Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö
|
|
- Helen Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sid 1 (11) Uppsala 3 december 2012 PM Förstudie systemanalys av avloppsreningsverk och ledningsnät på Ornö Kyrkviken, Ornö. 1. Allmänt Skärgårdsstiftelsen medverkar i projektet Green Islands som under tre år jobbar med information om avfall, avlopp, energi och ekosystemtjänster på öar. Projektet vill visa på ekologiskt hållbara system för boende på öar och i kustnära områden. I projektet medverkar sex öar i Stockholms skärgård. Parallellt pågår arbete med partners i Finland och Estland. I Kyrkviken på Ornö, som är en av projektets öar, ligger ett mindre reningsverk som tar emot avloppsvatten ifrån en mindre skola, en restaurang och ett bostadshus. Reningsverket (en trekammarbrunn med infiltration modell större) är i behov av upprustning. Intresse finns bland boende i området att koppla på sig på ett eventuellt, större verk. Många fastighetsägare i området har nyligen blivit ålagda att förbättra sina enskilda avlopp, och nu har man en unik möjlighet att hitta en fördelaktig gemensam lösning. Projektet Green Islands ämnar hjälpa till med att hitta ett passande system, det första steget är denna systemutredning, där förutsättningarna och systemstorleken skall utredas. 2. Syfte Uppdragets syfte är att göra en analys av vilka fastigheter det är fördelaktigt att ansluta och ge förslag på vem som kan äga och driva verket. Haninge kommun har visat intresse men ekonomin och finansieringen behöver utredas. Uppdraget innebär inte en fullskalig projektering utan resultatet av förstudien skall användas för att definiera en eventuell projektering. Analysen ska innehålla följande: WRS Uppsala AB Östra Ågatan Uppsala Certifierade enligt ISO 9001 & Tel Fax info@wrs.se
2 Sid 2 (11) - Val av systemstorlek i samråd med fastighetsägare och kommun. - Projektet Green Islands kommer att hjälpa till med inventeringen av fastighetsägares intressen och förmedla kontaktpersoner i Haninge kommun. - Förslag på storlek och typ av reningsverk. - Utredning av möjliga ägandeformer i samråd med kommun och fastighetsägare. Analysen redovisas som ett enkelt PM med slutpresentationen som bilaga. 3. Genomförande Uppdraget har genomförts av Ebba af Petersens, uppdragsledare, och Maja Granath, handläggare, WRS Uppsala AB, på uppdrag av Skärgårdsstiftelsen. Marika Palmér Rivera och Peter Ridderstolpe, WRS, har också bidragit till genomförandet av uppdraget. Jonathan Alm har varit kontaktperson på Skärgårdsstiftelsen. Ett startmöte genomfördes på Ornö den 3 september 2012, där boende, markägare, Södertörns Miljö och Hälsoskyddsförbud (SMOHF), Tornberget Fastighetsförvaltnings AB (som sköter befintlig anläggning), Skärgårdsstiftelsen m fl fanns representerade. I samband med mötet besöktes även den befintliga anläggningen. Slutpresentation hölls den 12 november, och presentationen återfinns i bilaga 1. För att kunna jämföra olika alternativa avloppslösningar på ett systematiskt sätt används planeringsmetoden Öppen VA-planering. Metoden innebär att tänkbara alternativ arbetas fram efter en uppsatt kriterielista (kravspecifikation) som definierar önskad prestanda, såväl miljömässig som praktisk och ekonomisk, hos den framtida avloppslösningen. De mest intressanta alternativen tydliggörs med avseende på anläggningsteknik lokalisering och kostnader samt kravuppfyllelse för övriga kriterier (t ex miljöskydd, smittskydd, resurshushållning mm). 4. Planeringsförutsättningar 4.1 Markförhållanden och topografi Ornö ligger i Haninge kommun och Kyrkviken där utredningsområdet är beläget ligger på öns östra sida. Den närmast utanförliggande fjärden är Fjärdlångfjärden.
3 Sid 3 (11) Figur 1. Lokalisering av utredningsområdet vid Kyrkviken på Ornö. Området är relativt kuperat och har generellt ett mycket tunt jordlager med mycket berg i dagen och viss förekomst av lera och svallsediment, se figur 2. Figur 2. Jordartskarta för utredningsområde vid Kyrkviken på Ornö. Berg är dominerande, men det finns också inslag av lera, morän och grus. 4.2 Bebyggelse och befintlig VA-försörjning I början av 1900-talet fanns ca 500 bofasta på Ornö och sedan dess har det minskat och idag (1999) är det ca 180 personer som är bofasta på hela ön. Inom utredningsområdet är det knappt 100 personer som är bofasta. Det finns ca 100 fastigheter inom utredningsområdet, uppskattningsvis är ca 50 % permanentboende och resterande fritidsboende.
4 Sid 4 (11) Dricksvattenförsörjningen varierar inom området. Ett flertal fastigheter i norra delen är anslutna till ytvattentäkten i den nedlagda gruvan. I de södra delarna har de flesta fastigheter egen brunn och några få fastigheter är anslutna till ett avsaltningsverk. De flesta permanentboende har vattentoalett inkopplad vilket även gäller för bland andra skolan och bygdegården. Bygdegården och skolan har en gemensam avloppsanläggning i form av slamavskiljare och efterföljande markbädd. Anläggningen klarar inte längre kraven på rening (0,5 mgp/l och 15 mgp/l) 1 och behöver åtgärdas, samma sak gäller för anläggningen som polisverksamheten i området är ansluten till. Avloppslösningar för privatbostäder varierar, majoriteten av fritidsboende antas ha någon form av torr toalett 2. WC till sluten tank har under en längre tid inte tillåtits i skärgården p.g.a. svårighet med tömning. Ca 80% av de de enskilda avloppsanläggningarna i Kyrkviken har vid en inventering fått påpekande från SMOHF och måste åtgärdas. SMOHF har gått med på att lämna uppskov ett år till att börja med, om en gemensam lösning för avloppsförsörjning är på gång i området. 4.3 Recipienten Utanför Kyrkviken ligger Fjärdlångfjärden som idag har måttlig ekologisk status och uppnår god kemisk status enligt vattenmyndighetens normsystem. Fjärden kan antas ha en stor vattenomsättning efter som den ligger relativt långt ut i skärgården. 1 SMOHF (2011) Bekräftelse av miljörapport för 2010 avloppsanläggningarna. 2 Fördjupad Översiktsplan för Ornö, antagen 1999.
5 Sid 5 (11) 4.4 Krav på den framtida avloppshanteringen Följande kriterier för den framtida avloppshanteringen för Kyrkviken, Ornö, har arbetats fram i dialog med beställaren med utgångspunkt i vad som diskuterades på startmötet: Hälsa och miljö Ekonomiskt och praktiskt Smittskydd Utg. vatten ska uppfylla badvattenkvalitet. Hantering av restprodukter (t.ex. slam) ska ske på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Förslag på hur smittspridning undviks vid lagring och spridning ska finnas. Recipientskydd BOD 7 : minst 90 % reduktion Totalfosfor: minst 90 % reduktion Totalkväve: minst 50 % reduktion Recirkulation Minst 50 % av fosfor eller 25 % av samtliga näringsämnen ska kunna återföras till odlad mark. Ekonomi Investeringskostnaderna per hushåll bör inte vara högre än kr, vilket motsvarar ett enskilt avlopp på Ornö.! Driftkostnad bör vara i samma storleksordning som den kommunala VAtaxan (end. avlopp 2000 kr /år) Energi- och resursanvändning! Systemet ska hushålla med naturresurser.! Vattensnåla armaturer ska väljas i första hand. Brukaraspekter! Systemet ska vara användarvänligt. Organisation! Anläggningen kan ägas av en samfällighet eller av extern part! Drift och skötsel samt kontroll ska skötas av extern part. Teknik! Systemet skall vara robust och fungera året runt.! Systemet ska fungera för såväl fritidsboende som för permanentboende.! Det ska vara enkelt att kontrollera anläggningens funktion.! Gemensamma tekniska system för flera fastigheter ska utformas så att driften kan skötas av extern part. Övrigt! Systemet skall visa på ett gott exempel för skärgårdsmiljö och gärna ha något innovativt inslag.
6 Sid 6 (11) 5. Studerade alternativ Fyra alternativ till avloppslösning har studerats i utredningen. Det första alternativet med klosettvattensortering har endast beräknats för det lilla området. Alternativ nr 2 med ett lokalt reningsverk har beräknats för både det lilla och det stora området, medan de två övriga beräknats för det stora området. De studerade alternativen är följande: - Klosettvattensortering med gemensam BDT - Lokalt reningsverk med efterpolering - Kemfällning och öppen markbädd - Sommar/vintersystem med bevattning Nedan beskrivs dimensionering och ledningsdragning samt diskuteras lokalisering. För detaljer kring alternativen, se bilaga Systemstorlek och dimensioneringsgrunder För att kunna välja vilken systemstorlek som är intressant för Kyrkviken har två områden valts ut och studerats. Det mindre omfattar, förutom byggnaderna som är kopplade till nuvarande system, även polisens call center, eventuellt tillkommande lägenheter och uthyrningsstugor samt några permanenthus (figur 3). Det större området innefattar större delen av Kyrkviken, även några grupper av hus på andra sidan viken. Dimensioneringen har därför beräknats utifrån två systemstorlekar. Det mindre området omfattar ca 110 personekvivalenter (pe) med ett beräknat dygnsmedelflöde på ca 19 m 3. Det större området omfattar ca 330 pe med ett beräknat dygnsmedelflöde på 57 m 3. I beräkningarna antogs följande belastning; 3 pe per hushåll, 30 pe på skolan, 15 pe på polisen och 18 pe på bygdegården (se även bilaga 1).
7 Sid 7 (11) Figur 3. Två systemstorlekar har studerats, där det lilla omfattar skolan, bygdegården, polisen, eventuellt framtida bostadskooperativ samt några privatbostäder. Det stora området omfattar en större del av bebyggelsen i Kyrkviken. 4.6 Lokalisering av gemensamt reningsverk Nuvarande lokalisering av den gemensamma behandlingsanläggningen är inte helt lämplig för placering av en större gemensam anläggning för hela byn, med avseende på ökade slamtransporter, risk för lukt osv. För mer ytkrävande lösningar och ev lokal slambehandling behövs dessutom en större yta än vad som finns på nuvarande plats. Vid lokalisering av en reningsanläggning behövs hänsyn tas till omgivande miljö och säkerställande av smitt- och recipientskydd. För utredningsområdet är markägarfrågan viktig att lösa för att veta vilka alternativ som faktiskt finns. Inledande kontakter har tagits med markägare till jordbruksmark på andra sidan stora vägen. 4.7 Ledningsnät Med anledning av den stora andelen berg och tunna jordlager har ett system med LTA-ledningar (lättrycksavlopp) studerats. Ett sådant system innebär att avloppsvattnet samlas upp från huset i en självfallsledning och leds ut till en nedgrävd LTA-pumpstation på tomten. Härifrån pumpas vattnet ut till det gemensamma ledningsnätet för området och vidare till den lokala reningsanläggningen.
8 Sid 8 (11) Fördelen med att använda LTA-teknik jämfört med självfallsteknik när topografin är växlande och berget är ytligt är att djup schaktning och sprängning undviks, samt att det ger en större flexibilitet och möjlighet till lokal inpassning till landskapet vid ledningsdragning. Dessa faktorer gör med största sannolikhet alternativet billigare än ett självfallssystem i området. För en preliminär kostnadsuppskattning av ledningssystem med LTA, se bilaga 1. Kommunala LTA-system organiseras normalt så att den pump som finns på varje fastighet ägs och underhålls av kommunen (VA-kollektivet) trots att den ligger inom fastigheten. Om en samfällighet bildas, är det däremot vanligast att LTA-pumpen på varje fastighet ägs av den enskilde fastighetsägaren. Ledningsnätet utanför varje fastighet ingår i samfälligheten liksom reningsanläggningen. 6. Jämförelse mellan alternativen I tabellen nedan jämförs för- och nackdelar för de två studerade storleksskalorna för ett gemensamt avloppssystem. Tabell 1. För- och nackdelar för de två studerade storleksskalorna. Fördelar Nackdelar Lilla området + få abonnenter, lättare att organisera + befintligt ledningsnät finns för delar av området +liten driftskostnad per hushåll - övriga byn måste bygga och ansvara för egna anläggningar Stora området + bybor slipper bygga egna anläggningar + en utsläppspunkt +liten driftskostnad per hushåll - tillräckligt många måste ansluta sig - svårt att organisera - stora investeringskostnader - många fritidshus ger varierande belastning över året I tabellen nedan jämförs de studerade alternativen med avseende på hur de uppfyller den uppsatta kravspecifikationen (avsnitt 4.4), där +++ är bäst och + är sämst. Beskrivning och detaljer kring de studerade alternativen återfinns i bilaga 1.
9 Sid 9 (11) Tabell 2. Jämförelse av hur de studerade alternativen uppfyller kraven som ställts i kravspecifikationen. Parameter KL-system ARV Öppen markbädd Bevattning Hälsoskydd Ekonomi* / Recipientskydd (+) /++ Kretslopp ++(+) /+ Energi- och resurshushåll ning Brukaraspekter Organisation Teknik Övrigt *lägst beräknad investeringskostnad hade alternativet gemensamt reningsverk med efterbehandling för det lilla området. Kostnaderna för avloppslösningarna är dock svåra att beräkna i detta skede, och beräkningarna skall endast ses som överslagsberäkningar. Innan slutligt beslut tas om teknik bör offerter tas in från leverantörer och entreprenörer. I den sista tabellen sammanfattas för- och nackdelar med de olika studerade alternativen. Tabell 3. Sammanfattning av för- och nackdelar med de studerade alternativen. Fördelar Nackdelar KL-system ARV Öppen markbädd +Mindre vattenförbrukning +Kretslopp +Litet skötselbehov -Dubbla system -Ökade slam(kl)transport er -Omdragning av ledningar i befintliga hus +Kräver liten yta +Kan köpas nyckelfärdigt -Känslig teknik -Kräver skötsel -Producerar mycket slam +Robust teknik +Tål belastningsvariati oner +Litet skötselbehov -Tar stor plats (annan lokalisering) -Producerar slam Bevattning +Robust teknik +Litet skötselbehov +Kretslopp +Produktion av flis/ved -Tar stor yta i anspråk (annan lokalisering) -Kräver intresserad markägare/drifts person 7. Organisation De alternativ som finns för ägande och drift av en gemensam avloppsreningsanläggning i Kyrkviken är huvudsakligen följande: Anläggning ägd av en stor abonnent, t ex skolan eller bygdegården.
10 Sid 10 (11) Gemensamhetsanläggning ägd av samfällighet Allmän VA-anläggning ägd av Haninge kommun Om t ex skolan eller bygdegården skulle äga anläggningen så har man på detta sätt rådighet över anläggningen och kan bl a välja vilken teknik som ska användas. Avtal skrivs med respektive fastighetsägare som ansluter sig. Varken Tornberget som har hand om skolan eller bygdegårdsföreningen har dock något intresse av att ta ansvar för att bygga och driva en stor gemensam avloppsanläggning i Kyrkviken. En gemensamhetsanläggning bildas genom lantmäteriförrättning. Det är fastigheterna som är anslutna till den och inte ägarna personligen. För att anläggningen ska drivas på ett så bra sätt som möjligt bildas en samfällighetsförening i samband med skapandet av gemensamhetsanläggningen. Samfällighetsföreningen är en juridisk person och medlemmarna utgörs av ägarna till deltagande fastigheter. Samfällighetsföreningen kan t ex ta lån om det skulle finnas behov av det. Om fastigheten säljs blir den nya ägaren medlem i samfällighetsföreningen. Inom föreningen kan en majoritet bland delägarna besluta om förvaltningen. Med en gemensamhetsanläggning behöver inte avtal upprättas med respektive fastighetsägare vilket gör det till en mer stabil organisatorisk form än om en större abonnent äger anläggningen. Det som är problemet med samfällighetsföreningar är ofta driften. Ett sätt att lösa detta är att samfällighetsföreningen anlitar någon lokal entreprenör för anläggningens drift. Enligt 6 i lagen om allmänna vattentjänster ska kommunen inrätta en allmän VA-anläggning om det av hälso- eller miljöskäl finns behov av att lösa VA i ett större sammanhang. Det betyder alltså att det både ska vara ett större sammanhang och att det ska finnas hälso- och/eller miljöproblem idag, alternativt risk för problem i framtiden. Den här bedömningen är svår, och ger utrymme för tolkningar från VA-huvudmännens sida. VA-avdelningen i Haninge kommun anser inte att skäl finns för att lösa VA i ett större sammanhang i Kyrkviken, och har i förarbetet till den kommande översiktsplanen sagt att VA-försörjningen på Ornö i första hand ska ske enskilt och samfällt med kretsloppsanpassade lokala lösningar. Vid redovisningen av uppdraget framkom att intresset från de boende i Kyrkviken för en gemensam samfälld anläggning förefaller mycket lågt. Vad de närvarande på mötet efterfrågade var en kommunal lösning, där ansvar för anläggande, drift och skötsel ligger hos kommunen och inte hos en samfällighet. 8. Slutsatser och rekommendationer - Innan teknikval görs behöver man bestämma vilka fastigheter som är aktuella att ansluta, dvs vilken storlek den framtida anläggningen ska ha. - En gemensam avloppförsörjning som drivs av en samfällighetsförening för det lilla området, bestående av bygdegården, skolan, polisens call center mm, bedöms som mer genomförbar än en
11 Sid 11 (11) gemensamhetsanläggning för hela byn (stora området), framförallt med tanke på organisation. - Det finns ett antal möjliga tekniker för behandling av avlopp som kan vara lämpliga för Kyrkviken. - Ledningsdragning utgör merparten av investeringskostnaden för en gemensam anläggning i Kyrkviken, både för det lilla och för det stora området. - Investeringskostnaden för de olika beskrivna teknikerna ligger ungefär i samma storleksordning. Dessa utgör en mindre del av totalkostnaden, i relation till kostnaden för gemensamma ledningar. Följande rekommendationer ges för det fortsatta arbetet med att ordna en gemensam avloppsförsörjning för Kyrkviken: - Arbetsgrupp. För att driva frågan vidare behövs en arbetsgrupp som bl a kan hålla i kontakter med SMOHF och Haninge kommun. Intresset bland de boende i Kyrkviken för en gemensam lösning för avlopp (och ev vatten), kopplat till olika kostnadsförslag, bör också undersökas t ex genom en enkät. - Dricksvattenfrågan. Vid högre standard på avloppsförsörjningen ökar ofta vattenförbrukningen. Vissa av fritidshusen i Kyrkviken har idag begränsad vattentillgång. Möjligheten till gemensam vattenförsörjning bör undersökas i samband med att en gemensam avloppsförsörjning planeras. - Lokalisering. Alternativa lokaliseringar av en avloppsreningsanläggning och eventuell lokal slambehandling behöver undersökas vidare i samråd med markägare. 9. Bilagor Bilaga 1. Presentation av resultat från utvärdering av olika alternativ till avloppslösning för Kyrkviken, Ornö. Ebba af Petersens och Maja Granath WRS Uppsala AB
Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar
Bilaga 1. Presentation av resultat från utvärdering av olika alternativ till avloppslösning för Kyrkviken, Ornö Ebba af Petersens och Maja Granath, WRS Uppsala AB Presentation på Ornö, 12 november 2012
Läs merTOLG, VA-LÖSNINGAR
TOLG, VA-LÖSNINGAR 1 Val av reningsanläggning styrs av platsens lämplighet för vald teknik samt att tekniken uppfyller lagkraven Förutsättningarna på tomten vad gäller markförhållande såsom marklutning,
Läs merVarför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?
Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra
Läs merVatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Läs merAlla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner
2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Läs merRiktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
Läs merKustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.
Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.
Läs merRiktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2
RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merBehåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?
Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det
Läs merVilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning
Vilken teknik passar var? Urinsorterande torrtoalett Torrtoalett utan urinsortering Urinsorterande vattentoalett Extremt snålspolad toalett Konventionell toalett Avlopp & Kretslopp 9 mars 2010 Multrum
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp
Läs merStyrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp
Läs merVA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll
VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden
Läs merInformationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB
2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm
Läs merFörsörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025
h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- åtgärdsplan 2013-2025 1 Innehållsförteckning Prioriteringsordning 3 Sammanfattande områdeslista 4 Översiktskartor 5 Pågående
Läs mer3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten
Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka
Läs merAvloppsrådgivning i Sigtuna
Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden
Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta
Läs merVeVa Tynningö Prel. version
Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på
Läs merGemensam VA-anläggning - Hur gör man?
Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades
Läs merPolicy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun
1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen
Läs merTelefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad:
ANSÖKAN/ANMÄLAN Sökande ENSKILD AVLOPPSANORDNING enligt 13 och 14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ansökan inlämnas i 2 exemplar) bostad arbete Mobiltelefon Fastighetsbeteckning Personnr
Läs merGemensamt VA. Södra Storskogen. - Avlopp - Sommar/Vintervatten
Gemensamt VA Södra Storskogen - Avlopp - Sommar/Vintervatten - Hur går det för Brevik/Bodal och Norra Storskogen? - Vad är status i Södra Storskogen? - Vad kommer ett gemensamt avloppssystem att kosta?
Läs merToalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag
Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag Förvaltarträff 4 oktober 2018 Karin Emilsson, Sweco karin.emilsson@sweco.se Tåkern naturreservat Högbonden med 1 vandrarhem UPPLÄGG VAD
Läs merVa-policy Emmaboda kommun
Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade
Läs merBergslagens Maskinentreprenad AB
Bergslagens Maskinentreprenad AB Ett företag med inriktning på enskilda avlopp! Bildades år 2010 11 anställda Omsättning ca 16 milj (2016) www.ecot.se Information om enskilda avlopp www.ecot.se Sverige
Läs merRiktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga
Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merVA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juni 2017 VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2017-10-03, 171 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter
Läs merAvloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30
Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.
Läs merTillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun
Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun Resultat av tillsyn 2017 2018-05-28 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140
Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna 2018-04-23 SBN 2018/140 Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten ska enligt miljöbalken 9 kapitlet
Läs merpolicy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa
modell policy Policy vid antagande av nya verksamhetsområden för kommunalt dricks-, spill- samt dagvatten plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige
Läs merInformation om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013
Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och
Läs merVälkommen till Mörbyfjärden och till Ornö Brevik samfällighetsförening Fotograf H. Ahlén
Välkommen till Mörbyfjärden och till Ornö Brevik samfällighetsförening 2017-01-18 Fotograf H. Ahlén o Tillbakablick o Finansiell kris o Beskrivning av anläggningen o Rundvandring o Kaffe o Nuläge - Reflektioner
Läs merEnskilda avlopp lagstiftning och teknik
Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun
Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merPolicy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller
Läs merStadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen. Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden. Umeå kommun
Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden Umeå kommun Antagen av kommunfullmäktige år 2009 1 Framtagande av föreliggande dokument Regler
Läs merInventering av enskilda VA-anläggningar 2012
Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,
Läs merTillsynsplan enskilda avlopp
Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder
Läs merIN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader
FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni
Läs merNyheter inom lagstiftning och teknik
Nyheter inom lagstiftning och teknik Ebba af Petersens, Avloppsguiden Entreprenörsfredag, Uppsala Konsert & Kongress 23 april 2012 Havs- och Vattenmyndigheten har sedan 1 juli 2011 tagit över ansvaret
Läs merUppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby)
Uppdragsnr: 10214630 Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 2(5) Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700
Läs merVA-utredning för fritidshusområdena Ytterby och Äskestock i Västerviks kommun
VA-utredning för fritidshusområdena Ytterby och Äskestock i Västerviks kommun Västerviks kommun, Kommunledningskontoret Rapport nr 2012-0458, WRS Uppsala AB 2012-09-27 Sid 2 (67) Innehåll 1. Uppdraget...
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merMinireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp
Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Temadag små avlopp minireningsverk, arbetsmiljö och fosforfällor Örnsköldsvik den 13 mars 2013 Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se
Läs merVA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop
VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,
Läs merAlternativa lösningar för VA inom området Norr Mälarstrand i Köpings kommun En sammanställning gjord av boende i området Norra Mälarstrandens
Alternativa lösningar för VA inom området Norr Mälarstrand i Köpings kommun En sammanställning gjord av boende i området Norra Mälarstrandens arbetsgrupp VA alternativa lösningar Kommunens sjöförlagda
Läs merDagordning för mötet
Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens
Läs merSkandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64
Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion
Läs merKnivsta där framtiden bor
Knivsta ingen kustkommun men mycket vatten x x VA-plan Inledning Nuläge Plan för allmänt VA Faktorer som styr Plan VA-planeringen för utbyggnad av allmänt VA Planer Plan i väntan på allmänt VA Genomförande,
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Läs merAvlopp på rätt sätt. Information och råd till dig som planerar en enskild avloppsanläggning. Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2015
Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2015 Avlopp på rätt sätt Information och råd till dig som planerar en enskild avloppsanläggning Sotenäs kommun Parkvägen 46, 456 80 Kungshamn 0523-66 40 00 fax: 0523-66
Läs merStrategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun
Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Antagen av Nämnden för Miljö & Hälsoskydd 2014-08-28 NMH 6 Syftet med strategin är att inte öka belastningen av näringsämnen på Kungsbackas
Läs merInformation om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se
Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.
Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda
Läs merFrågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten
Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer
Läs merAvtal ska upprättas utanför verksamhetsområde för VA
1(5) [Ange datum] 1 Inledning Här är råd och anvisningar som riktar sig till dig som ägare av fastighet som ligger utanför kommunens verksamhetsområde (VO) för vatten och avlopp och som är intresserad
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
Läs merInformation enskilda avlopp
Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd
Läs merSmå avloppsanläggningar
Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning
Läs merRAPPORT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar Killinge / Granby. Miljö- och hälsoskyddskontoret
RAPPORT Inventering av enskilda avloppsanläggningar Killinge / Granby Miljö- och hälsoskyddskontoret 2006-09-07 2 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Beskrivning av området 5 Tillvägagångssätt 6 Inventeringsresultat
Läs merTillsyn av enskilda avlopp, Holmön Ylva Lestander Erik Nilsson Hans Sandberg
Tillsyn av enskilda avlopp, Holmön 2019 Ylva Lestander Erik Nilsson Hans Sandberg Miljö- och hälsoskydds tidigare inventeringar Bjännsjön Österlångslädan Själafjärden Piparböle Tavlefjärden Holmsjön Tavelsjö
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merAnsökan/anmälan om enskild avloppsanläggning 1(6)
Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning 1(6) Ifylld blankett skickas via e-post till bygg-miljo@emmaboda.se eller via brev till: Emmaboda kommun Bygg- och miljönämnden Box 54 361 21 Emmaboda Ofullständigt
Läs merEtt av Europas bästa vatten.
Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke
Läs merVA-UTREDNING VÄSTRA SUND
PM VA-UTREDNING VÄSTRA SUND Karlstad 2008-05-15 Uppdragsnummer 133056 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Avgränsning... 3 Nuvarande förhållanden... 4 Områdesbeskrivning... 4 Anslutningsmöjligheter...
Läs merTillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun
Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2016 2017-02-20 Lina Westman 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer
Läs merInformationsmöte. Dagens program
Informationsmöte Dagens program 17:30 Kaffe 18:00 Presentation SMOHF 18:40 Frågestund 19:00 Presentation VA-rådgivaren 19:30 Frågestund 20:00 Avslutning Tillsyn av enskilda avlopp Farida Khudur, Maria
Läs merGENOMFÖRANDEBESKRIVNING
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Utställningshandling för detaljplan vid Lilla Krossekärr 2:2 och 2:8, Orust Kommun Utsikten EF genom Ingemar Olsson & Rickard Karlsson 2003-10-07 INNEHÅLL ORGANISATORISKA FRÅGOR...
Läs merTank, brunn eller både och!
Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet
Läs merStrategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun
Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...
Läs merReningstekniker som klarar hög skyddsnivå
Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merBlankett ansökan/anmälan om inrättande av avloppsanordning med anvisningar
Ansökan/anmälan om inrättande av avloppsanordning enligt 9 kap 7 Miljöbalken och 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1 (5) Reviderad 2016-01-11 Blankett ansökan/anmälan om inrättande
Läs merVÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE
1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads
Läs mer2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!
Små avlopp i kretslopp i Södertälje Stefan Jonsson, miljökontoret Huvudlinjen i Södertälje. Extremt snålspolande toalett, klosettvatten till sluten tank + BDT- rening med markbädd Vakuumtoalett SJO3 1
Läs merANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.
ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. Att anlägga avlopp Det krävs tillstånd från myndighetsnämnden för att
Läs merLänsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp
Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Tomas Waara 2016-11-29 RB 26 Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten; Aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning
Läs merGemensam avloppsanläggning, så här går det till
Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning
Läs merFrågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24
Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan
Läs merEnskilda avloppslösningar i känslig miljö
Enskilda avloppslösningar i känslig miljö Innehåll: Varför rena avlopp? - Lagar, regler Olika lösningar - Slamavskiljare och infiltration - Slamavskiljare och markbädd - Minireningsverk - Separerande system
Läs mer2. Hur används huset? Permanentboende Fritidshus
1 (6) Enkät angående vatten- och avloppsförhållanden 2019 Använd en enkät per avloppsanläggning. Kontakta Miljöförvaltningen om du behöver fler enkäter, alternativt skriv ut fler från vår webbsida. 1.
Läs merInformation om enskilda avlopp
Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,
Läs merVar ska det nya reningsverket byggas?
Var ska det nya reningsverket byggas? PRESENTATION AV LOKALISERINGSUTREDNING APRIL 2016 Resultat av lokaliseringsutredning för nytt reningsverk i Lidköping Här följer en sammanfattning av lokaliseringsutredningen.
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2011
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
Läs merANSÖKAN / ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.
1/5 ANSÖKAN / ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. Sökanden Namn: Adress: Personnr/Org.nr: Fastighetsägare (om annan
Läs merVatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband
Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller
Läs merInformationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet. Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård
Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård Borgholm Energi VA- och renhållningschef Bo Persson Tel: 0485-880 55 Mail: bo.persson@borgholm.se
Läs merFiber och Avlopp i N. Härene, Hovby och Kartåsen, 2010-12-09. Startmöte 2010-12-09
Fiber och Avlopp i N. Härene, Hovby och Kartåsen, 2010-12-09 Startmöte 2010-12-09 Vad ska vi informera om ikväll? Varför är vi här idag? Vilka krav finns på avloppsanläggning idag? (Miljö & Hälsa) Bakgrund
Läs merAvloppspolicy för Tjörns kommun
Avloppspolicy för Tjörns kommun Handläggare: Hanna Tuvdal Datum: 2011-12-14 Ytterligare formalia SBN 360 2011/1692 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Vårt viktigaste livsmedel är vatten. En trygg dricksvattenförsörjning
Läs merVA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun.
VA-strategi Inledning Detta dokument är en strategi för försörjning av vatten och avlopp i Färgelanda kommun. Dokumentet kallas VA-strategi och här anges hur man i Färgelanda kommun ska agera för att på
Läs merHandlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp
Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan
Läs mer