 17 (45) Under jordlagren bedöms i huvudsak finnas skifferberg. Längst i öster i landborgsslänten tycks skiffern övergå uppåt i grå kalksten. Skifferberget är tämligen tätt, men det kan förekomma vattentransporter i berget vilket i så fall beror på hur uppsprucket berget är. Även om viss grundvattentransport sker i berget förändrar det inte strömningsbilden eller flödeshastigheten i sådan omfattning att särskild hänsyn bör tas till det. Figur 5. Undersökningspunkter (1994) samt influensområde vid brunnarna i Strandskogen. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Provpumpning i Strandskogen Brunn 3 i Strandskogen provpumpades under perioden 20 januari 1987 till 15 oktober 1990 med kontinuerligt uttag mellan m 3 /d. Vid denna uttagsmängd sjönk grundvattennivåerna i magasinet kontinuerligt och fortvarighetstillstånd med stabiliserad avsänkning nåddes inte. Den totala avsänkningen vid slutet av pumpningen var ca 3 m jämfört med nivåerna vid provpumpningsstarten i området upp till ca 50 m runt brunn 3. Återhämtningen i magasinet var efter den kontinuerliga pumpningen endast 0,48 m det första året efter avslutad pumpning. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
18 18 (45) Under åren 1991 till 1993 uttogs mindre mängder vatten ur vattentäkten, inga grundvattenavläsningar gjordes under perioden till Efter denna period började man läsa grundvattennivåer igen. Under åren pågick hela tiden återhämtning från den tidigare kontinuerliga pumpningen. Från år 1992 sker uttagen på sommaren eller höst vilket innebär att återhämtning sker varje år med vårflödena. Med de minskade årsuttagen från 1992 till 1996 så stiger grundvattenytan med ca 2,3 m i rör R8301 intill brunnen. Dessa säsongsuttag innebär att grundvattennivån hinner hämta sig under en del av året och på så sätt stabiliserade sig nivån i området till runt +10 till +14 m. ö. h. Efter det att uttag har skett enbart under sommar och höst har grundvattennivån stabiliserat sig till att pendla inom en meters nivåskillnad. Dessa uttag har inte vållat några problem för privata brunnsägare i närområdet. Bedömd uttagsmängd från nuvarande brunnsområde utan att kontinuerligt sänka av grundvattennivåerna i magasinet är c:a 300 m³/d (3,5 l/s) i medeltal. Uttagsmöjligheterna är mindre under år med mindre nederbörd än normalt. För att öka den möjliga uttagsmängden utan att magasinet avsänks för mycket bedöms konstgjord infiltration kunna användas och på så sätt öka grundvattenmängden. Den långa tiden för avsänknings- och återhämtningsförlopp visar på att goda möjligheter för säsongslagring av större grundvattenmängder finns. Röhälla Röhälla vattentäkt ligger ca 750 m nordväst om Strandskogens vattentäkt. Området är flackt och utgörs i huvudsak av sand som på djupet övergår i något grusigare material. Mäktigheten på sedimenten inom området är ca 10 m varav ca 8 m är vattenförande. Brunnen är borrad till 10 m djup, med intagssilen placerad på 6,5 9,5 m djup, vilket motsvarar ca -3,5 till -6,5 m.ö.h. Markytan vid brunnen i Röhälla ligger på ca +3,0 m.ö.h vilket är ungefär samma höjd som botten på brunn 3 i Strandskogen. Vattenuttaget i Röhälla görs på 3,5-6,5 m under havsnivån medan i Strandskogen ligger uttagsnivån ca 3 m över havsnivån. Borrningar i 0701 och 0703 (bilaga 6 och 7) visar på jordarter i området bestående av fingrusig grovsand eller mellansandig grovsand. Rörens lägen framgår i bilaga 5. Siktkurvor från den Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
19 19 (45) undersökningsborrning som gjordes innan brunnen i Röhälla borrades återfinns i bilaga 8 och 9. Grundvattenytan som har följt den branta topografin ner mot det flacka området planar ut och uppvisar en gradient mellan brunnen och havet som uppgår till endast ca 0,5 m vilket innebär en gradient på ca 2,5. Nivåskillnaden för grundvattenytan från brunnen i Röhälla till området där Strandskogens vattentäkt ligger uppgår till mellan meter. Bilaga 14 visar en mark- och grundvattenprofil i Röhälla. Profilens läge framgår av figur 3. Provpumpning i Röhälla Brunnen i Röhälla provpumpades mellan Rapporten över provpumpningen återfinns i bilaga 10. I bilaga 15 finns en utredning av påverkan på grundvattennivåerna vid brunnarna i Strandskogen och Röhälla. Bilaga 5 visar avsänkningen runt brunnen vid ett uttag på 3,9 l/s. Under provpumpningsperioden visade det sig att grundvattennivån inom detta flacka område till största delen styrs av nivån i Östersjön. Grundvattenobservationer visade att det sker ett grundvattenflöde från öster ut mot havet. Havsytans fluktuationer kan uppgå till över en meter beroende på lufttryck och vindriktning. När havsytan höjs så sker en dämning av grundvattennivån till den nya höjd som havet anger. Området fylls alltså på med grundvatten från de högre liggande områdena i Strandskogen. Sannolikt påverkar uttagen i Strandskogen inte brunnen i Röhälla. Vid pumpning i Röhälla får man dock vara vaksam på att man inte drar in saltvatten mot brunnen. Överskrider uttagen vattenmängd i Röhälla den mängd som kan tillföras brunnen från Strandskogsområdet kommer det sannolikt att innebära att saltvatten från havet dras in mot brunnen. Brunnen i Röhälla bör inte pumpas med mer än ca 3 l/s i kontinuerligt uttag för att förhindra saltvatteninträngning. Grundvattengradienten från det högre liggande området öster om brunnen i Röhälla är brant ner mot brunnen och havet vilket tyder på att detta område består av finkornigare mer vattenhållande jordarter eller ett tunnare grundvattenmagasin. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Den sänktratt som bildas runt brunnen är liten. Oavsett Östersjöns vattenstånd kan man se att grundvattennivån mellan brunnen och havet ligger på en högre nivå än havet. Detta visar att grundvattentillgången vid brunnen är större än den uttagna vattenmängden. Provpumpningen har visat att det kapacitetsmässigt inte varit några problem med vattentillförseln. Även då pumpningen utfördes med nära 6 l/s under 2 månader Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
20 20 (45) mellan april och juni 2007, då nederbörden var som minst, kunde man inte se någon större skillnad på avsänkningen runt brunnen. Grundvattenbildning Figur 6 visar ytavrinningsområdet kring vattentäkten samt det område som avgränsats av Länsstyrelse och kommun som viktig grundvattenförekomst. Genom att studera naturliga vattendelare samt de vattendelare som bildas vid uttaget i brunnarna har ytavrinningsområdet dvs. tillrinningsområdet för vattentäkten bedömts till 2,69 km 2. Avrinningen, dvs. skillnaden mellan korrigerad nederbörd och verklig avdunstning, motsvarar summan av ytvattenavrinning och grundvattenavrinning. I det aktuella avrinningsområdet sker all avrinning som grundvattenavrinning och grundvattenbildningen är därmed densamma som avrinningen. Den hydrogeologiska kartan från SGU, serie Ah nr 1, anger att avrinningen på Öland är mm/år. Enligt Grundvattenbildning i svenska typjordar, slutrapport från SGU proj nr /2004, så är grundvattenbildningen för Öland i grova jordar för normalåret mm och under 10-årstorkan är grundvattenbildningen mm/år. Tabell 3 visar vilken beräknad yta som krävs för en grundvattenbildning vid lägst respektive högst uppskattad grundvattenbildning, enligt ovanstående scenario, som gör det möjligt att pumpa 3,0 l/s från Röhälla och 3,5 l/s från Strandskogen. Medeldygnsproduktionen är därmed 6,5 l/s. Tabell 3. Beräknad yta som krävs för att 6,5 l/s ska kunna tas ur brunnarna vid olika stor grundvattenbildning. Grundvattenbildning (mm/år) Yta som krävs km , , , ,68 Behovet av yta för grundvattenbildningen (tabell 3) har beräknats enligt nedan: Beräknad yta för grundvattenbildningen = Producerad mängd vatten / grundvattenbildningen Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
21 21 (45) Figur 6. Ytavrinningsområde kring vattentäkten. Avgränsning av skyddsområde Skyddszoner Kring en vattentäkt ska upprättas olika skyddszoner för att skydda täkten. De benämns vattentäktszon (brunnsområde) samt primär och sekundär skyddszon. På senare år har även begreppet tertiär vattentäktszon införts. Det nuvarande vattenskyddsområdet med bestämmelser upphävs och ersätts i och med nya vattenskyddsområden ansöks om med tillhörande skyddsföreskrifter. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Kring uttagsbrunnarna ska upprättas en vattentäktszon som ska vara skyddad mot obehöriga och på lämpligt sätt t ex genom en låst inhägnad. Någon annan typ av verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
22 22 (45) Den primära skyddszonen ska avgränsas så att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas i tid och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Den primära skyddszonen ska skyddas mot sådan markanvändning och verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Gränsen mellan den primära och sekundära skyddszonen bör sättas så att uppehållstiden i grundvattenzonen från den primära zonens yttre gräns till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn. Även den sekundära zonen bör skyddas mot markanvändning och verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Ett lägsta krav på den sekundära zonens utbredning bör vara att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen är minst ett år. Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner men där förorening i ett långt perspektiv kan påverka vattentäkten. Avgränsning av skyddsområdet i Strandskogen och Röhälla Strandskogen För att kunna avgränsa skyddsområdets utbredning är det av stort intresse att klargöra hur lång grundvattnets uppehållstid är i området kring kommunens brunnar. Grundvattnets flödeshastighet beräknas enligt Darcy där hastigheten, betecknad v, är beroende av den hydrauliska konduktiviteten (k) och grundvattengradienten (i). v = k x i (Darcys lag) Grundvattenytans lutning, grundvattengradienten, är beroende på grundvattenförande mäktighet, jordartsammansättning och mark- och berggrundstopografin. I de centrala delarna, där magasinet är mäktigast och jordarterna grövst, är gradienten endast 5 vilket beror bl.a. på att jordarterna har grövre fraktioner. Gradienten ökar österut till c:a 20 och vid landborgsslänten till ännu större, 40. Gradienterna framgår av figur 2. Jordarternas hydrauliska konduktivitet (genomsläpplighet) beror på finjordshalten. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
23 23 (45) Inom ett område på ca 200 m från uttagsbrunnarna i Strandskogen har gradienten visat sig vara ca 5. Flödeshastigheten i detta område har beräknats med hjälp av resultat från siktanalys i undersökningsrör 8301 som är beläget nära brunn 3. Resultatet kommer från rapporten Förslag till ny brunn i vattentäkt Strandskogen, Mörbylånga kommun, Ingenjörsfirman Bååth AB, Rörprotokollet återfinns i bilaga 4 i denna rapport. Den hydrauliska konduktiviteten för jordmaterialet har beräknats till 1,5 x 10-3 m/s i de mest genomsläppliga lagren. Med en gradient på ca 5 har vattnets strömningshastighet enligt Darcys lag beräknats enligt nedan: v = 1,5 x 10-3 m/s x 0,005 = 7,5 x 10-6 m/s = 0,65 m/d Hastigheten ovan visar en Darcyhastighet vilket motsvarar flödet genom en volymenhet. För att få en hastighet som mer motsvarar verkligheten måste hänsyn tas till jordens effektiva porositet dvs. det utrymme mellan jordkornen som kan transportera vatten. Porositeten bedöms till 30%. Flödeshastigheten blir då 2,2 m/d (0,65/30 %). Värdet representerar den snabbast tänkbara transporttiden. Variationer kan naturligtvis förekomma främst beroende på lagerskiktning och förekomst av grövre lager. Transport kan också ske i spricksystem i den övre delen av berggrunden. Det är dock okänt hur pass uppsprucken berggrunden är eller hur sprickmönstret ser ut. Vid en uppskattad strömningstid på 100 dygn skulle det innebära en primär skyddszon på 220 m räknat från brunnen. För att komma upp i en strömningstid på 365 dygn måste beräkningar göras för materialet på ett större avstånd än 200 m från brunnarna. Mer än 200 m öster om vattentäkten ökar gradienten till ca 20. Vid rör 0801 ligger grundvattennivån på c:a +21 m.öh. och vid brunnarna på c:a 11,5-12 m.öh. Borrningar i undersökningsrören 0801 och 0802 har visat på ett finare material än vad som förekommer närmare vattentäkten. Den hydrauliska konduktiviteten har här satts till 5 x10-5 m/s, vilket får anses vara tilltaget i överkant, med säkerhetsmarginal för en finsand som dessutom tycks vara hårt lagrad. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc v = 5 x10-5 m/s x 0,02 = 1 x 10-6 m/s = 0,086 m/d Hastigheten ovan visar en Darcyhastighet. Porositeten i grundvattenmagasinet bedöms till 15% maximalt i en finsand. Flödeshastigheten blir då 0,57 m/d (0,086/15%). Värdet representerar den snabbast tänkbara transporttiden. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
24 24 (45) För en flödestid på 365 dygn krävs ett avstånd från brunnen på ca 370 m (0,57 x 265 = 151 m, = 368 m). I och med att grundvattnet har en strömningsriktning mot väster tillämpas ovanstående avstånd för avgränsning av vattenskyddsområdet öster om brunnen. I nordlig och sydlig riktning sker en avgränsning i och med att vattendelare uppstår kring vattenuttaget(se figur 3) samt att materialet på ett ökat avstånd i nord-sydlig riktning blir mer finkornigt och därmed mindre genomsläppligt. Röhälla För att beräkna grundvattnets uppehållstid har den hydrauliska konduktiviteten beräknats utifrån siktkurvor på jordarter från den provborrning som utfördes 1994 inför det att brunnen i Röhälla borrades. Siktkurvorna visar siktade jordprover ner till 10 m djup. Den hydrauliska konduktiviteten har för provet från 9 m beräknats till 1,5 x 10-3 m/s och för provet från 10 m djup till 2,4 x 10-3 m/s. Bilaga 8 och 9 visar siktkurvorna. Vid beräkning av grundvattnets strömningshastighet för den hydrauliska konduktiviteten ansatts 2 x 10-3 m/s. Gradienten i närområdet kring brunnen i Röhälla var vid provpumpning med 233 l/min ca 10. Grundvattnets strömningshastighet enligt Darcys lag, upp till ett avstånd på 300 m från brunnen, har beräknats enligt följande: v = 2 x 10-3 m/s x 0,01 = 2 x 10-5 m/s = 1,73 m/d Hastigheten ovan visar en Darcyhastighet. Porositeten bedöms till 30%. Flödeshastigheten blir då 5,8 m/d (1,73/30%). För en flödestid på 100 dygn krävs ett avstånd från brunnen på 580 m. Ovanstående gradient och hydraulisk konduktivitet kan dock bara tillämpas på ett avstånd på 300 m från brunnen i Röhälla, vilket innebär en strömningstid på 52 dygn. För att beräkna strömningshastigheten på ett större avstånd öster om brunnen i Röhälla har samma gradient och hydraulisk konduktivitet som tillämpats vid brunnen i Strandskogen använts eftersom avståndet leder till att man hamnar i påverkansområdet kring brunnen i Strandskogen. I området kring Strandskogens brunnar minskar gradienten till att bli omkring 5. v = 1,5 x 10-3 m/s x 0,005 = 7,5 x 10-6 m/s = 0,65 m/d Hastigheten ovan visar en Darcy hastighet vilket motsvarar flödet genom en volymenhet. För att få en hastighet som mer motsvarar verkligheten måste hänsyn Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
25 25 (45) tas till jordens effektiva porositet dvs. det utrymme mellan jordkornen som kan transportera vatten. Porositeten bedöms till 30%. Flödeshastigheten blir då 2,2 m/d (0,65/30 %). Därmed uppnås en 100 dygns strömningstid ca 405 m från brunnen. Med samma resonemang uppnås en strömningstid på 365 dygn på ett avstånd på ca 990 m från brunnen. I och med att grundvattnet har en strömningsriktning mot väster tillämpas ovanstående avstånd för avgränsning av vattenskyddsområdet öster om brunnen. I nordlig och sydlig riktning sker en avgränsning i och med att vattendelare uppstår (se bilaga 5) vilket innebär att grundvattnet får en sådan riktning att det inte strömmar mot brunnen samt att materialet på ett ökat avstånd i nord-sydlig riktning blir mer finkornigt och därmed mindre genomsläppligt. Sammanfattning av avgränsning i Strandskogen och Röhälla Primär skyddszon En primär skyddszon har upprättats kring de båda täktområdena. Enligt beräkningar krävs vid brunnarna i Strandskogen ett avstånd på 217 m för att uppnå en flödestid på 100 dygn. I Röhälla har avståndet beräknats till 405 m. Dessa avstånd har varit utgångspunkter vid avgränsningen av den primära skyddszonen i östlig riktning. Vid avgränsning i övriga väderstreck har grundvattenströmningens riktning varit betydande. En primär skyddszon är även gjord för en framtida infiltrationsdamm. Enligt beräkningar behöver infiltrationsdammen ett avstånd på 20 m för att uppnå flödestid på 100 dygn. Skyddszonens avgränsning återfinns i bilaga 2. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Sekundär skyddszon En sammanhängande sekundär skyddszon har upprättats vid de båda vattentäkterna. Enligt beräkningar krävs vid brunnarna i Strandskogen ett avstånd på 370 m för att uppnå en strömningstid på 365 dygn. I Röhälla har avståndet beräknats till 990 m. Dessa avstånd har varit utgångspunkter vid avgränsningen av skyddszonen i östlig riktning. Som vid avgränsning av den primära skyddszonen har vid avgränsning i övriga väderstreck grundvattenströmningens riktning varit betydande. Från den sekundära skyddszonen till den primära skyddszonen kring infiltrationsdammen krävs enligt beräkningar ett avstånd på 73 meter. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
26 26 (45) Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon har upprättats kring vattentäkterna för att långsiktigt skydda grundvattenförekomsten. Den tertiära skyddszonen har upprättats inom det område kring vattentäkterna där grundvattnets strömningstid är längre än 365 dygn till befintliga uttagsbrunnar eller inom vattentäktens ytavrinningsområde där det jordartsmässigt förekommer en geologisk formation som är viktig att skydda för eventuella framtida vattenuttag. Verksamheter och markanvändning Bostadsbebyggelse Området kring strandskogen är ett attraktivt bostadsområde och det finns ytor för nybyggnation. Nybyggnation inom vattenskyddsområdet bidrar till att hårdgjorda ytor ökar. Hårdgjorda ytor minskar en naturlig grundvattenbildning då vatten hindras ifrån att infiltrera marken. Enligt Mörbylånga kommuns översiktsplan finns det två områden inom den tertiära skyddszonen med planerade bostäder, ett sträcker sig österut utmed Röhällavägens norra sida och det andra söder om bebyggelse längs med Sönnerborgsvägen. Det finns även exploateringstryck på mark inom den primära och sekundära skyddszonen. Allmänna intressen bör gå före enskilda intressen när det gäller exploatering av en regional viktig vattentäkt. Vägar och trafik I utkanten av föreslagen primär skyddszon för Röhälla samt i föreslagen sekundär skyddszon passerar väg 958. Genom den föreslagna tertiära skyddszonen passerar väg 136. Figur 7 visar vägarna genom skyddsområdet. Enligt utdrag från Trafikverkets nationella vägdatabas har vägarna trafikbelastning enligt tabell 4. Tabell 4. Årsmedeldygnstrafik (2012) på de större vägarna i skyddsområdet. Väg Totaltrafik (antal) Tung trafik (antal) Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
27 27 (45) Figur 7. Vägar genom skyddsområdet. Förorenade områden Inom primär skyddszon finns ett objekt i Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade objekt (se bilaga 11). Objektet som är ett fd garveri har riskklass 3 och id nr F i Länsstyrelsens MIFO-databas. På hörntomten på Strandskogen 1 vid korsningen Röhällavägen - Saxnäsgatan anlades 1849 ett garveri. Garveriet drevs fullt ut fram till början av 1900-talet och i begränsad omfattning till nedläggningen Ingen information finns som tyder på att krom använts vid garveriet. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Fastigheten utgörs av en privat tomt utan året runt bostad. Området har kommunalt vatten. Känsligheten bedöms som stor för mark och grundvatten. Skulle markanvändningen komma att ändras eller om mer information framkommer bör riskklassen ses över. Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
28 28 (45) Lantbruk Inom föreslagen primär och sekundär skyddszon finns inget lantbruk. I brunnarnas närområden finns dock betesmark och åkersmark. Åker- och betesmark är drygt 67 ha. Gödsel som sprids på åkermarken bidrar till att nitrat sprids till grundvattnet. För mycket gödsel eller spridning av gödsel vid fel tidpunkt leder till förhöjda värden av nitrat i grundvattnet. Kväveförorening i grundvattnet är med i riskbedömningen i tabell 11 och är klassad som en stor risk för påverkan på grundvattnet. Inom tertiär zon finns en fastighet med 2 hästar enligt nedan: Fastighet Djurenheter Typ Strandskogen 9:19 2 Hästar Bilaga 11 visar de djurbesättningar som förekommer. Även om gårdarna inte är belägna inom skyddsområdet kan djuren gå på betesmark inom området. Det finns två större gårdar strax utanför skyddsområdet som är värda att notera just med tanke på betesmark: Fastighet Djurenheter Typ Strandskogen 3:10 70 Hästar Röhälla 2:1 155 Mjölkkor Enskilda avlopp Bilaga 11 visar lokalisering av de enskilda avlopp som finns i Strandskogen. Uppgifterna är hämtade från miljökontoret samt från tekniska kontorets register över abonnenter som har regelbunden tömning av septitank. Dessutom har dessa uppgifter stämts av mot spillvattennätet. Inom primär skyddszon förekommer de anläggningar som framgår i tabell 5. Tabell 5. Enskilda avlopp inom primär skyddszon. Fastighet Anm Register Strandskogen 1:15 3-kammarbrunn, 4 m³. Infiltration 40 m. Miljökontoret / Slamtömning Strandskogen 1.18 Uppgift saknas Slamtömning Röhälla 1:9 Uppgift saknas Slamtömning Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
29 29 (45) Inom sekundär skyddszon har inga enskilda avlopp påträffats. Inom tertiär skyddszon förekommer enskilda avlopp enligt tabell 6. Tabell 6. Enskilda avlopp inom tertiär skyddszon. Fastighet Anm Register Strandskogen 4:11 Uppgift saknas Miljökontoret Strandskogen 2:2 Uppgift saknas Miljökontoret Strandskogen 2:11 Uppgift saknas Miljökontoret Strandskogen 10:12 WC + BDT till sluten tank. Miljökontoret / Slamtömning Strandskogen 10:13 Uppgift saknas Slamtömning Strandskogen 10:4 Uppgift saknas Slamtömning Strandskogen 10:2 Uppgift saknas Miljökontoret Strandskogen kammarbrunn + markinfiltration Miljökontoret / Slamtömning Strandskogen 10:11 3-kammarbrun + infiltration. Miljökontoret / Slamtömning Dag- och spillvattennät Dagvatten Det finns inget dagvattensystem i form av nedgrävda ledningar i varken primär, sekundär eller tertiär skyddszon. Vägdagvatten infiltrerar direkt till mark eller grunda diken i anslutning till väg. Spillvatten Ett kommunalt spillvattennät sträcker sig igenom primär, sekundär och tertiär skyddszon, se bilaga 11. n:\103\14\ \0-mapp\11 leverans\2 slutleverans\leverans \rapp tekniskt underlag för vattenskyddsområde doc Vid genomgång av spillvattensituationen inom skyddsområdet visar det sig att det för vissa fastigheter finns uppgifter på miljökontoret om enskilt avlopp. Dessa fastigheter kan sedan inte återfinnas i tekniska kontorets lista för slamtömning. Alla enskilda avlopp behöver tömmas så frågan måste utredas. Kommunen bör eftersträva att inom skyddsområdet få alla fastigheter kopplade till det kommunala spillvattennätet. Sannolikt behövs en viss utbyggnad av spillvattennätet för att detta ska kunna förverkligas. Om det inte är möjligt bör man se till att varje fastighet har en väl fungerande avloppsanläggning helst av typen Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
30 30 (45) sluten tank. Det är av stor vikt att frågan utreds, inte minst med tanke på att nitrathalterna är något höga både i Strandskogens vattentäkt men även i den nya vattentäkten i Röhälla. Jord- och bergvärmeanläggningar Värmeanläggningarna inom skyddszonerna är relativt nyanlagda, de tidigaste är från år Detta innebär att värmebärarmediet består av en denaturerad etanolblandning. Bilaga 11 visar lokalisering av jord- och bergvärmeanläggningar. Inom primär skyddszon förekommer inga berg- eller ytjordvärmeanläggningar. Två ärenden har behandlats under , det ena ärendet återkallades och den andra installerade en luftvärmepump. Inom sekundär skyddszon förekommer följande anläggning: Fastighet Strandskogen 9:2 Värmebärare typ/mängd 30%-ig Bioetanol 750 liter Typ (jord/berg) ytjordvärme Inom tertiär skyddszon förekommer följande anläggningar: Fastighet Brostorp 6:18 Strandskogen 9:14 Värmebärare typ/mängd 27%-ig Bioetanol 440 liter 30%-ig Multi Bioetanol Thermol 125 liter Typ (jord/berg) ytjordvärme ytjordvärme Enskilda brunnar Enskilda brunnar inom området som är nedförda i berg kommer inte att påverkas av uttagen i de kommunala brunnarna pga att grundvattenmagasinet som nyttjas av kommunen är helt förlagt till de lösa jordarterna ovan berg. Privata brunnar förlagda till de lösa jordlagren ovan berg och i nära anslutning till de kommunala brunnarna kan vid större kommunala uttag påverkas genom sänkt grundvattenyta. Under provpumpningen av den nya brunnen i Röhälla under våren 2007 har vattennivåer observerats i privata brunnar i närområdet. Ingen påverkan har kunnat påvisas med sänkta grundvattennivåer i någon av dessa. Under den Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun
2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Läs merVattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
Läs merK 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo
K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merK 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo
K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merInformation om kommunala vattentäkter i DGV september 2004
Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Lena Ojala, Magdalena Thorsbrink, Lars-Ove Lång & Elin Mellqvist SGU-rapport 24:15 SGU-rapport
Läs merVilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla
Läs merÄrende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet
Länsstyrelsen för Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen 403 40 GÖTEBORG YTTRANDE Ärende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet 2 Miljöprövningsdelegation
Läs merMark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~-
-----~- Vatten ~--'NQENJOAERNA AB Utlåtande om lämpligheten av att bygga nytt bostadsområde inom seku ndär skyddszon för den kommunala grundvattentäkten i Vaggeryd Abonnenter i Vaggeryd, Byarum och Hok
Läs merK 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors
K 483 Grundvattenmagasinet Rångedala Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Fristad Nitta Rångedala Äspered Dalsjöfors ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-281-9 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning
Läs merK 463. Grundvattenmagasinet. Trosa Sörtuna. Sune Rurling. Sund Vagnhärad. Sille. Hillesta. Västerljung. Tuna Sörtuna. Trosaby
K 463 Grundvattenmagasinet Trosa Sörtuna Sune Rurling Sund Vagnhärad Sille Hillesta Västerljung Tuna Sörtuna Trosaby ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-257-4 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska
Läs merByxelkroks vattentäkt
Borgholm Energi Byxelkroks vattentäkt Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter Kalmar 2012-11-29 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Bakgrund
Läs merVATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN
VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun 2010-03-25 77 med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken. Vattenskyddsområdet för Svarttorp
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merSkruv norra och Skruv södra
K 525 Grundvattenmagasinen Skruv norra och Skruv södra Mattias Gustafsson Skruv ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-334-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28
Läs merDOM 2014-12-05 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060110 2014-12-05 Stockholm Mål nr M 10121-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE Sölvesborgs
Läs merUMEVA:s vattenanläggning på Holmön består av ett antal råvattenbrunnar, ett vattenverk samt omkring 4,5 km ledningsnät.
5.3 Holmön Bakgrund Holmön saknar verksamhetsområde för vatten och avlopp. Umeå kommun och sedermera UMEVA har ändå tagit en central roll i dricksvattenförsörjningen på ön. Engagemanget har motiverats
Läs merVATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN
Littranr. 700:368 Titel VAplan.doc Datum 2005-12-14 Rev VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN För,, Göteborg 2005-12-14 Slutrapport Härryda kommun Littranr. 700:368 Titel VAplan.doc Datum 2005-12-14 Rev INNEHÅLL Sammanfattning
Läs merUPPRÄTTAD: 2015-12-15 KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign
VA-TEKNISKT UTLÅTANDE BOSTÄDER VID SKJUTBANEVÄGEN UTREDNING DP PERMANENTHUSOMRÅDE AVSEENDE FASTIGHETERNA BJÖRKFORS 1:29, 1:449, 1:593 OCH 1:626 - HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2015-12-15 Upprättad
Läs merRAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö 2011-09-22. Upprättad av: Anders Rydberg
RAPPORT 2011-09-22 Upprättad av: Anders Rydberg RAPPORT Kund Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret 135 81 TYRESÖ Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60
Läs merVattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN
2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd Förslag till skyddsområde Kalmar 2009 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Allmänt...
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merRAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén
RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,
Läs merDetaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling
Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling SAMRÅDSHANDLING 2008-04-22 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2008-07-22 tillhör rev 2009-02-25 ANTAGANDEHANDLING POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON
Läs merINFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning
INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...
Läs merInom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.
REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består
Läs merVATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005
VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god
Läs merEftra 2:54 och 4:24 VA-utredning till detaljplan
Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman Andersson Jennifer Löfvendahl Uppdragsnr: 102 38 57 Filnamn
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merVÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka
Tekniskt PM Geoteknik VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Danderyds Kommun, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-01 Uppdragsnummer: 107294 Dokumenttitel: Projekterings PM
Läs merUnderlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning
Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merGRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN Presentation vid Kristianstads Vattendagar 2010
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN Presentation vid Kristianstads Vattendagar 2010 Gunnar Ch Borg Kristianstads kommun C4 Teknik Kommunteknik 291 80 Kristianstad 0738 53 20 38 gunnar.borg@kristianstad.se
Läs merSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN
SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2012-10-29 142 Med stöd av 7 kap 21 miljöbalken har kommunfullmäktige i Ulricehamn beslutat om
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merVA-UTREDNING ÖSTANBÄCK 55:6
RAPPORT VA-UTREDNING ÖSTANBÄCK 55:6 SLUTRAPPORT 2016-02-03 Uppdrag 266953, Östanbäck dagvattenutredning Titel på rapport: VA-utredning Östanbäck 55:6 Status: Datum: 2016-02-03 Medverkande Beställare: Kontaktperson:
Läs merPM, dagvattenhantering
, dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...
Läs merSkyddsområde och skyddsföreskrifter för Näsinge grundvattentäkt i Strömstad kommun
1(10) Vattenvårdsenheten Susanna Hogdin Länsmiljöingenjör 031-60 50 00 Strömstad kommun Tekniska förvaltningen 452 80 Strömstad Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Näsinge grundvattentäkt i Strömstad
Läs merPM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling
PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 Preliminärhandling Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr:
Läs merFörtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun
Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg
Läs merGrundvatten i Stockholms län
Grundvatten i Stockholms län Allmänt om vattenförsörjning Mer än en femtedel av landets befolkning bor i Stockholms län, vilket utgör endast två procent av Sveriges totala yta. Denna befolkningstäthet
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merGeotekniskt PM 1. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan. Gullbranna 1:13 mfl, Halmstads kommun 2014-04-04
Geotekniskt PM 1 2014-04-04 Upprättad av: Sayle Shamun Granskad av: Sven-Åke Öhman Godkänd av: Fredrik Stenfeldt GEOTEKNISKT PM 1 Kund Sindeman Byggnads AB Att: Jon E Sindeman Propellervägen 4 B 183 62
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merPM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP
RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:
Läs merÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM
Uppdr. nr. 10171536 MARIESTADS KOMMUN TJÖRNUDDEN, BROMMÖSUND DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson Uppdr. nr. 10171536
Läs merEnskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011
Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning
Läs merAntagandehandling Antagen av Tekniska nämnden 2007-03-27, vunnit laga kraft 2007-07-10
Ändring av detaljplan för Hästnäs 1:1 m fl. HÄSTNÄS FRITIDSOMRÅDE i Arboga kommun, Västmanlands län Antagandehandling Antagen av Tekniska nämnden 2007-03-27, vunnit laga kraft 2007-07-10 ANTAGANDEHANDLING
Läs merLIMHAMNS KALKBROTT - TILLSTÅND TILL BIBEHÅLLEN LÄNSHÅLLNING
LIMHAMNS KALKBROTT - TILLSTÅND TILL BIBEHÅLLEN LÄNSHÅLLNING Samrådsunderlag Malmö Sweco Environment AB Malmökontoret Kust och vattendrag Johan Landberg Uppdragsnummer 1220054000 SWECO VATTEN & MILJÖ Hans
Läs merSkyddsområde och skyddsföreskrifter för Ramslätts grundvattentäkt, Marks kommun.
Dossienummer 1463-051 1(13) Vattenvårdsenheten Ann Rane 031-60 50 26 Marks kommun 511 80 KINNA Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Ramslätts grundvattentäkt, Marks kommun. V/O- 1322555, S/N-6386600
Läs merBESTÄMMELSER...2 AVLOPPSRENING...3 MARKUNDERSÖKNING...4 OLIKA RENINGSMETODER - INFILTRATION...5 OLIKA RENINGSMETODER - MARKBÄDD...
BESTÄMMELSER...2 AVLOPPSRENING...3 ALLMÄNT...3 SLAMAVSKILJARE...3 MARKUNDERSÖKNING...4 PROVGRÄVNING...4 OLIKA RENINGSMETODER - INFILTRATION...5 TRADITIONELL INFILTRATION...5 UPPLYFT ELLER YTLIG INFILTRATION...6
Läs merBESLUT. Sida 1/4. Delgivningskvitto Överklagande av beslut om vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN BESLUT Sida 1/4 Datum 2015-06-23 Diarienummer 505-1539-2015 Emilie Vejlens Miljö- och vattenenheten 010-2239302 Björn Pettersson Träkumla Gottskalks 117 A 621 94 Visby Delgivningskvitto
Läs merFörslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.
BILAGA 3 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen
Läs merHantering av BDT-vatten koloniområden i Helsingborg
Hantering av BDT-vatten koloniområden i Helsingborg Bedömningsunderlag till kontorsremiss från miljöförvaltningen Nilsson Torsten - MF miljöförvaltningen 2012-11-20 Hantering av BDT-vatten koloniområden
Läs merStafsinge 3:6 mfl, Falkenberg - detaljplan Markteknisk undersökningsrapport, MUR geoteknik
Stafsinge 3:6 mfl, Falkenberg - detaljplan Stafsinge 3:6 mfl, Falkenberg - detaljplan Beställare: Falkenbergs kommun Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult
Läs merGrundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme
Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Hur går tillståndsprocessen
Läs merYt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Läs merVARA MARKKONSULT AB 2010-11-04
LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merRåsbäcks vattenskyddsområde
Sida 1 av 8 Handläggare Datum Beteckning Grit Hofer 2014-04-03 Vattenskyddsområde Tel 0480-45 12 74 Länsstyrelsen i Kalmar län Miljöenheten 391 86 Kalmar Råsbäcks vattenskyddsområde Kalmar Vatten AB har
Läs merBedömning av förutsättningar för vattenförsörjning
Sid 1(5) 1897/2017-08-25 Botkyrka kommun Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning Ritning -01 Planerad bostäder Byrsta, omr för uttagsbrunnar, vattenverk, plan. Skala 1:1000 Ritning -02 Planerad
Läs merTill berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt
2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde
Läs merDagvattenutredning, Borås Stad
Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning
Läs merHydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Lennart Torgesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan 42 352
Läs merGeoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.
Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK
Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Norråker () 0-0-03 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts
Läs merVattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden
Vattenskyddsområden SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Mattias Gustafsson, SGU Halmstad, 1 april 2009 SGU - enligt instruktion
Läs merE4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby
TEKNISKT PM GEOTEKNIK E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby Sigtuna Kommun, Stockholms Län Arbetsplan, Utställelsehandling 2011-11-18 Projektnummer: 8447022 Dokumenttitel: Tekniskt PM Geoteknik Skapat
Läs merSamrådsunderlag - Tekniskt underlag för tillståndsansökan för Röhälla vattentäkt Mörbylånga kommun
Samrådsunderlag - Tekniskt underlag för tillståndsansökan för Röhälla vattentäkt Beställare: 386 80 Mörbylånga Beställarens representant: Ingulf Fagö Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box
Läs merNär det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?
Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan
Läs merVattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun
Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet
Läs merInstallationsanvisning. Infiltrationsmodul
Installationsanvisning Infiltrationsmodul VERSION: 1/2005 Innehåll Infiltrationsmodul 3 4 5 6 7 Allmänt, projektering Så här anlägger du ett infiltrationsmodulsystem Dimensionering Placering med hänsyn
Läs merDOM 2014-02-27 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060105 DOM 2014-02-27 Stockholm Mål nr M 6512-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-14 i mål nr M 1826-12, se
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merPLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål
STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt
Läs merKommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.
6 Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ett större sammanhang. En grupp fastighetsägare i Långaröd i Hörby
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merTid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus Först serverades morronfika 1. Välkommen Tina Robertsson, Absolut
Läs merKommunalt VA på Tye. Kort projektgenomgång & Svar på frågor
Kommunalt VA på Tye Kort projektgenomgång & Svar på frågor Ledningssträckning Total ledningslängd 11057 m Pumpstationer - 6 stora - 9 mellan - 40-50 LTA (kommunen) - Tryckstegring på östra (etapp 3) Ledningssträckning
Läs merUTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Läs merLänssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län
Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan
Läs merVäppeby, Bålsta, Håbo Kommun
Underlag till detaljplan Väppeby, Bålsta, Håbo PM Geoteknik och dagvatten Markförhållanden och grundläggning Stockholm Beställare: Smideman Arkitekter Structor Mark Stockholm AB Uppdragsansvarig: Anna
Läs merINGÅ KOMMUN, INGÅ VATTENVERK OCH NYLANDS NTM-CENTRAL SKYDDSPLAN FÖR GRUNDVATTENOMRÅDEN I INGÅ
INGÅ KOMMUN, INGÅ VATTENVERK OCH NYLANDS NTM-CENTRAL SKYDDSPLAN FÖR GRUNDVATTENOMRÅDEN I INGÅ FCG DESIGN OCH PLANERING AB 4.3.14 FCG Design och planering Ab Sammanfattning P19663P001 M.Aittola 4.3.14 INGÅ
Läs merBostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com
Härryda kommun Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Teknisk PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2012-06-29 Handläggare: i samråd med: Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com
Läs merBILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Del 1. Beräkningsförutsättningar Tågtrafik Buller- och vibrationsutredning har genomförts med prognosår 2030. Dingersjö är då en förlängd mötesstation. 1.1 Antal tåg
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merJordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter
Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och
Läs merNACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall
NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA PM Geoteknik 2011-12-19 Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall Fisksätra, Nacka kommun/nacka pir PM Geoteknik 2011-12-19 Kund Nacka
Läs merAnmälan av miljöfarlig verksamhet, OKQ8 Minipris Rotebro, Ritaren 32, Kung Hans väg 1
Miljö- och byggnadskontoret Tjänsteutlåtande Marianne Fex Sidan 1 av 5 Ecos dnr 2012/580 Miljö- och byggnadsnämnden Anmälan av miljöfarlig verksamhet, OKQ8 Minipris Rotebro, Ritaren 32, Kung Hans väg 1
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merDel av fastigheterna Bua 4:94, Bua 10:108 och Bua 10:248 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT/GEOTEKNIK (MUR/GEO)
W:\Geoteknik -13955-\produkter\Geobankar\GEOARKIV\14087 Bua 10248 mfl, Varberg\Dokument\MUR\14087 Bua 10248 mfl, Varberg MUR.docx VARBERGS KOMMUN Del av fastigheterna Bua 4:94, Bua 10:108 och Bua 10:248
Läs merRAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11
RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 Koncept 10 november 2014 Uppdrag: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11 Knislinge, 257586 Titel på rapport: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11
Läs merRAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer
Åre Kommun Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt Uppdragsnummer 1654920113 Sweco Environment AB Sundsvall Vatten Elodie Benac Hans Fridholm 1 (12) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box
Läs merGrundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU
Grundvattenbildning Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Hydrologiska cykeln kondensation nederbörd grundvattenbildning Inströmningsområde Källa transpiration avdunstning
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Läs mer2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik
Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs mer