Bakgrund till mötet

Transkript

1 Bakgrund till mötet (SGU) har genom Peet Tüll engagerad i Östra Gotlands vattenråd, fått förfrågan att delta vid ett möte med intresserade från samtliga vattenråd på Gotland för att öka den generella kunskapsnivån om grundvattnet på Gotland 1

2 Vad har gjorts inom grundvattenkarteringsarbetet? Sammanställning av befintlig information Den hydrogeologiska sammanställningen har i sig inte omfattat några fältstudier. Många studier har dock utförts i andra sammanhang, bl a av SGU Vi har testa olika alternativa vägar för att ta fram en ny karta över grundvattnet på Gotland. Ansatser att arbeta i 3-D har gjorts. Arbetssättet har ännu inte blivit så nytt som vi först trodde. Grundvattenkartering - Gotland Våra kartor är en förenkling av verkligheten visar på grundvattentillgången dvs möjligheten att ta ut vatten Ok förenkling i de flesta områden, som t ex i våra isälvsavlagringar På Gotland heterogen geologisk miljö Ej lämpligt att förenkla till en karta utifrån befintligt faktaunderlag Vad göra? Olika former av sammanställningar görs vilka bör vägas samman beroende på frågeställningen som beaktas 2

3 Vad datalagrar vi inom grundvattenkarteringen? Grundvattenmagasin Delområden inom magasinen Tillrinningsområden Kontakt akvatiska system Grundvattenmagasin en grundvattenförande geologisk formation med en sammanhängande mättad zon innehåller en (eller flera) grundvattenförekomst 3

4 Grundvattenmagasin Avgränsas av vattendelare (fast eller rörlig) den geologiska formationens gräns annan hydraulisk gräns, t ex lågpunkt Om tydliga hydrauliska gränser saknas inom stora grundvattenförande formationer kan magasinsgränser definieras på andra grunder Grundvattenkartering Gotland forts. Utgångspunkt just nu; Ett magasin på huvudön och ett på Fårö. Varför inte fler magasin? Jo, pga dom heterogena geologiska förhållandena vårt kunskapsunderlag räcker inte till. Till VISS, att utifrån grundvattennviåer sedda ur ett regionalt perspektiv avgränsa magasin. 4

5 Alternativt tillvägagångssätt att avgränsa magasin Mindre magasin skulle kunna avgränsas baserat på hydrauliska egenskaper så att områden med tätare berggrund skulle utgöra gränsen för de mindre magasinen. Eftersom detaljkunskap saknas inom större delen av Gotland är en sådan kartläggning inte möjlig i nuläget. Förslagsvis skapas en databas där man efterhand kan lägga in kända hydrauliska barriärer. Delområden inom magasinen Delområden framtagna med två olika tillvägagångssätt övervägs att lagras i SGUs databas Som nämnts tidigare bör fler angreppssätt användas vid delområdesindelning och anpassas för syftet som de skall användas till. 5

6 Avgränsning delområden forts. Metod 1 Beräkning medianvärden utifrån Brunnsarkivet Medianvärden för uttagsuppgifterna i brunnsarkivet beräknade i rutor med storleken 750m, 1,5 km respektive 3km Resultaten av beräkningarna användes för att färglägga rutorna (se bilden bredvid) Rutorna tillsammans med enskilda brunnsuppgifterna användes för att manuellt dra avgränsningarna för delområden. För uthålliga vattenuttag är lagringsförmågan lika viktig som genomsläppligheten Styrs av -förekomsten av jordlager -sprickornas storlek och kontakt med andra sprickor Dvs den totala effektiva porositeten Man bör således i vissa hänseenden betrakta berg och jord gemensamt 6

7 Avgränsning delområden metod 2 Uttagsmöjligheten där hänsyn tas till förmodad magasineringsförmåga Magasineringsmöjligheten i jordlagren och berggrunden beaktas tillsammans med nederbördsmönstret. Dvs Längden av perioder med sjunkande nivåer tillsammans med uppskattad lagrad vattenmängden styr uttagsmöjligheten Metoden mer i detalj Indelningsgrund: Områden med jordmätighet >1m förutsätter ett magasin i jordlagren som är 1m mäktigt*antagen porvolym i jordlagret Berggrunden antas innehålla ett 20 m mäktigt grundvattenmagasin med viss antagen sprickvolym Effektiv sprickvolym i berggrunden utgår från sammanställningar av Brunnsarkivet samt litteraturuppgifter. Innehåller en stor portion generalisering. Antagen torrperiod, antal dagar utan grundvattenbildning, är i SGU studien från år 2001 satt till 150dagar. 7

8 A C A B C Primärt tillrinningsområde: mark inom magasinet där hela den effektiva nederbörden tillförs magasinet Sekundärt tillrinningsområde: mark utanför magasinet där hela den effektiva nederbörden tillförs magasinet Tertiärt tillrinningsområde: områden i övrigt som kan avge vatten till magasinet Primära tillrinningsområden (A) Berg i dagen (hällar), samt isälvsmaterial Områden med svall, i anslutning till A områden har sammanslagits till A. Mindre områden med torv, morän och svämsediment mindre än 4 ha har kodats bort och ingår i område A. Efter detta har brunnar från brunnsarkivet med jorddjup understigande 1 m plockats fram och med hjälp av dessa har A områdes ytorna utökats med härledning av borrningarna. Schablon idag, men kan vidareutvecklas Sjöar C-områden Vattendrag A /C områden 8

9 Grundvattnets Kvalitet undersökningar vi känner till Tillsynsprojektet i Socialstyrelsens regi 100-undersökningen (1990, 1996, 2000, 2005) Projektet Vattenkvalitet och Hälsa Bekämpningsmedel i vatten på Gotland, sammanställning för Prover inkomna till brunnsarkivet Miljöövervakning utförd av lst och kommun Prover tagna inom den allmänna vattenförsörjningen, inkommer via Vattentäktsarkivet (DGV) till SGU Generellt om kvaliteten Den uppspruckna berggrunden och det ofta tunna jordtäcket skapar förutsättningar för snabb infiltration Förhöjda halter bakterier Förhöjda kloridhalter Bor Bekämpningsmedel 9

10 Vision framtida arbeten - Fortsatt datainsamling, rådata samt rapporter - Inventering akvatiska system (uppslag till framtida fou, VM..?) - Förfinad magasinsindelning med stöd av platsundersökningar, provpumpningsresultat, analyser på vattenkvalitet mm (bör endast göras på platser där tillräckligt bra underlag finns) - Utveckling av sättet att sårbarhetsklassa. Projekt pågår i samarbete med MSB för att stödja Räddningstjänsten. Plan 2010, utveckling av metoden för områden med sedimentärt berg. Grundvattnets sårbarhet Styrs av jordmäktighet Kornstorlek i jordlagren Stora delar av Gotland är sårbara. Snabb transport Påvisas av kemiska analysdata 10

11 Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan Från NV rapport 4852, Bedömning av grundvattnets sårbarhet. s

12 Utbildning viktig! Räddningstjänstpersonal och miljöinspektörer initieras i användningen av kartan genom en utbildningsdag Motivation-kunskap-vägledning Produkten ser enkel ut men den kan göra en stor skillnad.. Använd SGUs datakällor Jordartskartan, Berggrundskartan, Geokemiska kartor. Kartorna nås via kartgeneratorn KAGE på webben Kemiska analysdata Georegistret, utredningar, inlagring av nytillkomna rapporter pågår Brunnsarkivet Källarkivet Kommande grundvattenkartan med beskrivning 12