VA-utredning Bara Södra Bara Södra Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson. Handläggare

Transkript

1 1(21) VA-utredning Bara Södra Bara Södra Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Hans Carlsson Saskia Eriksson

2 2(21) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Ingående personer Befintliga förhållande Områdesbeskrivning Planer Dagvattenhantering Förutsättningar flödesberäkning vatten och spill Bostadsområden Domen... 6 Lägenheter... 6 Hotell... 6 Restauranger och spa... 6 Badanläggning Vattenförsörjning och spillvattenhantering Sammanställning av flöden Flödesvariationer över dygnet VA-försörjning domen alternativ Beskrivning För- och nackdelar Värmeåtervinning Beskrivning Återanvändning av dusch- och bassängvatten till toaletter Beskrivning För- och nackdelar Infiltration av använt dusch- och bassängvatten Beskrivning För- och nackdelar Återanvändning av vatten inom badanläggningen Beskrivning För- och nackdelar Egen VA-försörjning Beskrivning Utjämningsmagasin Vattenförsörjning Spillvattenhantering Slutsatser... 20

3 3(21) 1 Inledning 1.1 Bakgrund På uppdrag av PEAB Sverige AB har Tyréns AB utfört en förundersökning avseende förutsättningarna för VA-hantering inom projektet Bara Södra. Den planerade exploateringen innebär en markant ökning av såväl renvattenförbrukningen som spillvattenflödet jämfört med befintliga förhållanden i Bara. Anslutning till det befintliga VA-systemet innebär att det måste förstärkas på olika sätt. I denna studie har därför ingått att utvärdera alternativa lösningar av VA-hanteringen som syftar till att minska belastningen på det befintliga VA-ledningsnätet. 1.2 Syfte Syftet med studien är att utreda förutsättningarna för VA-försörjning av planerad exploatering som omfattas av projektet Bara Södra. Dessutom har ingått att studera alternativ till att fullt ut försörja området från det kommunala VA-systemet i Bara. 1.3 Ingående personer Beställarens kontaktperson har varit Bertil Hopp och Peter Hörnlund, PEAB Sverige AB. Tyréns uppdragsansvarig har varit Anders Gustavsson och handläggare har varit Ann-Christin Sundahl, Hans Carlsson och Saskia Eriksson.

4 4(21) Hans Carlsson 2 Befintliga förhållande 2.1 Områdesbeskrivning Området utgörs marken av skogsmark, åkermark och av kärr/mosse. Området är relativt kuperat och marknivån varierar mellan +18 m till +27 m. Genom området rinner ett biflöde till Segeå. Alla ytor som omfattas av planer på exploatering avvattnas idag till detta dike. 2.2 Planer I figur 1 visas de planer som i dagsläget finns för projektet Bara Södra. Det är tre bostadsområden; Sjöhusen, Skogshusen och Backahusen. Centralt i området planeras en anläggning med bad, spa, lägenheter och hotell. I denna utredning kallas den domen. Figur 1. Utbyggnadsplaner för projektet Bara Södra. Beställare :PEAB Sverige AB Uppdragsnr:

5 5(21) 3 Dagvattenhantering Hela området ligger inom avrinningsområdet till det vattendrag som går genom området. Det är ett biflöde till Segeå. Höjdförhållande har översiktligt studerats för att bedöma dagvattenhanteringen för de planerade områdena. I figur 2 visas en princip för hur områdena lämpligen avvattnas. Figur 2. Princip för områdets avvattning. Principerna för dagvattenhanteringen kommer att utvecklas vidare i nästa skede.

6 6(21) 4 Förutsättningar flödesberäkning vatten och spill Uppgifter om förbrukning samt faktorer för beräkning av max flöde har hämtats från Svenskt Vattens publikation P Bostadsområden I tabell 1 redovisas antal bostäder fördelat på de planerade bostadsområdena. Tabell 1. Antal bostäder i de olika områdena OMRÅDE ANTAL BOSTÄDER Område 1A, Skogshusen Villor 60 Möjlig utökning 20 Område 1B, Backahusen Villor 80 Möjlig utökning 20 Område 2, Sjöhusen Villor 300 Möjlig utökning 20 Vid beräkning av vattenförbrukning har antagits att det bor 3 personer i varje villa med en medeldygnsförbrukning som är 170 liter per person. Maxtimfaktorn har satts till 2,3 och maxdygnsfaktorn till 1, Domen Centralt i området planeras ett område utformat som en dom. Här planeras en stor badanläggning med restauranger och spa. Dessutom kommer här att finnas ca 350 lägenheter samt hotell med ca 400 rum. Lägenheter Vid beräkning av vattenförbrukning har antagits att det bor 2 personer i varje lägenhet med en medeldygnsförbrukning som är 170 liter. Maxtimfaktorn har satts till 2,3 och maxdygnsfaktorn till 1,9. Hotell Vid beräkning av vattenförbrukning har en medeldygnsförbrukning som är 210 liter per rum använts. Maxtimfaktorn har satts till 1,5och maxdygnsfaktorn till 2,5. Restauranger och spa Vattenförbrukningen för restauranger, spa mm har antagits vara ca 20 liter per besökare. Här har förutsatts att det kommer i snitt 1 miljon besökare per år. Maxtimfaktorn har satts till 2,3 och maxdygnsfaktorn till 1,9.

7 7(21) Badanläggning De vattenkrävande delarna i badanläggningen utgörs av bassängerna, duscharna och toaletterna, varav de två förstnämnda kräver uppvärmt vatten. Bassänger Vattenbehovet för bassängerna beräknas till ca 30 l per badgäst och dag. Med ett förväntat besökarantal om miljon per år kan erforderligt medelflöde för högsäsong skattas till ca 8 m 3 /h. Bassängvattnet måste dessutom recirkuleras genom en reningsanläggning som minst innehåller partikelavskiljning och desinfektion. Partikelavskiljningen utförs oftast som någon typ av filterbädd som vattnet trycks genom, men den kan också utföras med någon typ av membran som vattnet trycks genom. Desinfektionen kan uppnås med hjälp av klor, UV, ozon eller kombinationer därav. När det gäller partikelavskiljningen kräver denna ett vattenflöde för backspolning/sköljning av reningsutrustningen. Hur stort detta flöde måste vara beror på hur reningsutrustningen och tillhörande eventuella magasin utformas. När ett filter sätter igen (tryckfallet ökar) måste det rengöras, vilket kräver ett bestämt (relativt stort) flöde per ytenhet. Finns endast ett filter (extremfall) blir det ett mycket stort flöde under kort tid. Finns det t ex tio filter kan de spolas i sekvens, varvid det erforderliga momentana flödet blir en tiondel av vad det blir om det fanns ett filter. En möjlighet är att dimensionera filteranläggningen så stor att igensättning inte inträffar under dagen, varvid spolning kan ske nattetid då ingen annan vattenkrävande aktivitet pågår. Ytterligare en möjlighet är att ha magasin för sköljvatten. Eftersom vattenförbrukningen beror på hur badanläggningen dimensioneras och vilken typ av filter som används har inte något flöde för filterspolning tagits med i beräkningarna. Duschar Antalet duschar i badanläggningen har satts till 60 st. Under antagande att det är dubbelt så många besökare under högsäsong jämfört med genomsnittet, att det är öppet tio timmar per dag och att varje besökare duschar en gång före bad och en gång efter bad, blir tillgänglig tid per dusch drygt 3 minuter. En dusch som är igång har antagits ge ett flöde som är 0,2 l/s. Toaletter Antalet toaletter sätts till 60 st. Under antagande att en besökare använder toalett en gång per besök och att en spolning kräver 3 liter vatten blir, med i övrigt samma antaganden som ovan, medelflödet under högsäsong till toaletterna 1,6 m 3 /h. Vattenbehovet för toaletter är således endast en bråkdel av vattenbehovet för duschar och bassänger.

8 8(21) Hans Carlsson Vattenförsörjning och spillvattenhantering I Bara finns det ett kommunalt VA-ledningsnät som det skulle vara möjligt att ansluta till. En förutsättning för att ansluta Bara Södra är att det befintliga systemet förstärks. Beräkningar på befintligt ledningsnät och förslag på åtgärder genomförs av Svedala kommun. Dricksvattnet till Bara levereras av Sydvatten och spillvattnet leds till VA SYD:s system och leds till Sjölunda avloppsreningsverk. I figur 3 visas en princip för hur vatten och spillvatten kan anslutas till det kommunala ledningsnätet. Figur 3. Princip för vatten- och spillvattenförsörjning av Bara Södra. För att ansluta till spillvattnet till det kommunala ledningsnätet kommer det att krävas minst 2 pumpstationer. Beställare :PEAB Sverige AB Uppdragsnr:

9 9(21) 5.1 Sammanställning av flöden I tabell 2 redovisas en sammanställning över framräknade medel- och maxflöden för exploateringens vattenförbrukning. Maxflödena är beräknade som flödet under en maxtimme under ett maxdygn. Tabell 2. Beräknad vattenförbrukning. Vattenförbrukning Medelflöde Maxflöde Område 1A, Domen l/s m3/h l/s m3/h Lägenheter 1,4 5,0 6,0 21,7 Hotell 1,0 3,6 4,2 15,3 Duschar i badet 3,3 12,0 12,0 43,2 Färskvatten till pool 1,0 3,6 2,3 8,3 Filterspolning osäker Restaurang, toaletter mm 1,5 5,5 6,7 23,9 SUMMA Domen 8,2 29,7 31,2 112,4 Område 1A, Skogshusen Villor 0,4 1,3 1,5 5,6 Möjlig utökning 0,1 0,4 0,5 1,9 Område 1B, Backahusen Villor 0,5 1,7 2,1 7,4 Möjlig utökning 0,1 0,4 0,5 1,9 Område 2, Sjöhusen Villor 1,8 6,4 7,7 27,9 Möjlig utökning 0,1 0,4 0,5 1,9 Summa bostadsområden 2,7 9,4 11,3 40,9 Summa bostadsområden utökning 3,0 10,6 12,8 46,6 TOTALT med utökning 11,2 40,3 44,0 159,0 I tabell 2 har antagits att färskvattenflödet till duschar och pool i Domen är maximalt (12 resp 2,3 l/s) under 10 timmar per dygn. Duscharnas medelflöde har beräknats på basis av att 40 av de 60 duscharna används 10 h/d. Spillvattenflödet antas vara lika stort som vattenförbrukningen. 5.2 Flödesvariationer över dygnet Summeringen av maxflödena i tabell 2 tar inte hänsyn till att de olika flödeskomponenterna kan ha sina respektive max under olika tider på dygnet. För att kunna ta hänsyn till detta har flödesunderlag gällande bostadsförbrukning, som 6-minutersmedelvärden under en hel månad, från Svedala kommun bearbetats, samt har några antaganden gjorts. I figur 4 visas resultatet av bearbetningen av flödesunderlaget från Svedala kommun.

10 10(21) Andel per timme av dygnsmedelflöde Klockan Figur 4. Flödesfördelning över dygnet som andel per timme av dygnsmedelflödet. Flödesfördelningen i figur 4 antas gälla för bostadsområden och lägenheter i Domen. I figur 5 flödesfördelningen enligt figur 4 tillsammans med antaganden om övriga flödesvariationer liter/sekund Totalt Dusch Villor R+S+T Lgh Hotell Pool Klockan Figur 5. Flödesvariation under ett maxdygn.

11 11(21) I tabell 3 visas innehållet i underlaget till figur 5 i tabellform. Det ska här påpekas att medelflödet för ett sådant dygn som visas i tabell 3 är medlflödet under ett maxdygn, och är alltså inte jämförbart med medelflödet i tabell 2. Utgångspunkten var att maxflödet är känt från tabell 2, och sedan anpassas flödet under dygnets övriga timmar enligt variationen i figur 4 (för bostadsområden och lägenheter i Domen). Tabell3. Flödesvariationer i liter per sekund. Domen Domen Domen Domen Domen Bost omr Domen + Färskv Rest, spa, bost omr Klockan Lägenh Hotell Duschar till pool toa, etc Villor Summa 1 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 5,6 8,1 2 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 5,1 7,5 3 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 4,9 7,2 4 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 7,3 5 2,7 0,3 0,0 0,0 0,0 5,7 8,7 6 3,5 1,0 0,0 0,0 0,0 7,6 12,1 7 4,3 4,2 0,0 0,0 0,0 9,3 17,9 8 4,7 4,2 0,0 0,0 0,0 10,2 19,1 9 5,0 0,7 0,0 0,0 1,0 10,7 17,4 10 5,1 0,5 0,0 0,0 1,0 11,0 17,6 11 5,1 0,2 12,0 2,3 1,0 11,1 31,7 12 5,0 0,2 12,0 2,3 6,7 10,7 36,9 13 4,9 0,2 12,0 2,3 6,7 10,5 36,6 14 4,7 0,2 12,0 2,3 3,0 10,2 32,4 15 4,7 0,2 12,0 2,3 1,0 10,2 30,5 16 4,8 0,5 12,0 2,3 1,0 10,2 30,8 17 5,2 0,8 12,0 2,3 3,0 11,2 34,5 18 5,8 1,5 12,0 2,3 6,7 12,5 40,9 19 6,0 4,2 12,0 2,3 3,0 12,9 40,4 20 5,6 4,2 12,0 2,3 1,0 11,9 37,0 21 4,9 0,8 0,0 0,0 1,0 10,6 17,4 22 4,6 0,4 0,0 0,0 0,0 9,9 14,9 23 4,0 0,4 0,0 0,0 0,0 8,5 12,9 24 3,1 0,2 0,0 0,0 0,0 6,7 10,0 Medel 4,3 1,0 5,0 1,0 1,5 9,3 22,1

12 12(21) Eftersom maxflödena för de olika flödeskomponenterna inträffar ungefär samtidigt minskar inte maxflödet med mer än knappt 10 %, jämfört med tabell 2, när hänsyn tas till variationsmönster (tabell 3). Det befintliga Va-systemet i Bara kommer inte att klara en anslutning av Bara Södra utan åtgärder på ledningssystemet kommer att behövas. I denna utredning har därför ingått att utreda olika alternativ som kan minska vattenförbrukningen och spillvattenflödet som belastar det kommunala ledningsnätet. Som framgår av tabell 2 (och 3) är det domen som står för den tveklöst största vattenförbrukningen, särskilt när det gäller maxflödet, och även då spillvattenflödet. Därför har fokus lagts på att utreda alternativ för domen. Nedan beskrivs följande alternativ översiktligt: 0-alternativ anslutning till kommunalt ledningsnät Återanvändning av dusch- och bassängvatten till toaletter Infiltration av använt dusch- och bassängvatten Återanvändning av vatten inom badanläggningen Egen VA-försörjning 6 VA-försörjning domen alternativ Beskrivning I figur 6 visas erforderliga flöden för de olika enheterna som försörjs. Inget flöde för filterspolningen är inräknad.

13 13(21) 60 duschar vid badet Q m = 12 m 3 /h (3,3 l/s) Q max = 43 m 3 /h (12 l/s) Bassängerna i badet Q m = 3,6 m 3 /h (1,0 l/s) Q max = 8,3 m 3 /h (2,3 l/s) Filter Desinf. 350 lägenheter Q m = 5,0 m 3 /h (1,4 l/s) Q max = 22 m 3 /h (6,0 l/s) Hotell med 400 rum Q m = 3,6 m 3 /h (1,0 l/s) Q max = 15 m 3 /h (4,2 l/s) Restauranger, Spa m m Q m = 5,5 m 3 /h (1,5 l/s) Q max = 24 m 3 /h (6,7 l/s) Figur 6. Principskiss med flöden för 0-alternativet. Total tillförsel av färskvatten (och produktionen av avloppsvatten) för detta system blir: Q medel = 30 m 3 /h Q max = 112 m 3 /h

14 14(21) För- och nackdelar Fördelen med detta system är att driften blir så enkel och problemfri som möjligt. Nackdelen är att eftersom toppflödet är relativt stort krävs stora åtgärder på ledningsnäten både på renvattensidan och spillvattensidan. 6.2 Värmeåtervinning Beskrivning En stor mängd energi går åt till att värma vattnet (ca 370 m 3 /d) till duschar och bassänger. Antag att det inkommande vattnet håller ca 10 C och vattnet som lämnar duscharna och bassängerna håller ca 30 C i snitt. Om anläggningen är i drift i 10 timmar per dygn blir den erforderliga energimängden för uppvärmning ca 8800 kwh/d. En stor del av denna mängd skulle kunna sparas genom installation av värmeväxlare eller värmepump, vilket absolut bör ske. Lika viktigt som att återvinna värmen från vattnet som lämnar duschar och bassänger är att återvinna värmen från den fuktiga och varma avluften till följd av nödvändiga luftomsättningar 6.3 Återanvändning av dusch- och bassängvatten till toaletter Beskrivning Ett sätt att minska behovet av dricksvattentillförsel till och uppkomsten av spillvatten i anläggningen skulle kunna vara att utnyttja det använda dusch- och bassängvattnet till spolning av toaletter, se princip i figur 7. Värmeåtervinning Badanläggning Duschar och bassänger Samtliga Toaletter Lägenheter, hotell, restauranger och spa Kök, tvätt, dusch Figur 7. Principskiss och flöden för alternativ återanvändning av dusch- och bassängvatten till toaletter.

15 15(21) Baserat på 1 miljon besökare per år är det i medeltal 2740 besökare per dag. Om alla använder toaletten 1 gång och badet är öppet i 10 timmar blir medelflödet 0,8 m 3 /h. Under högsäsong kan man anta att det är dubbelt så många besökare på en dag och då blir medelflödet 1,6 m 3 /h. Antag att det utöver toaletterna i badanläggningen finns en toalett per lägenhet/hotellrum, d v s ytterligare 750 toaletter, och att dessa spolas 8 ggr per dygn med 3 liter/spolning. Antag vidare att spolningarna är jämnt fördelade över 12 timmar. Då blir vattenbehovet för dessa 750 toaletter 1,5 m 3 /h. Det totala vattenbehovet för samtliga toaletter i domen (lägenheter, hotell och bad) blir då ca 3 m 3 /h. Eftersom medelflödet från duschar och bassänger har beräknats till 16 m 3 /h är det således bara en liten del av detta som kan användas till toalettspolning. Total tillförsel av färskvatten (och produktionen av avloppsvatten) för detta system blir: Q medel = 27 m 3 /h Q max = 109 m 3 /h För- och nackdelar Fördelen med detta system är att dricksvatten som har en onödigt hög kvalitet för toalettspolning inte används för detta ändamål. Detta kan vara en marknadsmässig poäng, möjligen men tveksamt även en miljömässig poäng. Åtgärden ändrar dock inte dimensioneringen av ledningarna till och från anläggningen. Nackdelen är att ett sådant system kräver dubbla ledningar in till varje lägenhet/hotellrum. 6.4 Infiltration av använt dusch- och bassängvatten Beskrivning Ett sätt att minska det spillvattenflöde som måste ledas till det kommunala spillvattenledningsnätet och vidare till Sjölunda reningsverk är att infiltrera det inte alltför kraftigt förorenade vattnet från duschar och bassänger i närheten av anläggningen, se figur 8. Att infiltrera BDT-vatten (Bad Dusch Tvätt) är tillåtligt om det utförs rätt och på rätt plats, enligt länsstyrelsen i Skåne (Lennart Höglind). Enligt Naturvårdsverket (Martin Holm) kommer en infiltrationsanläggning för BDT-vatten troligen att bedömas efter motsvarande pe-belastning, d v s kgbod 7 /d dividerat med 0,07. Blir talet större än 200 men mindre än 2000 personekvivalenter (pe) blir det en C-anläggning som administreras av kommunens miljökontor. Anmälan görs då till miljökontoret, och om de inte förbjuder det är det fritt fram. Om de förbjuder det blir det ett tillståndsärende hos Länsstyrelsen. Om talet blir större än 2000 pe, vilket säkerligen inte är fallet i detta ärende, blir

16 16(21) det ett tillståndsärende för länsstyrelsen från början (B-anläggning). Dock (säger Martin) kan det finnas risk att anläggningen klassas efter hydraulisk belastning, vilket då kanske gör att det blir en B-anläggning. Det beräknade dygnsflödet från duschar och bassänger i Domen är ca 370 m 3. Om man antar att marken har god infiltrationsförmåga kan man räkna med att man kan infiltrera ca 60 l/m 2 d. Det ger en erforderlig infiltrationsyta på ca 6000 m 2. Det är säkerligen fördelaktigt att ha utjämning före infiltrationen för att jämna ut dygns- och toppflöden. Total tillförsel av färskvatten blir som i 0-alternativet. Produktionen av avloppsvatten som måste transporteras till Sjölunda RV för detta system blir: Q medel = 14 m 3 /h Q max = 61 m 3 /h Värmeåtervinning Badanläggning Duschar och bassänger Lägenheter, hotell, restauranger och spa Kök, tvätt, dusch Samtliga Toaletter Figur 8. Principskiss och flöden för alternativ infiltration av använt dusch- och bassängvatten. Att använda BDT-vatten för bevattning av golfbana är inte en lösning som fungerar året om, utan det kommer krävas infiltration eller lagring under en del av året. Mindre lagringsdammar för lagring under perioder med kraftiga regn är nödvändigt i vilket fall som helst för att undvika översvämningar. Om man antar att det regnar ca 600 mm per år i området och att golfbanan har en yta av ca 20 ha (ca 7 km lång och ca 30 m bred) blir den naturligt tillförda vattenmängden (via regn) till golfbanan ca m 3 per år. Den årliga vattenmängden från duschar och bassänger är ca m 3, d v s ungefär lika stor som den naturliga vattenmängden. Om bevattning kan ske

17 17(21) under 8 månader per år, måste lagringskapaciteten vara ca m 3. Vidare måste marken ha kapacitet att ta emot ca m 3 plus ungefär 2/3 av de naturliga m 3, d v s totalt drygt m 3 på 8 månader, vilket blir 850 m 3 /d. Detta motsvarar i sin tur en hydraulisk belastning som är 4,25 l/m 2 d, vilket tycks rimligt. Bevattning med BDT-vatten kommer att bli en smittskyddsfråga eftersom människor kommer att vistas där bevattning sker (Lennart Höglind, länsstyrelsen Skåne). I sak innebär det att smittskyddsinstitutet blir remissinstans. Ett sätt skulle kunna vara att kombinera bevattning och infiltration. Att anlägga lagringsdammar och använda dem under den period då bevattningsbehovet på golfbanan är försumbart skulle kunna minska erforderlig infiltrationsyta betydligt. För- och nackdelar Fördelen med detta system är att det blir betydligt mindre spillvattenflöden som måste ledas bort till det kommunala ledningsnätet och vidare till Sjölunda reningsverk. Om en eventuell lagringsdamm görs tillräckligt stor kan en infiltrationsanläggning helt undvikas.nackdelen är att det blir en anläggning till att driva och att det krävs en yta för anläggningen. 6.5 Återanvändning av vatten inom badanläggningen Beskrivning En möjlighet att minska både behovet av renvatten och uppkomsten av spillvatten som måste ledas bort är att återanvända vattnet från duschar och bassänger, efter att det renats till dricksvattenkvalitet, se figur 9. Badanläggning Duschar och bassänger Rening till dricks- vattenkvalitet Lägenheter, hotell, restauranger och spa Kök, tvätt, dusch Samtliga Toaletter Figur 9. Principskiss och flöden för alternativ återanvändning inom badanläggningen.

18 18(21) Reningsanläggningen blir avancerad och kommer att kräva förhållandevis mycket energi och kontroller. I ett sådant system måste även ett risktänkande få konsekvenser i form av t ex dubbla enheter och reservkraft. Total tillförsel av färskvatten (och produktionen av avloppsvatten) för detta system blir: Q medel = 14 m 3 /h Q max = 61 m 3 /h För- och nackdelar En fördel med detta system är att det blir betydligt mindre spillvattenflöden som måste ledas bort till det kommunala ledningsnätet och vidare till Sjölunda RV. Likaså minskar vattenförbrukningen från det kommunala systemet. En annan fördel är att systemet visar på möjligheten att återanvända vatten på ett mycket påtagligt sätt. Nackdelarna är att det blir dyrt i investering och drift, samt att den tekniska risken för sämre vatten, om än liten, trots allt är större än om kommunal försörjning används. Utöver de tekniska och ekonomiska aspekterna kan spekuleras att den psykologiska faktorn både kan väga positivt och negativt, d v s chans eller risk. 6.6 Egen VA-försörjning Beskrivning Anläggningen kan också försörjas av en egen vattentäkt. Några principiella hinder för detta finns inte, men det innebär att tillstånd måste sökas för vattenuttag och att ett vattenverk måste uppföras, drivas och kontrolleras. Såvitt känt finns inga motstående intressen inom aktuellt område. Förutsättningarna för att försörja området med eget vatten har studerats översiktligt och redovisas i bilaga 1. De naturliga förutsättningarna för att kunna bedriva en egen dricksvattenförsörjning är relativt gynnsamma genom att installera ett antal råvattenbrunnar i berggrunden. Vattenkvalitén i kännetecknas av höga järn-, kalcium- och magnesiumhalter (höga halter av kalcium och magnesium gör vattnet hårt). Det finns dock flera lösningar för att kunna behandla denna typ av råvatten för att producera ett gott dricksvatten. SGUs brunnsarkiv visar kring aktuellt område 12 stycken registrerade brunnar som når mellan m ner i kalkstenen. Medelkapaciteten för dessa brunnar ligger på 9 l/s, maximalt på 17 l/s och minst på 5 l/s. Utgår man från dessa värden borde medelflödet för hela området på 15 l/s relativt lätt kunna uppnås genom installation av 1-2 brunnar (ca m djupa). För det planerade maxflödet på 56 l/s krävs dock ett flertal brunnar, ca 5-6 st., så vida inte uppförande av en reservoar övervägs.

19 19(21) Spillvattnet kan naturligtvis enligt samma tankebana behandlas i ett eget reningsverk, och sedan släppas till recipient. Detta skulle innebära att tillstånd måste sökas för en B-anläggning och att ett reningsverk måste uppföras, drivas och kontrolleras. 7 Utjämningsmagasin Ett sätt att minska på erforderliga ledningsdimensioner till och från anläggningen för såväl färskvatten som spillvatten är förstås att anlägga utjämningsmagasin för att kapa flödestopparna. Reservoarvolymer är naturligtvis också nyttiga vid olika typer av haverier och i händelse av brand. När det gäller spillvatten har utjämning nackdelarna att det uppstår otrevlig lukt, att det blir nedsmutsat och att det kan bli bekymmer med igensättningar till följd av sedimentering. Dessa nackdelar kan dock hanteras. Ett alternativ för utjämning av spillvattnet är att endast tillämpa utjämning på de flöden som inte är så hårt förorenade. Vattenförsörjning Vad gäller vattenförsörjning har genomförda beräkningar visat att det är mest fördelaktigt att anlägga en reservoar som betjänar Domen och bostadsområden tillsammans. Antag, när det gäller färskvatten, att man kontinuerligt vill kunna levera ett flöde motsvarande maxdygnets medelförbrukning, d v s 22,1 l/s (80 m 3 /h). Om vattenförbrukningen ser ut som i tabell 3, blir erforderlig magasinsvolym knappt 500 m 3. I figur 10 illustreras hur volymen i ett färskvattenmagasin för detta fall varierar under ett dygn där påfyllningen hela tiden är 22,1 l/s och uttaget följer tabell 3. Förslagsvis utförs ett magasin i två lika stora volymer. 500 Volym i magasin, m Klockan Figur 10. Volymvariation i ett färskvattenmagasin för Domen+bostäder under ett maxdygn.

20 20(21) Spillvattenhantering Om ledningssystemet dimensioneras för att kontinuerligt kunna transportera bort ett flöde motsvarande det maximala spillvattenflödet från bostadsområden, lägenheter, hotell, restaurang och spa, behöver ett magasin kunna utjämna flödet från duschar och bassänger under ett maxdygn. Flödet som då behöver kunna ledas bort kontinerligt är 26,6 l/s (96 m 3 /h), se tabell 3. Om bortpumpningen av spillvatten kontinuerligt är 26,6 l/s (allt utom dusch- och bassängvatten prioriteras) och vattenförbrukningen följer tabell 3, erfordras en utjämningsvolym om drygt 300 m 3 (förslagsvis fördelad på två volymer). Detta illustreras i figur 11. Volym i magasin, m Klockan Figur 11. Volymvariation i ett spillvattenmagasin för Domen+bostäder under ett maxdygn. 8 Slutsatser De olika alternativen för vattenförsörjning och avloppshantering för hela området (bostäder och domen) sammanfattas i tabell 4 i termer av hur stora maxflödena blir för färskvatten respektive spillvatten till resp från området (alternativet egen VA-försörjning är inte med här). Tabell 4. Flöden av färskvatten och spillvatten i l/s och (m 3 /h) i de olika alternativen. Nollalternativ Återanv Infiltration Återanv inom bad Utjämning för toa Q max Q max Q max Q max Q max Färskvatten 44 (159) 43 (156) 44 (159) 30 (108) 22 (80) Spillvatten (156) 30 (108) 30 (108) 27 (97) De olika systemens för- och nackdelar sammanfattas i tabell 5, nedan.

21 21(21) Tabell 5. De olika systemens för- och nackdelar. Fördelar Nackdelar Nollalternativ Enkelt och robust Krävs stora åtgärder för att klara maxflöden Återanvändning av d+b till toa Infiltration av d+b Återanvändning inom badanläggn Egen VA Utjämning Inte dricksvatten till toa kan vara fördel marknadsmässigt Betydligt mindre spillvattenflöden. Ev bevattn istället för inf Betydligt mindre spill- och vattenförbrukning. Miljöprofil Ingen påverkan på det kommunala systemet. (men kräver utjämning) Krävs stora åtgärder för att klara maxflöden Delvis dubbla ledningar Påverkar ej vattenförbrukning. Anläggning att driva. Anläggning att driva Dyr anläggning Risk/psykologi Motsats till enkelt och robust vem ska äga och driva anläggningen. Genom att bygga utjämningsmagasin för enbart Domen för färskvatten (ca 450 m 3 ) och milt förorenat spillvatten (Dusch- och bassängvatten) (ca 350 m 3 ) som klarar maxdygnsförbrukning skulle de maximala flödena av färskvatten och spillvatten kunna minskas till 46 respektive 50 m 3 /h, d v s minskas med mer än hälften för nollalternativet och alternativet med återanvändnig för toalettspolning. På färskvattensidan gäller samma sak för alternativet med infiltration. Genom att bygga gemensamma utjämningsmagasin för Domen och bostäder för färskvatten (ca 500 m 3 ) och milt förorenat spillvatten (Dusch- och bassängvatten) (ca 300 m 3 ) som klarar maxdygnsförbrukning skulle de maximala flödena av färskvatten och spillvatten kunna minskas till 46 respektive 50 m 3 /h, d v s minskas med mer än hälften för nollalternativet och alternativet med återanvändnig