Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Transkript

1 Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

2 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn GÖTEBORG Konsult: GF Konsult AB Jenny Forsberg Box Göteborg Uppdragsnr: U:\Uppdrag\Alingsås\Edsås 1_18\ \0-mapp\Beskrivningar\Utredningar - PM\PM VA\PM Edsås VA.doc

3 Innehållsförteckning 1 Orientering och bakgrund 1 2 Komplettering av frågeställningar 2 3 Övriga kompletteringar och klarlägganden 4 Bilagda handlingar Bilaga 1. Bilaga 2a-c. Bilaga 3 Avloppsanordning planritning Ritning över reningsverk för 60 pe Reningsverket beskrivning av SBR-teknik

4 1 Orientering och bakgrund Detta PM är en komplettering beträffande ny avloppsanordning på fastigheten Edsås 1:18. Antalet personer som ansluts till avloppsanordning beräknas uppgå till 55 pe och därmed skall anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet göras till Miljöskyddskontoret i. Tidigare utredningar beträffande förutsättningar och förslag utgör följande dokument: Vattenförsörjning och avloppsrening (med minireningsverk) för ny bebyggelse i Edsås, Beträffande vattenförsörjning och avloppsrening (med minireningsverk) för ny bebyggelse i Edsås Vattenförsörjning och avloppsrening (med minireningsverk) för ny bebyggelse i Edsås, Under ett tidigt skede (2002) i planarbetet har hanteringen av spillvatten diskuterats med Miljöskyddskontoret och sammanställts i tre utredningar med datumen , och Dock är dessa alternativ inte aktuella längre. Det pågår arbete med att upprätta en detaljplan för området Detaljplan för Hemsjö, del av Edsås 1:18. Enligt planförslaget avstyckas 10 nya tomter för friliggande enbostadshus, nio på ängen i norr och ett i södra delen. På fastigheten Edsås 1:18 finns idag ett befintligt bostadshus som har enskild avloppsanläggning och egen brunn. Den nya avloppsanordningen planeras och dimensioneras för att kunna ansluta alla nya bostadshus och även det befintliga bostadshuset, totalt 11 enfamiljshus. Avloppsanordningen består av följande delar: -1- U:\Uppdrag\Alingsås\Edsås 1_18\ \0-mapp\Beskrivningar\Utredningar - PM\PM VA\PM Edsås VA.doc

5 Pumpbrunnen för de nio nya husen på ängen och det befintliga huset planeras anläggas i det nordöstliga hörnet av området. Reningsverket som består av en mottagningstank/slamtank (sk kombitank) och en reaktortank, planeras att anläggas i ett område i sydöst. Det renade spillvattnet avleds med självfall till en pumpbrunn som pumpar vattnet till en efterpoleringsbädd som anläggs i anslutning till reningsverket. Lokaliseringen av avloppsanordningens delar framgår av bilaga 1. Områdena för avloppsanordningen markeras i detaljplanen med beteckningen E 2. 2 Komplettering av frågeställningar Följande frågeställningar har inkommit från Miljöskyddskontoret via e-post från Johanna Rynman till Mats Åberg vid Advokatfirman Åberg, daterad A) Av föreslagen anläggning framgick det inte om reningsverket var dimensionerat för 45 eller 60 pe. B) Värden på kvävereduktion saknas C) På ritningarna anges bräddutlopp från mottagningstanken? Till var? D) Gällande placering av reningsverket? Frågeställningarna besvaras nedan. A) Av föreslagen anläggning framgick det inte om reningsverket var dimensionerat för 45 eller 60 pe. Till anläggningen kommer maximalt 11 enfamiljshus att anslutas i enlighet med pågående detaljplanarbete, vilket motsvarar ca 55 pe (5 pe/fastighet). Av dessa är 10 nya planerade hus och ett är befintligt hus. Reningsverket kommer att dimensioneras för 60 pe (personekvivalenter), modellen Biovac SBR0110 från Biovacuum Sverige AB. Principskisser över aktuellt reningsverk framgår av bilaga 2a (flödet i verket), 2b (plan) och 2c (kombitank 20 m 3 ). Reningsverket består av en mottagningstank/slamtank (sk kombitank 20 m 3 ) som placeras under mark och en reaktortank som placeras i en byggnad. Reningsverket baseras på SBR-teknik, portionsvis behandling (Sequencing Batch Reactor), se bilaga

6 B) Värden på kvävereduktion saknas Enligt tillverkaren är kvävereduktion 40-60% (tot-n) i reningsverket, se tabell 1. Vid normal drift och belastning är kvävereduktionen över 50% enligt uppgift från tillverkaren (muntlig referens Lennart Gustafsson, Biovacuum Sverige AB ). En viss kvävereduktion förväntas även att uppstå i efterpoleringsbädden t.ex. uppgår kvävereduktionen till ca 20-40% i en infiltrationsanläggning och ca 10-40% i en markbädd (ref Små avloppsanläggningar SNV 87:6). Efterpoleringsbäddens storlek uppgår till 200 m 2, vilket är större än Miljöskyddskontorets krav 8 m 2 /fastighet (totalt 88 m 2 ). Tabell 1. Reningsgrad i reningsverket C) På ritningarna anges bräddutlopp från mottagningstanken? Till var? I mottagningstanken/slamtankens pumpkammare finns ett bräddavlopp, se bilaga 2c nr 7. Bräddavloppet förses med nivålarm som ingår i anläggningskostnaden. Bräddavloppet ansluts till pumpbrunnen som pumpar det renade spillvattnet till efterpoleringsbädden. Eftersom utloppet sitter i pumpkammaren har avskiljning av större materiel (papper etc.) skett innan eventuell bräddning sker via bräddavloppet från reningsverket. Det finns ingen annan möjlighet att bädda sker från reningsverkets andra delar, eftersom flödet styrs med ventiler. Dock förväntas bräddning ske mycket sällan eftersom det finns lagringsmarginal i kombitanken då volymen uppgår till 14 m 3 (exkl slamtank), se bilaga 2c. Medeltillrinningen per dygn uppgår till ca 11,4 m 3 (11 hus, 170 l/pe,d) inklusive eventuellt inläckage i självfallsledningarna (5 l/m,d) i framtiden. Reaktortanken har kapacitet att rena ca 17,5 m 3 per dygn. En sluten brunn/tank anläggs i anslutning till pumpbrunnen för att inte vattnet skall dämma tillbaka till mottagningstanken vid eventuellt driftproblem med pumpen (6 m 3 ). -3-

7 D) Gällande placering av reningsverket? Reningsverket kommer att placeras i sydöstra delen av området, se bilaga 1. Exakt lokalisering inom angivet område kommer att bestämmas vid detaljprojekteringsskedet. Verket är placerad på aktuell plats bl.a. för att erhålla största möjliga avstånd till befintliga och nya bostäder. Avståndet till närmaste befintliga bostadshus som är det befintliga bostadshuset på Edsås 1:18 är ca 65 m. 3 Övriga kompletteringar och klarlägganden 3.1 Hantering av bräddavlopp och lukt vid pumpbrunnen i norr Pumpbrunnen för de nio nya husen på ängen och det befintliga huset planeras anläggas i det nordöstliga hörnet av området. Spillvattnet pumpas till reningsverket i sydöst. Pumpbrunnen förses med reserv el-aggregat. Pumpbrunnen bör också förses med bräddutlopp för att undvika att spillvatten dämmer bakåt i ledningssystemet och kommer in i bostädernas källare t.ex. om pumpen skär sig. Fastigheten Edsås 1:18 ligger inom Färgens vattenskyddsområde och inget orenat spillvatten bör bräddas till diken etc. Därför planeras att eventuellt bräddat spillvatten från pumpbrunnen avleds till en sluten brunn/tank. Dygnsmedelflödet från de tio fastigheterna beräknas uppgå till 10 m 3 /d (10 hus, 170 l/p,d), inkl framtida ledningsinläckage (5 l/m,d). Den slutna tanken/brunnen föreslås kunna lagra spillvatten under 12 timmar och storleken bör därmed uppgå till minst 5 m 3. Pumpbrunnarna förses med nivålarm som indikerar om spillvatten bräddas till den slutna tanken/brunnen. För att förebygga eventuella luktproblem från pumpbrunnen avleds frånluften via ett kompostfilter eller ett kolfilter. -4-

8 3.2 Övriga funktionskrav Under 2006 har Naturvårdsverket utkommit med allmänna råd angående små avloppsanordning för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) som gäller för gemensamhetsanläggningar för upp till 25 pe. Aktuell avloppsanordning är dock avsedd att ansluta 55 pe och klassas därmed som en C-anläggning, men de allmänna råden beträffande skyddsåtgärder bör följas för aktuell avloppsanordning. Grundkrav A. Dag- och dränvatten avleds inte till avloppsanordningen Kommentar: Till spillvattenledningarna skall endast hushållsspillvatten från befintligt och nya bostäder kopplas. B. Avloppsanordningen (undantag efterpoleringsbädden) är tät, för att förhindra in- och utläckage av vatten. Kommentar: Befintlig spillvattenledning från befintlig bostad skall täthetsprovas alternativt bytas ut till ny, innan anläggningen tas i drift. C. Avloppsanordningens funktion är enkel att kontrollera. Kommentar: Utgående renat spillvatten kan provtas efter reaktortanken i reningsverket. Larm ansluts till reningsverket och pumpbrunnen i norr. D. Avloppsanläggningen är utformad så att underhåll och service underlättas. Kommentar: Reningsverket är utformad för att skapa en god arbetsmiljö bl.a. anläggs en byggnad i anslutning till reaktortanken. I byggnaden förvaras bl.a. kemikalier, journalböcker och driftinstruktioner. Vatten ansluts till byggnaden för att bl.a. kunna rengöra tankar enkelt. En större parkeringsyta anläggs i anslutning till reningsverket. E. Avloppsanordningen anläggs på ett sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under anordningens livslängd. Kommentar: Platserna för avloppsanordningen bedöms uppfylla rekommendationerna enligt lokalisering i NFS 2006:7 sid 6. Krav på hur avloppsanordningen anläggs (t.ex. täthets- och funktionskrav) skall ställas i samband med upphandlingen av entreprenaden. F. Avloppsanordningen åtföljs av drift- och underhållsinstruktioner från leverantören som innehåller de uppgifter som behövs för att säkra anordningens funktion. Kommentar: Vid köp av Biovac SBR0110 medföljer 1 st driftinstruktion. Serviceavtal skall tecknas med tillverkaren som innebär bl.a. att kemikalier alltid finns tillgängligt vid reningsverket och att provtagning av utgående vatten sker regelbundet. -5-

9 G. Avloppsanordningen är, i den mån det behövs, försedd med larm om det uppstår drift- eller andra funktionsstörningar. Kommentar: Både reningsverket och pumpbrunnen i norr samt pumpbrunnen efter reningsverket förses med larm. H. Det finns möjlighet att ta prov på det avloppsvatten som kommer från anordningen. Kommentar: Provtagning sker i reningsverket efter reaktortanken. Dock kommer detta vatten renas i ytterligare ett steg i efterpoleringsbädden. Efter kontakt med Miljöskyddskontoret skall avloppsanordningen förutom grundkraven, uppfylla kraven för hög nivå* beträffande miljöskydd eftersom avloppsanordningen ligger inom Stora Färgens vattenskyddsområde. * NFS 2006:7 Miljöskydd hög nivå A. Teknik som begränsar användandet av vatten används, t.ex. vattensnåla armaturer. Kommentar: Vattensnåla armaturer installeras i främst de nya bostäderna eftersom de utgör mer än 90% av anslutande bostäder. B. Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier använd. Kommentar: Alla hushåll som ansluts till avloppsanordningen skall informeras om att tvättmedel och hushållskemikalier med fosfat inte får användas. C. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90% reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7) Kommentar: Reningsverket förväntas uppnå upp till 97% reduktion organiska ämnen. D. Ej aktuellt då krav på fosforreduktionen anges under G. E. Avloppsanordning möjliggör återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. Kommentar: I restprodukten från avloppsanordningen är det främst slamfraktionen som innehåller näringsämnen. Det kommer inte vara aktuellt att omhänderta slamfraktionen inom fastigheten. Den skall hämtas av slamsugningsfordon och bearbetas i central kommunal anläggning. F. Åtgärder vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet för djur. Kommentar: Avloppsanordningen förväntas få en mycket god reningseffekt. Vid eventuellt driftavbrott kommer spillvattnet bräddas från pumpbrunnarna till en sluten brunn/tank som dimensioneras för ett inkommande flöde under 12 timmar. Därigenom minimeras risken -6-

10 att orenat spillvatten når naturen. G. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90% reduktion av fosfor (mätt som tot-p) Kommentar: Reningsverket förväntas uppnå upp till 99% reduktion fosfor. H. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50% reduktion av kväve (mätt som tot-n) Kommentar: Reningsverket förväntas uppnå upp till 40-60% reduktion kväve. Vid normal drift och belastning är kvävereduktionen över 50% enligt uppgift från tillverkaren (muntlig referens Lennart Gustafsson, Biovacuum Sverige AB ). En viss kvävereduktion förväntas även att uppstå i efterpoleringsbädden. Hälsoskydd hög nivå A. Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet. Kommentar: Avloppsanordningen förväntas inte ge upphov till ökad risk för smitta eller annan olägenhet eftersom förväntad reningseffekt är hög och anordningen lokaliseras på lämplig plats. För att förebygga eventuella luktproblem från pumpbrunnen i norr avleds frånluften via ett kompostfilter eller ett kolfilter. B. Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, kan skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Kommentar: Restprodukten från avloppsanordningen består av slamfraktionen. Det kommer inte vara aktuellt att omhänderta slamfraktionen inom fastigheten. C. Ytterligare skyddsåtgärder t.ex. förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller öka reningsstegen. Kommentar: Genom att anlägga en efterpoleringsbädd som uppfyller föreskriven storlek med mer än 200% har ett extra reningssteg anlagts och utsläppspunkten gjorts mer diffus. Planerad avloppsanordning bedöms uppfylla kraven för hög skyddsnivå beträffande miljö- och hälsoskydd. GF KONSULT AB Jenny Forsberg -7-