Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar

Transkript

1 Bilaga 1. Presentation av resultat från utvärdering av olika alternativ till avloppslösning för Kyrkviken, Ornö Ebba af Petersens och Maja Granath, WRS Uppsala AB Presentation på Ornö, 12 november 2012 Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar Bygdegården och skolans anläggning behöver åtgärdas. Polisens anläggning behöver åtgärdas. Ca 80 % av övriga anläggningar i området har fått förelägganden. 1

2 Hälsa och miljö Smittskydd! Utg. vatten ska uppfylla badvattenkvalitet.! Hantering av restprodukter (t.ex. slam) ska ske på ett hygieniskt acceptabelt sätt.! Förslag på hur smittspridning undviks vid lagring och spridning ska finnas. Recipientskydd! BOD 7 : minst 90 % reduktion! Totalfosfor: minst 90 % reduktion! Totalkväve: minst 50 % reduktion Recirkulation! Minst 50 % av fosfor eller 25 % av samtliga näringsämnen ska kunna återföras till odlad mark. Ekonomiskt och praktiskt Ekonomi Investeringskostnaderna per hushåll bör inte vara högre än kr, vilket motsvarar ett enskilt avlopp på Ornö.!Driftkostnad bör vara i samma storleksordning som den kommunala VA-taxan (end. avlopp 2000 kr /år) Energi- och resursanvändning!systemet ska hushålla med naturresurser.!vattensnåla armaturer ska väljas i första hand. Brukaraspekter!Systemet ska vara användarvänligt. Organisation!Anläggningen kan ägas av en samfällighet eller av extern part!drift och skötsel samt kontroll ska skötas av extern part. Teknik!Systemet skall vara robust och fungera året runt.!systemet ska fungera för såväl fritidsboende som för permanentboende.!det ska vara enkelt att kontrollera anläggningens funktion.!gemensamma tekniska system för flera fastigheter ska utformas så att driften kan skötas av extern part. Övrigt!Systemet skall visa på ett gott exempel för skärgårdsmiljö och gärna ha något innovativt inslag. Studerade alternativ för avloppsrening i Kyrkviken 1. Klosettvattensortering med gemensam BDT 2. Lokalt reningsverk med efterpolering 3. Kemfällning och öppen markbädd 4. Sommar/vintersystem med bevattning 2

3 Planeringsförutsättningar aktuella områden Belastning - dimensionering Parameter enhet Liten Stor Permanentboende st (pe) Fritidsboende st (pe) Dagl. användare st (pe) 45 (16) 45 (16) Bygdegården st (pe) 200 (18) 200 (18) Tot pe. ca Spillvatten Medeldygnflöde (Q) m3/d Dim. flöde (Qdim) m3/d 1,7 4,8 Ämnestransport BOD kg/år P kg/år N kg/år

4 Ledningsdragning Lilla området Stora området Ledning på land Självfall Generellt krävs ett större anläggningsdjup. Om kuperad terräng kan bitvis mycket stora anläggningsdjup krävas. Större anläggningsdjup innebär högre anläggningskostnader. Lägre driftkostnad. För delområden kan det vara ekonomisk fördelaktigt att ha självfall till huvudledning. LTA (Lättryckavlopp) Bra alternativ i kuperade områden. Ledningsnät kan ligga grundare mindre grävarbete och därmed lägre anläggningskostnader Frostskydd, ofta värmeslinga Högre driftkostnad (ca 70 kwh/fastighet) LTA-pump på varje fastighet. Om förhållande för självfall lokalt, går det att samordna flera fastigheter på gemensam pump. LTA-pump kr. Tillräckligt tryck i vattnet krävs beror av storlek på system. 4

5 Sjöledning Kan bitvis samläggas med befintlig vattenledning Kräver en vattendom Viktigt att anslutningspunkter och ev. servitut är klara innan. Ofta behövs dispens från strandskyddsbestämmelser (7 kap 16 miljöbalken) Ibland även tillstånd för vattenverksamhet (11 kap miljöbalken) Ev. ankringsförbud, men först när någon ansöker om det. Risk att ledning flyter upp och bildar fickor försämrar transport av avfall. Ledningsdragning - ekonomi (Exkl moms) meter à pris Kostnad (kr) Lilla området Landledning* ,8 4,2 milj Sjöledning LTA-pump 20 st Totalt ,5 5,5 milj** Per fast Stora området Landledning* milj Sjöledning ,9 3,8 milj LTA-pump 90 st ,25 milj Totalt milj** Per fast (3 pe) *ca 60/40 spräng/grävarbete ** exklusive servisledning LTA-pump kan delas mellan hushåll vid lämpliga förhållanden 5

6 Alt 1. Klosettvattensortering med gemensam BDT (lilla området) Vakuumtoalett till sluten tank. BDT-rening på plats för befintlig anläggning (markbädd) Klosettvatten - transport till fastlandet viktigt med extremt snålspolande toaletter. Det hänger på toaletten! Vanlig toalett 6 l/spolning 13 m 3 /person,år Snålspolande toalett 3 l/spolning 6,5 m 3 /person,år Vakuumtoalett 0,7 l/spolning 1,5 m 3 /person,år 6

7 Årlig klosettvattenvolym per hushåll Hemmavarofaktor 0,7 (permanent) Hemmavarofaktor 0,2 (fritidsboende) Vanlig toalett (m 3 / år) Vakuum (m 3 /år) 23 3,2 6,6 0,9 Vanlig toalett. 5 l/spolning, vakuumtoalett: 0,7 l/spolning (6 spol/dag) 3 personer/hushåll (vid dimensionering av avlopp räknar man 5 personer, men vid beräkning av mängden som uppkommer är det bättre att använda tre personer Hemmavarofaktorer är antagna 0,7 för permanentboende och 0,2 för fritidsboende Vakuumtoaletter -3 fabrikat i Sverige Wostman Ecology Wostman Ecology Jets Jets Fann Fann Jets 7

8 Förslag på fördelning av klosettvattentankar och vakuumenheter Ev nybyggnation 15 lgh, gemensam vakuumenhet placeras i källaren. Egen tank. Skolan egen vakuumenhet och tank. Polisbyggnad egen vakuumenhet. Egen tank. Bygdegård egen vaku.enhet. Egen tank. Befintliga bostäder separata vakuumenheter och tankar. En tank på 3 m 3 behöver tömmas 1-2 ggr/år för en liten familj. Tankvolym dimensioneras utifrån antal användare och önskat tömningsintervall. Gemensam behandling av BDT-vatten Ny markbädd, på befintlig lokalisering Yta ca 380 m2 (50 mm/m2) Gemensamt ledningssystem (LTA) behövs. Illustration från Naturvårdsverkets Faktablad om markbäddar Befintlig markbädd och slamavskiljare 8

9 Ekonomi (Exkl moms) Investering kkr Drift kr/år Kommentar Vakuumsystem inkl. toaletter* Vakuum; 11 kr/pe år Slutentank** Ordinarie tömning 3 m kr Ordinarietömning 10 m3; 2000 kr Antagit 300 kr/m3 BDTanläggning*** Ledning (BDT) **** En tömning - antar en slamavskiljare à 10 m kr/m år Tot. summa Kostnad per fast (3 pe/fast.) Moms tillkommer. Förutsatt att alla inom området ansluter sig. *Prisuppgift från Flygt. **Antagit en kostnad på 5000 kr/m3 24 h.h varsin 3 m3 (tot 30 tömningar) och 3 st 10 m3 tankar (5 tömningar). *** Antagit kr/m2 prisuppgift Skandinavisk kommunalteknik och VeVa-verktyget Utvärdering enligt kriterierna Parameter Hälsoskydd Recipientskydd Uppfylls kriterierna? Ja Ja Kommentar Kretslopp Ja Potential finns, högt näringsvärde i klosettvatten lokalt omhändertagande bör undersökas. Ekonomi Nja Beror av ledningskostnader för BDTvatten. Energi- och resurshushållning Organisation Nja Ja Transporter till fastland bör samordnas. Lokalt omhändertagande Teknik Ja Teknik finns på marknaden Övrigt Ja Vakuumtoaletter är ett bra miljöval med mindre vattenkonsumtion och mindre volymer att transporter, önskvärt vore med ett system för lokalt omhändertagande av klosettvattnet. 9

10 Alt 2. Lokalt reningsverk med efterpolering Stora eller lilla området Kräver gemensamt ledningsnät Stora kostnaden är ledningarna Avloppsreningsverk Yta; ca 50 m 2 (litet) och 100 m 2 (stort) Ska klara ojämn belastning. Behandlingen; mekanisk, biologisk och kemisk Ofta höga halter smittämnen i utgående vatten. Efterpolering kan reducera halten näringsämnen och smittoämnen ex.; uv-ljus, sandfilter, markbädd, våtmark m.fl. 10

11 SBR-verk Semi SBR Exempel Topas 11

12 Traditionellt reningsverk Exempel: Emendo (Exkl moms) Ekonomi litet område Investering (kr) SBR-verk* milj Drift (kr/år) Kommentar Markbädd Beror på typ av reningsverk och befintlig anläggning. Ledning** 2,7 5,5 milj Antagit totalt 20 LTApumpar för området. Slamtömning** * Totalt 3,4 6,6 milj Kostnad per fastighet (3 pe/fast) m3/tömning, 5 tömningar/år 1900 Moms tillkommer. Förutsatt att alla inom området ansluter sig. *Prisuppgift från Biovac och VeVa-verktyget **Prisuppgift fr. Skandinavisk kommunalteknik och VeVa-verktyget ***Prisuppgift SRV En LTA-pump kan delas mellan flera hushåll vid lämpliga förhållanden, normalt en pump per hushåll. 12

13 (Exkl moms) Ekonomi stort område SBR-verk (inkl. anläggningkostn.)* Investering (kr) 1,3 2,6 milj Ca Drift (kr/år) Kommentar Efterbehandling Beror på typ av reningsverk och befintlig anläggning. Ledning** 13 milj 28 milj Ca Slamtömning*** m3 per tömning -7 tömningar/år Totalt milj Kostnad per fast. (3 pe/fast) Moms tillkommer. Förutsatt att alla inom området ansluter sig. *Prisuppgifter från Biovac, Topas och VeVa-verktyget. **Prisuppgift fr. Skandinavisk kommunalteknik och VeVa-verktyget ***Slamtömning 7 ggr/år. Prisuppgift SRV Kostnad för LTA-pump tillkommer, ca kr/st, en pump kan delas mellan hushåll vid lämpliga förhållanden, normalt en pump per hushåll. Parameter Utvärdering enligt kriterierna Uppfylls kriterierna? Kommentar Hälsoskydd Ja Efterpolering krävs i de flesta fall. Recipientskydd Ja Det finns tekniker som klarar utsläppskraven. Kretslopp Nja Svårt att återföra näringen i slam från reningsverk. Ekonomi Ja Noggrannare utredning för ledningsdragning krävs särskilt för stora området. Energi- och resurshushållning Ja Organisation Nja Svårt att organisera det stora området, alla ej intresserade. Teknik Ja Utbildad driftansvarig krävs Övrigt Nja 13

14 Alt 3. Kemisk förfällning och öppen markbädd Kemisk förfällning och öppen markbädd Kemisk fällning i slamavskiljare. 3-6 separata bäddar som beskickas växelvis. Klarar varierande belastning vid hög belastning beskickas fler bäddar. Kyrkviken stora området ytbehov ca 475 m 2 14

15 Ekonomi (Exkl moms) Investering (kr) Drift (kr/år) Kommentar Ledningsnät Mkr Kemfällning i slamavskiljare Ca Ca Slamavskiljare, utrustning för kemfällning, el. Öppen markbädd Tillsyn bedöms kunna ske av samfälligheten,. Slamtömning Primärslam, kemslam. Ca 100 m3 per år. Totalt* Mkr Kostnad per fastighet (3 pe/fast) kr Moms tillkommer. Förutsatt att alla inom området ansluter sig. *Kostnad för ev markköp/arrende ej medräknat Ev tillfartsväg kan tillkomma beror av lokalisering Parameter Utvärdering enligt kriterierna Uppfylls kriterierna? Kommentar Hälsoskydd Ja Avskiljning av smittämnen i markbädden är mycket effektiv. Den öppna markbädden bör hägnas in. Recipientskydd Ja, med tvekan God avskiljning av BOD och fosfor. Kväve inte lika bra. Kretslopp Ja, med tvekan Slammet är fosforrikt, men intresset från lantbruket är relativt litet. Ekonomi Ja Ekonomin jämförbar med övriga tekniker. Ledningsdragning stor kostnad. Energi- och resurshushållning Ja Fällningskemikalier och en liten mängd el används vid drift av systemet. Brukaraspekter Ja Systemet innebär ingen skillnad för brukaren jämfört med ett konventionellt system. Organisation Ja Avtal skrivs med driftsansvarig. Teknik Ja Driftansvarig krävs. Övrigt Ja Lättskött teknik, bra i varierande belastning. 15

16 Alt 4. Sommar/vintersystem med bevattning Sommartid bevattning av lövträd = nollutsläpp Vintertid kemisk fällning med utsläpp till biofilterdike (våtmark), alternativt lagring.. Sommar/vintersystem med bevattning Bevattning 5 månader (maj-september) sammanfaller med högsäsong på ön. Bevattningsyta ca 3,5 ha, förutsätter tillgång till mark i närområdet. Samarbete med lantbrukare/markägare. (Exempel utformning av bevattningsanläggning) 16

17 Ekonomi (exkl moms) Investering (kr) Drift (kr/år) Kommentar Ledningsnät Mkr Kemfällning i slamavskiljare ca Ca Slamavskiljare, utrustning för kemfällning, el. Biodike/våtmark ca Beror av lokala försättningar Bevattning ca Skötsel och ansvar för bevattningsanl bör ligga på entreprenör Slamtömning Primärslam, kemslam. Ca 90 m3 per år. Totalt* 14 Mkr - 29Mkr Kostnad per fastighet (3 pe/fast) kr Moms tillkommer. Förutsatt att alla inom området ansluter sig. *Kostnad för ev markköp/arrende ej medräknat Ev tillfartsväg kan tillkomma beror av lokalisering Parameter Uppfylls kriterierna? Kommentar Hälsoskydd Ja Bevattningen bör ske i eller på marken för att undvika aerosolspridning. Recipientskydd Ja Sommartid mycket gott. Vintertid viss tvekan för kväve. Kretslopp Utvärdering enligt kriterierna Ja! / ja med tvekan. Sommartid bra kretslopp. Vintertid: kemslammet är fosforrikt, men intresset från lantbruket är relativt litet. Ekonomi Ja Ekonomin jämförbar med övriga tekniker. Ledningsdragning stor kostnad. Energi- och resurshushållning Ja Fällningskemikalier och en liten mängd el används vid drift av systemet. Brukaraspekter Ja Systemet innebär ingen skillnad för brukaren jämfört med ett konventionellt system. Organisation Ja Systemet kräver långsiktigt avtal med lantbrukare för bevattning. Teknik Ja Tål belastningsvariationer. Okomplicerad teknik. Övrigt Ja Intäktsmöjlighet från bevattnad skog, dock på rel lång sikt. 17

18 Slamhantering - alternativ Transport med slambil till fastlandet, som idag. Slamvassbädd med lokalt omhändertagande av slutprodukt alternativt transport till fastlandet (då betydligt mindre volym). Slamvassbädd Beväxt dräneringsbädd för avvattning och biologisk behandling av slam. Slammet ska så snabbt som möjligt dräneras bl.a. sand och makadam i botten. Växterna tillför syre och kol bättre mikroklimat och ökad nedbrytning. Fosforrik jordliknande slutprodukt. 18

19 Slamvassbädd för Kyrkviken Placering i anslutning till reningsanläggning Ytbehov ca 200 m 2 (dräneringslagrets yta) Investeringskostnad ca 400 kkr Driftskostnad - liten 19

20 Lokalisering av behandlingsanläggning Avtal/överenskommelse med markägare. Nuvarande lokalisering hur ser avtalet ut, servitut? Att tänka på vid lokalisering av behandlingsanläggning Minst 50 m mellan närmaste bostad och reningsverk. Minimera risken för påverkan av vattentäkt Optimalt att placera verket nära befintlig farbar väg för att minska inverkan på närmiljön och hålla kostnaderna nere. Väg till reningsverk måste klara standard för att slambil måste kunna köra på den. Var bästa utloppet är och möjlighet till efterrening i mark/bevattningsmöjligheter Artinventering av området. 20

21 Avloppsanläggningen alternativ för ägande Anläggning ägd av en stor abonnent, t ex skolan eller restaurangen. Gemensamhetsanläggning ägd av samfällighet Allmän VA-anläggning ägd av Haninge kommun Gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen Fastigheter är anslutna, inte personer Drivs av en samfällighetsförening där ägarna till anslutna fastigheter blir medlemmar Samfällighetsföreningen juridisk person Lantmäteriförrättning 21

22 Lokal slambehandling alternativ för ägande Samma ägare som för avloppsanläggningen Renhållningen, Haninge kommun. Entreprenör Lantbrukare Jämförelse mellan de olika alternativen Parameter KLsystem ARV Öppen markbädd Bevattning Hälsoskydd Recipientskydd (+) /++ Kretslopp ++(+) /+ Ekonomi / Energi- och resurshushållni ng Brukaraspekter Organisation Teknik Övrigt

23 För- och nackdelar med litet eller stort system Fördelar Lilla området +få abonnenter, lättare att organisera +befintligt ledningsnät finns Stora området +bybor slipper bygga egna anläggningar +en utsläppspunkt Nackdelar -övriga byn måste bygga och ansvara för egna anläggningar - Tillräckligt många måste ansluta sig -Svårt att organisera -Stora investeringskostnader -Varierande belastning över året För- och nackdelar med de olika alternativen Fördelar KL-system ARV Öppen markbädd +Mindre vattenförbruk ning +Kretslopp +Litet skötselbehov +Kräver liten yta +Kan köpas nyckelfärdigt +Robust teknik +Tål belastningsvari ationer +Litet skötselbehov Bevattning +Robust teknik +Litet skötselbehov Kretslopp +Produktion av flis/ved Nackdelar -Dubbla system -Ökade slam(kl)trans porter -Omdragning bef hus -Känslig teknik -Kräver skötsel -Producerar mycket slam - -Tar stor plats (annan lokalisering) -Producerar slam -Tar stor plats (annan lokalisering) -Kräver intresserad markägare/drif tsperson 23

24 Slutsatser Val av skala före val av teknik. Ledningsdragningen stor kostnad som påverkar totalkostnaden mycket. Det finns ett antal möjliga tekniker för behandling av avlopp Frågor att arbeta vidare med Dricksvattenfrågan Organisation - ägande och drift. Vem driver frågan? arbetsgrupp behövs Hur stort är intresset bland boende? 24