BDT-avlopps möte på länsstyrelsen

Transkript

1 BDT-avlopps möte på länsstyrelsen Närvarande: Inspektörer från Enköping, Tierp, Östhammar, Älvkarleby, Håbo, Sala-Heby, Uppsala och Tomas Waara länsstyrelsen Uppsala, Peter Ridderstolpe, WRS Inledande diskussion Mötet om BDT-avlopp anordnades för att diskutera avloppslösningar för enklare BDT-avlopp och handläggning av dessa ärenden. Inledande information att BDT-avlopp är anmälningspliktiga, sökande får sin anmälan prövad. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 bör en avloppsanläggning dimensioneras för permanentbonde, 5 pe, om det inte finns starka skäl mot detta. När det gäller enklare BDT-avlopp, ex för enbart sommarbruk, kan ett krav på utformning för permanentboende försvåra att hitta enklare och för fastighetsägaren billigare lösningar än 2- kammar brunn och efterföljande markbädd/infiltration. I oklara fall kan osäkerhet hos inspektörer och att enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 en avloppsanläggning bör dimensioneras för permanentbonde, medföra att inspektören lutar mot avloppslösningar med WC, vilket medför mer miljöbelastning och onödiga fördyringar för den enskilde. Normal vattenförbrukning för BDT är ca 120 l/p/d. Vattensnål teknik kan påtagligt reducera vattenkonsumtionen. P-förbud för tvättmedel medför att BDT-spillvatten i de flesta fall inte längre behöver renas med avseende på näringsämnen. Peter Ridderstolpes föredrag BDT-avlopp BDT-avlopp omfattar 1. källor (vad som är anslutet, ex disk, tvättmaskin, dusch) 2. Ledningar (rörnät inom- och utomhus) 3. Förbehandling (slamavskiljare) 4. Behandling (ex markbädd) 5. Efterpolering (ex forsforfälla, våtmark) Viktigt med BDT-avlopp är vilka källor som finns och att kontrollpunkter finns (för ex provtagning) Innehåll BDT-spillvatten Tab 1. BOD7, N-tot och P-tot i BDT-spillvatten Specifikt innehåll g/p/d Konc mg/l % av innehåll, jämfört med blandat WC+BDT BOD N 0,8-1,2 0, P 0,5-1 * Introduction to Greywater Management, Peter Ridderstolpe, EcoSanRes Publications Series Report * innan P-förbud i tvättmedel. 0,15 g/p/d om fosfatfria hushållskemikalier används, enligt NV allmänna råd 2006:7 Fosfor i BDT-spillvatten är ej längre något större problem, då fosfathaltiga tvättmedel förbjudits. 70% av BOD7 kommer från BDT-spillvatten. N-tot och P-tot utgör en liten andel, jämfört med WC+BDT-spillvatten.

2 Tab 2. Bakterier i spillvatten Antal bakterier/100 ml vatten Obehandlat WC+BDT-spilvatten 10^8 Behandlat WC+BDT-spilvatten (minireningsverk) 10^6 Obehandlat BDT-spilvatten 10^4 Behandlat BDT-spilvatten (markbädd) 10^2 Introduction to Greywater Management, Peter Ridderstolpe, EcoSanRes Publications Series Report Primärt finns en betydligt mindre andel smittförande bakterier I BDT-spillvatten jämfört med WC+BDT-spillvatten. Men om BDT-spillvatten förblir stillastående och under liten syretillgång tillväxer bakterier snabbt och luktproblem uppstår. En snabb behandling av BDTspillvatten under god syretillförsel förhindrar bakterietillväxt och lukter. Fetter, olja, matrester och tensider bryts snabbt ned. Vid stillastående vattensamling kan en kraftig lukt uppstå. Innehåll av BOD7 i BDT-spillvatten kommer främst från spillvatten från köksavlopp, följt av spillvatten från tvättmaskin. Spillvatten från ett handfat eller en dusch innehåller betydligt mindre BOD7. Gifter i BDT-spillvatten Källor för gifter i BDT-spillvatten är tvätt- och rengöringsmedel, hushållskemikalier. Tungmetaller kommer främst från skurvatten, där partiklar innehållande tungmetaller hamnar i skurhinken i samband med våttorkning av golv. Vattenförbrukning Tab 3. Vattenförbrukning l/p/d Äldre fastighet 140 Ny fastighet Tyskland fristående hus Sammanställning av Peter Ridderstolpe, Introduction to Greywater Management, Peter Ridderstolpe, EcoSanRes Publications Series Report och Otterpool et al ur 2007, Sustainable sanitation in central and eastern Europe, GWP, 2007 Vattenförbrukningen är mindre i nya fastigheter jämfört med äldre bestånd. Strategi för hantering av BDT-spillvatten Strategi för hantering bör (enligt Peter Ridderstolpe) vara 1. Källkontroll 2. Behandling i vertikalfilter och bortledning via mark Tekniker Reed-beds En slamavskiljare med en vassbädd för efterbehandling. Det är vass som växer i spridarlagret, ovanpå ett sandlager. Bädden är uppbyggd som en markbädd. Spillvattnet pumpas upp i vassbädden. Vanligt i Tyskland. Sprayfilter

3 En slamavskiljare följt av en pumpbrunn varifrån spillvatten pumpas och sprayas över en bädd av lite grövre sand, alternativt porösa Leca kulor (4-6 mm). Ytbehov 3-4 m2/5 pe permanentboende. Livslängd ca år % reduktion av BOD7 och suspenderat material, 70% nitrifikation, c:a 30% reduktion av N. Tekniken öppet system, ej nedgrävt i marken. Vanligt i Norge. Om WC inkopplat krävs P-fälla. Billigare än markbädd, Tillgänglig på svenska marknaden Kompaktfilter, mullfilter En slamavskiljare med ett kompaktfilter (artificiellt filtermedia för vattenspridning och biologisk filtrering) på en bädd av sand som efterbehandling. Ytbehov kan vara 7-8 m2/5 pe permanentboende. Om WC inkopplat krävs P-fälla. Flera leverantörer säljer sk kompaktfilter på svenska marknaden. Kontrollera dock att leverantörer kan visa att filtren förmår sprida vatten och bära upp den biologiska filterprocessen! Mullfilter utan slamavskiljare BDT-vattnet leds till en behållare med kompostmaterial, där grövre material bortfiltreras och bryts ned. Efterbehandling i ett förstärkt resorptionsdike. Ny teknik under utveckling. Testanläggningar prövas bl.a. i Listuddens koloniområde i Stockholm. En sammanfattning * BDT-spillvatten är efter rening en resurs för bevattning och för grundvattenbildning. * Strategi för behandling av BDT-spillvatten är källkontroll och att snabbt ta bort BOD och leda renat spillvatten till mark för att undvika stillastående vattensamlingar och anaeroba förhållanden vilket gynnar bakterietillväxt och medföljande luktproblem. * En reningsteknik ska vara definierad, dvs. om något går snett så får man en varnings - signal * BDT-spillvatten kan betraktas som harmlöst ur miljö- och hälsoskyddsynpunkt. Hanteringen är lokalt och ett problem för den berörda fastighetsägaren * Reningstekniken ska vara robust, billig och innebära en enkel hantering för fastighetsägaren. Detta innefattar källkontroll, förbendlnig, reing i vertikal filter, bortledning via mark. Ny teknik kräver < 1m2/pe * Längre slamtömningsintervall för BDT-avlopp och eget omhändertagande av slam kan ske * Ivriga leverantörer av minireningsverk kan pracka på en fastighetsägare orimligt dyr och komplicerad reningsteknik Avslutande diskussion Diskuterades att använda enkel teknik, ex HS Biobox, en behållare med filter i och Paket Sauna B1, en 1-kammar slamavskiljare med efterföljande InDrän modul. Sauna B1 var ett bättre alternativ, då vattnet leds ner i mark. Diskuterades utifrån ett befintligt BDT-avlopp som kunde bestå av ex en rensbrunn och ingen efterrening. Diskussionen utgick från exemplet Fastighet 1:1, se figur 1, att för 2 pensionärer med BDT-avlopp med handfat och en dusch skulle det kunna räcka med att leda ut vattnet på gräsklädd markyta, för att uppnå tillfredsställande rening. Om däremot BDT-avloppet även omfattade köksavlopp och tvättmaskin gick meningarna isär. Några förespråkade slamavskiljare och möjligtvis att leda ut vattnet på gräsklädd markyta. Om en barnfamilj med BDT-avlopp med dusch, köksavlopp och tvättmaskin flyttar in behövs 2-kammar brunn och markbädd/infiltration.

4 Diskuterades att ribban kunde höjas i exemplet Hustorp 1:2, se figur 2, dvs. krav på någon form av avloppslösning inte behöver vara lika stränga som i fallet Fastighet 1:1, då Hustorp 1:2 ligger långt från grannar och känsligt ytvatten. Diskuterades att i oklara fall låta en konsult göra ett förslag på avloppslösning. Handläggaren måste i detta fall göra en egen bedömning, det går ej att gömma sig bakom konsultutredningen. Diskuterades hur man kunde göra för en fastighet med ett befintligt avlopp, som inrättats utan tillstånd enligt 13 FMH (berör huvudsakligen WC-avlopp men även BDT-avlopp inom område där kommunen bestämt att tillståndsplikt föreligger) efter miljöbalkens ikraftträdande. Tidigare har vi arbetat enligt ett synsätt från Jonas Christensen om att vi inte kan ge tillstånd till inrättande av något som redan är inrättat. Det finns dock tre (två) skäl som talar för att tillståndsprövning kan och bör ske i efterhand. 1. Tillståndet har genom rättspraxis kommit att avse driften. Villkor kan föreskrivas driften. Tillståndet har rättskraft för innehavaren vilket gör att ytterliggare krav, ändring av villkor etc måste göras med stöd av 24 kap MB. 2. Ett föreläggande gäller gentemot en person. Tillstånd följer fastigheten och då följer även villkoren för driften med till nästa fastighetsägare. 3. Länsstyrelsen anser även att en tillståndsprövning är en mer omfattande process än ett föreläggande. Genom att kommunicera med grannar får man in alla aspekter i ärendet före beslut. De församlade inspektörerna ansåg emellertid att kommunicering i tillsynsärenden kan vara lika omfattande som i tillståndsärenden. Länsstyrelsens uppfattning är att i ett tillståndärende finns formella krav på kommunicering med berörda sakägare. Vid ett föreläggande är det endast den drabbade som är part och som enligt förvaltningslagen har rätt att ta del av uppgifter som tillfört ärendet och som har rätt att överklaga ärendet Jonas Christensen är också är böjd att ändra sin synpunkt eftersom tillståndet även avser driften och eftersom det är ett dokument av värde för fastigheten. Dessutom är det straffbart att bryta mot villkor i tillstånd men inte att bryta mot ett föreläggande. (källa: personlig kommunikation på Avlopp- och kretslopp 2009). Ett föreläggande riktas till en fastighetsägare men om föreläggandet skrivs in i fastighetsboken kommer en ny fastighetsägare att omfattas av föreläggandet. Sammanfattningsvis kan konstateras att det rådde delade meningar om hur man ska handlägga BDT-avlopps ärenden, om man ska ha olika principer för gamla och nya fritidshus. Äldre fritidshus har ofta någon form av befintlig avloppsanläggning och för nytt fritidshus gäller att avloppsanläggningen ska utformas som för permanentboende. Det efterfrågades också råd hur man ska skriva förelägganden/tillstånd.

5 Figur 1. Fastighet 1:1 Figur 2. Hustorp 1:2