Vattenförsörjningsanläggningen i Tving. Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter ARBETSMATERIAL KARLSKRONA KOMMUN
|
|
- Kristin Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETSMATERIAL KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Tving Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter Kalmar 2010VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB
2
3 Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING ALLMÄNT PLANBESTÄMMELSER VATTENBEHOV GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI OCH OMGIVNING GEOLOGI HYDROLOGI VATTENBALANS YTVATTNETS KVALITET YTVATTNETS VÄRDE SÅRBARHET RISKINVENTERING ALLMÄNT VATTENVERKSAMHET SABOTAGESITUATIONER OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR VERKSAMHETER I TILLRINNINGSOMRÅDET AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE ALLMÄNT AVGRÄNSNING SKYDDSOMRÅDE SKYDDSZONER ALLMÄNT FÖRESLAGNA SKYDDSZONER TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER PRAKTISKA ÅTGÄRDER ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER ÖVRIGA ÅTGÄRDER SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER FASTÄLLANDE AV SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER ÄGANDERÄTTSFÖRHÅLLANDE INOM FÖRESLAGET SKYDDSOMRÅDE...19
4 Bilagor Bilaga A1 Kungörelse om lokala hälsoskyddsföreskrifter för Karlskrona kommun Ekolodning Skärsjön, SMHI Bilaga A2 Bilaga A3 Analysresultat på råvattnet för ett tillfälle per år, Bilaga A4 Analysresultat på råvattnet år 2008 Bilaga A5 Förteckning över fastigheter med anmäld: -berg- alt. jordvärme, - cistern, hästverksamhet-gödselhantering Bilaga A6 Förteckning över markägare vilkas rätt berörs av upprättat förslag till skyddsområde Planscher Plansch 1 Föreslaget skyddsområde. Skala 1:10 000
5 1 ALLMÄN ORIENTERING 1.1 Allmänt Vattenförsörjningen i Tving samhälle baseras på råvattentäkten Skärsjön. Skärsjön är belägen norr om Tving samhälle. Råvatten leds in via en intagsledning och renas därefter i Tving vattenverk. Skärsjön och Tving samhälles lokalisering framgår av figur 1 och plansch 1. Figur 1: Översiktskarta, Tving vattentäkt med förslag på skyddsområde samt tolkad befintligt skyddsområde (streckat område). För råvattentäkten Skärsjön finns sedan 1986 hälsoskyddsföreskrifter, se bilaga 1. Från dessa hälsoskyddsföreskrifter framgår att ett skyddsområde finns upprättat för råvattentäkten Skärsjön som omfattar Skärsjön samt en i princip 100 m bred kantzon kring sjön, se figur 1. För Tving vattentäkt finns ingen gällande vattendom. För att förbättra skyddet av vattentillgången i den kommunala vattentäkten vid Tving har kommunen uppdragit Vatten och Samhällsteknik att upprätta ett förslag till skyddsområde för ytvattentäkten. 1
6 1.2 Planbestämmelser I Karlskrona kommun Översiktsplan 2002 omnämns att översyn av kommunala vattentäkter kommer att göras avseende skyddsföreskrifter och skyddsområde. Ingen fördjupad översiktsplan finns för Tving. I Tving finns det ett flertal detaljplaner både från 1950-, 60-, 70-, 80- och sent 90-tal. Detaljplanerna gäller främst för bostadsbebyggelse, allmänt ändamål, jordbruksändamål, småindustri samt bensinstation. Samtliga detaljplaner återfinns nordost om väg 122. I dagsläget (2008) finns inga nya planuppdrag i Tving. Inget detaljplanelagt område berör föreslaget vattenskyddsområde. Detaljplanelagt område redovisas i figur 2. Figur 2: Detaljplaner vid Tving (uppgift 2008). 2
7 1.3 Vattenbehov Tving vattenverk försörjer Tving samhälle. Under år 2008 var det ca 490 personer anslutna till vattenverket. Det årliga totala råvattenuttaget för åren varierade mellan m 3 och m 3. Detta uttag motsvarar en medeldygnsförbrukning på m 3 /dygn motsvarande l/pe dygn, se tabell 1. Tabell 1: Råvattenuttag och dricksvattenproduktion vid Tving vattenverk åren Råvattenuttag Dricksvattenmängd Förbrukning Årtal m 3 /år m 3 /år m 3 /dygn l/pe, dygn medel Vattenverkets maximala produktionskapacitet är ca 10 m 3 /h. År 2008 var medelproduktionen 3,2 m 3 /h. Maximal medeldygnsproduktion under åren var 180 m 3 dygn. Inom kommunen vill man ha expansionsmöjlighet för industrin och bostadsområden. Kommunens uppfattning är att den bör vara ca 20 % mer än aktuell maximal medeldygnsproduktion, vilket motsvarar ca 220 m 3 /dygn. 3
8 2 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 2.1 Topografi och omgivning Skärsjön är beläget i ett skoglandskap. Sjöns medelvattenyta bedöms utifrån kartmaterial vara ca +65 möh. De högst belägna partierna inom sjöns tillrinningsområde är ca +95 möh. Vid Skärsjöns sydöstra del finns en badplats samt ett antal fritidshus. Söder om Skärsjön är vattenverket beläget samt delar av Tving samhälle. Foto 1: Skärsjön sett fån vattenverket vid sjöns sydöstra del. Foto taget Mindre skogsvägar i huvudsak lämpade för timmerbilar finns kring sjön. 2.2 Geologi Jordarterna i Skärsjöns avrinningsområde utgörs av morän med varierande mäktighet. I vissa partier är jordtäckets mäktighet mindre än 0,5 m. Jordarterna utbredning redovisas i figur 3. 4
9 Figur 3: Utdrag ur Karlskrona kommun Geokarta (VIAK 1982), med inlagt förslag till skyddsområde. Berggrunden i Skärsjöns avrinningsområde utgörs av gnejsgranit. Enligt den geohydrologiska kartan över Blekinge län (SGU 1983) redovisas inga större sprickzoner i berggrunden i Skärsjöns avrinningsområde. Närmast belägna större sprickzon löper söder om Tving utmed Nättrabyån. Geofysiskt och topografiskt indikerade sprickzoner är belägna i den östra delen av Skärsjön och dess avrinningsområde nord-sydlig riktning. Sprickzonerna redovisas på särskild tektonisk karta över Karlskrona kommun (VBB VIAK 1991), figur 4. 5
10 Figur 4: Föreslaget skyddsområde, tillrinningsområde - prickad linje samt av VBB VIAK (1991) redovisade geofysiska och topografiskt indikerade lineament. 2.3 Hydrologi Hydrologiska data för Skärsjön baserat på i huvudsak data från SMHI redovisas i tabell 2. Tabell 2: Karaktäristiska data för Skärsjön. Skärsjön Mängd Avrinningsområde 2,5 km 2 Sjöareal 0,58 km 2 Sjövolym 2,38 Mm 3 Medeldjup Maxdjup Omsättningstid 4,1 m 16 m 5,5 år SMHI utförde år 1993 en ekolodning av Skärsjön. Resultatet av ekolodningen redovisas i bilaga A2. Skärsjön utgör en s.k. källsjö vilket innebär att sjön saknar tillflöden i form av vattendrag. Tillrinningen består då i huvudsak av ytavrinning på mark, grundvatten samt nederbörd som faller på sjön. Den indikerade sprickzonen, se figur 4, som löper genom Skärsjön skulle kunna utgöra ett potentiellt tillflöde. Men då ekolodningen, se bilaga A2, studeras finner man inte något djupare parti som sammanfaller med den indikerade sprickzonen. Detta tyder på att där 6
11 inte är en sprickzon, det bör även påpekas att denna sprickzon endast är indikerad och därmed behöver den inte finnas. Skärsjön har endast ett större utlopp, Krogbäcken i den sydöstra delen och ett mindre diffust utlopp i sjöns västra med begränsat utflöde, se figur 5. Figur 5: Föreslaget skyddsområde samt Skärsjöns tillrinningsområde prickad linje. Krogbäcken utgör recipient för spolvattnet som uppstår vid reningsprocessen vid Tving vattenverk. Rinntiden vid extrem högvattenföring och längsta avstånd (ca 1 km) mellan vattendelaren och sjön samt antagandet om att ett mindre dike finns mellan dessa är beräknad till endast 20 min. Vattenhastigheten i vattendrag bedöms vara hög pga. relativt branta lutningar mot sjön inom avrinningsområdet, >30 m/km. Inga kända ytliga vattendrag finns vid kännedom inom avrinningsområdet, inga hittades i heller vid fältobservation. Ytavrinning kan förekomma inom tillrinningsområdet då jordtäcket i vissa delar är tunt eller med berg i dagen, se figur 3. Transporttiden för en förorening i Skärsjön beror på var i sjön föroreningen befinner sig och vilka strömningsförhållanden som råder i sjön. Den teoretiska utbytestiden i Skärsjön är beräknad till 5-6 år vid ett antagande om ett medel- 7
12 djup av 4,1 m. I verkligheten medverkar aldrig hela sjöns volym i utbytet. I den något flikiga Skärsjön medverkar en mindre del i utbytet än i en sjö med jämnare form. Vinden driver ytströmmarna och kan skapa en cirkulation, som påverkas av sjöns morfologi och eventuell skiktning. Även bottentopografi, strandkonturer, olika friktionsförhållanden har betydelse. Strömmarna i Skärsjön är svåra att generalisera då det inte är en genomströmningssjö. Sannolikt är att den huvudsakliga strömningen är riktad mot Krogbäckens inlopp. Generellt kan antagas att strömningshastigheten nära ytan är ca 2 % eller mindre av vindhastigheten. Vid vindhastigheten 10 m/s, längsta avstånd i Skärsjön till uttagsområdet, ca 1-1,5 km, är transporttiden endast 1-2 timmar. Således kan transporttiderna för en förorening inom Skärsjöns avrinningsområde bli väldigt korta vid transport med ytvatten. Då tillrinningen till Skärsjön även utgörs av grundvatten är transporttiden för en förorening i grundvattnet av intresse. Vid antagandet att grundvattenytans lutning är densamma för markytan 30 m/km och att jordarten utgörs av grusig morän med hydrauliska konduktiviteten 1x10-5 m/s är transporttiden inom Skärsjöns avrinningsområde, från ytvattendelaren till strandkant, beräknad till 0,5-11 år. 2.4 Vattenbalans Vid antagandet att grundvattendelare sammanfaller med ytvattendelare och att allt bildat grundvattnet mynnar i Skärsjön kan en vattenbalans för Tving vattentäkt beskrivas enligt följande: Q in - Q råvatten - Q ut + (P-E) A sjö = A sjö dh/dt, parametrarna beskrivs i tabell 3. Tabell 3: Beskrivning av parametrar vid vattenbalans för Tving vattentäkt/skärsjön vid normalår. Parameter Förklaring Mängd Q in Tillflöde till sjön m 3 /år Q råvatten Råvattenuttag (medelår) m 3 /år Q ut Utflöde m 3 /år P Nederbörd mm E Avdunstning 450 mm A sjö Sjöareal 0,58 km 2 dh/dt Vattennivåförändning 0,0 m/år 1 Baserat på mätvärden från SMHI:s mätstation i Bredåkra. Ur tabell 3 framgår att råvattenuttaget under år 2006 utgör, ca 9 %, av nybildningen av vatten i Skärsjön. Vid en eventuell framtida ökning av 8
13 råvattenuttaget motsvarande 20 % så utgör råvattenuttaget ca 11 % av nybildningen under ett normalår. Vid extrema torrår kan råvattenuttaget utgöra en betydande del av nybildningen av vatten till Skärsjön. Baserat på SMHI:s mätstation i Bredåkra är den lägst uppmätta nederbörden sedan år mm/år. Vid denna nederbörd beräknas avdunstningen vara från land 295 mm och från sjön 450 mm. Råvattenuttaget under ett medelår utgör då 32 % av nybildningen och vid eventuell framtida ökning av råvattenuttaget med 20 % så utgör råvattenuttaget 39 % av nybildningen. Ur tabell 3 framgår även att utflödet från sjön som i princip motsvarar medelvattenföring i Krogbäcken vid sjöns utlopp är m 3 /år eller motsvarande 13 l/s vid ett normalår. 2.5 Ytvattnets kvalitet Vid den kontinuerliga driften av vattenförsörjningsanläggningen uttas prov på intaget råvattnen. Analyser av råvattenprover, uttagna under åren , visar att det generellt är problem med något för höga halter av mikroorganismer samt högt färgtal och turbiditet, se förenklad sammanställning i tabell 4. Under ovan angivna tidsperiod kan inga trender avseende råvattenkvaliten utläsas, se även bilaga A3 där medel för varje år redovisas. I bilaga A4 redovisas samtliga analysresultat av råvattnet utförda under Inget bekämpningsmedel är funnet vid de utökade analyserna. Tabell 4: Skärsjön Råvatten Ämnen i råvattnet där gränsvärde för dricksvatten överskrids, SLFVS 2001:30. Tjänligt med anm / otjänligt alltid mikroorganismer, färg, turb, ph Råvattnet måste behandlas på olika sätt för att erhålla en god dricksvattenkvalitet. Råvatten tas från intagsledning via kommunicerande brunn vid vattenverket utrustad med frekvensstyrd pump. I vattenverket doseras lut för att uppnå ett önskat fällnings-ph. Därefter leds vattnet in i en oxidationstank där oxidation samt avdrivning av flyktiga lukt- och smakämnen sker. I utloppet av oxidationstanken doseras fällningskemikalien ekoflock. Möjlighet finns även att dosera polymer för att förbättra flockbildningen. Bildade flockar avskiljs sedan via ett dynasandfilter. Det fällda vattnet passerar sedan ett kolfilter för lukt- och smakreduktion. Vattnet rinner sedan vidare till ett alkaliefilter med hydrokarbonatmassa, före vilket koldioxid doseras. Filtret justerar vattnets hårdhet och alkalinitet. Som mikrobiologisk barriär används UV-ljus och natriumhypoklorit doseras. Processchema för Tving vattenverk redovisas i figur 6. 9
14 Figur 6: Processchema Tving vattenverk. 2.6 Ytvattnets värde Bedömning av ytvattnets värde är vansklig och beroende av vilka värderingar man lägger in i ordet värde. Ytvattnet har både ett utvinningsvärde som går att omsätta i reda pengar och ett in-situvärde som mer handlar om naturvärde och hydraulisk funktion. Vid upprättande av vattenskyddsområde är det främst utvinningsvärdet som skyddas. Ytvatten som är värdefullt för naturen kan i svensk lagstiftning skyddas på annat sätt. Med värde menas här därför det rent ekonomiska värdet av en vattentäkt om den skulle bli långsiktigt förstörd genom en olycka eller annan påverkan så att en ny vattentäkt måste sökas. Vid bedömning av värdet på en ytvattentäkt kan man ansätta kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny om den nuvarande vattentäkten skulle bli obrukbar exempelvis genom en förorening. Alternativt till att beräkna ersättningsvärden är att göra en kvalitativ indelning i värdeklass enligt handbok 1. En bedömning enligt dessa grunder medför att Tving ytvattentäkt bör klassas som en vattentäkt med mycket högt skyddsvärde. I denna kategori ingår bl.a. allmänna huvudvattentäkter vilket motsvarar Tving vattentäkt. 1 Naturvårdsverkets Handbok 2003:6, Vattenskyddsområde med allmänna råd, sep
15 2.7 Sårbarhet Riskbedömning görs utifrån tillrinningsområdets sårbarhet, med begreppet sårbarhet beskrivs motståndskraften inom ett mark- och vattenområde mot föroreningar. För klassificering av sårbarheten för ett ytvatten finns två föroreningsscenarier: förorening direkt på vattnet samt förorening på omgivande mark. Vid utsläpp direkt på vattenytan är sårbarheten extremt hög. Den omgivande marken kring Skärsjön utgörs av i huvudsak morän. Marken är bevuxen med skog samt inga vattendrag mynnar i sjön vilket medför måttlig sårbarhet för ytvatten. Områden med ytligt förekommande berg medför hög sårbarhet. Sårbarheten beror i stor utsträckning var i tillrinningsområdet en eventuell förorening sker. 11
16 3 RISKINVENTERING 3.1 Allmänt Inom det aktuella området för vattentäkten förekommer verksamheter, vilka vid olyckor eller ovarsamhet kan åstadkomma allvarliga skador på vattnet. Riskobjekt kan delas upp i de olika kategorierna: vattenverksamhet sabotage, krig, kris och klimatförändringar verksamheter i tillrinningsområdet 3.2 Vattenverksamhet Vattenverksamheten i sig kan bl.a. medföra risker genom Entreprenadarbeten nära vattentäkt Vattenbrist eller kvalitetsförsämring Arbete pågår inom kommunen för att utvärdera och påverka rutiner avseende dokumentation och instruktioner för samtliga vattentäkter. 3.3 Sabotagesituationer och klimatförändringar Åtgärder inom ramen för sabotage och krigssituationer behandlas i samband med upprättandet av beredskaps- och saneringsplan. Vissa scenarion tyder på att vi förväntas få större variationer mellan torra och våta perioder. Tänkbara problem som kan komma ifråga då det är mer vatten i omlopp är att föroreningar lättare (snabbare) kan sprida sig till yt- och grundvatten. Dag- och spillvattensystem kan bli överbelastade. 3.4 Verksamheter i tillrinningsområdet De risker som man kan regleras genom skyddsföreskrifterna, se bilaga B, är verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet. En inventering baserad på genomgång med Tekniska kontoret, Karlskrona kommun samt miljökontoret kompletterad med studie i fält ger att åtminstone följande verksamheter / anläggningar kan utgöra presumtiva risker: Vägar Bebyggelse (enskilda avlopp, uppvärmning, cisterner, trädgårdsskötsel mm) 12
17 Kommunala avloppsledningar Skogsbruk I detta sammanhang har inga besök vid exempelvis lantbruk eller dylikt skett varför inventeringen inte kan betraktas som fullständig. Den kan dock utgöra utgångspunkt för framtida kontakter med genomgång av respektive verksamhet. En utförligare beskrivning av de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna i tillrinningsområdet beskrivs nedan. Vägar Inom Skärsjöns tillrinningsområde finns inga större vägar. En del mindre grusvägar finns kring sjön avsedda i huvudsak för transport av timmerbilar samt transport till och från fritidshus och badplatser. Vägdagvatten avleds inte till några särskilda diken som mynnar i Skärsjön. Bebyggelse Vid Skärsjöns nordöstra område finns ett fritidshus med enskilt avlopp. Enskilt avlopp finns endast anmält för fastighet Tving 3:23, se bilaga A5. Det finns troligen fler icke anmälda enskilda avlopp inom Skärsjöns tillrinningsområde. En del av bostadsområdet Tving ligger inom tillrinningsområdet. Olycksrisk vid exempelvis oljepåfyllning i enskilda tankar är stor. Hos kommunens samhällsbyggnadskontor finns i dag inga anmälda cisterner inom skyddsområdet. Det finns troligen icke anmälda cisterner. Berg- och jordvärme är anläggningar vilka också kan påverka vattenkvaliteten. Inom tillrinningsområdet finns 2 kända jord- eller bergvärmeanläggningar, aktuella fastigheter är uppräknade i bilaga A5. Även olämplig hantering av kemikalier i privata hushåll kan vålla skada. Kommunala avloppsledningar Tving samhälle är anslutet till kommunalt vatten- och avlopp, se figur 6. Inom föreslaget skyddsområde finns en fastighet har anmält sitt enskilda avlopp till kommunen, se bilaga A5. De flesta bebyggda fastigheter inom föreslaget skyddsområde omfattas inte av kommunalt avlopp och har troligen någon form av enskilda avlopp. Vissa av dessa ligger nära det kommunala verksamhetsområdet. 13
18 Figur 6: Fastigheter anslutna till kommunalt avlopp samt förslag till skyddsområde. Skogsbruk I Skärsjöns tillrinningsområde förekommer aktivt skogsbruk. Risk för föroreningsspridning i form av petroleumprodukter föreligger vid användning av olika slags motordrivna skogsmaskiner. Risk för föroreningsspridning förekommer också vid användning av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Tillfälliga upplag för timmer, bark massaved, eller flis bedöms också kunna förekomma vid avverkningar. 14
19 4 AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE 4.1 Allmänt Huvudprincipen är att skyddsområdet skall omfatta hela tillrinningsområdet. Om ett mindre område avgränsas måste riskerna utanför vattenskyddsområdet vara acceptabla. Avgränsningen bör då baseras på en bedömning av naturliga och tekniska barriärer samt potentiella riskobjekt i tillrinningsområdet. Avgränsning av ett skyddsområde för en ytvattentäkt bör baseras på en kombination av flera principer såsom: Topografisk avgränsning vattendelare, se kap 2.3 Buffertzoner kring vattendrag Fasta rinntider i vattensystemet, se kap 2.3 Sårbarhetsbedömningar och klassificering, se kap 2.7 Empiriska erfarenheter Risker/riskacceptans, se kap. 3 I följande kapitel redovisas motiveringar för föreslagen avgränsning av vattenskyddsområde för Tving ytvattentäkt. Avgränsningen har gjorts utifrån resultaten av utförda undersökningar samt baserat på nuvarande och planerade råvattenuttag från Skärsjön. Avgränsat område framgår av plansch Avgränsning Skyddsområde Då rinntiderna inom Skärsjöns avrinningsområde bedöms blir relativt långa då inga vattendrag till Skärsjön förekommer föreslås skyddsområdet endast omfatta en del av avrinningsområdet. Likväl bedöms föroreningsriskerna inom avrinningsområdet vara få och av mindre betydelse. Utifrån ekolodningen av sjön bedöms den indikerade sprickzonen som går under sjön i nord-sydlig riktning inte utgöra en potentiellt vattenförande sprickzon, utan är således endast indikerad. Skyddsområdet omfattar därför inte denna indikerade sprickzon. Föreslaget skyddsområde omfattar en yta av knappt 1,0 km 2. Skärsjöns avrinningsområde inklusive Skärsjön omfattar 2,5 km 2. 15
20 5 SKYDDSZONER 5.1 Allmänt Vattenskyddsområden kan avgränsas i olika skyddszoner, då det behövs olika restriktioner inom olika delar av vattenskyddsområdet. Följande generella indelningsgrunder gäller för de olika skyddszonerna: Vattentäktszon - att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt. Principen ska vara att området ska vara otillgängligt för andra än verksamhetsutövaren. Primär skyddzon - att skapa rådrum i händelse av en akut förorening. Sekundär skyddszon - att bibehålla en hög yt- och grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Tertiär skyddszon - att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 5.2 Föreslagna skyddszoner Vattentäktszon Vattentäktszon föreslås att inte tillämpas vid Tving vattentäkt.. Enligt Karlskrona kommuns bedömning föreligger det större risker för sabotage om markering eller dylikt av råvattenintaget förekommer. Primär skyddszon Området för den primära zonen föreslås omfatta Skärsjön och en 50 m bred strandzon kring Skärsjön. Sekundär skyddszon Sekundär skyddszon föreslås gälla för övriga delar inom skyddsområdet som inte omfattas av primär skyddszon och omfattar i princip ett 50 m brett markområde utanför primär skyddszon, se plansch 1. Tertiär skyddszon Tillämpas inte, men i aktuellt område skulle det kunna innefatta resterande del av avrinningsområdet. 16
21 6 TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER 6.1 Praktiska åtgärder För den framtida planeringen bör vidare undersökningar göras för vad kommunen kan behöva titta närmare på. Tänkbara åtgärder som kan behövas är: - Översyn av fastigheter med enskilda avlopp vid Skärsjön. - Vid mindre skogsvägarna som vid passage av gränsen till skyddsområde i form av en blå/gul skylt med texten: Tving vattenskyddsområde, Water protection area, Vid olycka ring Vid strategiska platser längs vägar/stigar inom skyddsområdet placeras informationsskyltar enligt Naturvårdsverkets standard - Informationsskyltar skall placeras vid tankar för förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska ämnen - Tillsyn av vattenskyddsområdet bör utföras regelbundet 6.2 Administrativa åtgärder Fastställande av skyddsområde Med hänsyn till att det aktuella området har stor betydelse för vattenförsörjningen i Tving är det nödvändigt att Skärsjön vid Tving skyddas på ett sådant sätt att utnyttjandet för vattenförsörjningsändamål ej äventyras. Genom fastställelse av skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter ges möjlighet till ett förbättrat vattenskydd för aktuell ytvattentäkt. Upprättande av åtgärdsplan Vid alla tillbud är möjligheterna att förhindra skador på vattnet bättre ju tidigare man är med åtgärd. Det är därför av yttersta vikt att eventuella olyckor, där vattenförekomsten riskerar att komma till skada, snarast kommer till kännedom hos räddningsverk/driftspersonal/berörd myndighet. Samtliga boende och verksamma inom skyddsområdet bör därför vara införstådda med skyddsföreskrifterna och vart de ska vända sig i händelse av föroreningssituationer. Informationsskyltar bör även sättas upp vid genomfartsvägar. Vid trafikolyckor, läckage från förvaringstankar för petroleumprodukter, kemiska ämnen m m finns risk för att eventuella föroreningar når grundvattnet och transporteras vidare till vattentäkten. Situationen är särskilt känslig i partier där föroreningar snabbt kan nå grundvattnet. Sådana partier kännetecknas främst av tunna och/eller genomsläppliga jordlager och partier med berg-idagen. Vid sådana händelser krävs omedelbara åtgärder. 17
22 Som ett led i arbetet med miljöledningssystemet arbetar kommunen kontinuerligt med riskinventering. Detta för att möjliggöra snabba åtgärder i anslutning till tänkbara olyckor med olika typer av kemikalier eller andra föroreningar inblandade, så att skador på vattnet kan undvikas eller minimeras. Vid nyetablering av verksamheter och vägar inom skyddsområdet bör alltid klarläggas vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas till skydd för den kommunala vattentäkten. Effektivast är om det går att hindra föroreningar från att nå yt- och grundvatten. Detta kan ske genom olika former av tätningar eller snabba schaktningsinsatser. Tätningar fungerar oftast bäst om de byggs i förebyggande syfte innan någon olycka skett. Snabba schaktningsinsatser underlättas om en beredskapsplanering finns. Om grundvattnet som rinner till Skärsjön hinner förorenas, kan anläggandet av pumpningsställe m m nedströms föroreningsplatsen vara den lämpligaste åtgärden. Ju snabbare pumpningen påbörjas och ju närmare föroreningskällan en effektiv pumpning kan anordnas, desto bättre förutsättningar att begränsa omfattningen av skadan. Föroreningar i ytvatten kan ibland begränsas med länsar. Tillsyn av skyddsområdet bör ske regelbundet. Området bör kontrolleras så att inga otillåtna verksamheter eller presumtiva föroreningsrisker förekommer. Vad som skall ingå i tillsynen kan förslagsvis ingå i driftinstruktioner eller liknande för vattenförsörjningen i Tving. Tillsyn av skyddsområdet bör genomföras minst 1 gång per år. Om vattentäkten blir förorenad eller på grund av andra anledningar inte kan användas är det viktigt att det finns tillgång till reservvatten. I beredskapsplanen bör det stå beskrivet var och hur reservvatten kan ersätta vattentäkten. Tving vattentäkt kan tillfälligt ersättas med vattentankar från Karlskrona vattentäkt. 6.3 Övriga åtgärder Förutom tidigare nämnda åtgärder bör även rutiner fortsättningsvis ses över avseende - hantering och lagring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter på industrier, bondgårdar, i bostadsfastigheter och andra fastigheter, - transport av farligt gods m m på vägar i området, - hantering, lagring och kvittblivning av avlopp och gödsel - kontakter med industri - kontakter med föreningar och allmänhet 18
23 7 SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 7.1 Fastställande av skyddsområde och skyddsföreskrifter Enligt Miljöbalken som trädde i kraft den l januari l999 kan med giltighet inom avgränsade områden länsstyrelsen fastställa särskilda föreskrifter. Normalt utgör dessa föreskrifter sådant intrång som måste tålas utan ersättning. De föreslagna skyddsföreskrifterna är "normala" enligt ovan och bör sålunda ej innebära så stort intrång att ersättning måste utges. Kommunen föreslås därför, efter samråd med kommunens miljö- och planavdelning, ansöka hos Länsstyrelsen i Blekinges län om fastställelse av nytt skyddsområde och skyddsföreskrifter för aktuell ytvattentillgång, med hänvisning till miljöbalken 7 kapitlet. Innan föreslaget lämnas in måste ett formellt politiskt beslut vara taget. Det äldre skyddsområdet måste naturligtvis samtidigt upphävas. Avgränsning av de skyddsområden som föreslås för Tving vattentäkt redovisas på plansch 1. Områdena är indelade i primär och sekundär skyddszon. 7.2 Äganderättsförhållande inom föreslaget skyddsområde Aktuell vattentäkt, Skärsjön, är belägen på olika fastigheter. Fastigheten där råvattenintaget sker, ägs av Karlskrona kommun. En förteckning över ägarna samt kända nyttjanderättshavare av de fastigheter, som helt eller delvis ingår i det här beskrivna nya skyddsområdet, återfinns i bilaga A6. Kalmar VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Katarina Elfverson Åsa Blixte 19
Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN
2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd Förslag till skyddsområde Kalmar 2009 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Allmänt...
Läs merAllmän information om vattenskyddsområden
Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som
Läs merVälkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden
Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde i Sörfjärden Dagordning Inledning Information om vattentäkten Varför upprättas vattenskyddsområden? Föreslagen utbredning av vattenskyddsområdet
Läs merPlanerade vattenuttag
Området Planerade vattenuttag Nuvarande råvattenförbrukning: 20 m³/dygn vinter och max 90 m³/dygn sommar. Planerat vattenuttag är detsamma som nuvarande uttag eftersom det inte bedöms finnas mer vatten
Läs merVattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion
Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion 2017-01-12 Bakgrund Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och tillgången och kvaliteten på vatten för vattenförsörjning är en av våra mest betydelsefulla
Läs merVattenskyddsområden - Bor du i ett?
Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan
Läs merVattenskyddsområden och vattendomar Hjälp och stöd i arbetet
Vattenskyddsområden och vattendomar Hjälp och stöd i arbetet Magnus Svensson Vattenhandläggare, Länsstyrelsen i Västmanlands län Magnus.svensson@lansstyrelsen.se 010-2249357 Varför vattenskyddsområde?
Läs merHelgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?
Läs merVattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen
Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen Varför vattenskyddsområde? Värdefullt vatten Vattentäkterna vid Axelstorp och Idrottsplatsen är av stor betydelse för Båstads
Läs merBra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
Läs merHur vi använt SVU-rapporten som hjälp vid framtagande av föreskrifter. Linda Randsalu Grundvattenplanerare Kristianstads kommun, C4-Teknik
Hur vi använt SVU-rapporten som hjälp vid framtagande av föreskrifter Linda Randsalu Grundvattenplanerare Kristianstads kommun, C4-Teknik FAKTISKA UTTAG NORRA 1,34; 6% 0,90; 4% 0,82; 4% 8,88; 41% 6,46;
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merDalarnas läns författningssamling
Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen 20 FS 2008:86 Utkom från trycket den 1 juli 2008 Föreskrifter inom vattenskyddsområdet vid Sångån i Gagnefs och Leksands kommuner; beslutade den 12 april
Läs merSkyddsområden för grundvattentäkter
Skyddsområden för grundvattentäkter Dricksvatten av god kvalitet vill alla ha Förbättrat skydd för våra grundvattentäkter En av våra viktigaste naturresurser är tillgången till vatten för vår vattenförsörjning.
Läs merRiktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka
Läs merSammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.
Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området
Läs merInformation om skyddsområde för Kroa vattentäkt
Om en olycka inträffar! Om det inträffar ett läckage eller en olycka som kan innebära risk för att yt- eller grundvattnet förorenas ska du omedelbart anmäla det till Räddningstjänsten på telefon 112. Kontakta
Läs merBILAGA 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR MALEXANDERS VATTENTÄKT
BILAGA 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR MALEXANDERS VATTENTÄKT ALLMÄNT Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Följande föreskrifter
Läs merByxelkroks vattentäkt
Borgholm Energi Byxelkroks vattentäkt Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter Kalmar 2012-11-29 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Bakgrund
Läs merHjälp i vattenarbetet. Vattenskydd Vattendomar
Hjälp i vattenarbetet Vattenskydd Vattendomar Uppdrag a) förstärka arbetet med inrättande av vattenskyddsområden och förkorta handläggningstiderna vid inrättande av vattenskyddsområden b) genomföra systematisk
Läs merAtt inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare
Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare Flödesschema över processen 1 2 Sökande kontaktar Länsstyrelsen för inrättande av vattenskyddsområde. Samråd äger rum mellan Länsstyrelsen,
Läs merInformation om skyddsområde för vattentäkten vid Norrudden
Information om skyddsområde för vattentäkten vid Norrudden Vi vill med denna informationsbroschyr upplysa om vattenskyddet och kort förklara vad bestämmelserna i föreskrifterna innebär. Är det något du
Läs merBESLUT OM VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENTÄKTEN SANDKÖPING OCH BERGSJÖN, KRISTINEHAMNS KOMMUN
1(6) BESLUT 1781-505 Miljöanalysenheten Karin de Beer Enligt sändlista Bilagor: 1. Hur man överklagar 2. Karta över området 3. Skyddsföreskrifter 4. Konsekvensutredning 5. Beslut om kungörelsedelgivning
Läs merKOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt
KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär
Läs merVästra Götalands läns författningssamling
Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2011:41 Utkom från trycket den 1 juli 2011 Omtryck Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift om ändring i föreskrift 14 FS 2009:89 om
Läs merSkydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde
Skydda dricksvattnet Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta, men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden finns
Läs merÖrebro läns författningssamling
Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen 18FS 2008:98 Utkom från trycket den 11 december 2008 Länsstyrelsens i Örebro län beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter för ytvattentäkten Tisaren,
Läs merAtt verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta.
Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan
Läs merSkyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.
Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs
Läs merYt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Läs merBakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.
Bakgrund En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Vattenbehovet är ca 85 l/s under högsäsong (medeldygnsförbrukning).
Läs merInformation om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun
Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Sölvesborg Energi ansvarar för kommunens allmänna vattenanläggningar, till
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK
Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Föreskrifter om skyddsområde och skyddsbestämmelser för grundvattentäkt - Eriksmåla vattentäkt, Emmaboda kommun, meddelade av Länsstyrelsen i Kalmar län Utkom
Läs merFörslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp
Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken (1998:808, MB) det område som anges på
Läs merFöljande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016
Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna
Läs merAtt bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde
Att bo eller verka inom RENSJÖNS vattenskyddsområde RENSJÖN VATTENTÄKT Primär skyddszon Sekundär skyddszon Ávreluoppal Rensjön Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra
Läs merVATTENSKYDDSOMRÅDE BRUNNE. Förslag till vattenskyddsföreskrifter med motiveringar
VATTENSKYDDSOMRÅDE BRUNNE Förslag till vattenskyddsföreskrifter med motiveringar Vattenskyddsområde Brunne Förslag till vattenskyddsföreskrifter med motiveringar INLEDNING Detta dokument redovisar föreslagna
Läs merSOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE
L ALINGSÅS KOMMUN SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE Tekniskt underlag till skyddsområde och skyddsföreskrifter BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ALINGSÅS KOMMUN KF 93 2004 06 23 Copyright Lantmäteriverket
Läs merTill dig som bor i ett vattenskyddsområde
Till dig som bor i ett vattenskyddsområde ALLA VATTENSKYDDSOMRÅDEN HAR SPECIFIKA FÖRESKRIFTER SOM GÄLLER I RESPEKTIVE OMRÅDE Vatten är den naturresurs vi inte klarar oss utan. Det vatten som finns på jorden
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merStångåns vattenskyddsområde. Ett bättre skydd för Linköpings dricksvatten
Stångåns vattenskyddsområde Ett bättre skydd för Linköpings dricksvatten Nu är Stångån vattenskyddsområde och ditt dricksvatten säkras för framtiden När du vrider om kranen får du ett av världens bästa
Läs merArbetet med Stångåns vattenskyddsområde. Rebecka Helmers, projektledare
Arbetet med Stångåns vattenskyddsområde Rebecka Helmers, projektledare Agenda Bakgrund Linköpings vattenförsörjning Från projektstart till beslut Områdets avgränsning Riskbedömning Skyddsföreskrifter Samråd
Läs merErfarenheter från Stångåns nyinrättade vattenskyddsområde. Rebecka Helmers, projektledare
Erfarenheter från Stångåns nyinrättade vattenskyddsområde Rebecka Helmers, projektledare Agenda Bakgrund Linköpings vattenförsörjning Processen från beslut till ansökan Val av utformning Riskbedömning
Läs merSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ÖRSJÖ VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN
Sida 1 av 5 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ÖRSJÖ VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN Länsstyrelsen i Kalmar län fastställde 1994 nedanstående skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten i Örsjö (i de fall lagar, förordningar
Läs merINBJUDAN SAMRÅD ANGA ENDE RAMSELE VATTENTA KT, SOLLEFTEA KOMMUN
Datum Sida 2017-02-17 1 (5) Förvaltning, handläggare, telefon Tekniska enheten Carina Nilsson, 0620-68 21 93 INBJUDAN SAMRÅD ANGA ENDE RAMSELE VATTENTA KT, SOLLEFTEA KOMMUN INLEDNING Solleftea kommun kommer
Läs merBilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20
Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...
Läs mer03FS 1997:9 Utkom från trycket den 6 mars 1997
1(6) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN 8826-92 2470- ISSN 0347-1659 03FS 1997:9 Utkom från trycket den 6 mars 1997 Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkter
Läs merVindelälvsåsen skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde
Vindelälvsåsen skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde 1 Allmänt Nedanstående föreskrifter gäller inom det skyddsområde som utmärkts på bifogad karta. Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt primär,
Läs merFöljande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är
Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras
Läs merVälkomna på dialogmöte!
Välkomna på dialogmöte! Vattenskyddsområde för Haboskogen och Slätte grundvattentäkter Förslag på skyddsföreskrifter Tillsammans skapar vi ett hållbart vatten för flera generationer! Ikväll Vattenskyddsområde
Läs merKolåsens vattenskyddsområde
Kolåsens vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde Sedan sommaren 2012 arbetar Åre kommun med att upprätta samt revidera vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkterna.
Läs merBJÖRKETORP VATTENSKYDDSOMRÅDE
Marks kommun BJÖRKETORP VATTENSKYDDSOMRÅDE Skyddsföreskrifter Fastställda av kommunfullmäktige 2007-11-27 SKYDDSFÖRESKRIFTER BJÖRKETORP VATTENTÄKT, MARKS KOMMUN Informationen är uppdelad i två delar vattenskyddsområde
Läs merSå tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström. För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden
Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden 1 Varför behövs vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter? Rent vatten
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs mer03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990.
1(5) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala grundvattentäkterna
Läs merUPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD
UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD I följande dokument finns upplysningar om t ex mål och syfte med vattenskydd samt upplysning om ersättning för intrång i pågående markanvändning och uppgift om vilken
Läs mer1 Skyddsföreskrifternas mål och tillämpningsområde
BILAGA 2: SKYDDSFÖRESKRIFTER Vattenskyddsområde Magra vattentäkt, Alingsås kommun Nedan angivna föreskrifter skall gälla inom det vattenskyddsområde som utmärkts på bifogad karta, se Ritning 1. Skyddsområdet
Läs merRAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer
Åre Kommun Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt Uppdragsnummer 1654920113 Sweco Environment AB Sundsvall Vatten Elodie Benac Hans Fridholm 1 (12) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box
Läs merFörslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter
Dokumentnamn: Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb AVA-chef, Strömsund kommun Dokumentbeteckning:
Läs merVattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
Läs merSkyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter
Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje
Läs merAnsökan om. vattenskyddsområde. Kalix och Kälsjärvs vattentäkter
Ansökan om vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter 2014-03-14 Sammanfattning För att möta nya krav och regler för skydd av vattentäkter har Kalix kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning, i vars
Läs merAnsökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket)
Kommunstyrelsen 2009-04-14 86 201 Plan- och tillväxtutskottet 2009-03-23 26 48 Dnr 08.719-341 aprilkf16 Ansökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket)
Läs merBERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14106 Östersund 2016-01-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Orientering... 3 3 Potentiella
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merFÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMT FÖRESKRIFTER FÖR BJÖRKFORS VATTENTÄKT
2011-09-30 2012-11-05 FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMT FÖRESKRIFTER FÖR BJÖRKFORS VATTENTÄKT Samrådsredogörelse Sammanställning av synpunkter under tidigt samråd 2011-09-30 Samrådshandlingar under
Läs merÖMMERN VATTENSKYDDSOMRÅDE
H Alingsås kommun ÖMMERN VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg 2010-02-18 SWECO Environment AB Uppdragsnummer 1310912000 SWECO VIAK Vattenresurser
Läs merVattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Öresjö
Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Öresjö 540:21 Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Öresjö Antagna av Kommunfullmäktige 2003-01-16 Gäller från 2006-01-01 Skyddsföreskrifter Nedan
Läs merLathund för tillsyn gällande arbetsfordon
April 2011 Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor. Förutsättningarna är olika i varje vattenskyddsområde
Läs merDalarnas läns författningssamling
Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen Föreskrifter inom vattenskyddsområdet vid Garpenbergs herrgård i Hedemora kommun; beslutade den 11 maj 2012. 20 FS 2012: Utkom från trycket den XX 2012 Länsstyrelsen
Läs merTill berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt
2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde
Läs merHydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde
Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter Kalix kommun 2013-11-19 Uppdragsnr: 13072 Status: Slutversion Hydrogeologisk utredning för avgränsning av
Läs merJönköpings läns författningssamling
Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1551 Kungörelse av Länsstyrelsens beslut om skydd för grundvattentäkt i Vaggeryd, Vaggeryds kommun; 06 FS 2007:23 Saknr Ö11/07 Utkom från trycket
Läs merSKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkten Kvarsebo i Norrköpings kommun
1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkten Kvarsebo i Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner
Läs merEV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s
EV logga från kund Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) I 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 3 Verksamhetsbeskrivning 4 4 Områdesbeskrivning 4 4.1 Naturvärden
Läs merVästra Götalands läns författningssamling
Västra Götalands läns författningssamling Tanums kommun 14 FS 2010:120 Utkom från trycket den 26 februari 2010 Länsstyrelsens i Västra Götalands län tillkännagivande av Tanums kommun beslut om vattenskyddsområde
Läs merSkyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun
Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter
Läs merRegler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Läs merVattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt
Styrande dokument Senast ändrad 2014-06-17 Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt Dokumenttyp Föreskrift Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Vattenskyddsområde med föreskrifter
Läs merSÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING
SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva maj 2008 10:4 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR KOMMUNENS VATTENTÄKT PÅ MALMSJÖÅSEN Södertälje kommun förklarar med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken (MB) det område sommarkerats
Läs merBotkyrka kommuns författningssamling ordn.nr. 8-3-1. Föreskrifter för Tullinge vattenskyddsområde
Föreskrifter för Tullinge vattenskyddsområde 1 Föreskrifter för vattenskyddsområde med grundvattenbrunnar i Tullinge på fastigheterna Tullinge 20:1, 20:4 och 20:5 m. fl. i Botkyrka kommun, Stockholms län.
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merHydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde
Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter Kalix kommun 2013-11-19 Uppdragsnr: 13072 Status: Slutversion Hydrogeologisk utredning för avgränsning av
Läs merFörslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.
BILAGA 3 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen
Läs merÖstergötlands läns författningssamling
Östergötlands läns författningssamling Länsstyrelsen Serie A ISSN 1401-3665 Beslut om skyddsområde samt föreskrift om skydd för grundvattentäkten Högby i Mjölby kommun; 05 FS 2014:7 Utkom från trycket
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från
Läs merEtt vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten
2018-06-20 Ett vattenskyddsområde skydd för 700 000 människors dricksvatten Fler än 700 000 människor är beroende av det dricksvatten som kommer från vattentäkterna i Göta älv och i Vänersborgsviken. Kommunerna
Läs merVATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN
VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun 2010-03-25 77 med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken. Vattenskyddsområdet för Svarttorp
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK
Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun
Läs merOrup vattenskyddsområde
Orup vattenskyddsområde Allmänt Nedan angivna skyddsföreskrifter gäller inom Orup vattenskyddsområde, se karta nedan. Skyddsområdet är indelat i primär samt sekundär skyddszon. Där väg, järnväg, vattendrag
Läs merSKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun
1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merBräckes vattenskyddsområde
Bräckes vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde. Bräcke kommun arbetar med att revidera vattenskyddsområdena för de kommunala dricksvattentäkterna. Nu har turen kommit
Läs merRAPPORT. Ätran Vattenskydd VIVAB GBG VATTENRESURSER TEKNISK BESKRIVNING AV NEDRE ÄTANS VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER VERSION 1.
VIVAB Ätran Vattenskydd UPPDRAGSNUMMER 1312156000 TEKNISK BESKRIVNING AV NEDRE ÄTANS VATTENSKYDDSOMRÅDE Sweco Environment AB GBG VATTENRESURSER EMELIE PERSSON ANNA VALDUSSON LINNEA RUDERFELDT HELEN EKLUND
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 21FS 2008:76 Utkom från trycket den 2 januari 2009 Länsstyrelsens i Gävleborg föreskrifter om fastställelse av skyddsområde med skyddsföreskrifter för
Läs merHallands läns författningssamling
Hallands läns författningssamling 1(6) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Veinge vattentäkt på fastigheten Vessinge 1:8 i Laholms kommun; beslutade den
Läs merProvtagning av dricksvatten 2011
Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk
Läs merBlankett A Administrativa uppgifter
Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Norra Amerika 2 IDnr Kommun Ulricehamn Upprättad (namn) Josefina Orlenius Senast reviderad (namn) (datum) (datum) Inventeringens namn Norra Amerika
Läs mer